SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  18
Att förändra skolan med teknik:
bortom “en dator per elev”
Åke Grönlund
Örebro universitet
[ake.gronlund@oru.se]
Projektet UnosUno
• 2010-2013
• 11 huvudmän: Nacka, Köping, Västerås, Falkenberg, Sollentuna,
Helsingborg, Malmö, Lysekil, Täby, Botkyrka, Pysslingen
“Vilka effekter har genomförandet av en dator en elev på elevers
lärande och utveckling & pedagogers roll och arbetssätt?”
Aktiviteter:
• Årliga enkäter – lärare, elever, ledare
• Intervjuer – lärare, elever, ledare
• Lärarforskarprogrammet
• Klassrumsstudier – observationer
• Pedagogiska seminarier
Bra blir bättre
• Spridningen i resultat mellan skolor är mycket stor
• Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna är stora – 1,5
steg på en 5-gradig skala
• Skillnaderna beror inte på tillgången till teknik utan hur man utvecklat
pedagogik och lärmiljö
• 2/3 av eleverna och lärarna upplever sig nöjda eller mycket nöjda med
resultaten, men hur positiv man är beror mer på skolans kvalitet än på
datorn
• Andelen nöjda elever varierar stort, från 31 % till 82 %
• Andelen enskilt arbete ökar – i de framgångsrika skolorna är det
välorganiserat, lärarlett enskilt arbete/samarbete, i de andra ofokuserat
ensamarbete. De skolor som presterar sämst har mer
katederundervisning
Skillnader mellan skolor - för elever
”I vilken utsträckning har 1:1 lett till….” Lärarnas uppskattningar, genomsnitt för
bästa och sämsta skola.
Bästa skola Sämsta skola
Skillnad i
normaliserade
skalsteg
1. Bättre kunskaper 4.23 2.74 1.49
2. Bättre färdigheter 4.31 2.93 1.38
3. Effektivare arbetssätt 4.46 3.07 1.39
4. Ökat samarbete mellan
elever 4.08 2.49
1.59
5. Bättre kontakt lärare-
föräldrar 3.93 2.3
1.63
6. Ökade störningar i
klassrummet 2 3.98
1.98
7. Roligare arbetssätt 4.62 3.43 1.19
Skillnader mellan skolor - för lärare
”I vilken utsträckning har 1:1 lett till….” Lärarnas uppskattningar, genomsnitt för
bästa och sämsta skola.
Bästa skola Sämsta skola
Skillnad i
normaliserade
skalsteg
1. Effektivare
arbetsmetoder 4.38 3.12
1.26
2. Mer arbete 2.5 4.17 1.67
3. Bättre kunskaper 4.12 3
1.12
4. Ökade färdigheter 4.33 3.07
1.26
5. Roligare arbetssätt 4.6 3.35
1.25
Skola Total rank (12 frågor)
1 32
2 38
5 (gy) 70
6 77
7 81
10 133
11 (gy) 136
12 141
13 (gy) 154
14 (gy) 172
15 (gy) 173
16 (gy) 173
17 (gy) 173
Skola
Total rank
(12 frågor)
Flickor
Utländsk
bakgrund
Föräldrar
med efter-
gymn. utb.
Lärare med
ped. examen
Elever per
lärare
1 32 49% 6% 91% 81% 13.9
2 38 46% 8% 85% 80% 15.7
5 (gy) 70 57% 28% 58% 79% 13.5
6 77 44% 10% 27% 87% 13.5
7 81 42% 26% 53% 75% 16.2
10 133 54% 15% 47% 73% 12.5
11 (gy) 136 71% 17% 44% 98% 9.4
12 141 48% 64% 36% 93% 11.5
13 (gy) 154 69% 0% 52% 84% 9.8
14 (gy) 172 60% 31% 50% 85% 15
15 (gy) 173 40% 16% 67% 83% 11.8
16 (gy) 173 0% 16% 22% 50% 8.2
17 (gy) 173 50% 77% 58% 98% 8
Vinster – för den som gör rätt
• Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga. Pedagogerna arbetar
annorlunda och utnyttjar teknikens möjligheter.
• Ökad digital kompetens ökar elevernas förmågor och självförtroende
• Kontakten mellan lärare och elever; ökad och högre kvalitet.
Välorganiserat lärarlett arbete leder till fler kontakter där elevernas
arbete tas ytterligare ett steg framåt. 34 % av gymnasieeleverna och
17 % av högstadieeleverna kontaktar lärare minst en gång per
vecka utanför skoltid för att diskutera skolarbete. Lärarna är mer
tillgängliga för eleverna med teknikens hjälp.
I vissa fall mätbara förbättringar
Nationella prov åk 3 – andel som klarat 15 av 15 delprov i MA (7) och
SV (8)
Metod 1: “Skriva sig till läsning” 78 %
Metod 2: “traditionell” 59 %
Metod 3: It används men
ingen särskild metod 50 %
Antal elever: 696
Antal skolor: 17
Färre med riktigt låga resultat med STL-metoden
Kostnader – för alla, i olika grad
• Ökat arbete för lärarna. Förnyelse innebär merarbete. 1:1 betyder
merarbete; fler informationskällor, ökad individualisering.
• Stress, fysiska besvär. 50 % av lärarna och drygt ¼ av av eleverna.
Uppdrivet tempo i undervisningen, distraktion från sociala medier
och ergonomiska faktorer.
