Politisk rapport från Centerpartiet. Observera datum på rapporten - politiken är en föränderlig värld.

1. UtUt
Rättvisa i liv och hälsa
december 2008
www.centerpartiet.se

2. Förord
Med jämlikhet brukar menas ”att varje person är lika mycket värd som varje annan”, med samma
rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Rättvisa står för ett tillstånd där ”inblandade parter
behandlas lika enligt de krav som rimligen kan ställas”.
Jämlikhet handlar om både människors hälsa och om förhållanden som utgör hälsans och ohälsans
bestämningsfaktorer – tillgång till hälsovård, skola, utbildning, bostäder, arbete, osv. Hälsoklyftorna
mellan olika länder och inom varje land har sedan alltför länge varit mycket stora – och är det
fortfarande. Även i vårt land.
Jämlikhet och rättvisa är sedan länge centrala begrepp i svenskt politiskt liv och utgör en viktig del
av grunden för Centerpartiets politiska ideologi. Vi arbetar för en fungerande arbetsmarknad för
alla, nämligen att få arbeta efter egna förutsättningar. Politiken kan ge förutsättningarna men inte
ensamt formulera svaren eller åstadkomma lösningarna. Lösningarna måste se olika ut, på olika
platser, i olika tider. Därför genomförs Centerpartiets framtidsdialog med ett processinriktat arbete
med syfte att skapa en ökad dialog, präglat av öppenhet, förnyelse och modernitet.
Seminariet ”Osund ojämlikhet” som arrangerades i Sveriges riksdag med Sir Michael Marmot som
huvudtalare var ett led i Centerpartiets framtidsdialog. I denna rapport diskuteras den ojämlika
fördelningen av hälsa, vilka faktorer det är som påverkar hälsan samt presenteras ett antal förslag.
Stockholm 1 december 2008
Lennart Levi, riksdagsledamot i Arbetsmarknadsutskottet
Lennart.levi@riksdagen.se
Kenneth Johansson, riksdagsledamot och ordförande i Socialutskottet
Kenneth.johansson@riksdagen.se
Annika Qarlsson, riksdagsledamot i Arbetsmarknadsutskottet
Annika.qarlsson@riksdagen.se
Lars Weinehall, ledamot i partistyrelsen
lars.weinehall@epiph.umu.se
i samarbete med Andreas Vass och Lila Ericsson, politiskt sakkunniga, Centerpartiets Riksdagskansli
2

3. Inledning
För fyra år sedan tillsatte FNs Världshälsoorganisation (WHO) en global kommission för hälsans
sociala bestämningsfaktorer, under ordförandeskap av den engelske forskaren Professor Sir Michael
Marmot. I sin nyligen framlagda slutrapport konstaterar kommissionen att social rättvisa
bokstavligen är en fråga om liv eller död. Hälsoklyftorna mellan olika länder kan uppgå till 40 års
skillnad i medellivslängd. Men också inom varje land finns stora hälsoklyftor som är nära förbundna
med sociala förhållanden. Kommissionen gör en ingående analys av en rad av hälsans
bestämningsfaktorer – uppväxtförhållanden, miljö, arbetsförhållanden, skola, utbildning och en
hälso- och sjukvård av god kvalitet som är tillgänglig för alla.
Många av dessa bestämningsfaktorer är starkt beroende av att så många som möjligt av
medborgarna i arbetsför ålder har ett arbete och att detta arbete utövas under förhållanden, som inte
gör dem sjuka utan tvärtom främjar deras hälsa och välbefinnande.
Centerpartiet har länge prioriterat denna fråga. Vi tog upp detta redan i den stora miljömotionen
från 1962 men också i det senaste seminariet i Almedalen den 9 juli 2008, under rubriken ”Alla
behövs – nollvision för utanförskap”. Bakom initiativet låg en insikt om arbetets enorma direkta och
indirekta betydelse som välfärdsfaktor.
Vi anser att det krävs krafttag mot utanförskapet. Innan regeringsskiftet i oktober 2006 hade Sverige
ett utanförskap på en miljon s.k ”helårsekvivalenter”. Dessa människor var i arbetsför ålder men
utan arbete att gå till. Faktum är att många hundra tusen av dem kunde arbeta och ville arbeta –
men gavs inte möjlighet att göra det. Över en halv miljon var förtidspensionerade. Utanförskapet är
till skada för mångas hälsa och välbefinnande och innebär mindre materiella förmåner än ett
yrkesarbete hade gett. Det medför även en smalare skattebas och mindre pengar till gemensamma
välfärdstjänster.
Hur stora är klyftorna?
OECD har studerat jämlikheten i medlemsländerna och i oktober presenterades en rapport i som
visar att skillnaderna mellan rika och fattiga har ökat med i genomsnitt 7 procent under de senaste
20 åren. Äldre människor har blivit rikare, medan yngre och outbildade klarar sig sämre. Sverige
utmärker sig här med att ha det allra minsta gapet mellan rika och fattiga. Aldrig tidigare har
kapitalinkomsterna varit större än vad de var 2007. Att gini-koefficienten ligger kvar på en hög nivå
3

