En skrift från Näringsdepartementet från maj 2010 som beskriver 156 konkreta åtgärder genomförda under mandatperioden, för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

1. UTVECKLINGS-
KRAFT
156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder
Sveriges landsbygder är
en motor i jobbskapande
och tillväxt!
1

2. Eva Sörell/Näringsdepartementet
2
Foto: Ulf Huett Nilsson/Johnér

3. Sveriges landsbygder –
en del av framtiden!
Sveriges landsbygder är viktiga för hela vårt lands framtid! Genom att vi tar till vara det
engagemang och den utvecklingskraft som finns på landsbygderna skapas förutsättningar
för tillväxt i hela landet. Därför är det viktigt att lyfta fram landsbygdernas värden och
möjligheter.
Landsbygderna är rika på naturresurser och på kunniga och företagsamma människor.
Här erbjuds också goda boendemiljöer och natur- och kulturvärden som uppskattas av
både svenskar och besökare från andra länder. Landsbygdsområdena är ofta väl integre-
rade med städerna och samhället i stort och många väljer ett växelvis boende i staden och
på landsbygden.
Nytänkande, entreprenörskap och modern teknik skapar nya möjligheter för boende,
företagande och utveckling av välfärden i hela landet. I en tid av omställning har lands-
bygderna också en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle och för ska-
pandet av en eko-effektiv ekonomi, bland annat genom sin roll för produktion av förnybar
energi. Samtidigt står våra landsbygder inför stora utmaningar.
Regeringen deklarerade redan vid tillträdet 2006 att en nationell strategi för att stärka
utvecklingskraften på landsbygden skulle utarbetas. Sedan dess har regeringen fattat en
rad strategiska beslut och tagit många initiativ för att ge landsbygderna bättre förutsätt-
ningar för boende och företagande. Mycket har genomförts för att stärka utvecklingskraf-
ten, medan andra åtgärder planeras eller utreds för att möta framtida utmaningar och
möjligheter. I den här skriften sammanfattas innehållet i den strategi som regeringen i
mars 2009 överlämnade som en skrivelse till riksdagen, kompletterat med det arbete som
har bedrivits under det senaste året fram till april 2010.
Maud Olofsson, näringsminister Eskil Erlandsson, jordbruksminister
3

4. Produktion Näringsdepartementet
Artikelförfattare René Guthof, Jordbruksdepartementet, Sandra Baqirjazid och Allan Erdman, Näringsdepartementet
Foto omslag se motsvarande bilder i inlagan
Tryck åtta.45, Stockholm april 2010
Artikelnummer N2010.06
4

5. Regeringens strategiska arbete
för Sveriges landsbygder
Redan från början av mandatperioden hösten ”Regeringens inriktning är därför att, i de frå-
2006 tog regeringen ett unikt och samlat stra- gor där det är relevant, på ett bättre sätt än
tegiskt grepp om landsbygdsfrågorna. Arbe- hittills införliva landsbygdsperspektivet som
tet har varit inriktat på att leverera konkreta en naturlig del i alla politiska områden och
åtgärder inom en mängd olika områden med att skapa mervärden genom samverkan mel-
syfte att möjliggöra för människor att leva, lan olika områden.”
arbeta och starta företag i Sveriges lands-
Denna skrift är en sammanfattning av skri-
bygdsområden. Under arbetet har regeringen
velsen från mars 2009, kompletterat med det
varit mån om att lyssna på och ha en dialog
arbete som har bedrivits under det senaste
med många olika aktörer som är viktiga för
året fram till april 2010. Eftersom det strate-
landsbygdernas utveckling. Arbetet med stra-
giska arbetet med landsbygdsfrågor omfattar
tegin har genomförts i en omfattande process
många olika politikområden kan en del av åt-
där alla departement inom Regeringskansliet
gärderna även presenteras i andra skrifter från
har deltagit. Ett antal utredningar har också
regeringen. Här placeras de i sitt landsbygds-
lämnat viktiga bidrag.
sammanhang.
I mars 2009 presenterade regeringen en
skrivelse till riksdagen En strategi för att stär-
ka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder
2008/09:167
Delar av skrivelsen är långsiktiga och stra-

tegiska. Här slår regeringen fast att Sveriges
landsbygder är en viktig resurs för hela lan-
dets utveckling och hållbara tillväxt. Reger-
ingen lyfter fram landsbygdsområdenas re-
surser och möjligheter inom olika områden Arbetet har varit inriktat på att leverera
men också de utmaningar de står inför.
konkreta åtgärder inom en mängd
Dessutom är skrivelsen en summering av
 olika områden med syfte att
de konkreta åtgärder som regeringen hade
hunnit leverera från september 2006 till
möjliggöra för människor att leva,
mars 2009. Dessa åtgärder finns i en rad arbeta och starta företag i Sveriges
olika förslag till riksdagen liksom i utred- landsbygdsområden.
ningsdirektiv, myndighetsuppdrag och
andra regeringsbeslut. Det handlar dels om
åtgärder som är direkt avsedda för lands-
bygdsområden eller näringar som verkar
där, dels om mer generella åtgärder för hela
landet men med stor betydelse också för
våra landsbygdsområden. Skrivelsen place-
rar också in en del redan befintliga åtgärder
i sitt strategiska landsbygdssammanhang.
 arbetet tog inte slut i och med detta,
Men
tvärtom. Skrivelsen pekar framåt genom
att regeringen presenterar åtgärder som
utreds eller förbereds samt frågor som är
viktiga att analysera vidare. I skrivelsen
slår regeringen dessutom fast att detta är
ett arbete som måste bedrivas fortlöpande.
5

6. Vad menas med landsbygder?
Ett av de kännetecken som avgränsar landsbyg- beroende på vilka frågor och problem som
der från tätorter och städer, och som förenar analyseras eller vilka insatser som planeras.
dessa med varandra, är deras speciella fysiska Det ökar träffsäkerheten för olika analyser
miljö; exempelvis natur- och kulturlandska- och insatser. Läs mer om olika definitioner
pet, naturresurserna och bebyggelsemiljön. De i regeringens skrivelse till riksdagen En stra-
kännetecknas också av längre avstånd, gleshet tegi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges
och ofta sämre tillgänglighet till bland annat landsbygder 2008/09:167, s.19ff.
varor och tjänster. Det påverkar i princip alla
Oavsett hur landsbygder avgränsas så är Sve-
aktiviteter som människor utför där.
rige i en europeisk jämförelse ett ”landsbygds-
Begreppet landsbygder rymmer en stor va- land”; stort till ytan, glest befolkat och med ett
riation av sociala, ekonomiska och miljömäs- fåtal större städer. Den absolut övervägande de-
siga förhållanden. Därför är det också rätt att len av Sveriges yta är landsbygd. När begreppet
tala om olika landsbygder. Ingen definition landsbygder används som ett generellt begrepp
passar i alla sammanhang. Beroende på syf- i denna skrift så ingår alla typer av landsbygder,
tet med en avgränsning, sammanhanget och såväl tätortsnära landsbygder, glesbygder, skär-
ibland vad som är praktiskt möjligt att göra, gårdar som andra landsbygdsområden.
så ser definitionerna olika ut. Ibland finns det
behov av att avgränsa landsbygder utifrån fy-
siska förutsättningar, exempelvis mark- och
vattenresurser eller den fysiska miljön i öv-
rigt. Andra gånger är det ändamålsenligt med
socioekonomiska utgångspunkter, som till ex-
empel gleshet eller tillgänglighet. Det är också
möjligt att välja ”skala”. En del definitioner
avgränsar landsbygd som större sammanhäng-
ande landsbygdsområden eller landsbygdsre- Begreppet landsbygder rymmer en
gioner och innefattar då även mindre tätorter, stor variation av sociala, ekonomiska
eller till och med större tätorter och städer. I
andra definitioner börjar landsbygden redan och miljömässiga förhållanden.
direkt utanför de minsta tätorterna. Därför är det också rätt att tala om
I Sverige används därför, liksom i många olika landsbygder.
andra länder, flera olika definitioner av lands-
bygdsområden. Olika indelningar behövs,
6

