SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  7
Télécharger pour lire hors ligne
Centerns valprogram 1976
Antaget av Centerns förtroenderåd i Borgholm den 13 augusti 1976.

  Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för centerpartiets politik. Denna
  jämlikhets- och trygghetsmålsättning kan förverkligas endast i ett decentraliserat
  samhälle.
  En utgångspunkt för det politiska arbetet måste vara att till grund för välfärd och
  livskvalitet främja goda livsmiljöer, anpassade efter människornas förutsättningar och
  behov.
  Alla politiska ställningstaganden måste utgå från jämställdhet mellan kvinnor och män.
  Kristen livsåskådning och humanism representerar en uppfattning om människovärdet
  som utgör en omistlig tillgång för vårt samhälle. Centerpartiet slår vakt om denna
  samhällsetiska grund.
Trygghet och jämlikhet
  Viktigast i socialpolitiken är en god grundtrygghet, lika för alla. Därför har centern varit
  pådrivande i fråga om folkpensionerna, stödet till barnfamiljerna, vårdpolitiken, en
  allmän arbetslöshetsförsäkring och förbättringar för låginkomstgrupperna. Den sänkta
  pensionsåldern är ett centerinitiativ. Riksdagsbeslutet om sänkt pensionsålder har
  tillkommit efter ett mångårigt arbete från centern. I centerns socialpolitiska program
  föreslås lag om ekonomisk trygghet, som skall garantera alla ekonomisk grundtrygghet
  (grundersättning).
  Det stora grundtrygghets- och jämlikhetskravet nu är en familjepolitisk reform. Det är
  särskilt viktigt att främja kontakten mellan föräldrar och barn under barnets första
  levnadsår, som har grundläggande betydelse för personlighetsutvecklingen. Centern
  föreslår ett särskilt vårdnadsbidrag på 10 000 kronor till föräldrar med barn under 3 års
  ålder, förenat med lagstadgad rätt till förkortad arbetstid eller tjänstledighet.
  Ersättningen skall vara skattepliktig och ATP-grundande.
  Det är angeläget att familjepolitiken främjar föräldrarnas valfrihet. Vårdnadsersättningen
  har detta syfte. För ökade valmöjligheter krävs också att den kommunala barnomsorgen
  byggs ut.
  För en god hälsovård krävs ökade satsningar på friskvård och förebyggande åtgärder.
  Det är för den näraliggande framtiden angeläget att möta människors rättmätiga behov
  av vård genom utbyggnad av sjukvården, långtidsvården och äldrevården. Utbyggnaden
  skall i första hand inriktas på små vårdenheter och öppenvård nära hemmiljön. En
  utbyggd hemsjukvård är ett viktigt komplement till den slutna vården. Utbyggnaden av
  vårdområdena kräver ökad satsning på vårdutbildning och forskning. Handikappade
  skall beredas möjlighet att leva tillsammans med andra människor under likvärdiga
  förhållanden.
  Det är en viktig uppgift för samhället att säkerställa de enskilda människornas
  rättstrygghet och personliga integritet. Den ökade brottsligheten, inte minst
  ungdomsbrottsligheten, inger allvarliga farhågor. Brottsligheten måste motverkas genom
  förebyggande åtgärder, bl.a. inom undervisning och socialpolitik, men också genom en
  effektivare kriminalvård.
Samhälle i ekologisk balans
  Omgivningsmiljöer såväl som arbets- och bomiljöer måste formas efter människornas
  och allt livs förutsättningar och behov.
  Skall mänskligheten överleva måste sträng hushållning ske med jordens
produktionskraft och naturtillgångar. Använt material och avfall måste återföras till ny
  användning. En ansvarsfull användning av våra natur- och miljöresurser måste
  garanteras genom en långsiktig hushållningsplan. Teknik och teknologi skall anpassas
  till miljöpolitikens krav, så att ett samhälle i ekologisk balans kan upprätthållas.
  Användning och spridning av farliga gifter och kemikalier måste effektivt motverkas.
  Energifrågan är den största och svåraste frågan nu. Oljan medför stora miljö- och
  hälsoproblem som måste bemästras. Den är en ändlig resurs som vi på sikt måste minska
  beroendet av. Kärnkraften är inget alternativ. Huvudskälet är säkerhetsriskerna. Så länge
  de inte är bemästrade, är det oförsvarligt att satsa på kärnkraft. Dessutom talar
  ekonomiska skäl mot kärnkraftsutbyggnad. Centerns energipolitik är inriktad på en
  effektivare energianvändning, besparingsåtgärder och en intensiv satsning på ändligt
  förnyelsebara energikällor som solenergi, vindkraft och jordvärme. Härmed uppnås
  också ökad sysselsättning, konkurrenskraftigare näringsliv och bättre miljöer.
  Decentralisering av arbetstillfällen, bebyggelse och inflytande ger bättre förutsättningar
  för en samhällsstruktur i ekologisk balans.
Arbete åt alla
  Arbete är inte bara en grund för försörjning utan har också stort egenvärde för
  människan. Rätten till arbete är därför av grundläggande betydelse. Om allas rätt till
  arbete skall kunna tillgodoses måste antalet arbetstillfällen ökas med minst 400 000.
  Centern arbetar för att detta mål skall nås i början av 1980-talet.
  Under de senaste årtiondena har sysselsättningen ökat i statliga och särskilt kraftigt i
  kommunala verksamheter. Det behövs nu en betydande ytterligare sysselsättningsökning
  hos kommuner och landsting främst för barnomsorg och vård. Den förda politiken har
  misslyckats med att skapa det nödvändiga ekonomiska underlaget. Därför måste
  målsättningen nu vara att skapa nya arbetstillfällen främst i näringslivet och i första hand
  i mindre företag. Detta är nödvändigt för att få resurser till ökad sysselsättning hos staten
  och kommunerna.
  Människorna i olika landsdelar måste tillförsäkras samma möjligheter till arbete och
  inkomster. I en aktiv närings- och sysselsättningspolitik måste därför ingå en förstärkt
  regionalpolitik, som konsekvent inriktas på en decentraliserad lokalisering av näringsliv
  och bebyggelse.
Arbetsliv
  Det är angeläget att arbetet med att förbättra arbetsmiljön och stärka de anställdas
  inflytande fortsätter. Reformeringen av arbetsrätten måste fortsätta för att främja social
  och miljömässig förnyelse av arbetslivet. Fackföreningsrörelsen och arbetslivets
  organisationer i övrigt har i detta sammanhang viktiga uppgifter.
  Resurserna måste ökas för anpassning av arbetsplatserna till människans psykiska och
  fysiska förutsättningar. De anställda måste ges kunskap om arbetsmiljöns hälsoeffekter
  såväl när det gäller ämnen som används i produktionen som fysiska och psykosociala
  påfrestningar. Hälsofarliga ämnen och arbetsmiljöer måste motverkas och forskningen
  på detta område utbyggas.
  Närhet mellan bostad, arbete och service spelar en avgörande roll för social förnyelse av
  arbetslivet, där alla människor oberoende av ålder, kön och handikapp kan delta. Genom
  satsning på decentralisering och mindre enheter kan arbetsmarknaden och livsmiljön bli
  mera allsidig.
Social marknadsekonomi
  Den främsta drivkraften till framsteg och framåtskridande är de enskilda människornas
  vilja till initiativ, samverkan och ansvar. Därför måste näringslivet vara decentraliserat
  och verka inom samhällets sociala och miljömässiga målsättningar - en social
marknadsekonomi. En fortsatt strukturutveckling inom näringslivet mot allt större och
  färre företag och därmed ökad kapitalkoncentration skall motverkas.
  Maktkoncentrationen i såväl privat- och samhällsägda företag som institutioner måste
  effektivt bekämpas. En utbyggd företagsdemokrati med tillvaratagande av den enskildes