4. beror på att kapitalinkomster i allmänhet och kapitalvinster i synnerhet är mycket ojämnt fördelade.
Dessutom är de starkt koncentrerade till toppen av inkomstfördelningen, vilket späder på
inkomstspridningen. Den här utvecklingen har bidragit till att den disponibla inkomsten för
gruppen med de 10 procent lägsta inkomsterna har ökat med 30 procent sedan 1995.
En framgångsfaktor till den höga jämlikheten i Sverige är den stora sociala rörligheten. Detta
innebär att man åstadkommer en större jämlikhet i fråga om chanser i livet som leder till rättvisare
resultat. Den främsta framgångsfaktorn är skapande av arbeten framför bidragspolitiken. Ett
konkret exempel på detta är att på två år har 180 000 personer kunnat gå från bidragsberoende till en
egen försörjning. Arbetslinjen uppmuntras av OECD som menar att åtgärder som höjer skatterna
och förstärker socialbudgeten bara är en provisorisk åtgärd och därmed en kortsiktig lösning. Det
viktiga är att se till att människor är i stånd att behålla sina anställningar och tjäna sådana löner att
de kan hålla sig själva och sina familjer borta från utanförskapet.
Riksdagens utredningstjänst har identifierat de största utanförskapsområdena. Det är 149 områden
som förutom hög arbetslöshet och stort bidragsberoende har låga medelinkomster. Ofta är det
invandrartäta områden. De 149 områdena finns över hela landet, vilket leder till slutsatsen att
utanförskap inte är ett specifikt storstadsproblem och att lösningarna inte alltid är nationella.
Undersökningen visar dessutom att om de utpekade områdenas bidrag - socialbidrag,
introduktionsersättning, sjukpenning, a-kassa, förtidspension – kunde sänkas till rikssnittet så skulle
samhällets kostnader minska med 15 miljarder kronor och 65 000 fler människor få jobb. Och dessa
65 000 människor skulle få mer makt över sina liv.
Inrätta en kommission för Rättvisa i liv och hälsa
De ojämlikheter i hälsa som beskrivs av WHO:s kommission för hälsans bestämningsfaktorer finns i
alla länder – även i Sverige. Utbildningsnivå, arbetsförhållanden, uppväxtmiljön och andra faktorer
har betydelse för vår hälsa. I sin senaste rapport om hälso- och sjukvården i Sverige konstaterade
Socialstyrelsen att de som har låg utbildning, dålig ekonomi eller är invandrare dessutom har sämre
tillgänglighet inom vården.
Ojämlikhet finns även inom andra områden än vården och vissa geografiska områden som är
särskilt utsatta. Samtidigt finns många positiva exempel. Alliansregeringen har genom sin
arbetslinje verksamt bidragit till minskat utanförskap och därmed ökad rättvisa. Genom medveten
politik för ökad sysselsättning, bättre miljö och förnyad välfärd har möjligheten stärkts för
4