7. Många goda förutsättningar för
utveckling och hållbar tillväxt
Landsbygder med stark utvecklingskraft är Stora ytor kan också vara en positiv ut-
en resurs för hela Sveriges utveckling och till- vecklingsfaktor, ibland i kombination med
växt, inte minst i utmaningen att skapa ett särskilda klimatförhållanden, inte minst i de
hållbart samhälle och möjligheten att skapa inre delarna av norra Sverige. I sådana områ-
en eko-effektiv ekonomi. den finns exempelvis goda möjligheter för
upplevelseturism och olika former av test-
Landsbygderna har särskilda verksamhet. Trängsel i de tätbebyggda delarna
av Europa och världen kan också leda till en
resurser för utveckling ökad internationell efterfrågan på det som
och tillväxt… Sveriges landsbygdsmiljöer har att erbjuda, till
exempel friluftsliv och naturnära upplevelser.
Förutom många av de möjligheter som finns i
Ytorna ger också möjligheter till satsningar på
alla delar av landet har många landsbygdsom-
större vindkraftsanläggningar.
råden särskilda tillgångar.
De flesta landsbygdsområden är rika på Vidare har den sociala ekonomin och det
naturresurser och råvaror. Mark- och vatten- civila samhället stor betydelse för livet i oli-
resurserna kan exempelvis användas för ka landsbygder och deras utveckling. Lands-
odling och annan produktion av biomassa, bygdernas sociala och ekonomiska utveck-
vilket är viktigt för bland annat energiut- ling bygger i högre grad än tätorternas på ett
vinning, industriprocesser, livsmedels- och samspel mellan privata, offentliga och ideella
läkemedelstillverkning. Som en följd av den insatser. Enskilda människor, byalag, intres-
nödvändiga miljö- och klimatomställningen seföreningar, folkrörelser och organisationers
förutses efterfrågan på förnybara resurser öka engagemang skapar framtidstro, och står för
betydligt under kommande årtionden. Det en ökande del av nya initiativ och nytt en-
kommer därför att finnas stora möjligheter treprenörskap. Exempel på detta är drift av
för utveckling av entreprenörskap och företa- traditionell offentlig service i samverkan med
gande inom dessa områden, inte minst inom kommunerna, drift av infrastruktur samt ut-
energisektorn. Mark- och vattenresurserna vecklingsarbete inom den sociala ekonomin.
måste dock brukas på ett sådant sätt att jord- På den lokala nivån finns också lång erfaren-
och skogsbrukslandskapets höga natur- och het av sektorsövergripande synsätt och arbets-
kulturvärden inte förbrukas. Utvinning av sätt, vilket är viktigt att ta tillvara.
andra råvaror, som till exempel mineraler, är
av stor ekonomisk betydelse och ett område …och står inför flera utmaningar
som utvecklas i snabb takt. Det finns också en
betydande utvecklingspotential genom fort- Det förändrade klimatet förväntas påverka
satt vidareförädling av produkter från jord- samhällsutvecklingen på alla nivåer, såväl glo-
bruk, skogsbruk och fiske. balt, nationellt som lokalt. En betydande del av
näringslivet i landsbygdsområden är beroende
De särskilda och attraktiva natur- och kul-
av naturresurser. Även om klimatomställning-
turmiljöer som finns i många landsbygder ut-
en kommer att öka efterfrågan på energiråva-
gör också en stor utvecklingspotential och en
ror och vindkraft så kommer det förändrade
värdefull resurs för hela landet. Dessa miljöer
klimatet att ställa landsbygdsområdena inför
ger bland annat möjligheter till ett attraktivt
stora utmaningar. Åtgärder för att minska kli-
permanent- och deltidsboende, rekreation
mathotet, till exempel höjda el- och drivme-
och rehabilitering, ett rikt friluftsliv samt
delskostnader, kan försvåra för landsbygder
en utvecklad turism. Dessa attraktiva miljöer
som är beroende av basindustrier och av bilen
ger även goda förutsättningar för ökat nyfö-
som transportmedel. Instabila väderförhållan-
retagande samt diversifiering och utveckling
den kan också leda till ökade skadeangrepp i
av befintliga företag, exempelvis inom upp-
jordbruksproduktionen och skador på mark
levelseindustrin och tjänstenäringarna. De
och infrastruktur.
tätortsnära landsbygdernas goda miljöer är
många gånger särskilt viktiga för växande Alla landsbygder karakteriseras i varierande
stads- och storstadsregioners attraktivitet. grad av glesare bebyggelse, längre avstånd och
7

8. lägre tillgänglighet än tätorter. Stora ytor kan till utvecklingen i städer och tätorter genom
som tidigare nämnts vara en resurs. Men långa att hela den lokala arbetsmarknadsregionens
avstånd till kunder, leverantörer och olika for- dragningskraft stärks. Många tätortsnära
mer av företagsservice gör att resor och trans- landsbygder har också inflyttningsöverskott.
porter tar längre tid och kostar mer för före- Attitydundersökningar om människors in-
tagen än i tätbebyggda områden. Tillgången ställning till bostadsort visar också att många
till marknader blir också begränsad för vissa vill flytta till ett landsbygdsområde om de har
företag. Avstånden försvårar även kontakter möjlighet. Det är också viktigt att landsbyg-
och informationsutbyten mellan företag. För derna är attraktiva för yngre människor. Ung-
befolkningen i landsbygder innebär de längre domar med framtidstro och entusiasm är en
avstånden och det låga befolkningsunderlaget av landsbygdernas viktigaste tillgångar.
också sämre tillgänglighet, bland annat till
Fler möjligheter och utmaningar inom olika
arbetstillfällen, utbildningsmöjligheter och
sakområden presenteras i inledningarna till
olika former av service liksom sämre kommu-
de följande avsnitten med strategiska insatser.
nikationer.
Läs även mer om regeringens syn på utveck-
Många landsbygdsområden har minskande lingsförutsättningarna i Sveriges landsbygder
folkmängd. Det beror främst på att fler män- i regeringens skrivelse till riksdagen En stra-
niskor dör än föds, men för många områden tegi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges
också på utflyttning. I de landsbygdsområden landsbygder 2008/09:167.
där befolkningen minskar och åldras uppstår
olika problem, exempelvis ett minskat servi-
ceunderlag och på vissa håll arbetskraftsbrist.
Men, även om den folkbokförda befolkningen
i många landsbygdsområden har minskat un-
der de senaste decennierna, så ökar närvaron
av människor i många landsbygder genom
deltidsboende, turism och rekreation. Med
attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även
Med attraktiva miljöer bidrar landsbygderna även till
utvecklingen i städer och tätorter genom att hela den lokala
arbetsmarknadsregionens dragningskraft stärks. Många
tätortsnära landsbygder har också inflyttningsöverskott.
8

9. Det startade ungefär 15 000
nya företag i våra landsbygder
under 2008.
Landsbygdernas utveckling
I arbetet med att följa upp regeringens strategi Antalet företag i landsbygderna
för att stärka utvecklingskraften i Sveriges lands-
Antalet företag i landsbygderna har ökat

bygder har Regeringskansliet valt ut ett antal jämfört med 2004. Ökningen var störst 2005,
indikatorer för att följa några aspekter av utveck- en ökning som sedan avmattats. För antalet
lingen i landsbygderna. Värt att notera är att det befintliga företag i landet som helhet uppvi-
finns aspekter som inte låter sig mätas kvantita- sas en jämnare ökning över tid. Antalet före-
tivt och att indikatorer visar vad som hänt men tag uppgick 2008 till 367 600 stycken.
inte varför det hänt.
Antalet nya företag i landsbygderna
En grundläggande utgångspunkt i detta arbe-
te har varit Jordbruksverkets indelning av lan- Antalet nya företag i landsbygderna har

dets kommuner i fyra grupper: storstad, stad, ökat mellan 2004 och 2008 och den största
landsbygd och gles landsbygd. En annan viktig ökningen uppvisades 2007, medan antalet
utgångspunkt har varit att välja indikatorer mellan 2007 0ch 2008 inte har förändrats
som använts tidigare inom Regeringskansliet. nämnvärt. Det startade ungefär 15 000 nya
Detta är den första redovisningen av indi- företag i landsbygderna under 2008. Ut-
katorernas utveckling över tid. Tanken är att vecklingen av antalet nya företag i landet
indikatorerna ska följas och redovisas årligen. som helhet liknar den i landsbygderna.
Eftersläpningen i statistiken innebär att den Driftsresultatet för företag i landsbygderna
ekonomiska krisens genomslag endast i liten
omfattning syns i resultaten.  Driftsresultatet för företag i landsbygderna
ökar över tid, och är ungefär lika som i lan-
Försörjningskvoten i landsbygderna det som helhet. Utvecklingen är jämn över
tid med en genomsnittlig årlig ökning på
Försörjningskvoten i landsbygderna ökar
 drygt 10 procent. Driftsresultatet för före-
något över tid. Ökningen är liten men tagen i landsbygderna uppgick till totalt
jämn. Försörjningskvoten i landsbygderna 209 940 miljoner kronor 2007.
är nu (2009) 1,8. Det innebär att tio för-
värvsarbetande ska försörja sig själva och Antalet övernattningar i landsbygderna
ytterligare åtta personer. Försörjningskvo-
ten i landsbygderna är cirka 0,1 enheter hö- Antalet övernattningar i landsbygderna har

gre jämfört med i landet som helhet. ökat mellan 2004 och 2008. För landet som
helhet ökar antalet övernattningar ännu mer
Antalet sysselsatta i landsbygderna (19 procent). De senast tillgängliga uppgif-
terna (2008) visar att antalet övernattningar
Antalet sysselsatta i landsbygderna har ökat inte ökat lika mycket som tidigare. Antalet
något mellan 2004 och 2008. Ökningen är övernattningar i landsbygderna uppgick till
något större för männen än för kvinnorna. 11 500 000 belagda bäddar.
Det är under åren 2006 och 2007 som an-
talet sysselsatta i landsbygderna har ökat. Antalet livsmedelsföretag i landsbygderna
Däremot har antalet sysselsatta i lands-
bygderna minskat något senaste tiden, Antalet livsmedelsföretag i landsbygderna är

och uppgick 2008 till 1 363 200 personer. något fler jämfört med 2004. Ökningen var
För landet som helhet har sysselsättningen störst 2007, medan antalet livsmedelföretag i
totalt ökat dubbelt så mycket som i lands- landsbygderna mellan 2007 och 2008 är oför-
bygderna (6 procent). Ökningen är något ändrat. Det finns ungefär 1 500 livsmedels-
större för männen än för kvinnorna. An- företag i landsbygderna. Antalet livsmedels-
talet sysselsatta i hela landet är i stort sett företag i landet som helhet fluktuerar mer
oförändrat mellan 2007 och 2008. över tid. År 2005 ökade antalet för att sedan
minska kommande år. Enligt de senast till-
gängliga uppgifterna, 2008, har antalet livs-
medelsföretag i hela landet ökat igen.
9

