1. – EN FRAMTIDSBRANSCH
Peter Majanen, Lotta Mellberg & Dag Norén
i samarbete med Carin Daal & Håkan Erikssson

2. FÖRORD
sverige står inför en dramatisk demografisk utveckling som innebär att gruppen
äldre inom det närmsta decenniet kommer att bli allt större, både i relation till grup-
pens storlek i dag och till övriga åldersgrupper. Behovet av aktiviteter, vård och omsorg
kopplade till denna målgrupp förutspås därför att öka kraftigt.
Vid sidan av denna utveckling har en värderingsförskjutning skett i samhället.
Morgondagens äldre förväntas ha ökade krav på ett mer varierat och bättre kundan-
passat utbud av produkter och tjänster. Dessutom förväntas de ha en ökad köpkraft
jämfört med dagens äldre. Detta ger utrymme både för privata företag och aktörer
inom offentlig sektor att utveckla och få betalt för nya produkter och tjänster.
KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det gör vi bland annat
genom att vi försöker stärka näringslivets kompetensutveckling. Ett tillvägagångssätt
har varit att identifiera viktiga kunskapsområden som kan främja tillväxten hos en
större grupp företag, ett annat har varit att identifiera potentiella tillväxtbranscher
varefter gemensamma kompetensutvecklingsbehov identifierats.
KK-stiftelsen arbetar med att utveckla ett nytt program för att främja utvecklingen
inom äldrelivsområdet. Insatserna inom ramen för detta program är i dagsläget inte
fastställda. Fokus är att skapa nya modeller och metoder för samverkan, att främja ut-
vecklingen av nya arbetsformer samt att identifiera och utveckla kompetensutveck-
lingsinsatser inom området. Under arbetet med utvecklandet av programmet har be-
hovet av att kommunicera nya begrepp och synsätt blivit allt tydligare. I Peter Majanens
värderingsstudie, som presenteras i boken, blir slutsatsen att starka värderingsför-
skjutningar i samhället gör att de äldre inte längre kan behandlas som en homogen
grupp utan att en mycket starkare individhänsyn måste tas vid utformning av stöd och
tjänster inom äldrelivsområdet. I Dag Noréns förstudie presenteras behovet av ett helt
nytt branschsynsätt kopplat till vård och omsorg – men som även borde omfatta det vi
kallar äldreaktivitet.
Förhoppningen är att den här boken ska bidra till att utveckla bilden av en dyna-
misk tillväxtbransch – äldrelivsbranschen – inom vilken många nya spännande pro-
dukter och tjänster kan utvecklas.
Madeleine Cæsar
Vd, KK-stiftelsen
Förord

3. INNEHÅLL
6 OM BOKEN 108 UTMANINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG
110 Krav på förändring
9 INLEDNING 114 Drivkrafter för utvecklingen inom vård och omsorg
11 Drömmen om Röda stjärnan 120 Utmaningar och nya lösningar
14 Köttberget går i pension 126 Nytt synsätt skapar nya lösningar för vård och omsorg
26 Behov av förändrat system 136 Äldreliv – inte bara vård och omsorg
32 Möjligheter för en ny bransch att växa fram
144 SAMMANFATTNING
38 VÄRDERINGAR OCH ARKETYPER 146 Behovet av ett nytt branschsynsätt
40 Varför förändras världen 152 Fyra möjliga scenarier
44 Värderingar ger oss möjlighet att spå i framtiden
56 Framtidens äldre 162 REFERENSER
60 Solidaristen Gudrun
66 Traditionalisten Tore
72 Kollektivisten Maude
78 Karriäristen Bruce
84 Konservativa Ria
90 Egoisten Mick
96 Några viktiga trender
104 Två framtidsscenarier
Innehåll Innehåll

4. OM BOKEN Lotta Mellberg Holm är journalist med medicin som specialområde. Hon har bland an-
nat arbetat på Lokalradion, SVT, Kvällsposten och Dagens Nyheter. Men den mesta tiden
har hon arbetat som frilansjournalist i sin och maken Björn Holms bolag, Skånska Ord
Läsanvisningar AB, som grundades 1986. Lotta är sedan 1998 medicinredaktör på tidningen Året Runt.
Boken bygger i huvudsak på tre studier som KK-stiftelsen tagit fram i samarbete med Dag Hon startade och drev under flera år Kroppsjournalen, Sveriges första och med tiden
Norén och Peter Majanen i arbetet med att utforma ett nytt program inom äldrelivsom- största hälsosajt. Företaget köptes upp och lades ner av Läkarförbundet. Förutom journa-
rådet. listjobbet driver hon också en krog på Asknäs gård, på Ekerö utanför Stockholm. På gården
Boken inleds med en generell överblick över de samhälleliga utmaningar som vi står odlar hon sparris i stor omfattning.
inför i och med att den stora 40-talistgenerationen snart går i pension. Kapitlet är sam-
manställt av Lotta Mellberg och bygger på intervjuer med samhällsvetare och analytiker Dag Norén är partner och en av grundarna till analys- och rådgivningsföretaget HCM,
från bland annat Arbetsmarknadsverket, Statistiska centralbyrån och Institutet för fram- Health Care Management som är specialiserat på utveckling av tjänster, verksamhets-
tidsstudier. Men också intervjuer med journalister och entreprenörer som intresserat sig modeller och omstrukturering inom vård och omsorg utifrån patient- och produktions-
för äldrelivet på olika sätt. effektiva grunder. Alltfler uppdrag med liknande angreppssätt utförs även i den övriga
Därefter följer ett kapitel om hur vi genom att studera människors värderingar kan se in ”välfärdssektorn”. Uppdragsgivarna finns inom offentlig och privat sektor. Dag har en
i framtiden. Peter Majanen konstaterar att det kommer att krävas stora förändringar i sam- bakgrund som omvärlds- och branschanalytiker samt managementkonsult under mer
hället för att tillgodose de nya krav, förväntningar och önskemål som 40-talisterna har på än femton års tid inom främst hälso- och sjukvård men även i flertalet andra tjänstebran-
sitt åldrande. Han spår en strålande marknad för entreprenörer med idéer och visioner. scher. Han har liksom övriga kollegor inom HCM en gedigen bakgrund i angreppssättet
I bokens tredje kapitel beskriver Dag Norén de generella utmaningarna inom vård och Service Management. Dessförinnan forskade han vid University of Massachusetts at
omsorg, men också de mer specifika utmaningarna för äldreomsorg och äldrevården. Han Amherst inom Political Science. Dag har en utbildning som civilekonom och master i
menar att formerna för äldrevården och äldreomsorgen behöver tänkas om och för att bryta statskunskap.
upp de mönster och etablerade förhållningssätt som dominerar, och forma någonting nytt,
är det viktigt att ta utgångspunkt i det som kan kallas äldrelivet. Med detta menas en dju-
pare förståelse för de villkor, synsätt och livsstilar som den nya gruppen av äldre har. I samarbete med
Slutsatsen är att det krävs ett helt nytt branschsynsätt. I det sista och sammanfattande Carin Daal är programansvarig på KK-stiftelsen och har framför allt arbetat med en
kapitlet presenterar KK-stiftelsen tankarna om äldrelivsbranschen som den nya framtids- satsning på upplevelseindustrin. Hon är ofta anlitad som föredragshållare inom upp-
branschen. Vi kan konstatera att marknaden finns, men branschen verkar inte riktigt ha levelseområdet samt ingår som rådgivare i ett flertal nätverk, bland annat på nordisk nivå.
förstått hur stor den är och vilken potential den har. I grunden är Carin Daal utbildad medie- och kommunikationsvetare och har tidigare
drivit eget företag inom upplevelseindustrisektorn. Hon har även arbetat som presschef
på Svensk Kärnbränslehantering AB.
Författare
Peter Majanen är expert på framtidsfrågor och värderingar och driver företaget Quattro- Håkan Eriksson är läkare, forskare och professor i reproduktionsendokrinologi vid Karo-
porte. Han tror att framtiden finns i ungas värderingar, beteenden i marginalen och i den linska institutet. Han har även under många år arbetat med forskningsstrategiska frågor
samtida konsten. Peter arbetar med många av Sveriges ledande organisationer. Exempel på ett nationellt plan. Han är sedan 1997 programansvarig för området IT inom Hälso-
på uppdrag är ”Framtidens köpcenter” för KF-fastigheter som i dag byggs i Bromma, fram- och Sjukvården inom KK-stiftelsen och programmen Swedish Brain Power och Visuali-
tidens låssystem med Assa Abloy och 90-talisterna för skolföretaget Pysslingen. Han har sering. Han är vidare, tillsammans med Carin Daal, ansvarig för Ä-lyftet, KK-stiftelsens
en bakgrund som idrottsman, professionell musiker, forskare och konsult. Han har arbe- satsning på äldrelivsbranschen. Hans huvudintressen gäller bl a hur kunskapsöverfö-
tat som analyschef på Gallup, utvecklingschef på Rikta Kommunikation och Demoskop ringen mellan medicinsk forskning och tillämpad vård kan effektiviseras samt hur IT
samt director på Kreab. kan utnyttjas inom diagnostik, terapi och utbildning inom hälso- och sjukvården.
Om boken Om boken