  kunskaper och erfarenheter är angelägen för såväl trivsel på arbetsplatsen som
  effektivitet och jämlikhet i arbetslivet.
  Med den politik som förts har näringslivets produktionsförmåga inte kunnat utvecklas på
  önskvärt sätt. Framför allt har de mindre företagens utvecklingsmöjligheter försummats.
  Nu måste det ske en kraftig satsning på att ge de mindre företagen
  utvecklingsmöjligheter. Sysselsättningen, den regionala balansen, bytesbalansen mot
  utlandet och de nödvändiga resurserna för angelägna trygghets- och jämlikhetsreformer
  kan inte klaras utan en väsentligt ökad satsning på mindre och medelstora företag.
  För den överskådliga framtiden måste vårt land i stort sett kunna klara sin egen
  livsmedelsförsörjning. Jordbrukspolitiken måste inriktas på att all jordbruksjord, som
  kan brukas och vidmakthållas, skall utnyttjas för livsmedelsproduktion. Det är
  nödvändigt att fisket och trädgårdsnäringen ges förbättrade förutsättningar att utvecklas.
Decentraliserat samhälle
  Den kraftiga koncentrationen av bebyggelsen medför stora nackdelar från ekonomiska,
  jämlikhetspolitiska och miljöpolitiska utgångspunkter. Den strider mot vad det stora
  flertalet människor önskar. Samhällsplaneringen måste istället inriktas på att skapa ökad
  närhet mellan arbete, boende, service och fritidsmiljöer. De stora svårigheter, som
  drabbat vissa storstadskommuner i form av höga samhällsbyggnads- och socialkostnader
  är en följd främst av centraliseringspolitiken. Den koncentration som nu sker inom länen
  leder till såväl glesbygds- som storstadsproblem och drabbar människorna hårt.
  Centerpartiet kräver i sin nya riksplan en sådan förstärkning och inriktning av
  regionalpolitiken, att spridning kan ske av verksamheter och bebyggelse över hela
  landet.
  Den kommunala demokratin har fått försämrade möjligheter genom den påtvingade
  storkommunreformen och en långtgående slutlig detaljkontroll. Förutsättningarna för
  den medborgaraktivitet, som är grunden för vår folkstyrelse, har därmed minskats.
  Strävandena måste nu intensifieras för en förstärkt och fördjupad kommunal demokrati
  och för införande av en verklig länsdemokrati. Det kan bli nödvändigt att dela upp
  kommuner som blivit geografiskt eller befolkningsmässigt för stora för en väl
  fungerande kommunal demokrati. Den representativa demokratin måste byggas ut så att
  den enskilde medborgaren tillförsäkras större möjligheter till inflytande i kommun och
  län. Detta är viktigt för att samhället skall utformas efter människornas behov och
  önskemål.
  Centraliseringspolitiken måste brytas nu, så att ett decentraliserat samhälle kan skapas.
Centeralternativet
  De gamla ideologierna från 1800-talet ger nu inte någon hel samhällsuppfattning.
  Socialismen, konservatismen och den gamla liberalismen leder till centralisering. Men
  problemen kring centraliseringen har inte tagits upp till diskussion i de gamla
  ideologierna. Hela miljö- och naturresursproblematiken har också lämnats utanför.
  Dessa frågor är vår tids viktigaste. Det är centern som fört in decentraliserings- och
  miljöidéerna i den politiska diskussionen.
  Centerpolitiken avser hela samhällsutformningen. Det gäller en jämlikhets- och
  miljömålsättning, en politik för ett decentraliserat samhälle. Det decentraliserade
  samhället ger de bästa förutsättningarna för ekologisk balans, jämlikhet, goda miljöer
  och gemenskap.
INFÖR VALET DEN 19 SEPTEMBER UNDERSTRYKER CENTERPARTIET
SÄRSKILT:
1 En fast och konsekvent neutralitets- och försvarspolitik måste upprätthållas för att främja
    vårt lands fred och säkerhet, för att vidmakthålla vår utrikespolitiska handlingsfrihet
    och för att främja fredlig samlevnad i världen.
2 Solidariteten över gränserna med fattiga och förtryckta folk skall förverkligas genom en
    ny ekonomisk världsordning med en jämnare fördelning av världens resurser. Den
    internationella handels- och biståndspolitiken skall stimulera de fattiga folkens egna
    strävanden till frihet och till social och ekonomisk utveckling och utjämning.
3 Arbetet för nedrustning bör intensifieras genom nya svenska initiativ i kampen mot
    främst spridningen av kärnvapen.
4 Ett vidgat ekonomiskt, kulturellt och socialt samarbete med andra länder och särskilt
    med våra nordiska grannländer skall eftersträvas.
5 Individens fri- och rättigheter skall ges ett starkare grundlagsskydd. Den enskildes
    rättssäkerhet skall stärkas och den personliga integriteten garanteras.
6 Möjligheter till religionsutövning i alla delar av landet måste garanteras genom att
    samband mellan kyrka och stat bevaras, kyrkans beskattningsrätt bibehålls, kyrkan ges
    möjligheter till angelägna inre reformer och de fria samfunden ges tillräckliga resurser
    för sin verksamhet genom en successiv förstärkning av det statliga stödet.
7 Den kommunala självstyrelsen och demokratin måste förstärkas genom t.ex.
    kommundelsorgan, förbättrade informationsmöjligheter, minskad statlig detaljkontroll
    över kommunerna samt decentralisering av den kommunala förvaltningen.
8 Länsdemokrati skall genomföras så att medborgarna ges ökat medinflytande och
    medansvar över den regionala utvecklingsplaneringen och övriga länsfrågor.
9 Dataverksamhetens utbyggnad måste noga kontrolleras. För att skydda den personliga
    integriteten måste dataverksamheten organiseras i decentralistiska former.
10 Maktkoncentration - såväl inom den offentliga verksamheten som i näringslivet - skall
    bekämpas genom decentraliseringspolitik. Sammanslagningar av företag skall
    motverkas, de mindre företagens utveckling främjas och en utbyggnad av
    företagsdemokratin stimuleras.
11 Näringspolitiken skall utformas med sikte på fortsatt utbyggnad och modernisering av
    näringslivet så att arbetslivets villkor kan förbättras och konkurrenskraften upprätthållas
    på såväl export- som hemmamarknaden.
12 Näringspolitiken måste särskilt inriktas på att ta tillvara den initiativkraft och de
    utvecklingsmöjligheter som finns i de mindre och medelstora företagen.
13 Det s.k. blankettraseriet och det byråkratiska krånglet måste hejdas genom att
    uppgiftsskyldigheten till det allmänna samordnas, förenklas och begränsas.
14 Sysselsättningspolitiken måste för att förverkliga målsättningen om arbete åt alla inriktas
    på att få till stånd 400 000 nya arbetstillfällen till i början av 1980-talet.
15 Regionalpolitiken skall förstärkas och inriktas på decentralisering så att människor i alla
    delar av landet får tillgång till allsidig sysselsättning, social, kommersiell och kulturell
    service samt en god miljö.
16 En god försörjning med kollektivtrafik skall säkras bl.a. genom ökade statsbidrag till
    landsting och kommuner så att periodkort för ökad reserättvisa kan införas i hela landet,
    SJ ges sådana resurser att bl.a. de långväga godstransporterna i större omfattning kan gå
    på järnväg, vägarna rustas upp så att behovet av resor och transporter tillgodoses i alla
    delar av landet. Åtgärderna för bättre trafiksäkerhet skall intensifieras.
17 De multinationella företagen skall vara underordnade samhällets sociala målsättningar,
    dess närings- och regionalpolitik och utländskt övertagande av svenska företag skall
    kontrolleras.