10. Tillgänglighet till service
Antalet personer i landsbygderna med längre än

30 minuter till en dagligvarubutik ökar över tid.
Jämfört med för fyra år sedan har antalet ökat
med närmare 250 personer. Antalet personer
med längre än 30 minuter till en dagligvarubu-
tik minskade mellan åren 2006 och 2007, men
har sedan dess ökat till nuvarande nivå (2009) på
1 165 personer. Antalet personer i landsbygderna
med längre än 30 minuter till en drivmedelssta-
tion uppgår till 1 300 (2009).
Vill du läsa mer om utvecklingen i Sveriges landsbygder?
Läs Befolkning, service och företagande i Sveriges gles-
och landsbygder, Rapport 2009:10 från Myndigheten för
tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys),
www.tillvaxtanalys.se
10

11. 11

12. 12
Foto: Eva Sörell/Näringsdepartementet

13. Regeringens insatser för att stärka
utvecklingskraften i Sveriges landsbygder
För att ta tillvara och stärka landsbygdernas vissa grundläggande samhällsstrukturer upp-
utvecklingskraft krävs det att många olika ak- rätthålls, såsom robust infrastruktur, robusta
törer på olika nivåer i samhället bidrar med kommunikationer och grundläggande sam-
sina insatser. Viktiga aktörer är till exempel hällsservice för befolkning och företag. Reger-
bofasta invånare, deltidsboende, lokala ut- ingens insatser ska också bidra till attraktiva
vecklingsgrupper, företag, olika organisatio- natur-, kultur- och boendemiljöer som bas för
ner, kommuner, landsting, samverkansorgan, nya affärsmöjligheter och en god livskvalitet i
regionala självstyrelseorgan, myndigheter och landsbygdsområden. Sveriges landsbygder ska
regeringen. Regeringens strategiska arbete också stärkas med hjälp av ett stärkt lokalt och
handlar framför allt om hur den nationella regionalt inflytande och ansvar.
nivån kan bidra med sin del i det här arbetet.
För att nå de övergripande målen och priori-
En av regeringens viktigaste uppgifter här teringarna i regeringens strategi för att stärka
är att se till att det råder ett, generellt sett, utvecklingskraften i Sveriges landsbygder har
gott näringslivsklimat i hela landet. Det sker regeringen genomfört, och kommer att ge-
bland annat genom insatser som ska bidra nomföra, en rad insatser inom flera politik-
till ökat företagande, starkare entreprenör- områden. Det handlar dels om insatser som
skap, relevant forskning av hög kvalitet och är direkt avsedda för landsbygdsområden eller
fler innovationer samt en god kompetensför- näringar som verkar där, dels om mer generel-
sörjning. Regeringen måste också tillgodose la insatser för hela landet men med stor bety-
behovet av särskilda insatser för geografiskt delse också för våra landsbygdsområden.
avgränsade områden för att stärka deras för-
Insatserna delas in i följande områden:
utsättningar för hållbar tillväxt. Regeringen
har härutöver ett ansvar för att bidra till att
1. Strategiska program
2. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande
3. Ökade insatser för utbildning, forskning och innovationer
4. En god service och förnyad välfärd
5. Förbättrade kommunikationer och förbättrad infrastruktur
6. Attraktivare landsbygder och ett ökat lokalt inflytande
7. En landsbygdssäkrad organisation
13

14. 14
Foto: Göran Assner/Johnér

15. 1. Strategiska program
De regionala program som bedrivs inom ramen för
den regionala tillväxtpolitiken och inom politiken för
landsbygdens utveckling skapar förutsättningar för att ta
tillvara det engagemang och den kunskap som finns lokalt
och regionalt samt möjliggör gemensamma insatser som
stärker landsbygdernas utvecklingskraft.
inom EU genom ett trepartnerskap där den offentliga
sektorn, ideella sektorn och den privata sektorn till-
sammans beslutar om och genomför projekt.
Den regionala tillväxtpolitiken och politiken för lands-
bygdens utveckling är hörnstenar för de strategiska
Regionala utvecklingsprogram (RUP)
För att främja hållbar regional tillväxt och bidra
1
insatserna och ger de grundläggande målen och pri- till utvecklingskraft i alla delar av landet med
oriteringarna för strategin. Politiken för landsbygdens stärkt lokal och regional konkurrenskraft har den
utveckling styrs av visionen ”Bruka utan att förbruka”. ansvariga aktören för det regionala tillväxtarbetet
Politiken siktar mot att öka tillväxten i landsbygdernas i länen, det vill säga länsstyrelser, berörda självsty-
näringsliv på ett miljö- och resurseffektivt sätt. Den relseorgan samt samverkansorgan, skyldighet att
regionala tillväxtpolitikens mål är ”Utvecklingskraft i utarbeta och samordna genomförandet av ett re-
alla delar av landet med stärkt lokal och regional kon- gionalt utvecklingsprogram. Programmen ligger,
kurrenskraft”. Ett centralt vägledande dokument för enligt förordningen (2007:713) om regionalt till-
detta arbete är den nationella strategin för regional växtarbete, till grund för regionala strukturfonds-
program, territoriella program, regionala tillväxt-
konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning
program, landsbygdsprogram samt andra relevanta
2007–2013. Alla politikområden måste dock i högre regionala program och insatser.
utsträckning bidra inom sina områden och samverka
u regionala utvecklingsprogrammet utgör ett
Det
för att omvandla landsbygdernas resurser till hållbar
strategiskt verktyg för att samordna och genom-
tillväxt och sysselsättning. föra det regionala tillväxtarbetet i hela landet.
Såväl den regionala tillväxtpolitiken som politiken
för landsbygdens utveckling har ett tvärsektoriellt
perspektiv, som ger dem en sammanhållande funk-
Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 2
Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013 är det vik-
tion i samarbetet mellan samhällssektorer och mel-
tigaste instrumentet för att stärka landsbygdernas
lan politiska områden som är viktiga för landsbygds- utvecklingsförutsättningar. Viktiga mål för lands-
utvecklingen. Detta visar sig bland annat i strategier bygdsprogrammet är utveckling av företagande,
och program som är centrala verktyg för politikens konkurrenskraft, innovation, tillväxt, sysselsätt-
genomförande. De regionala program som bedrivs ning och livskvalitet samt att bidra till att de na-
inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken och tionella miljökvalitetsmålen kan uppnås genom
inom politiken för landsbygdens utveckling skapar att landskapets natur- och kulturmiljövärden vär-
förutsättningar för att ta till vara det engagemang och nas och den negativa miljöpåverkan minimeras.
den kunskap som finns lokalt och regionalt samt möj- Programmet omfattade ursprungligen totalt cirka
liggör gemensamma insatser som stärker landsbyg- 35 miljarder kronor, inklusive nationell medfinan-
dernas utvecklingskraft. siering, 2007–2013. En förstärkning av program-
met med cirka en miljard kronor har gjorts från
Enskilda insatser, som beskrivs i programmen ned- och med 2010. Stöd kan sökas av företag inom de
an, och då särskilt från landsbygdsprogrammet, pre- gröna näringarna och andra företagare på lands-
senteras även senare i denna skrift. Detsamma gäller bygden och kan gälla miljöåtgärder inom jord- och
Leader som är en metod för utveckling av landsbygden skogsbruk, affärsutveckling i mikroföretag, kom-
15