5. INLEDNING
Kapitelnamn Kapitelnamn

6. Dröm men om Röda stjärnan
det var en varm sommardag 1985 som idén om pensionärskollektivet Röda stjärnan
föddes. Platsen var Parkudden på norra Blidö i Stockholms skärgård. Ett stort gäng
ännu unga 40-talister rumlade runt på klipporna och i gräset – solade, badade, spela-
de gitarr och drack små överblivna slattar av gårdagskvällens vin. Plötsligt berättade
någon om sin gamla mormor som vid 85 års ålder blivit förälskad i en änkeman på
samma ålderdomshem – men där personalen aktivt och ”av moraliska skäl” hindrade
de tu från att träffas.
Detta monumentala övergrepp väckte naturligtvis ilska och harm – först. Sedan
kom eftertanken:
– Ja, men vi då? Hur fasen blir det när vi blir gamla?
Det ena ledde till det andra och entusiasmen var påtaglig:
– Här ska inga välstärkta, vitklädda sjuksyrror komma och tala om för mig vad jag
ska göra när jag blir gammal. Vi startar pensionärskollektivet Röda stjärnan!
– Yes, boys and girls, vi köper en stor gård nånstans, i Skåne eller nåt, och anställer
unga snygga tjejer och killar med fasta bakar så vi har nåt schysst att glo på…
– … med restaurang och bar, Creedence Clearwater Revival i högtalarna och såar av
rödtjut under grillfesterna på stranden…
Tjugo år senare, 2005, blev problemet högaktuellt då våra bästa vänner förtvivlat
försökte hitta bra äldreboende till sina föräldrar. Vi besökte det ena stället värre än det
andra. Långa korridorer med fula räcken slutade i ett öde ”vardagsrum” med fula,
hårda, obekväma kommunalbeige soffor där TV-apparaten stod på till ingen nytta. På
ett ställe hade man samlat alla dementa, och på ett annat fanns alla som hade svårt att
röra sig. Fy farao vilken arbetsmiljö! Och så fruktansvärt att lämna sina föräldrar där.
På en gemensam middag kom Röda stjärnan på tapeten igen. Vi fortsatte att fanti-
sera. Bra service, bra mat, goda viner, vackra omgivningar, personal som är kunnig,
intresserad och som har arbetstider och löner som gör att de orkar hålla humöret och
ambitionerna uppe. Så borde alla få ha det!
10 Inledning 11

7. På en reportageresa till Köpenhamn träffade jag sjuksköterskan Tyra Frank, chef eller de riktigt gamla. Att bygga flexibla hus som fungerar både för den som behöver
på plejehjemmet Lotte. Hemmet ligger i en gammal patriciervilla i utkanten av den ett ställe att vara mellan resorna runt världen och den som behöver både omsorg och
danska huvudstaden. Jag möttes av Lützendimma redan i hallen – alla verkade röka. vård kommer att bli en lönsam affär. Precis på samma sätt som det lönar sig att special-
– Jag är en fanatisk icke-rökare, sa Tyra, men de här människorna började röka designa resor för vuxet folk eller göra en tidning för 40-talister finns det en marknad
innan jag ens var född. Inte kan jag förbjuda dem att röka. Jag och resten av persona- för ett nytt sorts boende – och den är enorm.
len är här för dem – inte tvärtom. Vi får gilla läget – eller byta jobb. Det har suckats och stönats väldigt från politiskt håll när det gäller den rekordstora
På det kommunala plejehjemmet bor både de som inte minns och de som inte kan 40-talistgenerationens åldrande. Förre finansministern Pär Nuder kallade dem ”kött-
gå. En gång om året reser hela gänget på semester. Man har till exempel varit på Kana- berg” i negativ mening. Varför inte vända på steken, eller i vart fall tanken, och se på
rieöarna, i Paris och på Bornholm. Resorna finansieras med pengar från ”blöjkontot” köttberget som något positivt. 40-talisterna är på flera sätt landets reservkapital. Om
och från sjuklönekontot. vi sköter våra kort kan jätteproppen Orvar utgöra en stadig grund för en helt ny till-
– Vi anser att det är en mänsklig rättighet att gå på toaletten och vi har en sjukfrån- växtbransch. Det rör sig om 1,1 miljoner människor varav många har höga krav och
varo på 0,8 procent i stället för 10 procent som de flesta andra vårdinrättningar, sa Tyra. förväntningar på sitt åldrande. 1,1 miljoner hyfsat välbeställda konsumenter, som
Från köket spred sig en väldoft som kunde konkurrera med vilken bra restaurang skulle kunna ersätta järnmalm, skog, kullager och annat som hittills dragit in peng-
som helst. I köket stod en av tanterna som bor på hemmet och skalade potatis och hade arna till Sverige.
det trevligt med kökspersonalen. Hon får inte vara där egentligen. Kommunens häl- Men då måste vi förstås se möjligheterna och inte stirra oss blinda på problemen.
sovårdsinspektör har redan gett Tyra Frank anmärkning för att hon tillåter de boende
att delta i köksarbetet. Lotta Mellberg
– Man undrar hur de tänker, myndigheterna. Det är Elsas sätt att fortfarande få
känna att hon är till nytta, att hon duger någonting till – fast hon ”sitter på hemmet”.
Jag tänker fortsätta låta den som vill delta i arbetet här att göra det, sa Tyra.
Inför lunchen ställdes vinflaskorna ut på borden och de som inte redan satt i det
stora, ljusa rummet som fungerar både som matsal och vardagsrum kom för egen
maskin eller hämtades från sina rum. Alla tog sig en aperitif i form av ett glas vin och
när maten kom på bordet åt alla med god aptit. De som behövde fick förstås hjälp av
personalen som alltid äter tillsammans med de inneboende.
– Jag vet att alla inte håller med mig, men jag tror att det är bättre med ett par glas
vin eller en whisky än lugnande mediciner och sömnpiller, sa Tyra som inte på hela
dagen jag var där gick förbi sina tanter och farbröder utan att ge dem en kram eller en
vänlig klapp.
Jag var så upplyft efter besöket på Lotte. Just så hade vi tänkt oss Röda stjärnan och
Tyra visade att det fungerade. Det behövde inte stanna vid fantasier.
Faktum är att det troligen är en utomordentlig affärsidé. Det finns redan nu många
och det kommer i en nära framtid att finnas ännu fler människor som är beredda att
betala för ett bra boende med god service. Och det gäller inte bara de riktigt sjuka
12 Inledning Inledning 1

8. Köttberget går i pension
”Köttberg, benämning som tidigare finansminister Pär Nuder i olika
sammanhang använt på personer födda på 1940-talet. Efter att han
använt ordet på ett morgonmöte hos Skandinaviska Enskilda Banken
den 1 december 2004 blev hans ordval kritiserat och omdiskuterat från
flera håll. i sverige bor 9 118 000 personer. 1,1 miljoner är födda på 40-talet, och från och med
Statsminister Göran Persson, själv född 1949, förebrådde Nuder för år 2005 började de uppnå pensionsåldern. Premiäråret gick 90 000 i pension och
detta uttalande. Nuder beklagade att människor tagit illa vid sig. under 2015 har de alla fyllt 65.
Ordet “köttberg” kommer från jordbrukspolitiken och betyder helt Rekord blir det 2011 då 130 000 personer kan välja att lämna arbetsmarknaden. En-
enkelt överproduktion av kött som det inte finns någon marknad för. ligt beräkningarna ökar antalet personer 65 + med 20 procent fram till år 2014 och då
Nackdelen med köttberg är att priserna dumpas och böndernas inkomst är de 300 000 fler än 2005. Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar kommer det
minskar. Fördelarna är att det finns ett matlager för oförutsedda händel- år 2030 att finnas 1 200 000 svenskar som är 75 år eller äldre.
ser som annars skulle innebära svält.” För att kompensera att vi blir allt äldre måste vi enligt Statistiska centralbyråns
beräkningar öka arbetstiden med en och en halv timme per vecka eller skjuta upp
(Källa: www.sv.wikipedia.org)
pensionen tills vi är 68 och ett halvt år gamla.
I mars 2007 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att analysera hur efterfrågan på
så kallade välfärdstjänster utvecklas fram till 2050. När vi lever allt längre kommer vi
förstås också att behöva mera hälso- och sjukvård och äldreomsorg.
”Jätteproppen Orvar, uttryck attribuerat till den då 21-åriga Expressen- Är man det minsta pessimistiskt lagd är det lätt att tänka sig rena domedagsscena-
journalisten Maria Hörnfeldt i TV-programmet Ärligt talat 1984 då hon riot där hela vårt välfärdssystem rasar ihop under bördan av det stora köttberget.
menade att den stora fyrtiotalistgenerationen hindrade sextiotalisterna Eller där allting tar tvärstopp på grund av jätteproppen Orvar.
att ta sig in på arbetsmarknaden. I programmet debatterade hon mot
bland andra Göran Skytte och Jan Guillou. Det faktum att allt färre ska försörja allt fler innebär naturligtvis problem, men det
Uttrycket har blivit en populär benämning på de svenska fyrtiotalis- betyder också stora möjligheter.
terna. I dagens samhälle med en allt senare ingång på arbetsmarknaden Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på akademikerorganisationen SACO
kan det dock tyckas konstigt att personer så unga som 34 till 44 år och menar att det ännu finns tid att förbereda 40-talisternas reträtt från arbetslivet.
(fyrtiotalisterna 1984), pekades ut som en äldre del av arbetskraften, Och att allt inte är så svart som det vid första anblicken kan tyckas. Han tycker i stället
som stängde ut unga. Uttrycket Jätteproppen Orvar säger därför också att fler kommuner borde vara på hugget och försöka locka till sig de ”yngre äldre”.
mycket om tidsandan i Sverige under 1980-talet.” – De där som har några år kvar att arbeta och som sedan rent statistiskt håller sig
friska och fortsätter att betala skatt i många år utan att egentligen kosta någonting, är
(Källa: www.sv.wikipedia.org)
en grupp människor som är otroligt attraktiv för en kommun. De innebär i princip
bara inkomster, och är ett rent klipp för kommunen de väljer. Men det verkar inte som
om landets kommunalpolitiker har förstått det, säger han.
1 Kapitelnamn Inledning 1