18 Kapitalbeskattningen skall läggas om i syfte att stimulera etableringen av nya företag
    och underlätta generationsskiftena i familjeföretag.
19 Skattesystemet skall reformeras med sikte på att sätta stopp för automatiska
    skatteskärpningar genom inflation och att lätta skattebördan i låg- och
    mellaninkomstlägena samt på användningen av arbetskraft.
20 Beskattningen av energi och ändliga råvaror måste utformas med hänsyn till vad en god
    resurshushållning kräver.
21 Skatt efter bärkraft måste vara en huvudprincip även inom företagsbeskattningen.
22 Förbättrade möjligheter måste skapas för de anställda till delaktighet i
    förmögenhetstillväxt och ägande inom näringslivet.
23 Medvetna ansträngningar grundade på en fast ekonomisk politik och reformer på
    beskattningens område måste sättas in för att bekämpa inflationen.
24 Kostnadsövervältringen från staten till kommunerna måste upphöra. Kommunerna och
    landstingen skall tillförsäkras en rättvis andel av samhällets ekonomiska utveckling så
    att de ges ekonomiska resurser som gör det möjligt att förbättra och bygga ut
    verksamheten bl.a. inom skola, barnomsorg, åldringsvård och sjukvård. Kommuner och
    landsting måste ges kompensation för negativa effekter av omläggningar av det statliga
    skattesystemet. Skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner måste minska genom
    förbättrad skatteutjämning.
25 Jordbrukspolitiken skall inriktas på att all jordbruksmark som kan odlas används för
    livsmedelsproduktion, på att vidmakthålla hög produktionsnivå och självförsörjning och
    på att främja familjejordbruk och rationell jordbruksproduktion så att konsumenterna
    garanteras högklassiga livsmedel till skäliga priser och de som arbetar inom jordbruk,
    skogsbruk och fiske tillförsäkras en social och ekonomisk standard, likvärdig med den
    som uppnås i andra näringar.
26 Jordförvärvslagstiftningen skall läggas om för att främja sambandet mellan ägande och
    brukande och underlätta för aktiva jordbrukare att starta eget företag.
27 Jordbrukspolitiken skall samordnas med regionalpolitiken, så att deltidsjordbruk samt
    jordbruk och skogsbruk i kombination med varandra och med andra sysselsättningar
    främjas.
28 En hushållningsplan för naturresurser skall utarbetas till grund för en ansvarsfull och på
    ekologiska principer grundad användning av resurserna och åtgärder vidtas för att
    återföra ändliga råvaror till ny användning.
29 Energipolitiken måste inriktas på energihushållning främst inom industri- och
    bostadsuppvärmning, målmedvetna energibesparingsåtgärder och utveckling av
    alternativa, förnyelsebara energikällor.
30 Kärnkraftsutbyggnaden skall med hänsyn till säkerhetsfrågorna stoppas och en
    beredskapsplan för successiv avveckling av de fem kärnkraftverk som är i drift
    upprättas för att sättas i kraft om kärnkraftens säkerhetsfrågor inte har lösts.
31 Planerna på uranbrytning i Sverige skall stoppas.
32 Åtgärder måste skyndsamt vidtas för att minska oljans negativa miljöeffekter.
33 Inslagen av praktisk verksamhet i grundskola och gymnasieskola skall ökas och
    samarbete mellan skola och arbetsliv fördjupas bl.a. genom ett system med
    praktikperioder i gymnasieskolan, s.k. varvad utbildning.
34 Den högre utbildningen måste formas för större öppenhet mot samhälle och arbetsliv
    och stor valfrihet för de studerande.
35 Arbetslivserfarenhet måste tillmätas större betydelse i all utbildning.
36 Övergången från skola till arbetsliv måste underlättas, bl.a. genom att alla ungdomar
    som avslutar grundskola eller gymnasieskola erbjudes arbete, praktik och utbildning.
37 Reformeringen av arbetsrätten måste fortsätta för att främja social och miljömässig
    förnyelse av arbetslivet.
38 Resurserna måste ökas för anpassning av arbetsplatserna till människornas psykiska och
    fysiska förutsättningar.
39 Allmän arbetslöshetsförsäkring skall införas.
40 De kulturpolitiska insatserna måste intensifieras. Av särskild betydelse är att kulturlivet
    på lokal och regional nivå stimuleras och får ökat samhällsstöd.
41 Invandrarna måste ges goda förutsättningar att leva och verka i vårt samhälle med goda
    möjligheter att bevara kontakterna med hemlandets språk och kulturtraditioner.
42 Bomiljön i de ensidiga höghus- och koncentrationsområden som skapats särskilt under
    senaste tioårsperioden främst i storstadsområdena, måste bli föremål för speciella
    upprustningsåtgärder såsom komplettering med arbetsplatser, lokalservice, grön- och
    parkytor, gemensamhetsanläggningar, lekplatser m.m.
43 Bomiljöerna skall förbättras bl.a. genom en till människornas behov bättre anpassad
    planering av nya bostadsområden och genom kraftfulla upprustnings- och
    saneringsåtgärder, fler småhus och markbostäder och ett ökat byggande i mindre
    tätorter och på landsbygd.
44 De boende skall ges ett ökat direkt inflytande över sina bostadsförhållanden och sin
    boendemiljö.
45 Arbetet på att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män måste intensifieras bl.a.
    genom arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser, genom undanröjande av
    orättvisor i lagstiftningen och genom opinionsbildning. Delat ansvar i hemmet utgör en
    förutsättning för jämställdhet.
46 En svensk aktionsplan för jämställdhet mellan kvinnor och män måste snabbt utarbetas.
47 Skolan skall aktivt medverka till att förändra attityder som hindrar jämställdhet mellan
    kvinnor och män och till att påverka elevernas yrkesval i syfte att få en för kvinnor och
    män gemensam arbetsmarknad.
48 Familjepolitik för valfrihet byggs ut genom värdesäkring av barnbidragen, rätt till
    förkortad arbetstid och tjänstledighet för småbarnsföräldrar och vårdnadsbidrag om 10
    000 kronor per år - lika för alla - till alla familjer med barn under tre års ålder.
49 Samhällets barnomsorg skall byggas ut så att behovet täcks.
50 Åtgärder måste vidtas för att garantera pensionärerna pensionshöjningar som ger höjd
    standard och skydd mot prishöjningar. Orättvisorna inom pensionssystemet måste
    avskaffas.
51 Utbyggnaden av den öppna sjukvården skall fortsätta med inriktning på decentralisering
    till lokalt förankrade mindre enheter. Inom dessa skall mindre vårdteam arbeta genom
    vilka behovet av öppen vård, nära kontakt och kontinuitet tillgodoses.
52 Vårdresurserna för äldre och långtidssjuka måste byggas ut och förbättras såväl ifråga
    om vårdinstitutioner som ifråga om åtgärder som underlättar vård och omvårdnad i
    hemmen, bl.a. genom ökat statligt stöd till hemsamarit- och hemsjukvårdsverksamhet
    och genom en utbyggd hälsovård för de äldre.
53 Handikappade skall beredas möjlighet att leva tillsammans med andra människor under
    likvärdiga förhållanden.
54 Effektiva åtgärder skall vidtas för att nedbringa den totala alkoholkonsumtionen och för
    att komma till rätta med bruket av alkohol, narkotika och tobak bl.a. genom
    reklamförbud för alkoholdrycker och tobak, ökad upplysningsverksamhet om gifternas
skadeverkningar, förstärkt stöd till nykterhets-, idrotts- och ungdomsorganisationerna
   och intensifierade satsningar på friskvård.
55 Brottsligheten måste förebyggas och motverkas genom effektiva åtgärder och den
   enskilde måste säkerställas till liv och egendom.