• Ökade kostnader. Tekniken är en stor kostnad – den totala
ägandekostnaden är 3-5 ggr datorns inköpspris – som medför
minskade personalresurser om inte kommunen kompenserar.
Utvecklingsområden
1. Lärarnas ”ditigala literacy”, kräver förändrade arbetssätt i skolan
2. Lärresurser, effektiv produktion och utnyttjande
3. Teknisk miljö för skolans behov
4. Ekonomi; inte datorer mot lärare
5. Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång
tid
Lärarnas ”digitala literacy”
Deras förmåga att konstruktivt och effektivt använda information och andra digitalt
tillgängliga resurser, och skolans förmåga att kvalitetsbedöma och tillgodogöra sig
metoder där tekniken används på bästa möjliga sätt
1. Se till att inte eleverna arbetar för mycket ensamma. Politikernas uppgift.
2. Etablera arbetssätt i skolan som gör alla lärare digital litterata och
upprätthåller och vidareutvecklar denna literacy. Rektors uppgift.
3. Dokumentera och kvalitetssäkra arbetssätt som medför förbättring och sprid
dessa i hela organisationen. Försvara sedan dessa, lämna inte detta till
enskilda lärare. Kräver kommunalt ledarskap.
4. Stirra er inte blinda på resultaten på de nationella proven.Titta i stället på de
lokala institutionella förhållandena och hur de stödjer eller motverkar målet att
göra undervisningen bättre. Kräver kommunalt ledarskap (men också
förändrade nationella prov).
5. Skolans förändringsprocess måste bedrivas på ett sätt som fördelar ansvar
och befogenheter på ett balanserat sätt. Politiker kan inte bara beställa
förändring.
Digitala lärresurser
En lokal ”bank” av delade pedagogiska resurser som är känd och
regelbundet används av alla.
• Definiera ansvar för produktion av lärresurser; vad man måste
eller bör göra lokalt och hur man ska arbeta med att identifiera,
kvalitetsgranska och ta in externa resurser av olika slag.
I första hand en ledaruppgift för rektor, men kommunalt ledarskap
krävs också eftersom regelverket ofta behöver modifieras och
eftersom en del resurser bör vara gemensamma i hela kommunen.
Teknisk miljö
En enhetlig digital lärmiljö som integrerar inte bara skolan utan också, i
tillämpliga delar, hela kommunen eller flera kommuner i samverkan.
• Se till att skolans behov tas tillvara genom hela processen av
kravspecifikation, upphandling, drift, och reglering.
I första hand en kommunal ledarskapsuppgift.
Ekonomi; inte datorer mot lärare
1. Se till att lärarnas arbetstid används för undervisning. Politikers
uppgift.
2. Inkludera även de dolda personalkostnaderna i kalkylen. Inkludera
även dolda nyttor. Kommunal uppgift.
3. Montera ner den direkta konflikten mellan lärartäthet och teknikinköp
genom att tydliggöra teknikkostnader, skilja kostnader av olika slag
ifrån varandra (teknik, undervisning), och tillåta alternativ produktion
av olika tjänster. Kommunal uppgift.
4. Lokala politiker måste ta sitt ansvar för att skolans resurstilldelning
motsvarar behoven för att uppnå målen. Bortsett från kostnaden: Det
är inte rimligt att låta enskilda rektorer ensamma ta ansvar för så stora
frågor som en förskjutning av resurser från människor i skolan till
teknik. Det är en skolpolitisk uppgift; paradigmskiften ska inte ske utan
policy.
Rektor
Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid.
• Rektor måste ta ansvar – delta konkret och aktivt för att förändra
processer – för att önskade förändringar genomförs.
Utan tydligt och långsiktigt lokalt ledarskap blir det ingenting av.
Framgångsfaktorn: Ledarskap
• IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte ett IT-projekt. Det är inte
IT-avdelningen som ska styra utan skolan.
• Spridning av innovationer så de kommer alla elever i alla skolor
tillgodo kräver god ledning på kommunnivå. Man kan inte delegera
allt ansvar till den enskilda skolan.
• God användning av IT i skolan förutsätter kloka politiska beslut
angående ekonomi, infrastruktur, organisationsutveckling,
lärresurser och teknikanvändningsavtal..
• Kommunerna har bollen. Många måste se över sina processer.
• Nationellt ledarskap; “digital kompetens” i stället för “it” eller
“digitalisering”, modernisera prov.