9. Gunnar Wetterberg håller inte med dem som suckar och stönar över alla bekymmer
Barndom Befrielsetid Frihetstid Ansvarsår Ålderdom
40-talisterna kommer att orsaka och alla krav de kommer att ställa. Det är inte 40-ta-
lister som uppnår pensionsåldern som kommer att kosta de närmaste åren. Det är
människor födda på 20- och 30-talen som nu har kommit upp i åldrar då de behöver
anlita äldreomsorgen. Och det är en förhållandevis liten grupp. Han menar att vi har 120
på oss fram till 2020 innan det verkligen brakar loss.
– Jag skulle vilja säga att de närmaste åren kan innebära ett rent lyft för samhället. 10
Med lite tur kan de offentliga finanserna förbättras när de nyblivna pensionärerna tar
ut och beskattas för sitt privata pensionssparande, säger han.
2000
En köpstark grupp 200
Vi har en nådatid, men den måste utnyttjas väl. Det är otvetydigt så att vi står inför så
stora förändringar, att det är tveksamt om staten framåt år 2020 över huvud taget 0 10 20 0 0 0 0 0 0 0 100
kommer att kunna leva upp till de välfärdslöften politikerna gett oss alla. Gunnar Wet-
terberg menar därför att den stora utmaningen är att få svenska folket att begripa att
alla måste ta ett mycket större ansvar för sin egen ålderdom. Den andra frihetstiden är här!
– Egentligen borde det vara helt naturligt. Den äldre generationen har aldrig levt Rekordgenerationen var med om att skapa den första frihetstiden mellan barnår och vuxenliv.
De senaste åren har rekordgenerationen även börjat etablera en andra frihetstid mellan ansvarsår
”ur hand, i mun”, utan det har varit en självklarhet att man måste försöka lägga undan
och ålderdom. Med barnen utflugna har de kunnat förbereda sig för Den Stora Friheten som inträ-
pengar till sin ålderdom. der den dag de lämnar arbetslivet.
Ett tänkbart scenario är att vi får en ökad tillväxt i samhället när en köpstark grupp Källa: Rekordgenerationen, Mats Lindgren, Thomas Fürth, Magnus Kempe, Göran Kraft
som enligt flera olika undersökningar tänker ”sätta sprätt på sina pengar och sedan dö”
verkligen sätter sprätt på sitt pensionssparande. Det är också vad SCB:s beräkningar
tyder på. Enligt SCB minskar kommunens kostnader snarare än ökar fram till 2020.
Kommunernas stora kostnader är i stora drag de unga som kräver barnomsorg och
skolor och de äldre som kräver sjukvård och äldreomsorg. Men antalet ungdomar
minskar enligt prognoserna så mycket fram till 2020 att det kompenserar kostnader-
na för 40-talisternas utträde från yrkeslivet.
Ökad produktivitet
Men pensionsavgångarna kan också få en motsatt effekt. Det finns inga garantier för
att de som står utanför arbetsmarknaden i dag får lättare att skaffa sig jobb bara för att
det blir luckor efter de nyblivna pensionärerna.
1 Inledning Inledning 1

10. Fler personer i sysselsättning på grund av alla pensionärer är ingen självklarhet. Han menar att läget är besvärligt. Och då menar han inte bara pensionsavgångar-
Det vill ju till att de som söker jobb har rätt utbildning och kompetens för de arbetstill- na, utan också förmågan att möta det ökade behovet av arbetskraft, samtidigt som be-
fällen som finns. Arbetsmarknaden har en tendens att anpassa sig efter utbudet, och folkningen minskar.
om inte det finns rätt utbud av arbetssökanden på arbetsförmedlingen, så kan hela ar- – Det är orimligt att tro att ungdomarna ska lösa problemet åt oss. Det måste till
betsmarknaden stanna av och därmed också tillväxten. vuxenutbildning i stor skala för att klara av uppgiften, säger han.
– Risken är att det blir produktiviteten som måste öka, så att den som har ett jobb
jobbar ännu mer och får det bättre. Men det påverkar inte de offentliga inkomsterna i
någon högre grad. De är i första hand beroende av hur många som arbetar – inte hur Stora skillnader
mycket vi arbetar, påpekar Gunnar Wetterberg. Problemet är inte detsamma över hela landet och det är stora skillnader mellan stor-
Oavsett vad som händer på den fria marknaden är det under alla omständigheter så stadsområdena och glesbygden. Redan i dag är 20 procent eller fler av befolkningen i
att både landsting och kommuner måste nyrekrytera de närmaste åren. Många yrkes- Dalarna, Värmland, Jämtland och Västernorrland äldre än 65 och den andelen ökar
kategorier i offentlig tjänst har en hög medelålder, och för att fylla ut efter alla de som framöver. Stockholm har landets yngsta befolkning och det anses vara en stadig trend.
går i pension och klara av ett ökande tryck på skola, vård och omsorg krävs många ny- År 2000 var 14 procent av stockholmarna över 65 år och prognosen säger att den siff-
anställningar. ran har ökat till 19 procent år 2030.
Men det finns län där utvecklingen är betydligt mera dramatisk. I Norrbotten ökar
andelen ålderspensionärer under samma period, alltså från 2000 till 2030, från 18
Ett skriande behov av arbetskraft procent till 30! Samtidigt minskar den totala befolkningen i länet.
Enligt en artikel i Dagens Nyheter som hade låtit SCB göra en specialkörning i sina – Där är problemet ännu värre. Där är risken stor att det helt enkelt inte kommer att
register, går 86 000 sjukvårdsbiträden och undersköterskor i pension mellan 2005 finnas tillräckligt med folk för att klara av de åtaganden staten och kommunerna har
och 2015. Nästan var femte kvinna i båda dessa yrkesgrupper försvinner från arbets- tagit på sig, säger Tord Strannefors.
marknaden de närmaste åtta åren. Och detsamma gäller för sjuksköterskor där 20
procent är födda på 40-talet. 12 000 sjuksköterskor går i pension fram till 2015!
De kvinnor som lämnade hemmet för att börja yrkesarbeta valde de traditionella Fördelaktig pension
kvinnoyrkena. 40-talistkvinnorna har jobbat inom vård, skola och omsorg och de Spridningen av inkomster är som störst i 50-årsåldern, men de ekonomiska skillna-
måste naturligtvis ersättas – och mer än så. Ingen kan säga exakt hur stort behovet av derna minskar när vi går i pension. De högsta bonuslönerna försvinner och social-
dessa yrkeskategorier kommer att vara framöver, men det kommer definitivt att öka. bidragstagarna får pension. Men det betyder inte att det ändå finns enorma skillnader
Och där har vi ett stort problem – eller en verklig utmaning för oss alla! i hur mycket pengar dagens pensionärer har att röra sig med.
Samtidigt som det finns ett skriande behov av personal till vård, omsorg och skola har Att från en dag till en annan helt lämna jobbet för en arbetslös tillvaro är en trend
det sällan eller aldrig varit så få sökande till de olika utbildningarna. På flera håll i landet på nedgång. Och att gå i pension är en företeelse på väg ut. Alltfler väljer att kombine-
har man fått dra ner på undervisningen eftersom det helt enkelt har saknats elever. ra pension och arbetsliv. Personer som är 64 år och plus är den grupp småföretagare
– Det är riktigt allvarligt. Om vi ska ha någon chans att klara det framtida behovet som ökar mest. Orsaken till ökningen är att många ”pensionärer” väljer att ”konsulta”
borde dessa utbildningar i stället öka stadigt och absolut inte, som nu är fallet, minska. åt sin gamla arbetsgivare och då gör det genom ett eget nystartat företag.
Den stora utmaningen är att göra jobben inom vård, skola och omsorg attraktiva för En del väljer att fortsätta jobba för att det är kul – andra för att de måste.
ungdomarna, säger Tord Strannefors som är prognoschef på Arbetsmarknadsverket.
1 Inledning Inledning 1