16. petensutveckling, investeringsstöd, främjande av konkurrenskraft, innovationer, forskning och
turistnäringen, småskalig förädling av livsmedel, entreprenörskap. Samtliga insatsområden är av
diversifiering till annan verksamhet än jordbruk stor betydelse för utvecklingen av landsbygds-
och lokala utvecklingsprojekt inom ramen för områden i Sverige.
Leader med mera.
Landsbygdsprogrammet ger möjligheter att stöd-
u
ja goda idéer som bidrar till en hållbar utveck- Sveriges fiskeprogram 2007–2013 4
ling, sysselsättning och tillväxt på landsbygden. Programmet syftar till att främja ett ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbart fiske i Sverige ge-
nom att skapa en balans mellan fiskeresurser och
3 Strukturfondsprogram för regional
konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013
flottkapacitet, höja fiskerisektorns lönsamhet,
främja sysselsättning i landsbygdsområden i an-
Strukturfonderna är de främsta verktygen för EU:s slutning till fiskerisektorn, minska fiskets negati-
sammanhållningspolitik. Strukturfondsprogram- va miljöeffekter och sörja för en hållbar miljö och
men omfattar resurser som främjar tillväxt och ut- ett hållbart naturligt fiskbestånd. Totalt omfattar
veckling i alla delar av Sverige, med extra tilldelning programmet EU-medel från Europeiska fiskerifon-
av medel till de nordligaste landsbygdsdominerade den på cirka 492 miljoner kronor under perioden
länen, med hänsyn till områdenas låga befolk- 2007–2013. Detta ska medfinansieras nationellt
ningstäthet. Bland annat kommer Sverige, genom med ungefär motsvarande summa. I det svenska
det nationella strukturfondsprogrammet som fi- programmet prioriteras åtgärder som kommer hela
nansieras av Europeiska socialfonden, att tilldelas eller stora delar av näringen till del. I regeringens
cirka 12,4 miljarder kronor för hela programperi- proposition En sammanhållen havspolitik prop.
oden inklusive nationell offentlig medfinansiering 2008/09:162 förstärkte regeringen programmet
till kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsut- med ytterligare 28 miljoner kronor för 2009 och
bud. Genom de åtta regionala strukturfondspro- 2010 från havsmiljöanslaget som nationell offent-
grammen, som finansieras av Europeiska regionala lig medfinansiering. Medlen syftar till att främja
utvecklingsfonden, har Sverige möjlighet att ta del åtgärder för en förbättrad havsmiljö men innebär
av cirka 22 miljarder kronor för hela programperi- även att genomförandet av programmet i sin hel-
oden inklusive nationell offentlig medfinansiering het underlättas.
och privata medel. u Fiskeprogrammet stödjer en utveckling som
u Programmen ska bidra till att skapa fler och främjar ett långsiktigt hållbart fiske och goda
växande företag genom att direkt och indirekt idéer som bidrar till sysselsättning och tillväxt
stödja insatser för kompetensutveckling, ökad i landsbygderna.
16

17. 17

18. 18
Foto: Hans Bjurling/Johnér
Johnér Bildbyrå

19. 2. Ett enkelt, självklart och lönsamt företagande
En av regeringens viktigare insatser för att skapa fler
jobb och välfärd är att förenkla vardagen för Sveriges
entreprenörer och företag. Om reglerna utformas på ett
enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna
ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin
verksamhet så att de kan växa och anställa.
särskilda resurser som nämnts i föregående avsnitt.
De gröna näringarna är en bas för hållbar tillväxt och
utveckling inom många områden, och då inte minst
genom en fortsatt vidareförädling av produkter. Efter-
Regeringen har gjort stora insatser för att öka sys- frågan på förnybara råvaror ökar långsiktigt. Livsmed-
selsättningen, förbättra företagsklimatet och främja elssektorn har stora utvecklingsmöjligheter även i kom-
nya företag. Det är entreprenörer som skapar vårt bination med turism och måltidsupplevelser. Stora ytor
framtida välstånd och därför är det helt nödvändigt och kallt klimat möjliggör testverksamhet. Vindkraften
att regeringen fortsätter sitt arbete inom detta om- expanderar och har goda utvecklingsförutsättningar.
råde. Många av de generella förbättringar som ge- Turistnäringen är en framtidsnäring där svenska lands-
nomförs för näringslivet i hela Sverige är av strategisk bygder kan erbjuda unika värden och möta efterfrå-
betydelse också för landsbygdsföretagen. Det gäller gan på nya upplevelser. Traditionella basnäringar som
exempelvis skatte- och avgiftsfrågor, olika former av gruvor, stålindustrier, sågverk och pappersindustrier
företagsrådgivning, regelförenklingar och insatser för har fortsatt en stor betydelse för landets ekonomi och
förbättrad företagsfinansiering. Det ska vara enkelt, bidrar till sysselsättningen i landsbygdsområden. För
självklart och lönsamt att driva företag. Ett ökat fö- dessa ofta mycket elintensiva industrier är fortsatt god
retagande i landsbygdsområden bidrar till en bredd- tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga
ning av näringslivet och ny sysselsättning, vilket i sin priser centralt.
tur kan bidra till en positiv utveckling med förbättrat Det är också viktigt att uppmärksamma näringsli-
underlag för kommersiell och offentlig service och en vets långsiktiga arbetskraftsförsörjning. Alla männis-
attraktivare miljö i övrigt, och i förlängningen av detta kors kompetens och skaparkraft måste nyttjas. För att
en stabilare befolkningsutveckling. få en mer flexibel och väl fungerande arbetsmarknad
Eftersom landsbygderna i många avseenden har i landsbygderna är det viktigt att bryta den könsupp-
särskilda förutsättningar görs även särskilda insat- delning som finns på delar av arbetsmarknaden. Fler
ser för vissa geografiska områden och näringar. De än idag måste också våga ta steget att bli företagare,
består bland annat av olika former av regionala fö- inte minst kvinnor som i dag driver företag i mindre
retagsstöd och av åtgärder som berör näringar som utsträckning än män. Utrikes födda är underrepre-
har stor betydelse för landsbygderna. Den höga an- senterade både som arbetstagare, näringsidkare
delen solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder och bosatta i landsbygder. Därför är det centralt att
gör det dessutom nödvändigt att ta hänsyn till dessa identifiera, åtgärda och reducera hinder för att ta till
små företags särskilda villkor vid val och utformning vara utrikes föddas kompetens i högre utsträckning
av insatser för att stärka näringslivet. Dessa företag är än idag.
en viktig resurs för hållbar tillväxt och omvandling av
näringslivet i våra landsbygder.
Det finns goda utvecklingsförutsättningar för företa-
gande inom en rad områden, inte minst kopplat till de
19

20. 5 Enklare att få F-skattsedel
Riksdagen har på regeringens förslag ändrat nä-
generellt sett och då även kvinnors företagande. De
rör bland annat översyn av trygghetssystem, ökade
ringsverksamhetsbegreppet i inkomstskattelagen, möjligheter till egenföretagande inom vård och
vilket underlättar tilldelningen av F-skattsedel omsorg, rådgivningsfunktioner, enklare regelverk,
från och med den 1 januari 2009. utbildningsinsatser samt förstärkning av olika nät-
u ska få möjlighet att starta företag, även de
Fler verk. Regeringen har avsatt medel för att via folk-
som bara har en eller ett fåtal uppdragsgivare. bildningen främja jämställdhet med särskilt fokus
på kvinnors entreprenörskap. Under 2008 och 2009
avsattes 2,5 miljoner kronor per år, och under 2010
6 Lättare att starta företag inom välfärdssektorn
Marknaden för små och medelstora företag vidgas
sammanlagt 7 miljoner kronor, av vilka 2 miljoner
kronor ska användas för insatser riktade till kvin-
Se även genom en rad valfrihetsreformer inom välfärdssek- nor från de nationella minoriteterna.
insats 109, torn, bland annat en förbättrad läkemedelsförsörj- u Regeringens insatser för ett ökat företagande
112, 113, ning, utökade möjligheter till bidrag till enskild bland kvinnor har bidragit till utvecklingspo-
114 och 115 förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, utökad tential i alla delar av landet.
valfrihet för vård och omsorgstjänster, införande
av vårdval inom primärvården och skattelättnader
för hushållsarbete. Lättillgänglig information för företagare genom
verksamt.se och Startlinjen
9
u Genom dessa valfrihetsreformer inom välfärds-
området har regeringen vidgat marknaden för Tidigare fanns Företagarguiden på nätet. Tillväxt-
småföretag även i landsbygder. Valfrihetsrefor- verket, Skatteverket och Bolagsverket har nu till-
merna möjliggör dessutom mer flexibla och sammans lanserat en ny webbportal för blivande
lokalt anpassade servicelösningar, något som är och etablerade företagare – verksamt.se. På verk-
särskilt viktigt i landsbygderna. samt.se finns information och service från myn-
digheterna på ett och samma ställe, olika verktyg
samt e-tjänster som underlättar för företagare el-
7 Ökade möjligheter till företagande
inom naturvården
ler blivande företagare. Via verksamt.se kan man
bland annat registrera enskild näringsverksamhet,
Se även Genom landsbygdsprogrammets miljöersättningar hitta olika rådgivare och skapa en affärsplan. Tjäns-
insats 146 kan landsbygdsföretagare utveckla naturvårdsen- ten är fortfarande under utveckling. Via Startlin-
treprenad som ett komplement till livsmedelspro- jen (Tillväxtverket), en kostnadsfri telefontjänst,
duktion. Lokal förvaltning av värdefulla natur- och ges information och vägledning till nyföretagare.
kulturmiljöer samt förbättrade tillväxtmöjligheter Samtalen till Startlinjen har minskat något under
för företag inom naturvårdsentreprenad och andra senare år bland annat eftersom allt fler hittar in-
miljörelaterade verksamheter är grundbultar i re- formation via verksamt.se.
geringens miljöarbete. För perioden 2007–2013 har u Verksamheten för blivande och befintliga före-
regeringen anslagit drygt en miljard kronor årligen tagare underlättas genom relevant och lättill-
i landsbygdsprogrammet för köp av natur- och kul- gänglig information. Med nät- och telefonbase-
turmiljötjänster av lantbrukare. Totalt anslås cirka rade tjänster nås företagare oavsett var i landet
3,5 miljarder kronor årligen till miljöåtgärder inom verksamheten bedrivs.
landsbygdsprogrammet. Landsbygdsföretagens
utveckling av verksamheter inom naturvårdsen-
Ökade resurser stärker ALMI Företagspartner
treprenad, och annan miljörelaterad verksamhet,
AB:s rådgivning 10
ger förutsättningar för tillväxt och jobb i lands-
bygderna samtidigt som möjligheterna att uppnå ALMI Företagspartner AB har fått ökat driftbi-
miljökvalitetsmålen stärks. drag för perioden 2007–2010. Genom detta har
regeringen möjliggjort en stärkt rådgivningsverk-
u Genom insatser inom landsbygdsprogrammet samhet. Sedan 2006 har antalet företag som star-
stimulerar regeringen företagande inom natur- tats och utvecklats med hjälp av rådgivning och
vårdsområdet. finansiering ökat. År 2006 startades 3 700 företag
med hjälp av ALMI Företagspartner AB, och 2009
uppgick antalet till 4 700.
8 Insatser för att öka kvinnors företagande
Insatserna syftar till att öka nyföretagandet hos u Ökade resurser till ALMI Företagspartner AB
kvinnor och att fler företag som drivs av kvinnor bidrar till att bolagets rådgivningsinsatser kan
växer, samt att synliggöra kvinnors företagande. För stärkas, vilket bidrar till att fler företag startas i
att främja kvinnors företagande gör regeringen en alla delar av landet.
särskild satsning med 100 miljoner kronor per år
2007–2010. Satsningen har sett olika ut under olika
år och har exempelvis inkluderat ett nationellt pro- Kompetensutveckling inom ramen
för landsbygdsprogrammet
11
gram med bland annat information och rådgivning
för att underlätta för fler kvinnor att starta och dri- Inom landsbygdsprogrammet finns även möjlig- Se även
heter till breda insatser för kompetensutveckling insats 82
va företag, ett forskningsprogram om kvinnors fö-
retagande och förbättrad företagsstatistik samt en för företagare i Sveriges landsbygder. Totalt av-
landsomfattande satsning på ambassadörer för kvin- sätts 2,3 miljarder kronor under programperioden
nors företagande. Utöver detta har det genomförts 2007–2013.
en rad andra förslag som också främjar företagande u Regeringen arbetar aktivt med att använda
20