5. människor att själva ha makt över sin situation och att ta ansvar för sina liv. Denna möjlighet till
påverkan – empowerment – är en av de åtgärder som WHO:s kommission rekommenderade i sin
rapport.
Centerpartiet föreslår att en nationell kommission för Rättvisa i Liv och Hälsa inrättas. Många
insatser har vidtagits för att minska utanförskapet och regeringens arbete måste fortsätta. Samtidigt
måste vi ställa oss frågan vad Sverige kan göra nationellt och globalt för att världen ska bli mindre
fattig, mindre orättvis och därmed mer hälsosam. Sverige behöver samla erfarna forskare från olika
samhällssektorer som under ett statsråds ledning analyserar hur Sverige ska kunna ta sig an
utmaningen att utjämna hälsoskillnaderna. Kommissionen bör ha ett brett perspektiv och ett öppet
arbetssätt som inbjuder till debatt och diskussion. Centerpartiet ser en rättvis fördelning i liv och
hälsa som en grundpelare i socialpolitiken.
Detta är vårt övergripande förslag för att fler ska få ett liv i hälsa. I nästföljande avsnitt diskuterar vi
olika åtgärder inom en rad olika politikområden.
Fler och bättre jobb
Jobben behövs inte bara bli fler, de måste också bli bättre. Vi vill se en situation där alla som kan och
vill faktiskt har ett jobb att gå till varje dag – ett jobb där man trivs och mår bra och kan utvecklas.
Rehabilitering för dem som drabbats av ohälsa behöver förbättras samtidigt som vi måste förhindra
att fler människor blir sjuka av sitt arbete.
Arbete befordrar hälsa och välstånd, säger ett gammalt talesätt. Men det gör mycket mer än så. Det
bidrar till att ge livet mål och mening. Det ger dagen, veckan, året och livet struktur och innehåll.
Det är även en viktig källa till social gemenskap. Och, inte minst – det ger inkomster, till den
arbetande men också till stat, landsting och kommuner som gör det möjligt att bekosta en allt
dyrbarare välfärd för allt fler. Varje grupp om 100 i arbete försörjer nämligen (förutom sig själv)
ytterligare lika många personer i alla åldrar som står utanför arbetsmarknaden.
Totalt rör det sig om 1,4 miljoner människor i arbetsför ålder, som idag- helt eller delvis- försörjs
genom våra offentliga välfärdssystem. En del av dem är för sjuka för att kunna arbeta. Men väldigt
många både kan arbeta och vill arbeta, men inte i alla slags jobb, eller på alla tänkbara arbetsplatser
eller alltid på heltid.
5