11. Även om man bortser från den grupp som har haft en hög lön och ett stort pen- Jan Hagberg är i den lyckliga omständigheten att han har ett bristyrke, så han kan
sionssparande hela livet finns det ändå stora skillnader bland ”vanligt” folk. De som komma tillbaka som konsult på det gamla jobbet efter sjuktiden.
tidigt i livet köpte sitt eget boende och som har fortsatt bo i egnahem har oavsett tidi- – Det känns bra eftersom jag har svårt att tänka mig att sluta jobba helt. Men alla
gare inkomstförhållanden skaffat sig ett eget pensionskapital. har det inte lika väl förspänt, säger han.
– 40-talisterna kommer att ha relativt fördelaktiga pensioner. De ligger kvar i det Jan Hagberg är inte ensam om att vilja fortsätta jobba efter 65. År 2005 arbetade
gamla ATP- systemet och får dessutom en del kompensationer. I övergångsreglerna tjugo procent av alla män mellan 64 och 69 år och närmare tio procent av kvinnorna.
finns garantier som säkrar deras pensioner och de får alltså ingen retroaktiv försäm- Mellan 70–74 år var det bara åtta procent av männen och några få procent av kvinnor-
ring, säger Thomas Lindh som är forskningsledare på Institutet för framtidsstudier. na som var kvar i arbetslivet.
I Finansdepartementets generationsanalys ser man att 40-talisterna i genomsnitt 40-talisterna är koncentrerade i den offentliga sektorn. Det gör, som tidigare be-
betalat lite mera i skatt än andra generationer, men de har också haft förmånliga bo- skrivits, att det kommer att bli stora problem på olika håll i landet när de väljer att slu-
stadssubventioner. ta jobba. I en del kommuner kommer bristen på arbetskraft att vara akut redan inom
– Alla har ju inte köpt sin bostad, men en majoritet av 40-talisterna äger sitt hem fem år.
och det gör att de kan skaffa sig en extra pension, säger Thomas Lindh. – Problemet är att vi har en ålderstigen arbetsstyrka. Och vi måste få en stor del av
”Seniorlån”, som de flesta banker numera erbjuder, är ett sätt för den som äger sitt den att vilja jobba längre än till 65. Det innebär också att arbetsvillkoren måste förbätt-
hem att få råd att sätta guldkant på tillvaron. Seniorlånen skiljer sig från vanliga bolån ras. Jobben i den offentliga sektorn måste helt enkelt göras mera attraktiva. Annars är
genom att de är öronmärkta för äldre och för att det inte är meningen att lånen ska be- risken stor att människor väljer att gå i pension framför att stanna kvar och ge några
talas tillbaka. Lånen är rena konsumtionslån och pengarna ska användas. Förlorare på år till arbetslivet.
affären blir förstås arvingarna. Men seniorlånen följer helt de undersökningar där många Den avdelning där Thomas Lindh är forskningsledare studerar ekonomisk utveck-
40-talister säger sig ha för avsikt att själva sätta sprätt på sina pengar innan de dör. ling och fördelning i det åldrande samhället.
Thomas Lindh menar att politikerna har en grannlaga uppgift när det gäller att
hantera de stora avgångarna från yrkeslivet. Antingen måste mera service betalas pri-
Valfri pensionsålder vat eller måste man höja skatterna.
Det finns ingen generation som jobbat så mycket som 40-talisterna. De har varit och – Det är en avvägningsfråga. Men oavsett vad man bestämmer sig för måste man
är förhållandevis friska. Många både kan och vill jobba många år efter 65-årsdagen. öka omfördelningen. Annars kommer 40-talisternas standard att minska drastiskt,
Och det råder valfri pensionsålder mellan 65 och 71 år. Jan Hagberg på AFA Sjukför- säger han.
säkring, som ägs av Svenskt Näringsliv och LO, menar att det är en chimär.
– Det är skenheligt att påstå att det är valfritt eftersom man ramlar ur sjukförsäk-
ringssystemet när man fyller 65. Den som fortsätter arbeta efter den ”officiella” pen- Importera arbetskraft!
sionsdagen har nämligen ingen sjukpenning, säger han. De närmaste tolv åren försvinner i snitt 17 000 personer per år från vården därför att
Jan Hagberg valde själv att stanna kvar på jobbet efter 65. Men han kände sig tving- de fyller 65. 2004 var det 5 000 som gick i pension. Hur man än räknar kommer vi att
ad att ta ut sin pension efter ett allvarligt besked från doktorn redan ett halvår efter 65- lida stor brist på arbetskraft inom fem, tio år – och det gäller inte bara för hälso- och
årsdagen. sjukvård. Thomas Lindh tycker att det är konstigt att vi inte har någon arbetskrafts-
– Får man inte sjukpeng under tiden man inte kan arbeta på grund av operation och invandring alls eller att svenskundervisningen och integrationen för de flyktingar vi
behandling, måste man ju ta ut sin pension. Man måste ha något att leva av, säger han. tar emot är så ineffektiv.
20 Inledning Inledning 21

12. – Det finns kommuner som redan nu borde satsa på att importera arbetskraft om Åtminstone inte för den service och mat som erbjuds på de flesta äldreboenden i dag.
de inte helt ska stanna av framöver, säger han, väl medveten om att fackföreningarna 439 000 kronor per år är nämligen vad en plats kostar i genomsnitt.
har en tämligen negativ syn på arbetskraftsinvandring. Det finns alltså en enorm marknad för nya aktörer som kan och vill producera bra
– Det går inte bara att öppna portarna, men vi kommer inte att klara oss själva i omsorg till lägre priser än det offentliga har lyckats med.
framtiden. Vi behöver bli fler! Sjukvården och äldrevården i Sverige utsätts dagligen och stundligen för kritik i
Thomas Lindh och många av hans forskarkolleger efterlyser en diskussion om massmedier, politiska debatter och i samtal bland folk. Är kritiken berättigad eller är
framtiden. Risken är annars att politikerna tvingas fatta snabba beslut och att släcka det bara ett resultat av ”mycket vill ha mer”?
bränder. För även om det finns brister, ganska stora sådana, är det ju också så att aldrig förr
Men Thomas Lindh påpekar också att även om det ser dystert ut och bördan ökar, har så många, så sjuka och så gamla människor fått så bra vård och behandling som
så är det inte tal om att vi hamnar i fattigdom i ordets rätta bemärkelse. nu.
– Vi kanske får nöja oss med 50 procents lägre levnadsstandard än i dag. Men det Som vi redan nämnt finns det dock de som redan nu varnar för att hela systemet
är ändå ingen katastrof vi talar om. Vi måste bara lära oss att ha lite perspektiv, säger krackelerar i takt med att det så kallade köttberget åldras. Och naturligtvis finns det
han. också redan olika förslag på hur vi ska klara av att ta hand om 40-talisterna när de nu
börjat gå i pension, och även om många av dem vägrar att gå med på det, faktiskt blir
äldre.
Dålig service – nej tack!
En enkät som Stockholms stad har gjort bland 11 000 stockholmare visar att var åtton-
de som får hemtjänst är missnöjd med kvaliteten. Enkäten omfattar nästan alla som
har någon kommunal service, och både de som bor kvar hemma och de som bor på Så här ser de på livet efter 65, enligt två nya undersökningar från
servicehus har svarat på frågorna. Fyra av fem är ganska eller mycket nöjda. Sju pro- Aftonbladet och Kairos Future:
cent är ganska eller mycket missnöjda. Resten svarar varken eller. Resultatet av enkä- • Livet mellan 65 och 80 år är som livet före, bara friare. Pensionär blir man
ten har jämförts med tidigare, mindre studier och utvecklingen är inte bra. Fler är när man är 80 och går med rullator.
missnöjda nu än tidigare och många tycker inte att de får den hjälp de fått beslut på att • 85 procent ser livet efter 65 som något positivt. Det är en andra frihetstid
de ska ha. Mer än hälften av de tillfrågade hade ingen aning om att de när som helst – en tid som liknar tonåren, fri från barn och fri från jobb – en tid att för-
kan byta leverantör av tjänster. verkliga sina drömmar.
– Det är en annan generation som nu åtnjuter den offentliga servicen. 40-talister- • Hälften tänker spendera alla sina pengar på sig själv. De ska ”leva loppan
na kommer med all säkerhet inte att låta sig nöjas med dålig service eller acceptera att och sedan dö”.
de inte får den service de har rätt till, tror Thomas Lindh. • Nästan tre av fyra 40-talister tänker resa mer utomlands.
Det finns stora ekonomiska skillnader mellan människor livet igenom. De upphör • Nästan en fjärdedel tänker flytta till ett varmare land.
inte bara för att vi blir gamla. Redan i dag finns det privata alternativ (om än få) där den • En fjärdedel vill jobba så länge som möjligt.
som har mycket pengar kan köpa sig en behaglig tillvaro på gamla dagar. • En fjärdedel ser sig som ”en evig tonåring”.
Allt tyder på att vi i framtiden kommer att få betala efter förmåga för vård och om- • Nästan hälften, 44 procent, lyssnar mest på rockmusik.
sorg. Det är knappast troligt att någon som kan välja, väljer att betala 439 000 kronor
per år eller drygt 1 200 kronor per dag för att bo på ett kommunalt äldreboende.
22 Inledning Inledning 2

13. När man läser Peter Majanens kapitel (se sidan 38) om värderingar förstår man att det
är tveksamt eller rent av alldeles osannolikt att 40-talisterna kommer att låta sig nöjas
med det utbud av produkter och tjänster som produceras i dag. Ett exempel är alla de
specialdesignade resor som finns i dag för äldre. Pensionärerna vi talar om är årsbarn
med Ulf Lundell, Mikael Wiehe, Lill Lindfors och Peps Persson.
Majoriteten av den dryga miljon svenskar som föddes under 40-talet är vana att be-
stämma själva. De är vana vid att ställa krav och de är kritiska konsumenter, som vet
vad de vill ha. De kommer att ha den högsta pensionen i historien, högre än sina för-
äldrar och mycket högre än vad deras barn kommer att få.
Eftersom i princip hela det existerande utbudet av service, omsorg och vård i dag är
producentstyrt utan större hänsyn till vad konsumenterna vill ha, kan jätteproppen
Orvars inträde i pensionsåldern enligt Majanens forskning komma att innebära en
kulturkrock som heter duga.
Vi har i Sverige tillsammans med Japan störst andel äldre i hela världen. Man kan
välja att se det som ett enormt problem – eller som en fantastisk möjlighet att utveck-
la en ny bransch. Och inte vilken bransch som helst, utan en verklig tillväxtbransch
som på lite sikt kan producera exportvaror lika viktiga för Sveriges ekonomi som en
gång skogen och järnmalmen.
Det finns en del fallgropar på vägen. En fallgrop som det är lätt att falla i hänger
samman med att vi hela tiden använder ordet äldre. Äldre associeras gärna med vård
och omsorg och visst behöver och kommer en del av 40-talisterna att behöva både vård
och omsorg redan nu, men majoriteten kommer att vara friska och aktiva långt upp i
åldern.
Men precis som Majanens värderingsforskning och diverse enkätundersökningar
visar så är det stora och viktiga behovet av en helt annan natur än vård och omsorg.
Just nu är det bra boende med service på nära håll, snygga kläder, bra skor, upplevel-
ser, god mat, goda viner och resor som efterfrågas av den stora ”yngreäldregeneratio-
nen”. Och även där finns det en enorm potential för nya jobb och ekonomisk tillväxt.
Men låt oss först se på en del förslag som gäller just vård och omsorg i framtiden.
40-talist – pensionär? Nej tack!
2 Kapitelnamn Inledning 2