Contenu connexe

Tendances

Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!
Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!
Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!Edwjen
 
Inspirationsdag Falkenberg, 111128
Inspirationsdag Falkenberg, 111128Inspirationsdag Falkenberg, 111128
Inspirationsdag Falkenberg, 111128hyperfinder
 
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...Christina Skola Kiruna
 
Skolledardagarna maj 2013
Skolledardagarna maj 2013Skolledardagarna maj 2013
Skolledardagarna maj 2013Mikael Parknäs
 
Aktuell skolpolitik 2016
Aktuell skolpolitik 2016Aktuell skolpolitik 2016
Aktuell skolpolitik 2016Edwjen
 
Skolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronneby
Skolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronnebySkolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronneby
Skolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronnebyEdwjen
 

Tendances (8)

Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!
Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!
Digitaliseringen av skolan är inte frivillig!
 
Digital kompetens
Digital kompetensDigital kompetens
Digital kompetens
 
Inspirationsdag Falkenberg, 111128
Inspirationsdag Falkenberg, 111128Inspirationsdag Falkenberg, 111128
Inspirationsdag Falkenberg, 111128
 
Luleå
LuleåLuleå
Luleå
 
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
Konferens i Nacka Factory 20-21 maj 2...
 
Skolledardagarna maj 2013
Skolledardagarna maj 2013Skolledardagarna maj 2013
Skolledardagarna maj 2013
 
Aktuell skolpolitik 2016
Aktuell skolpolitik 2016Aktuell skolpolitik 2016
Aktuell skolpolitik 2016
 
Skolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronneby
Skolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronnebySkolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronneby
Skolans digitalisering framgångsfaktorer risker och trender ronneby
 

En vedette

DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
 DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,... DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...Framtidens Lärande
 
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014Framtidens Lärande
 
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_Framtidens Lärande
 
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014Framtidens Lärande
 
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014Framtidens Lärande
 
Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4
Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4
Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4Daniel Maurer
 