21. landsbygdsprogrammet för att främja kompe- Väntetider, handläggningstider, service och bemö-
tensutveckling och därmed företagande i lands- tande hos myndigheter utgör viktiga beståndsdelar
bygderna. i arbetet. Den senaste handlingsplanen, som pre-
senterades i juni 2009, omfattade totalt över 940
pågående, planerade och avslutade förenklingsåt-
12 Inrättande av Nystartskontor
Regeringen har etablerat tjänsten Nystartskontor där
gärder. Regeringen har låtit genomföra mätningar
av de administrativa kostnaderna för företagen till
individuellt anpassad vägledning och stöd inför att följd av statliga regler. Den senaste visade på ett
starta och driva företag erbjuds. Nystartskontoren trendbrott; mellan 2007 och 2008 minskade de ad-
samlar offentliga, privata och ideella aktörer på ett ministrativa kostnaderna med cirka 4 procent eller
och samma ställe. Fördjupade insatser genom tjäns- 3,9 miljarder kronor netto.
ten Nystartskontor sker i nio utvalda kommuner där
u av regeringens viktigare insatser för att skapa
En
utanförskapet är stort. Tre landsbygdskommuner,
jobb och välfärd i alla delar av landet är att för-
Strömsund, Vilhelmina och Haparanda, ingår bland
enkla vardagen för entreprenörer och företag.
de utvalda kommunerna. Tjänsten Nystartskontor
finns även vid en del service- och samverkanskon-
tor på olika orter i landet där servicehandläggare
och arbetsförmedlare från Försäkringskassan, Skat-
Regelförenklingar på regional och lokal nivå 15
Kommuner och länsstyrelser har viktiga roller i
teverket och Arbetsförmedlingen ger stöd och väg- förenklingsarbetet genom att de tillämpar regler
ledning för den som vill starta företag. och bestämmelser. Insatser har hittills genomförts
u Genom reformen har fler fått möjlighet att star- för att kartlägga förutsättningar och identifiera
ta och driva företag, inte minst personer som goda exempel. Regeringen avser att ta ytterligare
står utanför arbetsmarknaden. initiativ till insatser som stimulerar arbetet med
regelförenkling på regional och lokal nivå.
u Förenklade regler och bestämmelser på lokal
13 Statlig rådgivning till företag
Regeringen har gjort en översyn av statliga insatser
och regional nivå bidrar till att uppnå regering-
ens mål om fler jobb i fler och växande företag i
för företagsrådgivning. Företagsrådgivning erbjuds
alla delar av landet.
i dag av ett stort antal privata aktörer, till exempel
banker och revisorer. Den rådgivning som staten
tillhandahåller ska vara marknadskompletterande
och utgå från företagarnas behov. Att staten finan-
Minskade administrativa kostnader
för de gröna näringarna
16
sierar viss rådgivning betyder inte nödvändigtvis Regeringens systematiska regelförenklingsarbete,
att rådgivningen ska utföras i offentlig regi. Fö- som bidrar till att skapa fler jobb i fler och väx-
retagare bör ges ökade valmöjligheter vad gäller ande företag, minskar successivt de administra-
rådgivning, vilket kan uppnås genom ett system tiva kostnaderna för jordbruks-, skogsbruks- och
med kundval. I propositionen Företagsutveckling – fiskenäringarna. De administrativa kostnaderna
statliga insatser för finansiering och rådgivning prop. till följd av livsmedelslagstiftningen har under pe-
2009/10:148 föreslår regeringen bland annat att rioden 2006–2008 minskat med cirka 36 procent,
den rådgivningsverksamhet som erbjuds av ALMI framför allt till följd av klargöranden på spårbar-
Företagspartner AB i större omfattning än i dag hetsområdet. Mellan år 2006 och år 2008 minska-
bör upphandlas. ALMI Företagspartner AB bör de kostnaderna för jordbruksföretagen med cirka 7
även i större utsträckning utveckla mäklarfunktio- procent. Störst förändring har skett inom området
ner, som till exempel mentorskap, där företagare märkning och journalföring av djur. Endast min-
erbjuds rådgivning av andra företagare, eftersom dre förändringar av de administrativa kostnaderna
detta är efterfrågat bland företagare. Ökad använd- har skett på skogs- fiske- och rennäringsområdena.
ning av kundvalssystem där privata aktörer upp- Dock kommer större delen av de administrativa
handlas som utförare ökar företagarnas valmöjlig- kostnaderna (-98 %) att försvinna på skogsområdet
heter, samtidigt som det stimulerar marknaden för i och med det slopade kravet att upprätta skogs-
dessa tjänster. och miljöredovisning (SMÖR).
u Det ska bli enklare för företag i alla delar av lan- u Regeringen har genomfört insatser för de gröna
det att få relevant rådgivning. näringarna som inneburit avsevärda minskning-
ar av de administrativa kostnaderna för företag i
landsbygderna.
14 Regelförenkling på central nivå
Regeringen har bedrivit ett ambitiöst regelförenk-
lingsarbete under mandatperioden för att åstad- Det associationsrättsliga regelverket 17
komma en märkbar positiv förändring i företa- Från och med den 1 april 2010 är gränsen för lägsta
gens vardag. Samtliga departement och många tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag 50 000 kro-
myndigheter har årligen haft i uppdrag att ta fram nor, att jämföra med tidigare 100 000 kronor. Re-
underlag till regeringens handlingsplan för arbetet formen syftar till att göra aktiebolagsformen mer
med regelförenkling. Arbetet har skett i nära sam- tillgänglig för företagare. Vidare arbetar en statlig
råd med näringslivet. Sverige har som ett av fyra utredning för närvarande med att modernisera la-
länder i Europa inrättat ett regelråd. Regler, proces- gen (1987:667) om ekonomiska föreningar, och en
ser och förfaranden ska utformas så att de är bättre annan utredning har gjort ett liknande arbete för
anpassade till företagens villkor och verklighet. att förenkla aktiebolagslagen (2005:551).
21