14. Behov av förändrat system Vårdpeng minskar orättvisor
Patrik Engellau från ”Den nya välfärden” var en av initiativtagarna till skolpengen.
Han anser att ett liknande systemskifte måste till när det gäller vård och omsorg.
Under flera år har han tillsammans med många olika personer försökt väcka intres-
se för en vårdpeng eller en vårdcheck. Han kallar systemet ”Ny solidarisk sjukvård”,
i dag är vården uppdelad på tre aktörer. Det är landstingen som står för sjukvården och förslaget har kommit till av rädsla för att politikerna snart kommer att tvingas
och äldrevården, kommunerna som står för omsorgen och hemsjukvården och staten överge principen om lika vård åt alla, den solidariska sjukvården.
betalar notan för läkemedel, sjukskrivningar och rehabilitering. Det finns en stor risk – Det finns många hot. Ett stort hot är att personalen till stora delar mår dåligt på
att människor hamnar mellan stolarna. jobbet, de tvingas stå som spärrvakter och ta ansvar när politikernas löften inte kan
Samverkan är förstås lösningen. Men hur ska denna samverkan se ut? Och vem ska infrias. Många är utbrända och långtidssjukskrivna. De problem som finns och som
driva på den? Själva ordet ”driva” i sammanhanget pekar mot entreprenörer, som själ- beskrivs i media och människor emellan gör att ansökningarna till vårdutbildningar-
va har något att vinna på att aktivt driva samverkansarbetet. På landstingskommunal na minskat drastiskt. Och det är förstås allvarligt, eftersom vi kommer att behöva så
och kommunal nivå måste det troligen till mycket tydliga instruktioner för hur sam- mycket mer vård- och omsorgspersonal i framtiden, säger Patrik Engellau.
verkan ska fungera och vem som gör vad för att samverkan ska uppstå. ”Den nya välfärden” föreslår en nationell vårdpeng för att komma ifrån de orätt-
I dag finns det ingen egentlig koppling mellan tillgång och efterfrågan när det visor man menar finns i dag.
gäller den vård och omsorg som landsting och kommuner erbjuder. På många håll – Det finns ingen jämlikhet inom vården längre. Hur snabbt du ska få vård och vil-
finns det olika entreprenadförhållanden – ett system som tillkommit för att ge priva- ken vård du får beror på ditt landstings ekonomi. På vissa håll kan man få vänta i åra-
ta producenter möjlighet att träda in på arenan. tal på en höftledsoperation, medan det kan gå på någon vecka någon annanstans. Med
en vårdpeng skulle systemet bli mera rättvist, anser Patrik Engellau.
Engellau och hans kolleger tycker att politikerna – oavsett partitillhörighet hittills
En portmonnä för all vård jobbat med skenlösningar. De entreprenad- och privatiseringsinitiativ som redan finns
Tanken med anbudsförfarande är att få ner kostnaden för den aktuella vården, (opera- avfärdar han som meningslösa.
tionen, åtgärden) eller omsorgen (hemtjänst, ledsagare), men det som erbjuds av de – De påverkar inte systemfelen i grunden. Entreprenaderna minskar inte de stora
privata firmorna är i princip samma sak som kommun och landsting erbjuder. skillnader som finns mellan olika landsting. De ger heller inte någon ökad samverkan,
Den politiskt obundna tankesmedjan ”Den nya välfärden” anser att det viktigaste tvärtom kan det vara svårare att få olika privata aktörer att samverka med de offent-
för att få mest valuta för pengarna och en rättvis vård är att konkurrensutsätta dagens liga. De erbjuder inte större patientinflytande än de offentliga vårdgivarna.
vårdgivare och skapa en gemensam portmonnä och på så vis få en naturlig samver- – Visst kan man välja vårdcentral, men eftersom alla vårdgivare är detaljstyrda av
kan. Tanken är att kundernas efterfrågan kommer att driva fram en samverkan. landstinget levererar de alla i princip samma sak. Valfriheten i dagens vård är lika
1991 genomfördes friskolereformen och därmed skolpengen i Sverige. En summa mycket värd som rätten att välja fritt bland landets alla McDonald’s-restauranger,
pengar avsätts av kommunen för varje barn och följer eleven till den skola han eller säger han.
hon väljer. Skolpengen innebar ett systemskifte, eftersom föräldrar och barn fick rätt
att välja skola och/eller inriktning på skola. Samhällets monopol var därmed brutet.
Nu finns det uppemot 1 000 friskolor med cirka 120 000 elever.
2 Inledning Inledning 2

15. Samordning saknas Kompetensutveckling är ett ord som används när man talar om framtiden. Att
”Den nya välfärden menar” att det grundläggande problemet med dagens hälso- och behoven av kompetensutveckling är enorma verkar alla vara överens om. 40 procent
sjukvård är att det saknas samordning. Tanken är att alla de 360 miljarder som vård av alla som arbetar i äldreomsorgen saknar utbildning för jobbet. Och det påverkar
och omsorg kostar läggs i en gemensam pott för att sedan fördelas solidariskt på naturligtvis både kvalitet och effektivitet.
varje medborgare. Även en viss procent av sjukpengen ska ingå i potten för att öka Annelie Hellander tycker att ordet kompetens alltför ofta förknippas med veten-
intresset av att få människor friska snabbt. Ett problem med dagens system, menar skap, teknik, naturkunskap och administration. Hon påpekar att det finns många oli-
Engellau, är att så länge en person är sjukskriven står staten för kostnaderna. Så snart ka kompetenser.
man börjar åtgärda problemen med olika vårdinsatser, behandlingar eller operationer – De mjuka värdena glöms ofta bort i sammanhanget, trots att det är otroligt viktigt
är det landstinget som står för fiolerna. när det gäller vård och det enda som egentligen betyder något när det gäller omsorg.
– Risken med olika portmonnäer för hälsoinsatser är uppenbar. Människor kan För våra medlemmar handlar det om möjligheter att utbilda sig och vidareutbilda sig
bli övergivna och långtidssjukskrivna därför att det för den egna arbetsgivaren är den i omvårdnad. Att jobba med och ta hand om sjuka människor kräver speciella kompe-
billigaste lösningen. tenser. När man inte har rätt kompetens blir jobbet om inte omöjligt, så onödigt svårt,
I Patrik Engellaus förslag kan medborgaren ta med sin check till det hälso- och säger hon.
sjukvårdsföretag hon själv väljer. Väljer man inte är man automatiskt kvar hos lands-
tinget, som får motsvarande summa pengar. Ungefär så fungerar dagens tandvård
för barn. Den som inte aktivt väljer stannar hos folktandvården, medan den som väl- Utvecklat ledarskap
jer får en check med sig till sin privata tandläkare. En annan kompetens som genomgående saknas i vården är ledarskap. Och det är kan-
– Jag tror att en del landsting skulle kunna stå sig mycket väl i konkurrensen, ske inte så konstigt. På många sätt har sjukvården styrts på samma sätt som militären.
medan andra skulle försvinna, allt till medborgarnas fromma, säger han. En despotisk överläkare eller en sträng översköterska som med järnhand styrde sina
underlydande var vanligt långt in på det förra seklet. De som var längst ner på rang-
skalan var det ingen som brydde sig om. Då som nu hade de inget eller litet inflytande
Stort behov av kompetensutveckling över vilka insatser som skulle ges. Trots att de i kraft av sin nära kontakt med patien-
Kommunal organiserar vårdbiträden, undersköterskor och andra stora grupper som terna är den samhällsfunktion som kanske har allra bäst kunskap om vilka behov som
arbetar i vården. Förbundet arbetar aktivt med att förbereda sig och sina medlemmar finns.
för framtiden. Kompetensutveckling är ett ledord. Men vad betyder det? – Det finns tydliga samband mellan gott ledarskap och friska medarbetare. Att vara
– Vi är medvetna om att det finns stora svårigheter i framtiden, men det finns chef behöver inte betyda att man är en bra ledare, men skickliga ledare behövs för att
också stora möjligheter, säger Annelie Hellander som är chef på Kommunals enhet medarbetarna ska må bra. Därför har vi inom Kommunal tagit fram ett handlingspro-
för arbetslivsutveckling. gram för ledarskap i vården.
Hon tycker att ”Den nya välfärdens” förslag om en vårdpeng är bra – som fantasi! Dåliga arbetsförhållanden med stress, tidsbrist, ansvar utan befogenheter och då-
– Jag ser inte hur det skulle fungera i praktiken. Det innehåller flera moment som ligt ledarskap är några av de problem som Annelie Hellander menar måste lösas om
är bra, men förslaget behöver kompletteras, menar hon. det överhuvudtaget ska gå att rekrytera personal till vård och omsorg. Tvärtemot vad
Annelie Hellander tror i stället att det går att utveckla samverkan mellan olika ak- många tror ser Kommunal gärna flera och mindre arbetsgivare.
törer. Med klara besked och tydliga direktiv från till exempel Socialstyrelsen går det – Kollektiv som driver företag är ofta framgångsrika, och mindre enheter och före-
att få en fungerande samverkan mellan olika aktörer, anser hon. tag borgar för närhet mellan ledarskapet och de som arbetar på golvet. Tyvärr köps ofta
2 Inledning Inledning 2