DML - Sociala medier med John Kåberg
DML - Sociala medier med John KåbergDML - Sociala medier med John Kåberg
DML - Sociala medier med John Kåbergstefanstenbom
 
You tube 15 juni 2012
You tube 15 juni 2012You tube 15 juni 2012
You tube 15 juni 2012ystadgunsan
 
Mistakes in social media
Mistakes in social mediaMistakes in social media
Mistakes in social mediaMedeMerkers
 
Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011
Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011
Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011Hallvarsson Halvarsson
 
Ung Kommunikation Uppsala110915_slides
Ung Kommunikation Uppsala110915_slidesUng Kommunikation Uppsala110915_slides
Ung Kommunikation Uppsala110915_slideslaxlub
 
NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013
NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013
NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013Peter Axelsson
 
Mediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalys
Mediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalysMediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalys
Mediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalysKantar Sifo
 
Svenskarnas övertro på Twitter TNS Sifo
Svenskarnas övertro på Twitter TNS SifoSvenskarnas övertro på Twitter TNS Sifo
Svenskarnas övertro på Twitter TNS SifoKantar Sifo
 
Europeiska sociala-medier
Europeiska sociala-medierEuropeiska sociala-medier
Europeiska sociala-medierERV Sweden
 

En vedette (20)

DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
 DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,... DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
 
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
 
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
 
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
 
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
 
Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4
Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4
Produktutvecklingens mål - Del 1 av 4
 
Mediekunskap 30
Mediekunskap 30Mediekunskap 30
Mediekunskap 30
 
DML - Sociala medier med John Kåberg
DML - Sociala medier med John KåbergDML - Sociala medier med John Kåberg
DML - Sociala medier med John Kåberg
 
You tube 15 juni 2012
You tube 15 juni 2012You tube 15 juni 2012
You tube 15 juni 2012
 
Mistakes in social media
Mistakes in social mediaMistakes in social media
Mistakes in social media
 
#Framtidsrustadeungdomar 1
#Framtidsrustadeungdomar 1#Framtidsrustadeungdomar 1
#Framtidsrustadeungdomar 1
 
Goda mötet
Goda mötetGoda mötet
Goda mötet
 
Träningsprogram bas
Träningsprogram basTräningsprogram bas
Träningsprogram bas
 
Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011
Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011
Digital CSR Case Handelshögskolan och Hallvarsson & Halvarsson 2011
 
Mikdagen2014
Mikdagen2014Mikdagen2014
Mikdagen2014
 
Ung Kommunikation Uppsala110915_slides
Ung Kommunikation Uppsala110915_slidesUng Kommunikation Uppsala110915_slides
Ung Kommunikation Uppsala110915_slides
 
NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013
NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013
NBVs Introduktionsutbildning 15 okt 2013
 
Mediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalys
Mediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalysMediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalys
Mediebevakning med ett syfte TNS SIFO medieanalys
 
Svenskarnas övertro på Twitter TNS Sifo
Svenskarnas övertro på Twitter TNS SifoSvenskarnas övertro på Twitter TNS Sifo
Svenskarnas övertro på Twitter TNS Sifo
 
Europeiska sociala-medier
Europeiska sociala-medierEuropeiska sociala-medier
Europeiska sociala-medier
 

Similaire à Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014

Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygÖkad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygFramtidens Lärande
 
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandeKvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandemittlarande
 
20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisbyPeter Karlberg
 
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016Iffy Pifs
 
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Lärarrummet
 
Tpck samr munka f 6 del2
Tpck samr munka f 6 del2Tpck samr munka f 6 del2
Tpck samr munka f 6 del2riktengelholm
 
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.Mikael Parknäs
 
SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011
SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011
SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011Anne Hederén
 
Skolverket och den digitala skolan
Skolverket och den digitala skolanSkolverket och den digitala skolan
Skolverket och den digitala skolanPeter Karlberg
 
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenHur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenFramtidens Lärande
 
