I detta nummer ligger fokus på behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma. Du kan även läsa om läkemedel vid opiatberoende, Lyrica och homeopatika.

1. Information från
Läkemedelsverket
Årgång 21 • nummer 3 • maj 2010
sid 11 Behandling med plasma
– ny rekommendation
I november 2009 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Socialstyrelsen ett expertmöte med
syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma.
Resultatet blev denna rekommendation som berör både diagnostik och behandling av vuxna med
allvarliga eller potentiellt allvarliga blödningar.
sid 4 Läkemedel vid opiatberoende sid 6 Lyrica
En hearing om läkemedelsassisterad behandling – ska vi oroa oss för missbruk?
vid opiatberoende har resulterat i nya En ökad försäljning av Lyrica (pregabalin) och
rekommendationer för behandling med höga rapporter om missbruksproblematik gör att
doser metadon och val av förstahandspreparat. Läkemedelsverket uppmanar till försiktighet hos
patienter med anamnes på missbruk eller
beroendeproblematik.
sid 8 Homeopatika är läkemedel sid 32 Biverkningsnytt
Homeopatika klassas som läkemedel och alla I detta nummer uppmärksammar vi rapporter
produkter, både humana och veterinära, ska om förändringar i bröstvävnad vid finasterid-
registreras hos Läkemedelsverket som bedömer behandling, samt bristande kastrationseffekt
om produkterna uppfyller gällande krav på vid behandling med leuprorelin. Vi presenterar
kvalitet och säkerhet. även en sammanställning över inrapporterade
biverkningar 2009.
sid 37 Nya läkemedel sid 43 TLV informerar
Xerclear (aciklovir och hydrokortison)
Metacam (melocixam) – ny indikation
approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence • cosmetics • dialogue • directives
• efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health economics • herbals • homeopathics •
information • inspection laboratory analysis • market surveillance • medicinal products • medical devices
• narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability • risk/benefit • safety • scientific • stan-
dardisation • transparency • vigilance • approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence •
cosmetics • dialogue • directives • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health eco-
nomics • herbals • homeopathics • information • inspection • laboratory analysis • market surveillance • medicinal
products • medical devices • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability •
www.lakemedelsverket.se