Contenu connexe

Tendances (20)

C 1988v
C 1988vC 1988v
C 1988v
 
Valmanifest riks
Valmanifest riksValmanifest riks
Valmanifest riks
 
C 1982v
C 1982vC 1982v
C 1982v
 
Ny strategi för jämlikhet online
Ny strategi för jämlikhet onlineNy strategi för jämlikhet online
Ny strategi för jämlikhet online
 
C 1970v
C 1970vC 1970v
C 1970v
 
Omr 4 - Förnyad välfärd
Omr 4 - Förnyad välfärdOmr 4 - Förnyad välfärd
Omr 4 - Förnyad välfärd
 
Rättvisa i liv och hälsa
Rättvisa i liv och hälsaRättvisa i liv och hälsa
Rättvisa i liv och hälsa
 
Valmanifest - 060814
Valmanifest - 060814Valmanifest - 060814
Valmanifest - 060814
 
C 1960v
C 1960vC 1960v
C 1960v
 
Riktlinjer Hogre Kvalitet I Valfarden
Riktlinjer Hogre Kvalitet I ValfardenRiktlinjer Hogre Kvalitet I Valfarden
Riktlinjer Hogre Kvalitet I Valfarden
 
C 1964v
C 1964vC 1964v
C 1964v
 
C 1951p
C 1951pC 1951p
C 1951p
 
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
Framtiden tillhör dem som vågar valmanifest 2010
 
C 1936v
C 1936vC 1936v
C 1936v
 
Alliansbudget 2013
Alliansbudget 2013Alliansbudget 2013
Alliansbudget 2013
 
Våga bli gammal
Våga bli gammalVåga bli gammal
Våga bli gammal
 
Valplattform Skaraborg
Valplattform SkaraborgValplattform Skaraborg
Valplattform Skaraborg
 
C 1946p
C 1946pC 1946p
C 1946p
 
Länsprogram 2010 Centerpartiet Halland
Länsprogram 2010 Centerpartiet HallandLänsprogram 2010 Centerpartiet Halland
Länsprogram 2010 Centerpartiet Halland
 
I världens mitt! Centerpartiets landsbygdsmanifest 2010
I världens mitt! Centerpartiets landsbygdsmanifest 2010I världens mitt! Centerpartiets landsbygdsmanifest 2010
I världens mitt! Centerpartiets landsbygdsmanifest 2010
 

En vedette

Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009
Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009
Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009Centerpartiet
 
Valmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddishValmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddishCenterpartiet
 
Centerpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiet
 
Slutprotokoll Omr7 Partist.2009
Slutprotokoll Omr7 Partist.2009Slutprotokoll Omr7 Partist.2009
Slutprotokoll Omr7 Partist.2009Centerpartiet
 

En vedette (7)

Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009
Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009
Eco Efficient Economy Resolution Lib Int Congress 2009
 
Valmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddishValmanifest kotvers yiddish
Valmanifest kotvers yiddish
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
 