22. Förenklingar av olika associationsformer under-
u två åren efter start föreslås företagare kunna få ar-
lättar företagandet i landsbygderna, och förvän- betslöshetsersättning baserad på den inkomst som
tas bidra till att stärka deras utvecklingskraft. företagaren hade som anställd före starten.
u Syftet är att skapa större tydlighet och förut-
sägbarhet i regelverken, ökad likabehandling av
18 Frivillig revision och enklare redovisningsregler
Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att fler-
företagare och anställda samt ökad valfrihet för
företagare. Syftet är vidare att underlätta över-
talet privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska
gången från anställning till företagande och ge
ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att ak-
företagaren rimlig tid att pröva sin affärsidé och
tiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka
etablera sitt företag.
tjänster som bolagen behöver för sin organisation
och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt
förslaget även för vissa andra företag, exempelvis
handelsbolag. Inom Regeringskansliet bereds ock-
Slopad medfinansiering i sjukförsäkringen 21
Den 1 januari 2007 avskaffades kravet på arbetsgi-
så ett förslag om att förenkla redovisningsreglerna varna att betala en särskild sjuförsäkringsavgift om
för små och medelstora företag 15 procent av sjukpenningen för anställda som får
u frivillig revision och enklare redovisningsreg-
En hel sjukpenning, så kallad medfinansiering.
ler främjar företagande i landsbygderna och för- u Det blir mindre riskfyllt att anställa personer
väntas bidra till att stärka deras utvecklingskraft. som kan löpa risk att få långvarig sjukfrånvaro.
Det underlättar också för småföretagare att an-
Små företags deltagande i ställa, vilket gör att företag lättare kan startas
19 offentliga upphandlingar och växa.
Många av de som upphandlar och lämnar anbud an-
ser att det är krångligt med offentlig upphandling.
Det leder inte minst till att många små företag av-
Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader för
arbetsgivare för att främja anställningar
22
står från att delta. Kammarkollegiet har därför fått Regeringen överlämnade i mars propositionen
regeringens uppdrag att inrätta ett upphandlings- Trygghetssystemen för företagare prop. 2009/10:120
stöd i syfte att förenkla upphandlingsprocessen för till riksdagen. I denna föreslås bland annat att ett
upphandlande myndigheter, enheter och företag. generellt högkostnadsskydd avseende sjuklöne-
Myndigheten får även 22 miljoner kronor årligen kostnader för arbetsgivare införs. Det ger arbets-
2009–2011 för att bidra till att förutsättningar ska- givare möjlighet att få ersättning för sjuklöne-
pas för att hela inköpsprocessen kan genomföras kostnader som överstiger två och en halv gånger
elektroniskt. Det förväntas ge effektivare upp- sjuklönekostnadernas genomsnittliga andel av lö-
handlingar för både offentlig sektor och företag. nekostnaderna för samtliga arbetsgivare.
Regeringen har även tillsatt en utredning som ska
analysera och lämna förslag till hur offentlig upp- u Syftet är att göra det mindre riskfyllt för företag
handling bättre kan främja innovationer och vilka att anställa.
åtgärder som behövs för detta. Detta ska bidra till
att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse,
effektivitet och kvalitet i bred bemärkelse lik-
Lägre socialavgifter och sänkt bolagsskatt
Den 1 januari 2009 sänktes bolagsskatten från 28
23
väl som det ska främja innovationsförmågan och procent till 26,3 procent. Detsamma gäller även ex-
förutsättningarna för strukturomvandling i nä- pansionsfondsskatten. Sänkningen har utformats
ringslivet. Ett särskilt fokus ska läggas på små och så att den innebär en särskild engångsförstärkning
medelstora företag. Uppdraget ska redovisas senast för 2009. Regeringen aviserade i budgetpropositio-
den 31 augusti 2010. nen 2009/10:1 en nedsättning av egenavgifterna för
u Insatser för upphandlingsstöd, elektroniska in- enskilda näringsidkare och fysiska personer som är
köpsprocesser och utredningen om innovatio- delägare i handelsbolag med fem procentenheter,
ner inom offentlig upphandling förväntas att dock högst med 10 000 kronor per år. Insatsen ökar
främja såväl företagandet, inte minst små och den enskilda näringsidkarens disponibla inkomst,
medelstora företag, som omvandling och förny- vilket underlättar bedrivandet av verksamheten.
else av offentlig sektor. Nedsättningen riktar sig huvudsakligen till de
minsta företagen, vilka är vanliga i landsbygder,
och påverkar marginaleffekterna för dessa.
Stärkt trygghet för nya och etablerade företagare
20 I budgetpropositionen 2009/10:1 har regeringen
u Regeringen har sänkt de sociala avgifterna och
bolagsskatten i syfte att göra det mer attraktivt
aviserat ett antal förändringar i de sociala trygg- att driva ett eget företag. Det förstärker driv-
hetssystemen, det vill säga arbetslöshets-, sjuk- och krafterna för investeringar och nyanställningar.
föräldraförsäkringen, för att förstärka den sociala
tryggheten för företagare. Regeringen överläm-
nade i mars 2010 propositionen Trygghetssystemen
för företagare prop. 2009/10:120 till riksdagen.
Generell sänkning av socialavgifterna
Den 1 januari 2009 sänktes socialavgifterna med
24
Regeringen föreslår bland annat ett uppbyggnads- 1 procent från 32,42 procent till 31,42 procent för
skede på två år i sjuk- och föräldraförsäkringen för arbetsgivaravgifterna, och från 30,71 procent till
egenföretagare, det vill säga personer som driver 29,71 procent för egenavgifterna, vilket utgjorde en
enskild firma eller handelsbolag. Under de första satsning på mer än 7,5 miljarder kronor för 2009.
22

23. Sänkningen minskar kostnadstrycket och bara för om ett kapitaltillskott på två miljarder kronor till
kommuner och landsting frigörs resurser för tre ALMI Företagspartner AB. Tillskottet har bidragit
miljarder kronor när kostnaderna sjunker. till att förbättra utlåningen till nya, små och medel-
u Insatsen förbättrar villkoren för nyanställningar stora företag. ALMI Företagspartner AB har sedan
och sysselsättning. mars 2009 möjlighet att ta en större andel av lånet
när krediter ges tillsammans med banker. Jämfört
med 2008 ökade ALMI Företagspartner AB:s ny-
25 Lägre socialavgifter för unga
Från och med den 1 juli 2007 ges en nedsättning
utlåning under 2009 med 88 procent, från en nivå
på 1,7 miljarder till 3,2 miljarder. Utlåningen ökade
av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för till såväl nya företag som till etablerade företag och
dem som har anställda eller anställer personer som till grupper som kvinnor och utrikes födda.
vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Dessutom u Dessa insatser ger ökade möjligheter för företag
ges nedsättning av egenavgifter och allmän löne- i alla delar av landet att få lån från ALMI Före-
avgift för exempelvis enskilda näringsidkare som tagspartner AB i en tid när oron på finansmark-
vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. I en sats- naderna gjort det svårare att få finansiering via
ning på cirka 5,6 miljarder kronor utvidgades den 1 andra långivare på den privata marknaden.
januari 2009 nedsättningen av socialavgifterna för
unga till att omfatta ytterligare åldersgrupper, men
också till att omfatta en större nedsättning. För alla
personer som vid årets ingång inte fyllt 26 år har
Förbättrade möjligheter att få mikrolån
ALMI Företagspartner AB kan sedan mars 2009
29
arbetsgivaravgifterna sänkts till 15,49 procent och bevilja lån till små och nya företag till ett maxi-
egenavgifterna till 15,07 procent. malt belopp av 250 000 kronor utan krav på med-
u Insatsen förbättrar villkoren för företagande finansiering. Mikrolånet efterfrågas särskilt bland
och ger unga ökad möjlighet till sysselsättning kvinnor, invandrare och unga. Mellan 2008 och
i alla delar av landet. 2009 ökade utlåningen av mikrolån från 76 miljo-
ner kronor till 108 miljoner kronor. Andelen mik-
rolån till kvinnor och invandrare var 44 procent,
26 Ingen löneskatt för personer 65 år och äldre
Personer som är 65 år och äldre har haft en särskild
respektive 30 procent 2009.
u Insatsen ger nya och mindre företag i alla delar
löneskatt för arbetsinkomster eller aktiv närings- av landet ökade möjligheter att få små lån med
verksamhet. Från och med 1 januari 2008 är den begränsat krav på säkerhet.
särskilda löneskatten slopad för alla över 65 år.
u Det blir mer förmånligt för företag att behålla
och nyanställa äldre medarbetare, vilket gör att
företag lättare kan växa. Detta gynnar särskilt
Förbättrad kapitalförsörjning för
små och medelstora företag
30
företag med behov av erfaren kompetens. Regeringen arbetar också långsiktigt med att se
över statens roll och insatser när det gäller finan-
siering för nya, små och medelstora företag. År
27 Skattelättnader för hushållsarbete
och ROT-arbeten
2008 genomfördes en utredning om statliga finan-
sieringsinsatser i syfte att se över hur de samlade
Privatpersoner som köper hushållsarbete kan få statliga finansieringsinsatserna kan bli mer effek-
en skattereduktion motsvarande hälften av ar- tiva och överskådliga. Regeringen presenterade
betskostnaden. Förslaget trädde i kraft den 1 juli den 18 mars 2010 propositionen Företagsutveckling
2007. Den 1 januari 2008 utvidgades reformen till – statliga insatser för finansiering och rådgivning prop.
att även gälla hushållsarbete som skattepliktig lö- 2009/10:148 med förslag och riktlinjer för statens
neförmån, och från och med den 1 juli 2009 kan insatser för finansiering, information och rådgiv-
skattereduktionen fås direkt när tjänsten köps. ning till befintliga och blivande företagare.
Regelverket har också utvidgats till att omfatta u Riktlinjerna syftar till att öka effektiviteten i
arbetskostnader för reparationer, underhåll samt främjandesystemet inom dessa områden, samt till
om- och tillbyggnad för ägare av småhus eller bo- att renodla statens roll inom företagsfrämjandet.
stadsrätter. Dessa regler tillämpas från och med Förslagen syftar bland annat till att skapa bättre
den 8 december 2008. Den sammanlagda skattere- förutsättningar för att möta företagens behov
duktionen för hushållsarbete och reparationer kan och genom en mer följsam statlig rådgivnings-
högst vara 50 000 kronor per person och år. och finansieringsorganisation som kan anpassa
u blir billigare att köpa hushållstjänster och det
Det volym, inriktning och verktyg efter marknadsut-
skapar i sin tur nya jobb i hemservicesektorn och veckling och förändringar i företags behov.
en utökad marknad för företagare. Det stärker
också efterfrågan inom byggsektorn. Insatsen bi-
drar till att omvandla svart arbete till vitt och ger
Etablering av Almi Invest AB
Almi Invest AB startade 2009, och är moderbolag
31
därmed fler varaktiga arbeten i alla delar av landet.
i en koncern med regionala riskkapitalbolag. Verk-
samhetens kapital kommer till hälften från EU:s
28 Kraftigt ökade utlåningsmöjligheter för
ALMI Företagspartner AB
strukturfonder och den andra hälften från ALMI
Företagspartner AB tillsammans med regionala
Mot bakgrund av situationen på kreditmarknaden aktörer. Den totala kapitalbasen beräknas bli cirka
beslutade regering och riksdag i november 2008 1 miljard kronor. Den avkastning som över tiden
23