ForstelarareMalmo
ForstelarareMalmoForstelarareMalmo
ForstelarareMalmoEdwjen
 
Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011
Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011
Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011hyperfinder
 
SETT2012 i Kista 20120424
SETT2012 i Kista 20120424SETT2012 i Kista 20120424
SETT2012 i Kista 20120424Peter Karlberg
 
DIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införande
DIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införandeDIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införande
DIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införandeMats Brenner
 
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhdTeknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhdmittlarande
 
Presentation Digitala verktyg för skolutveckling
Presentation Digitala verktyg för skolutvecklingPresentation Digitala verktyg för skolutveckling
Presentation Digitala verktyg för skolutvecklingÅsa Spolander
 
Om IT i skolan för finska fransklärare
Om IT i skolan för finska fransklärareOm IT i skolan för finska fransklärare
Om IT i skolan för finska fransklärarePeter Karlberg
 

Similaire à Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014 (20)

Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygÖkad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
 
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärandeKvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
Kvalitet i fritidshem genom kollegialt lärande
 
20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby20121023 digilärvisby
20121023 digilärvisby
 
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
Rapport KvGr Gardstensskolan Goteborg 30maj2016
 
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
 
GR Drop Outs kartläggning
GR Drop Outs kartläggningGR Drop Outs kartläggning
GR Drop Outs kartläggning
 
Tpck samr munka f 6 del2
Tpck samr munka f 6 del2Tpck samr munka f 6 del2
Tpck samr munka f 6 del2
 
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
Dags att sluta prata om IT-projekt och snacka skolutveckling istället.
 
SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011
SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011
SWOT Gymnasiebibliotek 7 dec 2011
 
Skolverket och den digitala skolan
Skolverket och den digitala skolanSkolverket och den digitala skolan
Skolverket och den digitala skolan
 
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenHur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
 
Skolstarten ht2012
Skolstarten ht2012Skolstarten ht2012
Skolstarten ht2012
 
ForstelarareMalmo
ForstelarareMalmoForstelarareMalmo
ForstelarareMalmo
 
Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011
Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011
Inspirationsdag Botkyrka, 21 november 2011
 
SETT2012 i Kista 20120424
SETT2012 i Kista 20120424SETT2012 i Kista 20120424
SETT2012 i Kista 20120424
 
DIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införande
DIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införandeDIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införande
DIGITALA EXAMINATIONER: Nuläget och erfarenhetsutbyte av införande
 
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhdTeknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
Teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter ex adhd
 
Presentation Digitala verktyg för skolutveckling
Presentation Digitala verktyg för skolutvecklingPresentation Digitala verktyg för skolutveckling
Presentation Digitala verktyg för skolutveckling
 
Sävsjö åhör
Sävsjö åhörSävsjö åhör
Sävsjö åhör
 
Om IT i skolan för finska fransklärare
Om IT i skolan för finska fransklärareOm IT i skolan för finska fransklärare
Om IT i skolan för finska fransklärare
 

Plus de Framtidens Lärande

Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...Framtidens Lärande
 
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resaStockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resaFramtidens Lärande
 
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan KilFramtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan KilFramtidens Lärande
 
Agency for the Use of ICT in Education
Agency for the Use of ICT in EducationAgency for the Use of ICT in Education
Agency for the Use of ICT in EducationFramtidens Lärande
 
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
 En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målenFramtidens Lärande
 
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3Framtidens Lärande
 
Digitala lärresurser och utbildning efter PIM
Digitala lärresurser och utbildning efter PIMDigitala lärresurser och utbildning efter PIM
Digitala lärresurser och utbildning efter PIMFramtidens Lärande
 
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?Framtidens Lärande
 
Presentation Mölndals stad och Axiell
Presentation Mölndals stad och AxiellPresentation Mölndals stad och Axiell
Presentation Mölndals stad och AxiellFramtidens Lärande
 
Utveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina Löfving
Utveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina LöfvingUtveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina Löfving
Utveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina LöfvingFramtidens Lärande
 