6. Centerpartiet värderar ett hållbart arbetsliv, ett arbete som vi klarar av och att prestera och i vilket vi
känner välbefinnande. För att må bra krävs inflytande över den egna vardagen, både på arbetet och
på fritiden. Det handlar om att ha en möjlighet att försörja sig själv utifrån sina egna förutsättningar
och därmed ha makten över sitt eget liv. Vår utgångspunkt är att alla behövs, och vi strävar därför
efter en nollvision för utanförskapet.
Ett samhälle som skiljer mellan välstånd och välfärd
Sveriges ekonomi är mycket konkurrenskraftig. Befolkningen är välutbildad och det svenska
företagsklimatet rankas högt vid internationell jämförelse. Vi lever alltså i ett objektivt sett bra
samhälle. Den beskrivningen är inte i alla avseenden överensstämmande med den upplevda
verkligheten. Ett samhälle där bara experterna tycker att folk har det bra är inte ett gott samhälle.
Det har länge funnits en benägenhet att sätta likhetstecken mellan välstånd och välfärd. Men
bruttonationalproduktens nivå och tillväxt säger inte något om det pris vi kanske får betala för den
ekonomiska utvecklingen. Ett pris som omfattar svårmätta psykologiska, sociala och medicinska
aspekter. Därför vill Centerpartiet öka medvetenheten om sambandet mellan hur mycket vi arbetar,
hur väl vi mår i detta arbete och det välstånd som vi kan uppnå, både för den enskilda och för landet
som helhet.
Som biologisk varelse är människan många tiotusentals år gammal och därmed i någon mening
”omodern” i en miljö som undergår en alltmer accelererad förändring. Men Centerpartiet ser inte
individen som problemet utan snarare samhällets gemensamma oförmåga att anpassa den allt
snabbare samhällsutvecklingen till människors förmåga och behov i en rad olika avseenden.
Den globala konkurrensen yttrar sig i en allt längre driven specialisering vilket bl a innebär att jobb
flyttas mellan olika regioner, inte bara i hela världen utan också i Sverige. Detta innebär möjligheter
och öppningar för sysselsättningen. Kommuner och regioner måste aktivt delta i omvandlingsarbetet
där utbildning och arbetskraftsförsörjning i större utsträckning måste styras utifrån människors och
regionens förutsättningar. På detta sätt kan vi vara en del av en global marknad och samtidigt både
fungera och må bra..
Att få arbeta efter egen förmåga
För en ökad arbetsförmåga är det viktigt att ta vara på möjligheter och bejaka betydelsen av mer
självständiga regioner. En regionförstoring som innebär förbättrade kommunikationer mellan
arbete och bostad kan även öka utbudet av jobb för den enskilde. Detta kommer även att minska
6

7. antalet bidragstagare på grund av arbetslöshet eller ohälsa. En regionförstoring innebär också en
flexibilitet för arbetskraften som måste kunna få arbeta efter sin egen förmåga. En person kan ha en
betydligt nedsatt arbetsförmåga i sitt nuvarande jobb men en 100-procentig arbetsförmåga i ett annat
jobb. Det är så arbetstillfällen kan tas tillvara.
Centerpartiet ser en potential i den sociala ekonomin som bör kunna skapa nya arbetstillfällen.
Genom dessa tillfredsställs behov av varor och tjänster som varken tillgodoses av marknaden eller
den offentliga sektorn. Det handlar vanligen om en verksamhet som startas utifrån gemensamma
behov och som kan tillfredställas genom en kooperativ verksamhet. På så sätt kan nya grupper
integreras på arbetsmarknaden. Dessa personer skulle med stor sannolikhet ha förblivit sysslolösa
och i behov av bidrag från samhällets sida om de inte varit engagerade i exempelvis socialt
företagande.
Det råder enighet om att sociala företag är samhällsekonomiskt nyttiga och att dessa skapar
mervärden för hela samhället genom att långtidsarbetslösa, långtidssjuka och andra grupper lättare
kan komma in på arbetsmarknaden. Den samhällsekonomiska vinsten uppstår när behovet av
samhällets stöd minskar, graden av självförsörjning ökar, hälsan förbättras och skattekraften tilltar.
En person som fått olika former av bidrag och som genom egenmakt får möjlighet att kunna leva ett
mer självständigt liv minskar sitt bidragsbehov.
Centerpartiet har alltid prioriterat människors möjlighet att ha makten över sin egen vardag. När
människor själva kan bestämma över sina liv kan var och en själv förbättra sin situation. När
människor får ansvar och inflytande i arbetslivet ges förutsättningar både för bättre och mer
engagerade medarbetare, samt tillfredsställande och mer människoanpassade jobb.
En växande tjänstesektor som skapar fler arbetstillfällen
Det vi i dag kallar globalisering är en delvis ny form av internationalisering som sedan slutet av
1980-talet på olika sätt accentuerar den globala strukturomvandlingen. En stor del av de jobb som
idag räknas till tjänstesektorn tillhörde tidigare de stora industriföretagen och brukade räknas till
industrin. Produktion och kunskap rör sig allt bredare, djupare och snabbare i världsomspännande
nätverk av företag och nationella och regionala kunskaps- och innovationssystem.
Tjänster är framtiden. Många människor får sina första jobb inom tjänstesektorn. Den svenska
arbetsmarknaden blir mer och mer tjänsteinriktad. Tjänstesektorn står i dag för runt 75 procent av
Sveriges BNP och har de senaste 15 åren i hög grad bidragit till tillväxten i Sverige. Det är fem
gånger fler sysselsatta inom tjänstesektorn än industrisektorn och denna andel kommer att öka.
7