24. genereras omsätts i nya investeringar. Stödformen har stor betydelse för många ex-
u
u Syftet är att i alla delar av landet stärka små- och panderande småföretag i gles- och landsbygder
medelstora företags möjligheter att få riskkapital och höjningen av det högsta beloppet innebär
genom skapandet av regionala riskkapitalbolag. ökade möjligheter till fler investeringar för de
berörda företagen.
32 Återställd förmånsrätt
Regeringen har återställt förmånsrätten för före- Ökade möjligheter för kommuner att
tillhandahålla lokaler
35
tagshypotek, statens förmånsrätt vid återkrav av
lönegaranti har avskaffats och konkurslagstift- Kommuner har givits ökade möjligheter att tillgo-
ningen ses över. Detta gör att lös egendom i nä- dose näringslivets behov av lokaler. Regering och
ringsverksamhet i större utsträckning kan användas riksdag har beslutat att kommuner, i vissa fall, ska
som säkerhet för lån och ökar tillgången till kredi- ges en utvidgad kompetens att tillhandahålla loka-
ter. Att statens förmånsrätt för återkrav av utbetald ler. Det kan handla om att uppföra och förvärva
lönegaranti har avskaffats innebär att borgenärer nya lokaler, men också att hyra ut befintliga lokaler.
utan förmånsrätt får en ökad andel av utdelningen Verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grun-
i konkurser. Det finns geografiska skillnader när det der. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2009.
gäller marknadens utbud av kapital för skapande av u Lokalförsörjningen är i många kommuner en
nya företag och tillväxt i befintliga företag. Änd- viktig del av de kommunala insatserna för att
ringarna gynnar kapitalförsörjningen, inte minst främja ett livskraftigt näringsliv.
till företag i landsbygdsområden, där realsäkerhe-
ter kan vara lågt värderade och där företagen, i vissa
områden, är särskilt konjunkturberoende. Stöd till kreditgarantiföreningar 36
u Alla dessa insatser är gynnsamma för små och För att främst stärka de befintliga kreditgarantiför-
medelstora företag i landsbygdsområden. eningarna runt om i landet finansierar regeringen
via Tillväxtverket (tidigare Verket för näringslivs-
utveckling, Nutek) bland annat vissa informa-
33 Förbättrade möjligheter att få
regionalt investeringsstöd
tions-, administrations- och nätverksaktiviteter.
Det finns också möjligheter att inom ramen för
Regionalt investeringsstöd är ett av företagsstöden landsbygdsprogrammet stödja bildandet av organi-
inom den regionala tillväxtpolitiken. Det kan läm- sationer vars syfte är att förbättra tillgången på lo-
nas till investeringar inom stödområdena A och kalt kapital för utveckling av landsbygdsnäringar,
B, se karta längst bak. Stödområdena omfattar som till exempel kreditgarantiföreningar.
till största delen områden som karaktäriseras som u Stödet till kreditgarantiföreningar runt om i
landsbygd. Regionalt investeringsstöd lämnas hu- landet kan underlätta små företags, främst mik-
vudsakligen till företag som bedriver verksamhet roföretags, möjligheter till finansiering från
på marknadsmässiga villkor och vars val av lokali- banker och andra kreditmarknadsbolag.
sering kan påverkas av stödet. Stödet kan beviljas i
form av bidrag för investeringar i maskiner, bygg-
nader, utbildning, konsulttjänster, informations- Stöd till investeringar inom ramen
för landsbygdsprogrammet
37
kampanjer samt för forskning och utveckling. Det
kan även lämnas till iordningställande av lokaler Inom landsbygdsprogrammet finns ett antal åt-
för uthyrning. Regeringen har beslutat att förbätt- gärder för att utveckla företagandet i landsbygds-
ra möjligheterna för företag i stödområde B att få områden. Stöd till investeringar får lämnas inom
regionalt investeringsstöd genom att mildra kravet en ram av totalt drygt fyra miljarder kronor under
på att pröva alternativa finansieringsmöjligheter. perioden 2007–2013. Regeringen har beslutat om
Reglerna blir i detta avseende härmed desamma att öka den möjliga ramen för investeringar inom
som för investeringar i stödområde A. olika åtgärder med sammanlagt omkring 900 mil-
u Insatserna rörande stödområde B har ökat möj- joner kronor. Beloppet inkluderar såväl nya medel
ligheterna för företag i stödområde B att få in- som omfördelningar av medel inom programmet.
vesteringsstöd och förenklat handläggningen av Insatser avsedda för klimat och förnybar energi
stödärenden. står för huvuddelen, cirka 412 miljoner kronor, om-
strukturering av mjölksektorn 200 miljoner kro-
nor, bredband på landsbygden 253 miljoner kronor
34 Höjt belopp för regionalt bidrag till
företagsutveckling
samt Sverige – det nya matlandet 40 miljoner kro-
nor. Medlen för investeringar kan vissa fall också
Regionalt bidrag till företagsutveckling är ett före- finansiera projektstöd vilka inte är att betrakta
tagsstöd inom den regionala tillväxtpolitiken som som reella investeringar i företag.
främst är inriktat mot företagsutveckling samt mot u Landsbygdsprogrammet möjliggör stora ekono-
att främja samverkan mellan företag. Det är också miska satsningar på näringslivet i våra landsbyg-
anpassat för att förenkla och motivera enskilda fö- der.
retags deltagande i regionala tillväxtprogram och i
EU:s strukturfondsprogram. Regeringen har nyli-
gen höjt det högsta beloppet för bidraget från 800 Ökat anslag för regionalt transportbidrag
Det regionala transportbidraget syftar till att kom-
38
000 kronor till 1 200 000 kronor för ett företag un-
der en treårsperiod. pensera företag i de fyra nordligaste länen för kost-
24