Unesco - ICT in education programme
Unesco - ICT in education programmeUnesco - ICT in education programme
Unesco - ICT in education programmeFramtidens Lärande
 
David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...
David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...
David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...Framtidens Lärande
 
Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16
Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16 Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16
Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16 Framtidens Lärande
 

Plus de Framtidens Lärande (20)

130517 framtidens lärande
130517 framtidens lärande130517 framtidens lärande
130517 framtidens lärande
 
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
 
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resaStockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
 
Presentation fl
Presentation flPresentation fl
Presentation fl
 
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan KilFramtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
 
Agency for the Use of ICT in Education
Agency for the Use of ICT in EducationAgency for the Use of ICT in Education
Agency for the Use of ICT in Education
 
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
 En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
 
Nå målen med stöd av it
Nå målen med stöd av itNå målen med stöd av it
Nå målen med stöd av it
 
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
 
Digitala lärresurser och utbildning efter PIM
Digitala lärresurser och utbildning efter PIMDigitala lärresurser och utbildning efter PIM
Digitala lärresurser och utbildning efter PIM
 
eTwinning
eTwinningeTwinning
eTwinning
 
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
 
Vad kan en skola vara
Vad kan en skola varaVad kan en skola vara
Vad kan en skola vara
 
Idébibliotek och Axiell
Idébibliotek och AxiellIdébibliotek och Axiell
Idébibliotek och Axiell
 
Presentation Mölndals stad och Axiell
Presentation Mölndals stad och AxiellPresentation Mölndals stad och Axiell
Presentation Mölndals stad och Axiell
 
Utveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina Löfving
Utveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina LöfvingUtveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina Löfving
Utveckla arbetssättem med IT i undervisningen, Christina Löfving
 
Unesco - ICT in education programme
Unesco - ICT in education programmeUnesco - ICT in education programme
Unesco - ICT in education programme
 
eTwinning project 2011-2012.ppt
eTwinning project 2011-2012.ppteTwinning project 2011-2012.ppt
eTwinning project 2011-2012.ppt
 
David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...
David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...
David Istance, Centre for Educational Research and Innovation (CERI), OECD - ...
 
Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16
Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16 Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16
Jonas christensson ljudmiljoer som underlattar larandet 2012-05-16
 

Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014

  • 1. Att förändra skolan med teknik: bortom “en dator per elev” Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]
  • 2. Projektet UnosUno • 2010-2013 • 11 huvudmän: Nacka, Köping, Västerås, Falkenberg, Sollentuna, Helsingborg, Malmö, Lysekil, Täby, Botkyrka, Pysslingen “Vilka effekter har genomförandet av en dator en elev på elevers lärande och utveckling & pedagogers roll och arbetssätt?” Aktiviteter: • Årliga enkäter – lärare, elever, ledare • Intervjuer – lärare, elever, ledare • Lärarforskarprogrammet • Klassrumsstudier – observationer • Pedagogiska seminarier
  • 3. Bra blir bättre • Spridningen i resultat mellan skolor är mycket stor • Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna är stora – 1,5 steg på en 5-gradig skala • Skillnaderna beror inte på tillgången till teknik utan hur man utvecklat pedagogik och lärmiljö • 2/3 av eleverna och lärarna upplever sig nöjda eller mycket nöjda med resultaten, men hur positiv man är beror mer på skolans kvalitet än på datorn • Andelen nöjda elever varierar stort, från 31 % till 82 % • Andelen enskilt arbete ökar – i de framgångsrika skolorna är det välorganiserat, lärarlett enskilt arbete/samarbete, i de andra ofokuserat ensamarbete. De skolor som presterar sämst har mer katederundervisning
  • 4. Skillnader mellan skolor - för elever ”I vilken utsträckning har 1:1 lett till….” Lärarnas uppskattningar, genomsnitt för bästa och sämsta skola. Bästa skola Sämsta skola Skillnad i normaliserade skalsteg 1. Bättre kunskaper 4.23 2.74 1.49 2. Bättre färdigheter 4.31 2.93 1.38 3. Effektivare arbetssätt 4.46 3.07 1.39 4. Ökat samarbete mellan elever 4.08 2.49 1.59 5. Bättre kontakt lärare- föräldrar 3.93 2.3 1.63 6. Ökade störningar i klassrummet 2 3.98 1.98 7. Roligare arbetssätt 4.62 3.43 1.19
  • 5. Skillnader mellan skolor - för lärare ”I vilken utsträckning har 1:1 lett till….” Lärarnas uppskattningar, genomsnitt för bästa och sämsta skola. Bästa skola Sämsta skola Skillnad i normaliserade skalsteg 1. Effektivare arbetsmetoder 4.38 3.12 1.26 2. Mer arbete 2.5 4.17 1.67 3. Bättre kunskaper 4.12 3 1.12 4. Ökade färdigheter 4.33 3.07 1.26 5. Roligare arbetssätt 4.6 3.35 1.25
  • 6. Skola Total rank (12 frågor) 1 32 2 38 5 (gy) 70 6 77 7 81 10 133 11 (gy) 136 12 141 13 (gy) 154 14 (gy) 172 15 (gy) 173 16 (gy) 173 17 (gy) 173
  • 7. Skola Total rank (12 frågor) Flickor Utländsk bakgrund Föräldrar med efter- gymn. utb. Lärare med ped. examen Elever per lärare 1 32 49% 6% 91% 81% 13.9 2 38 46% 8% 85% 80% 15.7 5 (gy) 70 57% 28% 58% 79% 13.5 6 77 44% 10% 27% 87% 13.5 7 81 42% 26% 53% 75% 16.2 10 133 54% 15% 47% 73% 12.5 11 (gy) 136 71% 17% 44% 98% 9.4 12 141 48% 64% 36% 93% 11.5 13 (gy) 154 69% 0% 52% 84% 9.8 14 (gy) 172 60% 31% 50% 85% 15 15 (gy) 173 40% 16% 67% 83% 11.8 16 (gy) 173 0% 16% 22% 50% 8.2 17 (gy) 173 50% 77% 58% 98% 8
  • 8. Vinster – för den som gör rätt • Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga. Pedagogerna arbetar annorlunda och utnyttjar teknikens möjligheter. • Ökad digital kompetens ökar elevernas förmågor och självförtroende • Kontakten mellan lärare och elever; ökad och högre kvalitet. Välorganiserat lärarlett arbete leder till fler kontakter där elevernas arbete tas ytterligare ett steg framåt. 34 % av gymnasieeleverna och 17 % av högstadieeleverna kontaktar lärare minst en gång per vecka utanför skoltid för att diskutera skolarbete. Lärarna är mer tillgängliga för eleverna med teknikens hjälp.
  • 9. I vissa fall mätbara förbättringar Nationella prov åk 3 – andel som klarat 15 av 15 delprov i MA (7) och SV (8) Metod 1: “Skriva sig till läsning” 78 % Metod 2: “traditionell” 59 % Metod 3: It används men ingen särskild metod 50 % Antal elever: 696 Antal skolor: 17
  • 10. Färre med riktigt låga resultat med STL-metoden
  • 11. Kostnader – för alla, i olika grad • Ökat arbete för lärarna. Förnyelse innebär merarbete. 1:1 betyder merarbete; fler informationskällor, ökad individualisering. • Stress, fysiska besvär. 50 % av lärarna och drygt ¼ av av eleverna. Uppdrivet tempo i undervisningen, distraktion från sociala medier och ergonomiska faktorer. • Ökade kostnader. Tekniken är en stor kostnad – den totala ägandekostnaden är 3-5 ggr datorns inköpspris – som medför minskade personalresurser om inte kommunen kompenserar.