8. Denna utveckling har pågått under lång tid, dels genom en expansion av den offentliga sektorn fram
till slutet av 1980-talet, men också genom en expansion av den privata tjänstesektorn efter det att
sysselsättningsökningen i den offentliga sektorn avstannat.
Betydelsen av en bra rehabilitering
Regeringen gör stora insatser för att rehabiliteringen ska fungera och att människor som är
”förtidspensionerade” ska våga pröva sin arbetsförmåga. Men där finns utan tvekan mycket kvar att
göra. Att långtidssjuka ska ha kvar rätten till sjukersättning samtidigt som de kan pröva sina vingar
på arbetsmarknaden är en bra reform som stimulerar människor att lita på sin förmåga. Denna
åtgärd och regeringens andra åtgärder inom socialförsäkring måste ges tid att fungera innan vi
lägger nya förslag om rehabilitering. Det viktigaste är att, där så är möjligt, alla insatser utgår från
den enskilda människans behov och dessutom är evidensbaserade.
Kunskap - en väg till jämlikhet
Kunskap är den viktigaste faktorn för att förhindra eller bryta ett socialt utanförskap. Ett
utbildningssystem som genomsyras av ett livslångt lärande ger förutsättningar för att människor ska
få arbete, utvecklas i arbetet och för att Sverige ska klara sig i den internationella konkurrensen.
Hela utbildningssystemet, från förskola, grundskola, gymnasieskola till högre utbildning och
forskning, måste fånga såväl den enskildes som samhällets och näringslivets behov av utbildning där
kunskap snarare än tid ska vara styrande.
Förskolan och skolväsendet ska utgöra grunden för det livslånga lärandet och skolmiljön ska
uppmuntra både lek och pedagogiskt lärande. För att förskolan ska ge denna grund krävs att den är
flexibel när det gäller ålder och kursstart samt att barnens behov är i centrum. Tillräckliga resurser
måste finnas för barn i behov av särskilt stöd. Det ska finnas en mångfald av aktörer att välja mellan,
både i offentlig, privat och kooperativ regi.
Grundskolan ska ge kunskaper och vara flexibel. Att i tidig ålder lära sig läsa, skriva och räkna är
grunden för den fortsatta kunskapsinhämtningen. Skolstarten bör anpassas efter barnets kunskaps-
och mognadsnivå och inte utifrån ålder som idag. Elever i behov av stöd ska garanteras detta.
Sverige behöver fler företagare och entreprenörer för att säkra framtidens arbetstillfällen – därför
behöver också skolan genomsyras av entreprenörskap. Förutom av vilja och förmåga att lära ut
livskunskap – att hantera livet i med- och motgång.
8