Motioner Omr 01
Motioner Omr 01Motioner Omr 01
Motioner Omr 01
 
Centerpartiets Ideprogram
Centerpartiets IdeprogramCenterpartiets Ideprogram
Centerpartiets Ideprogram
 
Slutprotokoll Omr7 Partist.2009
Slutprotokoll Omr7 Partist.2009Slutprotokoll Omr7 Partist.2009
Slutprotokoll Omr7 Partist.2009
 
Vi Leder Landet
Vi Leder LandetVi Leder Landet
Vi Leder Landet
 

Similaire à C 1976v

Similaire à C 1976v (16)

Framtidskontraktet
FramtidskontraktetFramtidskontraktet
Framtidskontraktet
 
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remissHandlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
 
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
 
C 1994v
C 1994vC 1994v
C 1994v
 
Ny strategi för jämlikhet
Ny strategi för jämlikhetNy strategi för jämlikhet
Ny strategi för jämlikhet
 
C 2002v
C 2002vC 2002v
C 2002v
 
Vam 2013
Vam 2013Vam 2013
Vam 2013
 
Riktlinjer slutversion
Riktlinjer slutversionRiktlinjer slutversion
Riktlinjer slutversion
 
C 1952v
C 1952vC 1952v
C 1952v
 
C 1968v
C 1968vC 1968v
C 1968v
 
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
Riktlinjerna i arbetsmarknadsorganisationernas avtal om förlängning av tiden ...
 
Vi som bor och lever i Motala
Vi som bor och lever i MotalaVi som bor och lever i Motala
Vi som bor och lever i Motala
 
FP budget 2011
FP budget 2011FP budget 2011
FP budget 2011
 
Välfärdslutrapport
VälfärdslutrapportVälfärdslutrapport
Välfärdslutrapport
 
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandFramtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
 
Åtagande Kommunala sektionen
Åtagande Kommunala sektionenÅtagande Kommunala sektionen
Åtagande Kommunala sektionen
 

Plus de Centerpartiet

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Centerpartiet
 
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetTidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetCenterpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Centerpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Centerpartiet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Centerpartiet
 
Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Centerpartiet
 
Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Centerpartiet
 
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Centerpartiet
 
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Centerpartiet
 
Valmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschCenterpartiet
 
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishCenterpartiet
 

Plus de Centerpartiet (20)

Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 2-2013
 
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - IdéprogrammetTidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
Tidningen C. Extranummer - Idéprogrammet
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 1-2013
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 4-2012
 
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
Tidningen C från Centerpartiet • NUMMER 3-2012
 
Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012Tidningen C. Nr2-2012
Tidningen C. Nr2-2012
 
Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012Tidningen C. nr1 -2012
Tidningen C. nr1 -2012
 
Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011Tidningen C. - Nr4 -2011
Tidningen C. - Nr4 -2011
 
Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011Tidningen C. - Nr3 -2011
Tidningen C. - Nr3 -2011
 
Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011Tidningen C. - Nr2 -2011
Tidningen C. - Nr2 -2011
 
Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011Tidningen C. - Nr1 -2011
Tidningen C. - Nr1 -2011
 
Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010Tidningen C. - Nr5 2010
Tidningen C. - Nr5 2010
 
Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010Tidningen c nr 4 2010
Tidningen c nr 4 2010
 
Valmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanishValmanifest kotvers spanish
Valmanifest kotvers spanish
 
Valmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbianValmanifest kotvers serbian
Valmanifest kotvers serbian
 
Valmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieliValmanifest kotvers meankieli
Valmanifest kotvers meankieli
 
Valmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanjiValmanifest kotvers kurmanji
Valmanifest kotvers kurmanji
 
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_soraniValmanifest kotvers kurdish_sorani
Valmanifest kotvers kurdish_sorani
 
Valmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frenschValmanifest kotvers frensch
Valmanifest kotvers frensch
 
Valmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finishValmanifest kotvers finish
Valmanifest kotvers finish
 