  • 12. Utvecklingsområden 1. Lärarnas ”ditigala literacy”, kräver förändrade arbetssätt i skolan 2. Lärresurser, effektiv produktion och utnyttjande 3. Teknisk miljö för skolans behov 4. Ekonomi; inte datorer mot lärare 5. Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid
  • 13. Lärarnas ”digitala literacy” Deras förmåga att konstruktivt och effektivt använda information och andra digitalt tillgängliga resurser, och skolans förmåga att kvalitetsbedöma och tillgodogöra sig metoder där tekniken används på bästa möjliga sätt 1. Se till att inte eleverna arbetar för mycket ensamma. Politikernas uppgift. 2. Etablera arbetssätt i skolan som gör alla lärare digital litterata och upprätthåller och vidareutvecklar denna literacy. Rektors uppgift. 3. Dokumentera och kvalitetssäkra arbetssätt som medför förbättring och sprid dessa i hela organisationen. Försvara sedan dessa, lämna inte detta till enskilda lärare. Kräver kommunalt ledarskap. 4. Stirra er inte blinda på resultaten på de nationella proven.Titta i stället på de lokala institutionella förhållandena och hur de stödjer eller motverkar målet att göra undervisningen bättre. Kräver kommunalt ledarskap (men också förändrade nationella prov). 5. Skolans förändringsprocess måste bedrivas på ett sätt som fördelar ansvar och befogenheter på ett balanserat sätt. Politiker kan inte bara beställa förändring.
  • 14. Digitala lärresurser En lokal ”bank” av delade pedagogiska resurser som är känd och regelbundet används av alla. • Definiera ansvar för produktion av lärresurser; vad man måste eller bör göra lokalt och hur man ska arbeta med att identifiera, kvalitetsgranska och ta in externa resurser av olika slag. I första hand en ledaruppgift för rektor, men kommunalt ledarskap krävs också eftersom regelverket ofta behöver modifieras och eftersom en del resurser bör vara gemensamma i hela kommunen.
  • 15. Teknisk miljö En enhetlig digital lärmiljö som integrerar inte bara skolan utan också, i tillämpliga delar, hela kommunen eller flera kommuner i samverkan. • Se till att skolans behov tas tillvara genom hela processen av kravspecifikation, upphandling, drift, och reglering. I första hand en kommunal ledarskapsuppgift.
  • 16. Ekonomi; inte datorer mot lärare 1. Se till att lärarnas arbetstid används för undervisning. Politikers uppgift. 2. Inkludera även de dolda personalkostnaderna i kalkylen. Inkludera även dolda nyttor. Kommunal uppgift. 3. Montera ner den direkta konflikten mellan lärartäthet och teknikinköp genom att tydliggöra teknikkostnader, skilja kostnader av olika slag ifrån varandra (teknik, undervisning), och tillåta alternativ produktion av olika tjänster. Kommunal uppgift. 4. Lokala politiker måste ta sitt ansvar för att skolans resurstilldelning motsvarar behoven för att uppnå målen. Bortsett från kostnaden: Det är inte rimligt att låta enskilda rektorer ensamma ta ansvar för så stora frågor som en förskjutning av resurser från människor i skolan till teknik. Det är en skolpolitisk uppgift; paradigmskiften ska inte ske utan policy.
  • 17. Rektor Rektorernas förmåga att driva utvecklingen åt rätt håll under lång tid. • Rektor måste ta ansvar – delta konkret och aktivt för att förändra processer – för att önskade förändringar genomförs. Utan tydligt och långsiktigt lokalt ledarskap blir det ingenting av.
  • 18. Framgångsfaktorn: Ledarskap • IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte ett IT-projekt. Det är inte IT-avdelningen som ska styra utan skolan. • Spridning av innovationer så de kommer alla elever i alla skolor tillgodo kräver god ledning på kommunnivå. Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. • God användning av IT i skolan förutsätter kloka politiska beslut angående ekonomi, infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal.. • Kommunerna har bollen. Många måste se över sina processer. • Nationellt ledarskap; “digital kompetens” i stället för “it” eller “digitalisering”, modernisera prov.