25. nadsnackdelar till följd av långa transportavstånd vänds. Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter får
för varor och stimulera till höjd förädlingsgrad i också drags av.
områdets näringsliv. Regeringen har nyligen refor- u Avdraget för utgifter för resor mellan bostaden
merat transportbidraget. Bidrag lämnas nu även och arbetsplatsen minskar utgifterna för arbets-
till mindre transporter vilket är till fördel för små pendling för dem som bor i landsbygdsområden.
företag. Transportbidraget har också gjorts geogra-
fiskt mer rättvist genom en viss omfördelning av
bidragsmöjligheterna från söder till norr och från
kust till inland. Riksdagen har även på regeringens
Sysselsättningsbidrag ökar möjligheterna
för nyetablering 42
förslag anslagit ytterligare 50 miljoner kronor per år Genom sysselsättningsbidraget kan kostnaderna
för transportbidrag under 2008–2010 för att möta ett för att öka antalet anställda minska väsentligt för
ökat antal transporter och höjda drivmedelspriser. företag i stödområdena A och B, se karta längst bak.
u Syftet med förändringarna har varit att säkra Observera att vissa större tätorter med omland är
nivån på transportbidraget, göra det mer rätt- dock undantagna. I stödområde A får stöd lämnas
vist mellan företag i olika kommuner och mer till nyetablering av verksamhet samt, då det finns
gynnsamt för de minsta företagen. särskilda skäl, till andra sysselsättningsökningar
som bedöms vara av strategisk betydelse eller ha
särskild betydelse för den regionala utvecklingen.
39 Mjölktransportbidrag
Inom ramen för det nationella stödet till jordbru-
I stödområde B får stöd lämnas endast till nyetab-
lering av verksamhet. Under 2008 lämnades syssel-
ket i norra Sverige finns ett stöd för transport av sättningsbidrag med cirka 20 miljoner kronor till
komjölk från gårdar till mejerier. Syftet med stö- sex företag som beräknades öka sin sysselsättning
det är bland annat att förbättra strukturerna för med 137 personer.
produktion, saluföring och bearbetning av mjölk- u Sysselsättningsbidraget minskar kostnaderna för
produkter. Stödet uppgick till knappt 14 miljoner att öka antalet anställda och främjar därigenom
kronor 2008. tillväxt och balanserad regional utveckling.
u Mjölktransportbidraget i norra Sverige bidrar
till en fortsatt mjölkproduktion och förädling
av mjölk i området. Regionalt nedsatta socialavgifter 43
Till arbetsgivare och enskilda näringsidkare i
stödområde A, (se karta) lämnas ett regionalt fö-
40 Förbättrad vägskyltning främjar företagande
För att kunna utveckla sin verksamhet är företaga-
retagsstöd i form av nedsatta socialavgifter. Ned-
sättningen sänker marginalkostnaden för att an-
re och organisationer i många fall i behov av en god ställa för företag med 2–4 anställda. Den har därför
och väl utformad skyltning längs landets vägar. Re- bland annat störst betydelse för små tjänsteföretag
geringen har därför beslutat om ändring i vägmär- och för företag med en lokal marknad. Skattebort-
kesförordningen (2007:90) så att väghållaren snab- fallet som uppstår på grund av den regionala ned-
bare och enklare ska kunna besluta om vägvisning sättningen beräknas uppgå till cirka 650 miljoner
till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och kronor för 2010. Myndigheten för tillväxtpolitiska
turistiskt intressanta mål. Vidare införs möjlighe- utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har i
ten att ange namnet på en inrättning, en anlägg- uppdrag att följa upp stödet och ska då bland an-
ning eller ett turistiskt mål för en större flexibilitet nat studera regionala skillnader i sysselsättningsef-
i skyltningen. Tre nya lokaliseringsmärken införs fekter och effekter på företagande.
också: handelsområde, gårdsbutik och hantverk. u Nedsatta socialavgifter i stödområde A minskar
u bättre och mer strukturerad skyltning bidrar
En många företags arbetskraftskostnader.
till gynnsammare förutsättningar för många nä-
ringsidkare, och inte minst för turistnäringen.
Ökad integration i landsbygdsnäringar
Mångfald ger möjligheter. Det är en nyckelfråga
44
att identifiera och reducera hinder för att ta till
vara utrikes föddas kompetens, inte minst med
tanke på vår åldrande befolkning. Utrikes födda är
underrepresenterade, jämfört med övriga svenskar,
som arbetstagare och näringsidkare i landsbyg-
derna och i de gröna näringarna. Regeringen till-
satte därför en utredning i syfte att bland annat
Handelsområde Gårdsbutik Hantverk undersöka och lämna förslag på hur utrikes födda
personers kompetens bättre ska kunna tas tillvara
inom de gröna näringarna och i landsbygdernas öv-
riga näringsliv. De förslag som finns i utredningens
41 Höjt reseavdrag
Regeringen har höjt avdraget för att kompensera
betänkande Mångfald som möjlighet SOU 2008:56
behandlas nu av en arbetsgrupp inom Landsbygds-
för ökade utgifter. Reseavdraget uppgår från och
nätverket. Vidare har ett annat betänkande Egen-
med 2009 till 18,50 kronor per mil för egen bil
ansvar – med professionellt stöd SOU 2008:58 resul-
och till 6,50 kronor eller 9,50 kronor per mil för
terat i ett lagförslag som bland annat innebär att
förmånsbil beroende på vilket drivmedel som an-
nyanlända invandrare får hjälp av en så kallad lots
25

26. för att bland annat lättare finna arbete efter kom-
petens. Inom landsbygdsprogrammet utgör ökad
Nya regler för arbetskraftsinvandring
Genom de nya reglerna för arbetskraftsinvandring
47
integration, i likhet med jämställdhet, en horison- som trädde i kraft den 15 december 2008 har det
tell prioritering. Det är regeringens ambition att införts ett effektivare och mer flexibelt system för
landsbygdsprogrammets olika verktyg ska främja arbetskraftsinvandring till Sverige. Till skillnad
en ökad integration i landsbygdernas från tidigare är det numera arbetsgivarens bedöm-
u Regeringen verkar för att de utrikes föddas kom- ning av behovet av en sådan rekrytering som är
petens tillvaratas inom de gröna näringarna och utgångspunkten vid handläggning av ärenden om
övriga delar av landsbygdernas näringsliv. Detta uppehålls- och arbetstillstånd.
är viktigt bland annat för att säkra en god kom- u Syftet med reglerna är att underlätta rekryte-
petensförsörjning. ringen av arbetskraft från tredjeland, vilket
även gynnar företag i landsbygdsområden.
45 Utredning om den framtida
arbetskraftstillgången i landsbygder
Prognoser för den demografiska utvecklingen pe-
Underlättande av nyetableringar
och generationsskiften
48
kar mot ett minskat utbud av arbetskraft i många Jämfört med andra näringsgrenar är medelåldern
befolkningsmässigt små regioner. Såväl företa- hög inom de areella näringarna. För att möta den-
gens utveckling och tillväxt som möjligheterna för na utveckling finns i landsbygdsprogrammet ett så
det offentliga att bedriva en god service påverkas. kallat startstöd för unga jordbrukare (under 40 år).
Regeringen uppdrog därför den 5 november 2009 Målgruppen för stödet är personer som för första
åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar gången etablerar sig som ägare till ett jordbruksfö-
och analyser, Tillväxtanalys, att analysera nuva- retag, inklusive trädgårds- och rennäringsföretag.
rande och framtida befolknings- och näringslivs- Till och med utgången av 2009 har 759 startstöd
struktur samt därav följande kompetensbehov i beviljats, omfattande totalt 147 miljoner kronor.
alla funktionella analysregioner. Detta ska jämföras mot det totala målet för perio-
u är av avgörande betydelse för den framtida
Det den 2007–2013 som är 1 100 beviljade stöd.
utvecklingen i olika delar av landet att bevaka, u Startstödet är väl utnyttjat och bidrar till att
samt vid behov återkomma, om nödvändiga åt- underlätta generationsväxling inom lantbruks-
gärder för att motverka en svår bristsituation på företag.
arbetskraft och kompetens.
46 Regionala kompetensplattformar
Förenklade regler vid generationsskiften
i skogsbruk
49
Utmaningen och fokus på insatser för att säkra den Nya regler för övertagande av skogskonto och
regionala kompetensförsörjningen och öka arbets- skogsskadekonto har införts den 1 januari 2009 för
kraftsutbudet är återkommande i såväl regionala att underlätta generationsskiften. Om skogs- eller
analyser, regionala utvecklingsprogram som fram- skogsskadekontomedel överlåts till en ny ägare av
trädande vid dialoger med regionala företrädare. en lantbruksenhet ska medlen enligt hittillsvarande
Regeringen gav därför den 17 december 2009 ansva- regler återföras till beskattning hos den ursprungli-
riga aktörer för det regionala tillväxtarbetet, det ge innehavaren. Möjligheter att föra över kontome-
vill säga länsstyrelser, berörda regionala självstyrel- dlen till den nye ägaren tillsammans med lantbruks-
seorgan eller samverkansorgan, i uppdrag att under fastigheten underlättar för generationsskiften.
2010 etablera kompetensplattformar för samverkan
inom kompetensförsörjning och utbildningsplane- u Förutom för att underlätta övertagande av
ring på kort och lång sikt. Etableringen ska bygga skogsfastighet bidrar regeringens insats till
på redan befintliga samverkansformer för kompe- regelförenkling.
tensförsörjning som finns i länet. Samverkan ska
ske med relevanta regionala och lokala aktörer, och Mer ändamålsenliga system för att bevara och
samråd och dialog ska föras med statliga myndig- utveckla jordbruket i norra Sverige och 50
heter inom kompetensförsörjningsområdet. Upp-
i mindre gynnade områden
draget ska genomföras i dialog med berörda aktörer
i angränsande län och förhålla sig till näringslivets Jordbruket och markresurserna i mindre gynnade
och arbetsmarknadens behov samt funktionella ar- områden är tillgångar som bör nyttjas bättre än i
betsmarknadsregioner. En första delredovisning av dag. För det nationella stödsystemet för norra Sve-
uppdraget ska ske den 30 april 2010. rige lämnade regeringen en skrivelse angående för-
slag till förenklade stödsystem till kommissionen
u De regionala kompetensplattformarna ska bidra sommaren 2009. Diskussioner om förslaget pågår
till ökad kunskap och översikt, samordning av med kommissionen och ett beslut därifrån väntas
behovsanalyser, ökad samverkan kring kompe- sommaren 2010.
tensförsörjning och utbildningsplanering och
ökad kunskap om utbud och efterfrågan av ut- Inom EU pågår också en översyn av vilka områ-
bildningsformer. den som ska kunna få del av det särskilda stöd som
riktas till områden med naturgivna handikapp där
det är svårt att bedriva jordbruk.
u Regeringen arbetar för att lämpliga och förenk-
26