C 1976v

  • 1. Centerns valprogram 1976 Antaget av Centerns förtroenderåd i Borgholm den 13 augusti 1976. Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för centerpartiets politik. Denna jämlikhets- och trygghetsmålsättning kan förverkligas endast i ett decentraliserat samhälle. En utgångspunkt för det politiska arbetet måste vara att till grund för välfärd och livskvalitet främja goda livsmiljöer, anpassade efter människornas förutsättningar och behov. Alla politiska ställningstaganden måste utgå från jämställdhet mellan kvinnor och män. Kristen livsåskådning och humanism representerar en uppfattning om människovärdet som utgör en omistlig tillgång för vårt samhälle. Centerpartiet slår vakt om denna samhällsetiska grund. Trygghet och jämlikhet Viktigast i socialpolitiken är en god grundtrygghet, lika för alla. Därför har centern varit pådrivande i fråga om folkpensionerna, stödet till barnfamiljerna, vårdpolitiken, en allmän arbetslöshetsförsäkring och förbättringar för låginkomstgrupperna. Den sänkta pensionsåldern är ett centerinitiativ. Riksdagsbeslutet om sänkt pensionsålder har tillkommit efter ett mångårigt arbete från centern. I centerns socialpolitiska program föreslås lag om ekonomisk trygghet, som skall garantera alla ekonomisk grundtrygghet (grundersättning). Det stora grundtrygghets- och jämlikhetskravet nu är en familjepolitisk reform. Det är särskilt viktigt att främja kontakten mellan föräldrar och barn under barnets första levnadsår, som har grundläggande betydelse för personlighetsutvecklingen. Centern föreslår ett särskilt vårdnadsbidrag på 10 000 kronor till föräldrar med barn under 3 års ålder, förenat med lagstadgad rätt till förkortad arbetstid eller tjänstledighet. Ersättningen skall vara skattepliktig och ATP-grundande. Det är angeläget att familjepolitiken främjar föräldrarnas valfrihet. Vårdnadsersättningen har detta syfte. För ökade valmöjligheter krävs också att den kommunala barnomsorgen byggs ut. För en god hälsovård krävs ökade satsningar på friskvård och förebyggande åtgärder. Det är för den näraliggande framtiden angeläget att möta människors rättmätiga behov av vård genom utbyggnad av sjukvården, långtidsvården och äldrevården. Utbyggnaden skall i första hand inriktas på små vårdenheter och öppenvård nära hemmiljön. En utbyggd hemsjukvård är ett viktigt komplement till den slutna vården. Utbyggnaden av vårdområdena kräver ökad satsning på vårdutbildning och forskning. Handikappade skall beredas möjlighet att leva tillsammans med andra människor under likvärdiga förhållanden. Det är en viktig uppgift för samhället att säkerställa de enskilda människornas rättstrygghet och personliga integritet. Den ökade brottsligheten, inte minst ungdomsbrottsligheten, inger allvarliga farhågor. Brottsligheten måste motverkas genom förebyggande åtgärder, bl.a. inom undervisning och socialpolitik, men också genom en effektivare kriminalvård. Samhälle i ekologisk balans Omgivningsmiljöer såväl som arbets- och bomiljöer måste formas efter människornas och allt livs förutsättningar och behov. Skall mänskligheten överleva måste sträng hushållning ske med jordens
  • 2. produktionskraft och naturtillgångar. Använt material och avfall måste återföras till ny användning. En ansvarsfull användning av våra natur- och miljöresurser måste garanteras genom en långsiktig hushållningsplan. Teknik och teknologi skall anpassas till miljöpolitikens krav, så att ett samhälle i ekologisk balans kan upprätthållas. Användning och spridning av farliga gifter och kemikalier måste effektivt motverkas. Energifrågan är den största och svåraste frågan nu. Oljan medför stora miljö- och hälsoproblem som måste bemästras. Den är en ändlig resurs som vi på sikt måste minska beroendet av. Kärnkraften är inget alternativ. Huvudskälet är säkerhetsriskerna. Så länge de inte är bemästrade, är det oförsvarligt att satsa på kärnkraft. Dessutom talar ekonomiska skäl mot kärnkraftsutbyggnad. Centerns energipolitik är inriktad på en effektivare energianvändning, besparingsåtgärder och en intensiv satsning på ändligt förnyelsebara energikällor som solenergi, vindkraft och jordvärme. Härmed uppnås också ökad sysselsättning, konkurrenskraftigare näringsliv och bättre miljöer. Decentralisering av arbetstillfällen, bebyggelse och inflytande ger bättre förutsättningar för en samhällsstruktur i ekologisk balans. Arbete åt alla Arbete är inte bara en grund för försörjning utan har också stort egenvärde för människan. Rätten till arbete är därför av grundläggande betydelse. Om allas rätt till arbete skall kunna tillgodoses måste antalet arbetstillfällen ökas med minst 400 000. Centern arbetar för att detta mål skall nås i början av 1980-talet. Under de senaste årtiondena har sysselsättningen ökat i statliga och särskilt kraftigt i kommunala verksamheter. Det behövs nu en betydande ytterligare sysselsättningsökning hos kommuner och landsting främst för barnomsorg och vård. Den förda politiken har misslyckats med att skapa det nödvändiga ekonomiska underlaget. Därför måste målsättningen nu vara att skapa nya arbetstillfällen främst i näringslivet och i första hand i mindre företag. Detta är nödvändigt för att få resurser till ökad sysselsättning hos staten och kommunerna. Människorna i olika landsdelar måste tillförsäkras samma möjligheter till arbete och inkomster. I en aktiv närings- och sysselsättningspolitik måste därför ingå en förstärkt regionalpolitik, som konsekvent inriktas på en decentraliserad lokalisering av näringsliv och bebyggelse. Arbetsliv Det är angeläget att arbetet med att förbättra arbetsmiljön och stärka de anställdas inflytande fortsätter. Reformeringen av arbetsrätten måste fortsätta för att främja social och miljömässig förnyelse av arbetslivet. Fackföreningsrörelsen och arbetslivets organisationer i övrigt har i detta sammanhang viktiga uppgifter. Resurserna måste ökas för anpassning av arbetsplatserna till människans psykiska och fysiska förutsättningar. De anställda måste ges kunskap om arbetsmiljöns hälsoeffekter såväl när det gäller ämnen som används i produktionen som fysiska och psykosociala påfrestningar. Hälsofarliga ämnen och arbetsmiljöer måste motverkas och forskningen på detta område utbyggas. Närhet mellan bostad, arbete och service spelar en avgörande roll för social förnyelse av arbetslivet, där alla människor oberoende av ålder, kön och handikapp kan delta. Genom satsning på decentralisering och mindre enheter kan arbetsmarknaden och livsmiljön bli mera allsidig. Social marknadsekonomi Den främsta drivkraften till framsteg och framåtskridande är de enskilda människornas vilja till initiativ, samverkan och ansvar. Därför måste näringslivet vara decentraliserat och verka inom samhällets sociala och miljömässiga målsättningar - en social
