Hur klockindustrin överlevde skiftet till digital teknik.

1. James Bond och den
schweiziska klockindustrin

4. Mot slutet av 60-talet producerades
de första digitala klockorna i Japan.

5. Mellan 1970 och 1985
försvann mer än 1000 av
de 1620 schweiziska
klocktillverkarna.
Under samma period
minskade antalet
anställda inom branschen
från 90 000 till 30 000.

7. Idag arbetar omkring 40 000 i branschen.

8. I antal klockor motsvarar
schweizarnas produktion
mindre än 1 procent av
världsproduktionen.
I ekonomiskt värde rör det
sig däremot om mer än
40 procent.

10. Ett teknikskifte och en turnaround
har alltså ägt rum.
Hur skedde allt detta?
Vi tittar närmre på den här historien…

15. … Den schweiziska klockindustrin är
inte like gammal som alperna…

16. …men nästan…

17. … År 1541, förbjöd Calvin smycken.

18. Lagstiftning får ofta oavsedda konsekvenser…

19. Eftersom klockor inte betraktades
som smycken, kunde juveler och
annat sättas fast på klockorna
och därigenom möta den
mänskliga efterfrågan på lyx.

22. De Schweiziska klockorna blev
med tiden alltmer kända. År
1790 exporterade Genève
omkring 60 000 klockor.

24. Med en lång tradition av kunnande
inom finmekanik blev Schweiz en
dominerande aktör inom
klockindustrin.

25. Måhända ännu viktigare –
Schweizarna hade mycket
erfarenhet av marknadsföring…

26. Omega
Speedmaster

28. När Sir Edmund Hillary år 1953 blev den
förste att bestiga Mount Everest, gjordes
detta med en Rolex Explorer på armen.

30. In
I ’Dr.No’ från 1962 bar
James Bond en
Rolex Submariner.

31. Quartzklockan (digital teknik)
utvecklades först av en
Schweizisk institution.

32. Men den kommersialiserades aldrig i Schweiz.
Det var istället det japanska bolaget Seiko som
på allvar tog till sig den nya tekniken 1969.

33. I “Live and Let Die”
från 1973, bär den
brittiske agenten en
Hamilton Pulsar 'P2
2900' LED
Digitalklocka. Den
hade inga
extrafunktioner, men
det var trots allt den
senaste tekniken,
vilket föll Mr. Bond I
smaken.

35. I filmerna ”The Spy Who Loved me”
(1974) och ”Octopussy” (1983), bär Mr.
Bond digitala klockor från Seiko.

36. Detta måste vara den slutgiltiga
bekräftelsen på att schweizarna
började få problem.

38. Det första digitala armbandsuret,
Pulsar, lanserades 1972 och
kostade 2000 USD.

39. 1976 lanserade Texas Instruments en
digital klocka som kostade 20 dollars!
En prisreduktion på 99
procent inom loppet av 4 år!

40. Detta prisras innebar att efterfrågan på
digitala klockor formligen exploderade…

41. … Och dessa var inte
’Made in Switzerland’.

42. … Dom var ’Made in Japan’, Seiko
och Casio vräkte ut klockor på
marknaden under 70 och 80-talet.

43. De digitala klockorna var
billigare, trendigare och hade
en tillräcklig prestanda.

44. Seiko och Citizen sålde tillsammans
1,8 miljoner klockor 1974.
1978 sålde dom 19,7 miljoner!

45. Under 70- och 80-talet tvingades mer än
1000 schweiziska klocktillverkare
att lämna branschen.

46. 1984 skrevs följande i
affärspressen:
quot;The Swiss watch industry has
been in decline ever since it
delayed switching over to
electronic watches in the early
seventies.quot;

47. Men det är bara en del av sanningen…

48. … Många tillverkare gick i konkurs av
den enkla anledningen att människor
köpte digitala klockor istället…

50. Andra bolag överlevde genom att ignorera
den nya tekniken och fokusera på
skönheten i det mekaniska urverket.

52. Tag Heuer investerade i
marknadsföring och försökte ge
klockan en ‘sportig’ appeal.

54. Rolex höll sig borta från den
digitala tekniken och blev alltmer
av en smyckestillverkare.

55. När Rolex sedan höjdes till skyarna av
80-talets spirande Yuppierörelse var
det ett styrkebesked om något.

57. Omega var under en längre tid Rolex
främsta konkurrent. Bolaget
bestämde sig för att tillverka såväl
digitala som mekaniska klockor och
lät dessutom andra företag använda
varumärket. Följaktligen tappade
varumärket sin status och bolaget
gick i konkurs under 80-talet.
Varumärket lever vidare, men har
förlorat en stor andel till Rolex.

58. Omega såg aldrig vad en klocka
egentligen handlade om.
Det var inte fråga om funktion, det var
fråga om estetik, lyx och status.

60. Mot slutet av 80-talet började
marknaden för digitala klockor att
bli överbefolkad. Den pondus
och status som fanns runt
mekaniska klockor började än en
gång att attrahera konsumenterna.

62. Under Nicolas Hayeks ledarskap
introducerade SMH Swatch-
varumärket under 80-talet.

63. 1995 återtog så Schweizarna
ledningen över japanerna i termer
av antal producerade klockor.

64. När
GoldenEye
lanserades
1995, bar
Mr.Bond än
en gång en
mekanisk
klocka.

65. Omega är
idag Bond-
klockan och
schweizarna
är nu tillbaka
som herre på
täppan.

66. Man åstadkom detta
genom intelligent
marknadsföring och
en ompositionering
av klockan.

67. quot;It's the only piece of jewelry many men
will allow themselves to wear,quot;
// Ilona Zimmer

69. Patek Philippes ‘Star Caliber
2000’ har 21 funktioner.
Den följer soluppgång och
solnedgång, månens faser och
förändringar på stjärnhimlen.
Klockan består av 1118 delar,
och säljs i uppsättningar om
fyra för 10 miljoner dollar.

70. quot;People buy these watches like others
buy Picassosquot;
//Nicolas Hayek, chairman of
the Swatch Group.

71. quot;You don't buy these watches to know
what time it is.quot;
//Nicolas Hayek

72. Värdet av de Schweiziska klockornas
totala export är idag omkring fem
gånger högre än 1970.

73. Givet att branschen idag har
betydligt färre anställda har det
producerade värdet per anställd
ökat 25 gånger sedan 1970!

74. En gång i tiden var en klocka en klocka.
Idag kan den kosta allt mellan ingenting
och 10 miljoner dollar.

76. De Schweiziska klockorna blev
lyxprodukter under 1500-talet.
Dom överlevde digitaliseringen
genom att gå tillbaka till dessa
rötter.

77. Använda bilder

78. Tack till följande källor:
Jörnmark, J. and Ramberg, L. Globala
förkastningar 2004
Ekstedt, M., He, C. and Stheen, K. (2004)
Schweizisk klockindustri – en tid av
omställning.
http://www.iht.com/articles/2004/04/15/rtech
_ed3_.php
http://www.timezone.com/library/archives/ar
chives0097

79. Christian Sandström
www.christiansandstrom.org