2. Introduktion
• Internet sedan 1994
• Skoldatanätet m.m.
• Konsult verksam-
hetsutveckling och
IT i offentlig sektor
• Använder sociala
medier varje dag
6. Sociala medier
• Ett ”ekosystem av ramverk” på webben
• Innehållet skapas av användarna
• Fokus ligger på att interagera
• Samtal och små stycken av information
• ”Informationsbitarna” rör sig snabbt
över nätet och delas
8. Kännetecken
Involvera
Diskutera
Dela Lyssna
Skapa Samarbeta Rösta
Delta Förtroende
Dialog
Gilla Länka
Bygga relationer Kommentera
Påverka Koppla samman
12. ... men också
• ”Vanliga” tjänster
som chatt och RSS
• ”Gamla” tjänster
som BBS:er, forum,
on-line tjänster.
• Alla tjänster som
ger interaktion på
webben är sociala!
17. Några siffror
800 miljoner 3,5 miljoner
Svenskar i Sociala medier
använder Facebook
500000
svenska bloggar ä
90 objekt
skapas per månad
130 50% använder
vänner
Facebook varje dag
40 % av Sveriges
55+ på Facebook 8-åringar
finns på Facebook
41. Sociala medier som kanal
• Lätt att (proaktivt) nå många =>
effektivisering och rationalisering
• Finns där medborgarna finns => inifrån
och ut
• Gemensamma flöden => samverkan
med andra förvaltningar
42. Sociala medier som kanal
• Etablerad e-tjänst => ”Så enkelt som
möjligt för så många som möjligt”
• Olika gränssnitt => Styra mot det
billigaste och bästa samt valfrihet
• Social kanal => insyn och delaktighet
43. Vad vill man uppnå?
• ”Eko-effekten”
• Skapa återkoppling och spridning
av sitt material och sin information
• ”Förtroende-effekten”
• Bygga varumärke, ge servicenivå,
följa upp tidigare kontakter
44. WoM
• Word of Mouth
• den enda kanalen?
• kundtjänsten blir i så fall
marknads- och informations-
avdelningen!
81. Slutsatser
• Sociala medier viktiga, ibland
nödvändiga
• Säkerhet? Personliga interigret,
företagshemligheter?
• Vem äger informationen?
• Vilka kommer att köpa/använda
informationen som läggs i de sociala
medierna?
Du möter sociala medier på många ”platser: speciella klienter, i din browser, i din telefon, som en del av varje webbsida.\n
Funktionell uppdelning av den sociala webbens olika tjänster. Stödtjänster anpassar information så att den är lättare att använda och dela. Metatjänster är verktyg som stödjer användningen av sociala medier, bl.a. uppföljnings- och utvärderingstjänster.\n
\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffrorna kommer från Facebooks hemsida och från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Graf från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Graf från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
Siffror från ”Svenskarna och Internet 2010”.\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Socialstyrelsen arbetar med flera externa tjänster som stödjer och utvecklar den webbnärvaro som webbplatsen innebär. Bland annat lägger man upp film på Vimeo. Man har också två Twitterkonton, en för nyheter från myndigheten och en för information om myndighetens närvaro i sociala medier.\n\nEn sökning på knuff.se visar att Socialstyrelsen omnämns i många olika bloggar, dvs. Socialstyrelsens verksamhet engagerar författare av olika slag.\n\nSocialstyrelsen använder i dagsläget inte Facebook. Man har en sida men den ligger i vila.\n
Arbetsmiljöverket satsar, i motsats till Socialstyrelsen, fullt ut på Facebook. Man använder flitigt alla de olika verktyg som Facebook erbjuder. Facebook kan på sätt och viss ses som en plattform för att bygga upp kraftfulla intranät. Här har Arbetsmiljöverket lyckats mycket bra.\n\nArbetsmiljöverket har en levande dialog på sin wall. Det handlar ofta om konkreta frågor från enskilda medborgare som får snabba och tydliga svar av myndighetens handläggare. Myndighetens GD är aktiv på Facebook-sidan och bidrar med ett personligt tilltal.\n\nEtt skäl till att Facebook passar bra kan vara att verket svarar på väldigt konkreta frågor om arbetsmiljö och via Facebook är det lätt att både vara aktiv, aktuell och dela med sig av mer bestående material.\n
Arbetsmiljöverket är däremot inte aktiv på Twitter. Skälet är sannolikt till viss del beroende på att Twitter erbjuder ett flöde, men inte ett ”arkiv”.\n
Riksantikvarieämbetet arbetar aktivt med olika kanaler för att stödja sin webbnärvaro. Man arbetar bl.a. med bloggar, externa tjänster som Flickr och Facebook. Internt lever man som man lär och har tydliga dela-länkar på alla sidor.\n\nJust för en myndighet som RAÄ är Flickr en intressant tjänst. En spännande möjlighet är att lägga upp stora mängder bilder och sedan låta användarna identifiera bilder och kanske berätta om vilka personer som finns på bilderna. Sådan crowd sourcing är en av den social webbens många möjligheter till kollaborativt arbete.\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Allt vi behöver är ett ”fönster” till den information vi behöver.\nLäsplattan ger tillgänglighet till information, säkerhet, enkelhet och besparingar.\nInte bära med sig hårddisk, beräkningskraft etc.\nMindre risker om man tappar apparaten.\n”The interface is the computer.”\n
Ungdomar idag har sin egen datormiljö från unga år.Vad ska arbetsgivarna erbjuda dem?\nDetta är en fråga som myndigheterna arbetar med idag!\nStäller nya krav på infrastruktur.\n
Molntjänster innebär ökad tillgänglighet, ökad säkerhet, miljöaspekter, priseffektivt.\nMånga myndigheter diskuterar detta under begreppet ”IT som tjänst”.\n