9. Gymnasiet ska erbjuda alternativa vägar och inte ”låsa in” elever i återvändsgränder. Alltför många
hoppar av gymnasiet och då blir det svårare för dessa unga att få jobb. Gymnasiet ska förmedla
kunskap av högsta kvalitet - både teoretiska och praktiska kunskaper. Därför behövs både
högskoleförberedande och yrkesförberedande program på gymnasiet. Entreprenörskap och
lärlingsutbildningar behöver utvecklas för att gymnasieskolan också ska erbjuda bra utbildningar till
praktiskt inriktade elever.
Vuxenutbildningen bör vara flexibel för att ge även yrkesverksamma möjlighet att utbilda sig- och
vidareutbilda sig. Vuxenutbildningens primära målgrupp ska vara de som av olika orsaker tidigare
missat eller misslyckats i grundskola och gymnasium. Centerpartiets uppfattning är att samverkan
med det lokala näringslivet kan utvecklas för att få mer kvalitet och relevans i yrkesutbildningarna.
Yrkesutbildningen behöver stärkas. Ett ramverk för yrkeshögskola har införts och ökade satsningar
görs på yrkeskomvux och kvalificerad yrkesutbildning.
Det behövs bättre metoder för validering av kunskap. Validering av kunskaper som man förvärvat
genom arbetslivet eller tidigare utbildning är viktig för att man ska kunna få ”bevis” på sin
kompetens och därmed lättare kunna byta jobb.
Det ska löna sig att studera på universitet och högskola och kvaliteten i universitetsutbildningarna
måste säkras. Det är viktigt att det finns ekonomiska incitament för människor att vilja investera i
högre utbildning. Det är också viktigt att människor med olika bakgrund lockas till högre studier.
Att arbeta vid sidan av studierna bör uppmuntras och därför vill Centerpartiet höja
fribeloppsgränsen och på sikt avskaffa den. Vi vill också att studiebidraget höjs. Resurstilldelningen
till universitet och högskolor bör utformas så att lärosätenas självständighet ökas, att utbildningen
kvalitetssäkras, att studenternas val av utbildning tillgodoses och att utbildningarna motsvarar de
förutsedda behoven på arbetsmarknaden.
En folkhälsa på lika villkor
Vår hälsa påverkas av många faktorer. Att växa upp i en kärleksfull familj med god ekonomi och
bra bostad ger helt andra förutsättningar än att växa upp i en kärlekslös familj med dålig ekonomi
och dålig bostad. Skolmiljö, möjlighet till utbildning, arbetsmiljö, bostadsmiljö, tillgång till vård och
sociala relationer – alla påverkar de vår hälsa. Påverkan kan vara både positiv och negativ. En stor
del av de bestämningsfaktorer som påverkar vår hälsa kan i sin tur påverkas av politiska beslut.
Centerpartiet vill såväl förbättra folkhälsan genom att påverka hälsans bestämningsfaktorer i
9

10. människors dagliga liv men också göra det möjligt för dem att själva ta ansvar för sina liv och sin
hälsa.
Barn, unga och föräldrar bör få tillräckligt stöd under uppväxttiden. En trygg uppväxt ger trygga
barn som växer upp till trygga vuxna. Föräldrar som vill ha stöd bör kunna få det även när man
passerat BVC-tiden. Det ska finnas vuxna som barn ska kunna vända sig till även utanför hemmet –
i skolan och i föreningar. Barn som mår dåligt ska snabbt få vård. Många unga använder Internet
som självhjälp och därför behöver denna kanal utvecklas för seriös rådgivning och hjälp till barn och
unga. Detta får dock aldrig ersätta den professionella vården.
Vården ska vara tillgänglig och vårdgarantin ska kortas till en månad. Att få vård när man är sjuk
borde vara en självklarhet, men så ser det inte alltid ut i Sverige. Många får vänta alltför länge på att
få komma till läkaren. En nyckelfaktor till hälsa bland befolkningen är att alla erbjuds god vård på
lika villkor och att vården ska vara gemensamt finansierad via skattsedeln. Det finns en stor politiskt
enighet om detta, men i verkligheten har systemet ofta gått före patienten. Centerpartiet vill att
patientens ställning i vården ska stärkas. Man ska själv få välja vilken läkare eller sjuksköterska man
går till och man ska få vård utan att behöva vänta alltför länge. Därför vill vi att vårdgarantin skärps
så att man har rätt till behandling inom en månad efter att behovet konstaterats.
Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och i andra europeiska länder. Framför allt många (unga)
kvinnor är drabbade. Mellan åren 1998 och 2004 tredubblades antalet kvinnor som fick
sjukersättning på grund av psykisk sjukdom. Männens psykiska ohälsa syns bla i
självmordsstatistiken. Det är dubbelt så vanligt med självmord bland män som bland kvinnor. Det
är förstås viktigt att det finns psykiatrisk vård att tillgå för dem som behöver, men psykisk hälsa
behöver också prioriteras högre i folkhälsoarbetet – det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Genom att införa psykisk folkhälsa som ett eget målområde i folkhälsopolitiken kan man använda
folkhälsoarbetets alla kanaler och verktyg för att förbättra även den psykiska folkhälsan.
Klimatförändringens inverkan på hälsan bör analyseras och hanteras bättre. Högre temperaturer
kan göra att sjukdomar som tidigare bara funnits i varmare länder även kommer hit. Förändrade
väderförhållanden med stormar och översvämningar kan bland mycket annat även skada
dricksvattenförsörjningen. Vi behöver mer kunskap om hur klimatförändringen kan påverka hälsan
och vi behöver ha beredskap och samarbete med andra länder för att minimera skadeverkningarna
på hälsan, speciellt för de mest utsatta. Men vår hälsa påverkas också av den totala miljö vi lever i.
10