16. framgångsrika småföretag upp av de få stora privata jättarna inom vården. Och där är Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson har tillsatt en utredning för att stärka
problemen precis desamma som i kommuner och landsting, säger Annelie Hellander. möjligheterna för äldre och funktionshindrade att själva välja utförare av hälsovård
Kommunal talar ofta om ”kvinnokollektivet” som en enhetlig grupp människor. och omsorg. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver hon att ”fler privata företag för
Vårdförbundet, som bland annat organiserar landets sjuksköterskor, har valt en an- vård och omsorg skall ge våra äldre medborgare större valfrihet och mer individanpas-
nan inriktning. sad service”.
De har kämpat för att lönen ska sättas individuellt, utifrån den enskildes bidrag till ”Med en större mångfald av aktörer uppstår en kreativ och positiv konkurrens, inte
verksamheten och att kompetensutveckling och utbildning ska synas i lönekuvertet. bara om omsorgstagarna, utan även om medarbetarna. För detta behövs ett tydligt
Men det är ingen lätt kamp. På många håll får medlemmarna fortfarande en redan lagstöd som ger privata företag, ideella organisationer, stiftelser, församlingar och ko-
fastställd löneökning, som inte är diskuterad på arbetsplatsen. I många kommuner operativ möjlighet att erbjuda en mer individualiserad omsorg”.
och landsting lever det kvar gamla kulturer och traditioner som hindrar utvecklingen Maria Larsson vill införa nationella kvalitetskriterier för alla som producerar vård
av löneprocessen. och omsorg. Men hon vill inte lagstifta för att tvinga kommunerna att använda sig av
Anna-Karin Eklund som är ordförande i Vårdförbundet tror att verksamheten skulle dem. Enligt förslaget ska det räcka med att kommunerna rapporterar vad de gör och
förbättras och medborgarna få bättre vård om kommuner och landsting blev bättre på vilket utbud de erbjuder. För denna regering liksom tidigare är den kommunala själv-
dialogen kring lönesättningen och såg till att alla verkligen fick lönesättande samtal. bestämmanderätten helig.
– Arbetsgivarna måste lära sig att värdesätta de kunskaper och det ansvar som Och då är frågan vad nationella mål egentligen har för betydelse.
medarbetare i kvinnodominerade yrken bidrar med. Annars blir vi aldrig av med de
stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män, säger hon.
Kreativ konkurrens
90 procent av vården och omsorgen om äldre bedrivs i kommunal regi. Alla som har
behov av vård och omsorg får nöja sig med det utbud den egna kommunen erbjuder.
Det är egentligen märkligt att det för vuxet folk inte finns några alternativ, medan det
inom barnomsorg och skola numera finns stora valmöjligheter. Eller kanske inte?
Barnomsorgen ser troligen ut som den gör därför att 40-talisterna helt enkelt kräv-
de en utveckling i den riktningen. Det är en utveckling som drivits på av deras barn
60-talisterna. I mångt och mycket har den stora generationen från 40-talet varit ban-
brytande. På många håll finns det en mångfald inom skola och barnomsorg som helt
saknas för ”vuxet” folk (läs pensionärer). Det finns finskspråkiga dagis, frikyrkliga
skolor och gymnasier med fotboll som huvudämne.
Med största sannolikhet kommer 40-talisterna också att bryta väg för en ny sjuk-
vård och äldreomsorg där patienten, konsumenten, individen, står i fokus.
0 Inledning Inledning 1

17. Möj ligheter för en ny bransch
att växa fram
tillväxt skapas bland annat genom att tillfredsställa olika behov. Vi har varit bra på
bilar, kullager, telefoner, järnmalm och skog – alla numera krympande branscher.
Nu finns det i stället ett nytt, stort och växande behov att tillfredsställa: de äldre och
deras behov av upplevelser, hjälpmedel, omsorg och vård.
Kunskap och kompetens kring äldre blir allt viktigare för att kunna utveckla och
bygga vår nästa stora tillväxtbransch som ska producera nya och viktiga varor och
tjänster.
Sverige och Japan har just nu störst andel äldre i världen. Det kan ses som ett pro-
blem eller som en möjlighet att skaffa sig ett försprång framför Tyskland, Italien och
resten av Europa som snart kommer att ha en större andel äldre i befolkningen än
Sverige.
– Redan nu har vi täta studiebesök från Japan. De kommer för att studera våra
senaste lösningar inom vård och omsorg, säger Håkan Eriksson på KK-stiftelsen.
Naturligtvis kommer behoven av vård och omsorg att växa framöver, men innan det
är dags för hemtjänst eller äldreboende finns det många andra behov att tillfredsstäl-
la. Våra nya pensionärer vill ha upplevelser. De vill resa, upptäcka nya platser, träffa nya
människor, avnjuta annorlunda mat och gott vin. De vill sköta sig själva. De vill klara
sig själva. Nya produkter för att göra detta möjligt kan skapa massor av nya jobb. Rese-
branschen är redan i full gång. Det finns ett stort utbud specialdesignade resor för
resenärer 55+.
De vill bo bra och kanske någon annanstans än i Sverige. Blir de sjuka vill de ha
snabb och bra vård. Tar det för lång tid att vänta på en ny höftled är många beredda att
resa utomlands för att få den inopererad. Blir de nya tänderna för dyra i Sverige anli-
tar man någon av de många resebyråer som anordnar resor i ”hälsans tecken”. För
människor med kroniska sjukdomar anordnar HSB Omsorg redan korttidsvård på
Mallorca.
Men nya jobb kan också skapas när vi hittar nya lösningar på praktiska problem.
Rollatorn är ett utmärkt exempel på det. Se här en artikel från nättidningen realtid.se:
2 Inledning

18. Det kommer att bli flera jobb när bilar ska anpassas för äldre förare, när någon änt- – Det kommer att fortsätta som det har gjort hittills. 40-talisterna banar väg. När de
ligen börjar producera skor som tar hänsyn till att foten förändras med åren, när klä- inser att de riskerar att hamna på ett av dagens äldreboenden kommer de snabbt som
der som passar en åldrande kropp (tjockare på mitten) blir konfektion eller hos det fö- attan att bygga egna, som de vill ha det. Med god mat, goda viner och bra service.
retag som tillverkar ett IT-system som gör det möjligt för farmor och farfar på vinter-
vistelse i Thailand att hålla tät kontakt med barnbarnen därhemma.
Oavsett vilket behov som tillfredsställs kommer marknaden att vara enorm i både Nöjer sig bara med det bästa
Europa och resten av världen framöver. Och vi har alltså en firstmoverfördel eftersom Och visst kommer de att göra det. I ett reportage i Magasin M berättar Amelia Adamo
vi är först med att ha så stor andel äldre i befolkningen. Vi ska snabbt identifiera pro- om fyra väninnor i 50-årsåldern som har köpt en hel radhuslänga för att kunna åldras
blemen och hitta lösningarna och göra affärer av dem. tillsammans.
– Politikerna ligger alltid efter. Vem bryr sig om eget rum på långvården!? Alla vet
att vi har en jättegeneration som nu börjar bli äldre, men inte finns det någon sam-
40-talisterna banar väg hällsplanering för det. När mappiesarna märker att de är undanskuffade gör de något
Globaliseringen ändrar också på tillvaron här hemma i Sverige. Antalet äldre med åt det. De bättre bemedlade går före, så är det alltid. Men det gynnar även dem som har
utländsk bakgrund ökar och det ställer nya krav på äldreomsorgen. På de flesta håll i det sämre ställt.
landet kan kommunerna i princip garantera att en person med spanska som moders- Amelia är övertygad om att jätteproppen Orvar kommer att bestämma själv. Ingen
mål får omsorg på spanska. Det är däremot inte lika självklart att en person med svens- ur den generationen kommer att tiga och lida som de som är gamla i dag tvingas göra.
ka som modersmål får besök av svensktalande personal. Företag som till exempel – Det står och faller med att människor ställer krav och trycker på. Landstinget bryr
Järva Vård och Omsorg AB, som sedan en smygande start 2002 vuxit och nu med sig bara om multisjuka 85-åringar, men rent statistiskt har de flesta av oss många fris-
50 anställda erbjuder hemtjänst till 130 äldre, majoriteten med utländsk härkomst, ka år fram till dess. Och vi nöjer oss bara med det bästa!
kommer att bana väg för de högre krav som kommer att ställas på äldreomsorgen. Skräcken för Amelia Adamo liksom för de flesta i hennes generation är att bo på ett
Vd Eyyup Surek hoppade av jobbet som enhetschef på ett kommunalt servicehus i ställe där det luktar illa och serveras rälig mat av någon dåligt avlönad person som
Rinkeby. Han ville skapa en äldreomsorg med respekt för den enskildes önskemål och helst skulle vilja göra något annat.
värderingar. ”Enkelt, tydligt, billigt – och på kundens villkor” är företagets devis. – Redan nu byggs det på ett annat sätt. Runt om i landet bygger privatpersoner som
Amelia Adamo är en person som tidigt insåg att den stora generationen från 40-ta- inser att de själva måste lösa sina framtida behov upp helt nya boendeformer, säger
let är en intressant målgrupp. Hon startade Amelia när kvinnorna där var runt fyrtio, Amelia Adamo.
Tara kom strax efter och sedan våren 2006 är hon chefredaktör för Magasin M – tid-
ningen för ”mappies” – mature, attractive and pioneering adult consumers.
– Mina tidningar har alltid varit målgruppsanpassade. De jag skriver för är den Prioriterar njutning
generation som har lyssnat på rock’n roll och stått på barrikaderna. De har varit delak- 40-talisterna är också mera benägna att flytta på sig än tidigare generationer. Många
tiga i samhället, de har gift sig och skilt sig, ibland flera gånger om. Deras liv ser an- kan tänka sig att flytta för att kunna hjälpa sina barn. Det spelar inte längre så stor roll
norlunda ut jämfört med dem som föddes tio år tidigare. 40-talisterna kommer att var vi bor. Det är lätt att flytta på sig, folk är mer mobila än tidigare.
åldras på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Och det gäller att det finns bered- – Min generation hjälper sina barn medan man själv lever. Det är roligare att kun-
skap för det, säger Amelia Adamo. na ge presenter och bjuda på guldkant i ungarnas tillvaro när man själv får se på än att
Men i samma andetag slår hon bort det sista. spara tills man dör för att de ska få ärva.
Inledning Inledning