  • 3. marknadsekonomi. En fortsatt strukturutveckling inom näringslivet mot allt större och färre företag och därmed ökad kapitalkoncentration skall motverkas. Maktkoncentrationen i såväl privat- och samhällsägda företag som institutioner måste effektivt bekämpas. En utbyggd företagsdemokrati med tillvaratagande av den enskildes kunskaper och erfarenheter är angelägen för såväl trivsel på arbetsplatsen som effektivitet och jämlikhet i arbetslivet. Med den politik som förts har näringslivets produktionsförmåga inte kunnat utvecklas på önskvärt sätt. Framför allt har de mindre företagens utvecklingsmöjligheter försummats. Nu måste det ske en kraftig satsning på att ge de mindre företagen utvecklingsmöjligheter. Sysselsättningen, den regionala balansen, bytesbalansen mot utlandet och de nödvändiga resurserna för angelägna trygghets- och jämlikhetsreformer kan inte klaras utan en väsentligt ökad satsning på mindre och medelstora företag. För den överskådliga framtiden måste vårt land i stort sett kunna klara sin egen livsmedelsförsörjning. Jordbrukspolitiken måste inriktas på att all jordbruksjord, som kan brukas och vidmakthållas, skall utnyttjas för livsmedelsproduktion. Det är nödvändigt att fisket och trädgårdsnäringen ges förbättrade förutsättningar att utvecklas. Decentraliserat samhälle Den kraftiga koncentrationen av bebyggelsen medför stora nackdelar från ekonomiska, jämlikhetspolitiska och miljöpolitiska utgångspunkter. Den strider mot vad det stora flertalet människor önskar. Samhällsplaneringen måste istället inriktas på att skapa ökad närhet mellan arbete, boende, service och fritidsmiljöer. De stora svårigheter, som drabbat vissa storstadskommuner i form av höga samhällsbyggnads- och socialkostnader är en följd främst av centraliseringspolitiken. Den koncentration som nu sker inom länen leder till såväl glesbygds- som storstadsproblem och drabbar människorna hårt. Centerpartiet kräver i sin nya riksplan en sådan förstärkning och inriktning av regionalpolitiken, att spridning kan ske av verksamheter och bebyggelse över hela landet. Den kommunala demokratin har fått försämrade möjligheter genom den påtvingade storkommunreformen och en långtgående slutlig detaljkontroll. Förutsättningarna för den medborgaraktivitet, som är grunden för vår folkstyrelse, har därmed minskats. Strävandena måste nu intensifieras för en förstärkt och fördjupad kommunal demokrati och för införande av en verklig länsdemokrati. Det kan bli nödvändigt att dela upp kommuner som blivit geografiskt eller befolkningsmässigt för stora för en väl fungerande kommunal demokrati. Den representativa demokratin måste byggas ut så att den enskilde medborgaren tillförsäkras större möjligheter till inflytande i kommun och län. Detta är viktigt för att samhället skall utformas efter människornas behov och önskemål. Centraliseringspolitiken måste brytas nu, så att ett decentraliserat samhälle kan skapas. Centeralternativet De gamla ideologierna från 1800-talet ger nu inte någon hel samhällsuppfattning. Socialismen, konservatismen och den gamla liberalismen leder till centralisering. Men problemen kring centraliseringen har inte tagits upp till diskussion i de gamla ideologierna. Hela miljö- och naturresursproblematiken har också lämnats utanför. Dessa frågor är vår tids viktigaste. Det är centern som fört in decentraliserings- och miljöidéerna i den politiska diskussionen. Centerpolitiken avser hela samhällsutformningen. Det gäller en jämlikhets- och miljömålsättning, en politik för ett decentraliserat samhälle. Det decentraliserade samhället ger de bästa förutsättningarna för ekologisk balans, jämlikhet, goda miljöer och gemenskap.
  • 4. INFÖR VALET DEN 19 SEPTEMBER UNDERSTRYKER CENTERPARTIET SÄRSKILT: 1 En fast och konsekvent neutralitets- och försvarspolitik måste upprätthållas för att främja vårt lands fred och säkerhet, för att vidmakthålla vår utrikespolitiska handlingsfrihet och för att främja fredlig samlevnad i världen. 2 Solidariteten över gränserna med fattiga och förtryckta folk skall förverkligas genom en ny ekonomisk världsordning med en jämnare fördelning av världens resurser. Den internationella handels- och biståndspolitiken skall stimulera de fattiga folkens egna strävanden till frihet och till social och ekonomisk utveckling och utjämning. 3 Arbetet för nedrustning bör intensifieras genom nya svenska initiativ i kampen mot främst spridningen av kärnvapen. 4 Ett vidgat ekonomiskt, kulturellt och socialt samarbete med andra länder och särskilt med våra nordiska grannländer skall eftersträvas. 5 Individens fri- och rättigheter skall ges ett starkare grundlagsskydd. Den enskildes rättssäkerhet skall stärkas och den personliga integriteten garanteras. 6 Möjligheter till religionsutövning i alla delar av landet måste garanteras genom att samband mellan kyrka och stat bevaras, kyrkans beskattningsrätt bibehålls, kyrkan ges möjligheter till angelägna inre reformer och de fria samfunden ges tillräckliga resurser för sin verksamhet genom en successiv förstärkning av det statliga stödet. 7 Den kommunala självstyrelsen och demokratin måste förstärkas genom t.ex. kommundelsorgan, förbättrade informationsmöjligheter, minskad statlig detaljkontroll över kommunerna samt decentralisering av den kommunala förvaltningen. 8 Länsdemokrati skall genomföras så att medborgarna ges ökat medinflytande och medansvar över den regionala utvecklingsplaneringen och övriga länsfrågor. 9 Dataverksamhetens utbyggnad måste noga kontrolleras. För att skydda den personliga integriteten måste dataverksamheten organiseras i decentralistiska former. 10 Maktkoncentration - såväl inom den offentliga verksamheten som i näringslivet - skall bekämpas genom decentraliseringspolitik. Sammanslagningar av företag skall motverkas, de mindre företagens utveckling främjas och en utbyggnad av företagsdemokratin stimuleras. 11 Näringspolitiken skall utformas med sikte på fortsatt utbyggnad och modernisering av näringslivet så att arbetslivets villkor kan förbättras och konkurrenskraften upprätthållas på såväl export- som hemmamarknaden. 12 Näringspolitiken måste särskilt inriktas på att ta tillvara den initiativkraft och de utvecklingsmöjligheter som finns i de mindre och medelstora företagen. 13 Det s.k. blankettraseriet och det byråkratiska krånglet måste hejdas genom att uppgiftsskyldigheten till det allmänna samordnas, förenklas och begränsas. 14 Sysselsättningspolitiken måste för att förverkliga målsättningen om arbete åt alla inriktas på att få till stånd 400 000 nya arbetstillfällen till i början av 1980-talet. 15 Regionalpolitiken skall förstärkas och inriktas på decentralisering så att människor i alla delar av landet får tillgång till allsidig sysselsättning, social, kommersiell och kulturell service samt en god miljö. 16 En god försörjning med kollektivtrafik skall säkras bl.a. genom ökade statsbidrag till landsting och kommuner så att periodkort för ökad reserättvisa kan införas i hela landet, SJ ges sådana resurser att bl.a. de långväga godstransporterna i större omfattning kan gå på järnväg, vägarna rustas upp så att behovet av resor och transporter tillgodoses i alla delar av landet. Åtgärderna för bättre trafiksäkerhet skall intensifieras.