11. Buller och förorenad luft sänker livskvaliteten och kan leda till sjukdomar. I fattigare länder är brist
på rent dricksvatten ett stort problem.
En bra integration – ett gemensamt ansvar
Centerpartiet har en vision om Sverige som ett öppet samhälle där alla är lika värda och känner sig
välkomna och trygga. Ett välkomnande och mångkulturellt land med ökad rörlighet och
individualisering där alla som vill bidra genom arbete och investeringar tas emot med öppna armar
oavsett varifrån de kommer. Vi anser att människor som kommer från olika delar av världen
lämnar ett ovärderligt bidrag med sociala, ekonomiska och kulturella erfarenheter och att alla som
har flyttat eller kommer till vårt land ska ges möjlighet att komma till sin rätt och fullt ut bidra till
ett bättre samhälle.
Det är en stor skillnad i sysselsättning mellan inrikes- och utrikes födda. Arbetslösheten bland de
sistnämnda är nästan tre gånger så hög. Under 2007 uppgick arbetslösheten till 4,3 procent bland
inrikes födda jämfört med 13,2 procent för utrikes födda. Vid ofullständig förgymnasial utbildning
är arbetslösheten 7 respektive 20 procent. Som de bidragande orsakerna nämns ofta diskriminering,
bristande kunskap i svenska samt avsaknad av nätverk.
Integrationen mellan olika människor i vårt land borde kunna fungera bättre. Alla har inte lika
tillgång till arbete, bostäder och makt. Det beror dels på att vi har haft system i många år som har
motverkat arbetslinjen. Inte minst har insatserna för arbete för människor som har kommit hit från
andra länder varit undermåliga. En annan avgörande faktor för hög arbetslöshet för många
människor med invandrarbakgrund är diskrimineringen som finns i samhället.
Den ideella sektorn har en viktig roll i introduktion i samhället. Därför vill Centerpartiet skapa
ökade möjligheter att ta ansvar för nyanlända invandrare. Nyanlända flyktingar/invandrare ska få
en naturlig kontakt in i det svenska samhället och hjälpas att förstå den så kallade svenska koden.
Centerpartiet anser att den ideella sektorn bidrar till att öka mångfalden och människors valfrihet
genom att driva viktiga verksamheter inom invandrar/flyktingmottagande. Detta ökar människors
självförtroende och makt att påverka samhället och sina liv. Nytänkande, alternativa metoder och
nya processer ska uppmuntras.
11