2. L e da r s I da
Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman har ordet
Det här numret innehåller artiklar inom ett ovanligt vitt I maj till exempel har Läkemedelsverket givits möjligheten
spektrum av läkemedelsbehandlingar: behandlingsrekom- att arrangera ett rundabordssamtal i Washington på temat
mendation för plasmabehandling, två nya monografier – hållbar utveckling av läkemedel. Deltar gör amerikanska
Xerclear (herpes labialis) och Metacam (postoperativ läkemedels- och miljömyndigheterna, FDA och EPA, in-
smärta vid mjukdelskirurgi) – dosering av Metadon och dustrirepresentanter samt forskare från Sverige och USA.
biverkningsartiklar rörande Finasterid (bröstcancer hos I Sverige deltar vi den 20 maj i Kungsträdgården, Stock-
män) och Lyrica (beroendepotential). holm, på evenemanget ”Forskning & Hälsa”. Ett tillfälle att
Detta är ändå bara ett urval ur innehållet. Finns det en väcka allmänhetens intresse och förståelse för forskningens
röd tråd? betydelse för våra liv och hälsa. Deltar gör myndigheter,
Jag vill påstå att innehållet speglar både en stark tillgång politiker, artister, patientorganisationer, akademin, sjukhus,
och en mycket intressant potential som kommer Sverige till CROs, läkemedelsbolag med flera.
nytta. Trots att Sverige är en så liten marknad är Läkeme- Vi kommer att berätta om vårt nya nationella ansvar och
delsverket en av Europas mest välrenommerade läkemedels- om bättre läkemedelsanvändning, speciellt avseende äldre
myndigheter, vilket gör att vi får tillfälle och möjlighet att och kvinnor, vid ett seminarium med 1,6 miljonerklubben i
påverka och bestämma i viktiga läkemedelsfrågor. Sett i ett Almedalen, Gotland, i juli.
internationellt perspektiv ansvarade vi 2009 för 16 procent Och innan dess kommer vi att ha deltagit med våra ex-
av alla vetenskapliga rådgivningar till läkemedelsindustrin perter i ett oräkneligt antal olika utbildningar, seminarier,
inom EU och var rapportör eller medrapportör för 22 % av konferenser och TV-soffor och diskuterat och föreläst –
alla centrala godkännandeärenden inom EU. Vår samlade inom ett ovanligt vitt spektrum – om kliniska prövningar,
kunskap om läkemedel är unik, inte bara i Sverige. biverkningar, egenvård, OTC-handel, kombinations-
Denna kunskapstillgång och potential bygger vi nu vidare produkter, olaga handel på Internet, hållbar utveckling
på. Regeringen har gett Läkemedelsverket det övergripande med mera.
ansvaret för läkemedel och folk- och djurhälsan i Sverige. Så för att svara på frågan: Det är bredden och djupet i vår
Inom kort väntas riksdagen fatta beslut och i sommar kan kunskap om läkemedel som är vår röda tråd. Jag hoppas att
vår nya enhet för bättre läkemedelsanvändning starta sin ni alltid kontaktar oss om ni har
verksamhet och genom ett nybildat råd kommer vi att leda frågor eller vill diskutera!
samordning och samarbete mellan alla viktiga aktörer i Sverige
inom läkemedel.
I tillägg med vårt nya ansvar för apoteksmarknaden och
läkemedelsupplysning till allmänheten blir Läkemedelsver-
ket framöver en starkare och tydligare myndighet med ett
brett samhällsansvar.
Vårt ansvar inkluderar även att arbeta för en läkemedels-
industri med miljövänlig produktion!
Sammantaget innebär detta att vi är betydligt mer aktiva
och syns, både nationellt och internationellt, på olika breda
arenor, i media, i debatter och konferenser med mera.
Christina Åkerman
Generaldirektör
Ansvarig utgivare: Christina Rångemark Åkerman
Redaktion: Kristina Bergström, Christina Brandt,
Christina Hambn och Martina Tedenborg.
Information från Läkemedelsverket Ytterligare exemplar kan rekvireras från:
Box 26, 751 03 Uppsala Kommunikationsenheten, Medicinsk information
Telefon 018-17 46 00
Telefax 018-54 85 66 ISSN 1101-7104
E-post: tidningsredaktion@mpa.se Tryck: Elanders Sverige AB, 2009
Har du ändrat adress? Vill du ha tidningen till en ny adress ber vi dig skicka både din nya och gamla adress till oss via e-post eller brev.
2 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

3. Innehåll
Observanda Biverkningsnytt
Hearing om läkemedelsassisterad behandling Hälso- och sjukvårdens inrapporterade
vid opiatberoende ..................................................... 4 biverkningar 2009.................................................... 32
Lyrica – ska vi oroa oss för missbruk? ..................... 6 Uppmärksamma förändringar i bröstvävnad
Homeopatika är läkemedel ....................................... 8 vid finasteridbehandling ........................................... 35
Homeopatiska läkemedel för djur ............................ 9 Bristande kastrationseffekt vid
Solskyddsmedel granskade ........................................ 10 GnRH-analogbehandling ........................................ 36
Behandling med plasma och Läkemedelsmonografier
Solvent/Detergent-behandlad Xerclear (aciklovir och hydrokortison).................... 37
plasma Metacam (melocixam) – ny indikation ................ 41
– Ny rekommendation ............................................ 11
– Bakgrundsdokumentation ................................. 16
Tandvårds- och läkemedels-
Plasma, avsedd för transfusion: aspekter på förmånsverket informerar
kvalitet/tillgång/användning i Sverige ................... 16
Användning av plasma inom anestesi TLV informerar ......................................................... 43
och intensivvård ........................................................ 23
Allmänna koagulationssynpunkter på plasma
samt plasmas plats vid koagulationsrubbningar Biverkningsblanketter
hos särskilda patientgrupper....................................... 29
Vad skall rapporteras? ............................................... 46
Biverkningsblankett .................................................. 47
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 3