  • 5. 17 De multinationella företagen skall vara underordnade samhällets sociala målsättningar, dess närings- och regionalpolitik och utländskt övertagande av svenska företag skall kontrolleras. 18 Kapitalbeskattningen skall läggas om i syfte att stimulera etableringen av nya företag och underlätta generationsskiftena i familjeföretag. 19 Skattesystemet skall reformeras med sikte på att sätta stopp för automatiska skatteskärpningar genom inflation och att lätta skattebördan i låg- och mellaninkomstlägena samt på användningen av arbetskraft. 20 Beskattningen av energi och ändliga råvaror måste utformas med hänsyn till vad en god resurshushållning kräver. 21 Skatt efter bärkraft måste vara en huvudprincip även inom företagsbeskattningen. 22 Förbättrade möjligheter måste skapas för de anställda till delaktighet i förmögenhetstillväxt och ägande inom näringslivet. 23 Medvetna ansträngningar grundade på en fast ekonomisk politik och reformer på beskattningens område måste sättas in för att bekämpa inflationen. 24 Kostnadsövervältringen från staten till kommunerna måste upphöra. Kommunerna och landstingen skall tillförsäkras en rättvis andel av samhällets ekonomiska utveckling så att de ges ekonomiska resurser som gör det möjligt att förbättra och bygga ut verksamheten bl.a. inom skola, barnomsorg, åldringsvård och sjukvård. Kommuner och landsting måste ges kompensation för negativa effekter av omläggningar av det statliga skattesystemet. Skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner måste minska genom förbättrad skatteutjämning. 25 Jordbrukspolitiken skall inriktas på att all jordbruksmark som kan odlas används för livsmedelsproduktion, på att vidmakthålla hög produktionsnivå och självförsörjning och på att främja familjejordbruk och rationell jordbruksproduktion så att konsumenterna garanteras högklassiga livsmedel till skäliga priser och de som arbetar inom jordbruk, skogsbruk och fiske tillförsäkras en social och ekonomisk standard, likvärdig med den som uppnås i andra näringar. 26 Jordförvärvslagstiftningen skall läggas om för att främja sambandet mellan ägande och brukande och underlätta för aktiva jordbrukare att starta eget företag. 27 Jordbrukspolitiken skall samordnas med regionalpolitiken, så att deltidsjordbruk samt jordbruk och skogsbruk i kombination med varandra och med andra sysselsättningar främjas. 28 En hushållningsplan för naturresurser skall utarbetas till grund för en ansvarsfull och på ekologiska principer grundad användning av resurserna och åtgärder vidtas för att återföra ändliga råvaror till ny användning. 29 Energipolitiken måste inriktas på energihushållning främst inom industri- och bostadsuppvärmning, målmedvetna energibesparingsåtgärder och utveckling av alternativa, förnyelsebara energikällor. 30 Kärnkraftsutbyggnaden skall med hänsyn till säkerhetsfrågorna stoppas och en beredskapsplan för successiv avveckling av de fem kärnkraftverk som är i drift upprättas för att sättas i kraft om kärnkraftens säkerhetsfrågor inte har lösts. 31 Planerna på uranbrytning i Sverige skall stoppas. 32 Åtgärder måste skyndsamt vidtas för att minska oljans negativa miljöeffekter. 33 Inslagen av praktisk verksamhet i grundskola och gymnasieskola skall ökas och samarbete mellan skola och arbetsliv fördjupas bl.a. genom ett system med praktikperioder i gymnasieskolan, s.k. varvad utbildning. 34 Den högre utbildningen måste formas för större öppenhet mot samhälle och arbetsliv och stor valfrihet för de studerande.
  • 6. 35 Arbetslivserfarenhet måste tillmätas större betydelse i all utbildning. 36 Övergången från skola till arbetsliv måste underlättas, bl.a. genom att alla ungdomar som avslutar grundskola eller gymnasieskola erbjudes arbete, praktik och utbildning. 37 Reformeringen av arbetsrätten måste fortsätta för att främja social och miljömässig förnyelse av arbetslivet. 38 Resurserna måste ökas för anpassning av arbetsplatserna till människornas psykiska och fysiska förutsättningar. 39 Allmän arbetslöshetsförsäkring skall införas. 40 De kulturpolitiska insatserna måste intensifieras. Av särskild betydelse är att kulturlivet på lokal och regional nivå stimuleras och får ökat samhällsstöd. 41 Invandrarna måste ges goda förutsättningar att leva och verka i vårt samhälle med goda möjligheter att bevara kontakterna med hemlandets språk och kulturtraditioner. 42 Bomiljön i de ensidiga höghus- och koncentrationsområden som skapats särskilt under senaste tioårsperioden främst i storstadsområdena, måste bli föremål för speciella upprustningsåtgärder såsom komplettering med arbetsplatser, lokalservice, grön- och parkytor, gemensamhetsanläggningar, lekplatser m.m. 43 Bomiljöerna skall förbättras bl.a. genom en till människornas behov bättre anpassad planering av nya bostadsområden och genom kraftfulla upprustnings- och saneringsåtgärder, fler småhus och markbostäder och ett ökat byggande i mindre tätorter och på landsbygd. 44 De boende skall ges ett ökat direkt inflytande över sina bostadsförhållanden och sin boendemiljö. 45 Arbetet på att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män måste intensifieras bl.a. genom arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser, genom undanröjande av orättvisor i lagstiftningen och genom opinionsbildning. Delat ansvar i hemmet utgör en förutsättning för jämställdhet. 46 En svensk aktionsplan för jämställdhet mellan kvinnor och män måste snabbt utarbetas. 47 Skolan skall aktivt medverka till att förändra attityder som hindrar jämställdhet mellan kvinnor och män och till att påverka elevernas yrkesval i syfte att få en för kvinnor och män gemensam arbetsmarknad. 48 Familjepolitik för valfrihet byggs ut genom värdesäkring av barnbidragen, rätt till förkortad arbetstid och tjänstledighet för småbarnsföräldrar och vårdnadsbidrag om 10 000 kronor per år - lika för alla - till alla familjer med barn under tre års ålder. 49 Samhällets barnomsorg skall byggas ut så att behovet täcks. 50 Åtgärder måste vidtas för att garantera pensionärerna pensionshöjningar som ger höjd standard och skydd mot prishöjningar. Orättvisorna inom pensionssystemet måste avskaffas. 51 Utbyggnaden av den öppna sjukvården skall fortsätta med inriktning på decentralisering till lokalt förankrade mindre enheter. Inom dessa skall mindre vårdteam arbeta genom vilka behovet av öppen vård, nära kontakt och kontinuitet tillgodoses. 52 Vårdresurserna för äldre och långtidssjuka måste byggas ut och förbättras såväl ifråga om vårdinstitutioner som ifråga om åtgärder som underlättar vård och omvårdnad i hemmen, bl.a. genom ökat statligt stöd till hemsamarit- och hemsjukvårdsverksamhet och genom en utbyggd hälsovård för de äldre. 53 Handikappade skall beredas möjlighet att leva tillsammans med andra människor under likvärdiga förhållanden. 54 Effektiva åtgärder skall vidtas för att nedbringa den totala alkoholkonsumtionen och för att komma till rätta med bruket av alkohol, narkotika och tobak bl.a. genom reklamförbud för alkoholdrycker och tobak, ökad upplysningsverksamhet om gifternas
  • 7. skadeverkningar, förstärkt stöd till nykterhets-, idrotts- och ungdomsorganisationerna och intensifierade satsningar på friskvård. 55 Brottsligheten måste förebyggas och motverkas genom effektiva åtgärder och den enskilde måste säkerställas till liv och egendom.