12. ***
12

13. Bilaga 1
Stockholm 2008-11-20
Folkhälsominister Maria Larsson
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
Nationell kommission för Rättvisa i liv och hälsa
Inom ramen för sin Framtidsdialog har Centerpartiet nyligen arrangerat ett stort seminarium om
”Osund Ojämlikhet” Huvudtalare var Professor Sir Michael Marmot, väldsledande forskare inom
detta område och tillika ordförande i WHO:s globala kommission för hälsans sociala
bestämningsfaktorer.
Denna kommission har tidigare i höst överlämnat sin slutrapport till WHO:s generaldirektör.
Rapportens huvudsakliga slutsatser är att fattigdom mycket verksamt bidrar till ohälsa och död i
förtid, men att ojämlikhet – såsom den förekommer även i vårt land – också gör det.
Kommissionens tre övergripande rekommendationer är att
• förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
• motverka den ojämlika fördelningen av makt, pengar och andra resurser
• utveckla och använda metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla
kunskapsbasen samt öka kunskapen hos beslutsfattare, vårdpersonal och allmänheten om
de sociala bestämningsfaktorer som påverkar hälsan.
Som indikator på socio-ekonomisk ställning brukar man vanligen använda variabler som
utbildning, inkomst och yrke. Ur SCB:s rapport ”Dödlighet efter utbildning, boende och
civilstånd” framgår bland annat att ju högre utbildningsnivå, desto lägre dödlighet. Den
återstående medellivslängden vid 30 års ålder för personer med eftergymnasial utbildning var år
2003 52 år för män och nära 56 år för kvinnor. Återstående medellivslängd för personer med
förgymnasial utbildning var mellan 4 och 5 år lägre.
Centerpartiet ser en rättvis fördelning i liv och hälsa som en grundpelare i socialpolitiken.
Alliansregeringen har genom sin arbetslinje verksamt bidragit till minskat utanförskap och
därmed ökad rättvisa. Vi för en medveten politik för fler och bättre jobb och företag och för en
rad andra åtgärder för att ytterligare motverka och minska utanförskap och orättvisa. Vi finner
detta särskilt angeläget i en situation av global finansiell kris och hotande lågkonjuktur.
En svensk kommission för Rättvisa i liv och hälsa är därfär viktig som en nationell uppföljning
av den ovan nämnda WHO-rapporten och den diskussion om denna som vi hållit inom ramen för
vårt seminarium ”Osund Ojämlikhet” och vår Framtidsdialog.
Därför föreslår vi att du, som närmast ansvarigt statsråd, initierar en sådan kommission med
inriktning på Rättvisa i liv och hälsa såväl i vårt land som i vårt lands globala insatser.
Med vänliga hälsningar
Kenneth Johansson Lennart Levi
Riksdagsledamot(c) Riksdagsledamot(c)
Ordförande i socialutskottet Professor em. i psykosocial miljömedicin
13

14. Bilaga 2
Läkartidningen, läkartidningen nr 48–49 2008 volym 105
14

15. 15

16. 16

17. Bilaga 3
C vill att regeringen inför en kommission för hälsa
Dagens Medicin
- 2008-11-26
- Sida: 12
Författare: Stefan Helte
Regeringen bör tillsätta en kommission med flera ministrar för att motverka social ohälsa. Det
föreslår ledande centerpartister.
Bakom förslaget står bland annat Kenneth Johansson, ordförande i socialutskottet, och Annika
Qarlsson, centerkvinnornas ordförande.
De har inspirerats av FN:s världshälsoorganisation WHO som tillsatt en global kommission för
hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen konstaterar bland annat att hälsoklyftor
mellan olika länder kan leda till 40 års skillnad i medellivslängd.
Forskare möter ministrar
Kommissionen har analyserat vad skillnader i bland annat arbetsförhållanden, skola och hälso-
och sjukvård betyder för hälsan.
Nu vill centerpartisterna ha en liknande kommission i Sverige. Därför ber de folkhälsominister
Maria Larsson (kd) att tillsätta en Nationell kommission för rättvisa i liv och hälsa.
Tanken är att kommissionen ska samla erfarna forskare samt ministrar från olika departement.
Sedan ska de föreslå hur Sverige ska arbeta för att utjämna hälsoskillnader både nationellt och
globalt.
- Jag utgår från att Maria Larsson tycker att det här är en bra idé, säger Kenneth Johansson.
Bildtext: Kenneth Johansson
©Dagens Medicin eller artikelförfattaren.
17