19. Dagens 60-åringar har också en annan medvetenhet när det gäller kropp och hälsa,
menar Amelia Adamo.
– Förr gick man inte och skrev in sig på yoga eller Friskis och Svettis när man fyllt
60. Då var det hurtbullarna som alltid tränat som fortsatte även i den åldern. Men nu
tar folk ett helt annat ansvar för att få att kunna må bra och njuta av sina sista år.
Och njutningar är något som 40-talisterna prioriterar. Att ta in på en spa-anlägg-
ning, resa till exotiska platser, äta god mat, och dricka gott står högt i kurs.
– Vi är en bortskämd generation, som har arbetat hårt och vi kommer att kräva vår
rätt när det är dags, säger Amelia Adamo.
Jo, visst består den stora generationen från 40-talet till stor del av individer som vet att
kräva sin rätt. De är också betydligt mera medvetna när det gäller kropp och hälsa än
tidigare generationer.
Men alla 40-talister kommer inte att ställa krav. Och alla kommer inte att börja yoga
eller träna för att hålla sig friska. Precis som alltid när man talar om människor hand-
lar det förstås om individer och unika personer, men det finns ändå vissa gemensam-
ma nämnare som gör att vi kan delas in i olika grupper.
Dessa grupper eller arketyper är utomordentligt viktiga att känna till för politiker,
samhällsplanerare och entreprenörer av olika slag. Genom att undersöka människors
värderingar går det att titta in i framtiden. Även om Peter Majanen och andra forskare
som ägnar sig åt studier av värderingar inte har någon kristallkula på rummet, så kan
de faktiskt ganska väl förutspå hur samhället ska utvecklas.
Inledning Kapitelnamn

20. VÄRDERINGAR
OCH ARKETYPER
Kapitelnamn Kapitelnamn

21. Varför förändras världen?
kanske har du undrat varför många bostadsområden som byggdes från mitten av
60-talet och under det följande decenniet ser ut som de gör. Om du blundar och före-
ställer dig en sådan plats, så ser du måhända för din inre syn flerfamiljshus i betong
åtskilda av stora gräsytor, tomma gångvägar, skumma gångtunnlar och rostande,
övergivna lekplatser.
I dag kopplas ofta de här områdena ihop med otrivsel, brottslighet och segregation.
Varför byggdes de här stadsdelarna i Sverige under denna period? Många har angett
en skriande bostadsbrist och ett behov av bostäder med god bostadsstandard som för-
klaring. Men denna förklaring haltar. Andra länder hade liknande utmaningar under
denna tid, men det är bara ett fåtal nationer som exempelvis Östtyskland och Sovjet-
Varför såg byggandet ut som det gjorde på 60-talet?
unionen som löste problemet med ett miljonprogram.
I dag ser stadsplanering och bostadsbyggande mycket annorlunda ut. I Västra ham-
nen i Malmö och Hammarby sjöstad precis utanför tullarna i Stockholm byggs nya
stadsdelar, där förtätning, stadskänsla och småskalighet har skapat ett helt annat ut-
...och hur kan vi förklara tryck. Gator, små torg och butiker ligger sida vid sida med små flerfamiljshus som i sin
dagens byggande? arkitektur ofta refererar till tidigare epokers byggande. Drömmen om småstadens in-
timitet och den romantiska Medelhavsstaden verkar vara vägledande i många moder-
na byggprojekt. Allt detta ger utrymme för ett mycket mer individualiserat boende.
Många av dessa områden, åtminstone än så länge, är dock förbehållna en liten elit.
Från guldklocka till Me Inc.
Det finns en stark entreprenörstrend i Sverige i dag. Tillsammans med design och
nanoteknologi är entreprenörsskapandet ett av de hetaste områdena hos universitet,
politiker och intresseorganisationer. En vanlig föreställning är att det är nystartade
svenska småföretag som ska stå för mycket av tillväxten framöver.
Entreprenörstrenden kan också spåras hos de svenska medborgarna där intresset
för att driva eget ökar i olika oberoende mätningar. Drygt en tredjedel av svenskarna i
yrkesverksam ålder svarar att de skulle starta ett eget företag om de hade möjligheten.
0 Kapitelnamn Värderingar och arketyper 1

22. Bland ungdomar är intresset ännu större, och en majoritet av 80- och 90-talisterna Under seminariet är 80-talisterna problemfokuserade och vill gärna kritisera den
anger att de vill bli entreprenörer. rådande ordningen. De använder begrepp som utanförskap och generationskamp
För bara ett decennium sedan var målet för många att få anställning i ett stort före- och attackerar gärna andras åsikter med rationella argument. Många av 80-talisterna
tag med starkt varumärke. Ytterligare några decennier tillbaka kröntes kanske en lång ser de äldre generationerna som ett hinder för utveckling i samhället. Men de har ock-
karriär med en guldklocka. I dag har många unga talanger helt andra drömmar och så svårt att förstå 90-talisterna som uppfattas som naivt positiva och 70-talisterna
visioner med sitt yrkesliv. som de tycker är otydliga och utan integritet.
De drömmarna handlar ofta om Acne, YouTube eller Me Inc. och lite mer sällan om 90-talisterna väljer gärna att omdefiniera frågeställningarna och är lösningsfoku-
Ericsson, Electrolux och Volvo. Varför har det blivit så här? serade. De tror stenhårt på sin egen förmåga och talang. De är extremt detaljkunniga
och vet var världens bästa utbildning inom raketforskning går att finna (i Japan enligt
en av 90-talisterna). De upplevs av många som avslappnade och smidiga, men deras
lojalitet till det svenska samhället är mycket liten.
I 70-talistgruppen är några försenade och de kommer insläntrande först 15 minu-
ter efter start. De är bra på att kompromissa och är villiga att diskutera flera olika för-
slag samtidigt. Gruppen är ofta ironisk och avslappnad, men det finns en antydan till
resignation i vissa uttalanden.
Det ovan beskrivna exemplet är hämtat ur verkligheten och visar hur stora skill-
nader det kan finnas mellan tre olika ungdomsgenerationer, trots att de kommer ur
liknande bakgrund.
Självfallet rör det sig om generaliseringar. På individnivå finns alltid stora avvikel-
ser, men forskning visar att det verkligen finns skillnader mellan olika generationers
samhällssyn.
Varför förändras världen på de sätt som jag beskrivit? Hur kommer det sig att det på
olika nivåer i samhället, vare sig det gäller arkitektur, arbetsliv eller ungdomsgenera-
Andel som vill starta egen verksamhet tioner, sker en ständig utveckling? Är den här utvecklingen helt slumpmässig eller
Om du kunde välja mellan olika arbeten, vad skulle du välja – vara anställd eller starta en egen finns det möjlighet att förutse den?
verksamhet? Mätningar av den entreprenöriella drivkraften i Sverige 1998 till 2006.
Källa: Quattroporte Svaret på dessa frågor är att det handlar om värderingar. Läs vidare så förklarar jag hur
det hänger ihop.
Tre ungdomsgenerationer – 70-talister, 80-talister och 90-talister
Tänk dig att du håller ett seminarium om framtidens arbetsliv. Du har bjudit in befatt-
ningshavare från olika delar av samhället för att diskutera frågorna. Till seminariet
har du också bett tio 70-, 80- och 90-talister att komma för att bidra till diskussionen
som dagens och morgondagens arbetstagare.
2 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper

23. Värderingar ger oss möjlighet hälle blir mer attraktiva. Om vi lever i en tid av krig och oroligheter blir säkerhet mer
eftertraktat – om vi däremot växer upp i ett stabilt välfärdssamhälle så kommer ett va-
att spå in i framtiden rierat liv och djärvhet bli viktiga delar i vårt sociala DNA.
Det vi ser är en evolution där våra värderingar hjälper oss att bli socialt fungerande
individer i en ständigt föränderlig omvärld.
Varför förändras värderingarna i ett samhälle?
värderingarna är det DNA som gör dig till en socialt fungerande människa och Om vi tittar tillbaka hundra år kan vi se många bevis och uttryck på att värderingarna
som du inte har ärvt utan som du har tillägnat dig. På individnivå motiverar värdering- förändrats i Sverige. Exempelvis var det då brottsligt att utföra homosexuella hand-
arna våra val i livet – vad vi gör och vad vi kommer att göra. Det kan till exempel hand- lingar och den som upptäcktes vara homosexuell kunde straffas med två års straff-
la om det parti som vi röstar på, vilken utbildning och karriär vi väljer. arbete. För ett sekel sedan var också dödsstraff en del av straffskalan och frenologi –
Men de påverkar också vilka varumärken vi väljer när vi exempelvis köper en bil läran om hur psykiska egenskaper återspeglas i skallens form – en respekterad veten-
eller väljer bank. Med andra ord påverkar detta sociala DNA många av de viktigare skap. Vårt sociala DNA verkar ha genomgått flera mutationer sedan dess och i dag har
besluten som vi gör i livet. De används för att rättfärdiga de val vi gjort, men de styr vi ett tolerantare samhälle. Samtidigt finns större förväntningar på individens egen
också mycket av våra framtida beteenden. förmåga att själv skapa sin framtid.
Värderingarna är också kulturens DNA som lever i föremål, tankesätt och sedvän- Finns det då inte en paradox i resonemanget? Hur kan värderingar vara så stabila
jor och som kan finnas kvar i hundratals, ja kanske tusentals år. Forskning har exem- hos individen samtidigt som de förändras på samhällsnivå?
pelvis visat att det i olika regioner i Italien finns värderingar som kan spåras ända till Tänk på dina mor- och farföräldrar och hur de såg på de stora frågorna i livet. Kan-
1100-talet och som ännu i dag påverkar dessa regioners syn på demokrati. ske kommer du ihåg att de har eller hade en lite annorlunda syn på arbetet, fritiden
Även om värderingarna är mycket stabila så förändras värderingarna på samhälls- och äldrelivet än vad du har. Om du har barn ser du kanske att det finns olikheter i
nivå gradvis, men inte slumpmässigt, utan enligt ett bestämt mönster. deras synsätt jämfört med dig eget.
Nya generationer för in delvis nya värderingar och synsätt i ett samhälle. Samtidigt
dör den äldre generationen bort. Denna gradvisa förändring kallas för den tysta revo-
Varför har vi de värderingar som vi har? lutionen. Det är denna stumma utveckling som förklarar paradoxen mellan värde-
Våra värderingar formas under den tid som vi är unga och formbara – från det att vi ringsutvecklingen på individ- och samhällsnivå.
är vuxna förändras de bara marginellt. Detta underliga faktum har visats av forskare Men den tysta revolutionen svarar inte på frågan varför den yngre generationens
som har följt en och samma grupp av individer under 30–40 år. Det som får vårt soci- värderingar är annorlunda och vad som står bakom denna förändring. Detta är ett av
ala DNA att utvecklas under uppväxten är våra föräldrar, vänner, skolan och i viss de mest debatterade problemen inom samhällsforskningen och ideologier har base-
mån medierna. rats på ställningstaganden i denna fråga.
Inom sociologin kallas dessa grupper för ”våra signifikanta andra”. De är våra in- Forskare och samhällsteoretiker som Karl Marx fram till Daniel Bell har menat att
spirationskällor som till stor del utformar det du och jag tror på och som kommer att det är främst ekonomisk utveckling som får värderingar att utvecklas och som sin tur
påverka våra viktiga beslut till den dag vi lämnat de levandes skara. leder till samhällsutveckling. Max Weber till Samuel Huntington menar att det är ett
Men det finns också en tendens att de värderingar som det finns för litet av i ett sam- samhälles kulturella arv som skapar värderingar och som i sin tur leder fram till sam-
Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper

24. hällsutvecklingen. Så är det det ekonomiskt eller kulturellt deterministiska synsättet • Värderingen är överordnad attityden och beteendet
som är rätt? Vi har ett mindre antal värderingar som styr en mångfald av beteenden och attity-
Senare forskning antyder att det är både den ekonomiska utvecklingen och den kul- der. En värdering kan ha betydelse för hundratals, ja tusentals attityder och värde-
turella kärnan i ett samhälle som påverkar de värderingar vi har och den typ av sam- ringar. Exemplet i bilden visar värderingen ett varierat liv och är baserat på verkliga
hällsutveckling som vi kan förvänta oss. Exempelvis har historiskt protestantiska län- statistiska samband.
der som Sverige haft ett kulturellt arv som gjort oss bättre anpassade för industrialise-
ringen som i sin tur lett till ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten och vårt
kulturella arv har sedan lett oss in i en postmodern värld där frigörelse och självut-
tryck blivit allt viktigare.
Ett varierat liv
Några viktiga sanningar om värderingar
Vad har då forskningen lett fram till som ökar vår förståelse av samhället och gör det + + –
möjligt att agera i framtiden? Nedan följer ett antal punkter.
Resa Pröva nya Dagens äldre-
• Värderingar går att mäta och jämföra utomlands produkter omsorg/vård
Genom att använda väl utprövade instrument går det att objektivt mäta människors
värderingar oavsett kultur. Dessa instrument har använts i hundratals länder och + + +
gör det möjligt att jämföra nivåer mellan länder, regioner och individer. I topplistan
rankas de tio mest förändringsbenägna länderna i Europa: Ett liv Köper ny Egna
utomlands teknik lösningar
1 Island 6 Nederländerna Värderingen ett varierat liv kopplat till attityder och beteenden.
2 Danmark 7 Belgien
3 Schweiz 8 Tyskland
• Värderingarna påverkar vår livsstil
4 Sverige 9 Frankrike
Den livsstil vi väljer bestäms av våra värderingar. Det finns exempelvis mycket få
5 Österrike 10 Finland personer med konservativa värderingar som lever som avantgardistiska konstnärer.
Värderingarna är också mycket viktiga för valet av varumärken. Materialister ser
mer positivt på Porsche och Mercedes än idealisten.
Källa: European Value Study 2006
Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper

25. • Värderingarna formas under uppväxten och är stabila därefter • Den kulturella bakgrunden har stor betydelse för värderingarna
Det är våra signifikanta andra – familjen, vännerna, skolan och medierna – som Kulturer med liknande bakgrund (historia, religion etc) har snarlika värderingar.
påverkar mycket av våra värderingar. Från vuxen ålder förändras värderingarna
marginellt.
Födelseår
120–1
10–1
10–1
10–11
Högre
förändrings-
benägenhet
Lägre
förändrings-
benägenhet
10 1 10 1 10 1 2000 200
Bilden visar hur värderingarna (graden av förändringsbenägenhet) ligger konstant från vuxen ålder. Inglehart-Welzel Cultural Map.
Samt att förändringsbenägenheten ökar med varje generation. Källa: WVS 2006
Källa: Quattroporte 2007
Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper

26. • Ungas värderingar påverkas av kulturen och den ekonomiska utvecklingen • Värderingar har starka kopplingar till demokrati och samhällsutvecklingen
Varje ungdomsgeneration har något annorlunda värderingar än föregående genera- Sambandet mellan värderingar som fokuserar på självförverkligande och ett öppet
tioners. Denna utveckling beror på förändringar i kulturen och den ekonomiska tolerant, samhälle,är mycket starka. Det finns i dag inget samhälle som kombinerar
tillväxten. denna typ av värderingar med ett auktoritärt styre.
• Den tysta revolutionen ligger bakom värderingsförändringarna
Då den äldre generationen dör bort och nya generationer kommer in förändras vär-
deringarna på samhällsnivå.
Österrike
Zeeland
Canada
Sverige
Norge
USA
Nya
Högre Födelseår
förändrings-
benägenhet 10–1
100–11
120–1
10–1
10–1
10–11
Samhället
totalt
Lägre
förändrings-
benägenhet
10 1 10 1 10 1 2000 200
Nya generationer med andra värderingar (i exemplet större förändringsbenägenhet) avlöser de
Relationen mellan självuttryck och demokrati är mycket stark.
äldre generationerna. Det ger med tiden allt större förändringsbenägenhet totalt i samhället.
Källa: World Value Survey, Inglehart och Welzel
Källa: Quattroporte
0 Värderingar och arketyper Värderingar och arketyper 1

27. • Sekularisering föregås av industrialisering
Det finns en mycket stark koppling mellan industrialisering och sekulariseringen
av ett samhälle. I dag finns dock ett tydligt undantag – USA som både har stark eko-
nomi och religiösa värderingar.
• Den kulturella kärnan i ett land avgör mycket av samhällets utveckling
Länder med vissa typer av kulturell bakgrund har lättare att utvecklas än andra. Ex-
empelvis hade nationer i det protestantiska området (som de nordiska länderna)
lättare att anamma industrialiseringen än katolska och muslimska stater. Det är
denna benägenhet till förändring som gett vissa områden ett ekonomiskt och vär-
deringsmässigt försprång. y = α+ β1uv + β2äv + β3eu+ β4pl +ε
• Framtiden finns i ungdomars värderingar
Mycket av de värderingar som finns hos unga människor i dag kommer att påverka
samhället under de närmaste 50 åren. Om vi förstår hur dessa kommer att påverka
samhället kan vi lättare se framtiden. Genom att studera hur 35-åringarnas värde-
y = framtidens samhälle
ringar ser ut vet vi också hur pensionärernas föreställningar och behov kommer att
se ut om 30 år. α = kulturella förutsättningar
Ekonomisk och teknisk utveckling tillsammans med andra större händelser på- uv = ungdomars värderingar
verkar också vår framtid. Därför är det viktigt att skapa olika scenarion som också
tar hänsyn till dessa mer osäkra faktorer. Vi kan uttrycka detta i en mycket enkel äv = äldres värderingar
framtidsekvation i form av en multipel regression.* eu = ekonomisk utveckling
• Vi går mot en allt religiösare värld pl = politiskt ledarskap
Trots att stora delar av den industrialiserade världen blir allt mer sekulariserad så ε = oväntade händelser (kriser, katastrofer etc)
blir världen alltmer kristen. Fundamentalistiska religiösa rörelser i många fattiga
länder med hög fertilitet ökar andelen kristna i världen.
* Framtidsekvationen bör i det optimala fallet vara en strukturell ekvation – av pedagogiska skäl Framtidsekvationen.
undviker vi denna lösning. Dessutom är framtidsekvationen mer ett synsätt än en formell modell. Källa: Quattroporte
2 Värderingar och arketyper Kapitelnamn