4. o b s e r va n da
Hearing om läkemedelsassisterad behandling
vid opiatberoende
Läkemedelsverket anordnade en hearing om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende med beslutsfattare och
ledande företrädare för professionen den 1 december 2009. Totalt deltog 18 personer från landets större beroendekliniker,
Socialstyrelsen, Kriminalvården och Läkemedelsverket.
Efter litteraturgenomgång och diskussion i gruppen resulterade hearingen i rekommendationer avseende behandling
med höga doser metadon och val av förstahandspreparat. Rekommendationerna sammanfattas nedan.
Nya rekommendationer vid behandling med höga doser metadon.
• Läkemedelsverket vill fästa uppmärksamhet på säkerhetsproblem i form av QT-förlängning och ökad risk för torsades de
pointes (TdP), oregelbunden hjärtverksamhet och i sista hand hjärtstillestånd liksom euforieffekt förknippade med höga
doser metadon.
• Doser över 150 mg metadon/dygn är mycket ovanliga och ska så långt möjligt undvikas med hänsyn till säkerhets-
problemen.
• Vid doser över 100 mg/dygn bör EKG, innefattande mätning av QTc, göras och därefter följas regelbundet under
behandlingen.
• Vid vilken dygnsdos detta bör initieras är en klinisk bedömning innefattande bland annat familjeanamnes på hjärtsjuk-
domar, egen kardiologisk anamnes och samtidig medicinering med läkemedel med potentiellt QT-förlängande effekt.
• Bestämning av plasmakoncentrationen av metadon bör också göras vid högre doser. Det finns dock ingen säker koppling
mellan dos och plasmanivå eftersom en del patienter omsätter metadon betydligt snabbare än andra.
• Eftersom det finns ett fåtal patienter som kan vara i behov av högre dygnsdoser än 150 mg är förpackningar motsvarande
detta behov motiverade.
• För vissa patienter som utvecklar QT-förlängning kan buprenorfin vara ett säkrare alternativ.
Rekommendationer avseende förstahands-
Läkemedelsverkets rekommendationer
preparat vid behandling med buprenorfin
från 2008.
I Sverige finns för närvarande tre preparat innehållande
• Suboxone bör, förutom vid graviditet, som regel
buprenorfin registrerade godkända på indikationen ”substi-
användas som förstahandspreparat.
tutionsbehandling vid opioidberoende”. Det är Subutex och
• Patienter som är under behandling med Subutex/
Buprenotex, som innehåller buprenorfin som aktiv substans
Buprenotex och där farhågor om läckage förelig-
samt Suboxone som därtill innehåller naloxone. Nedan kal-
ger, kan med fördel erbjudas behandling med
las preparaten vid sina försäljningsnamn.
Suboxone.
I april 2008 rekommenderade Läkemedelsverket, efter en
• Patienter som är välinställda och välfungerande på
hearing med professionen, kombinationspreparatet Sub-
Subutex eller Buprenotex behöver dock inte sättas
oxone som förstahandsval, främst på grund av den lägre
över på Suboxone.
missbrukspotentialen. Fortfarande står dock denna produkt
• Skulle abstinensbesvär uppkomma när man byter
för mindre än hälften av den totala försäljningen av bupre-
från Subutex/Buprenotex till samma buprenorfin-
norfinpreparat, det vill säga Subutex, Buprenotex och Sub-
dos i Suboxone, kan i första hand en mindre höjning
oxone sammantaget – se Figur 1.
av suboxonedosen prövas.
• I vissa av dessa fall får man återgå till Subutex/
Buprenotex eller byta till metadon.
4 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

5. o b s e r va n da
Figur 1. Andelen försålt Subuxone av totalmängden Subutex, Buprenotex och Suboxone jan 2008–mars 2010.
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
ja n
fe b 0 8
ma 0 8
ap - 0 8
ma l - 0 8
ju n - 0 8
ju li 8
au 0 8
se 0 8
ok - 0 8
no 0 8
de 0 8
ja n - 0 8
fe b 0 9
ma 0 9
ap - 0 9
n a il - 0 9
ju n 9
ju li - 0 9
au - 0 9
se - 0 9
ok 0 9
no - 0 9
de - 0 9
ja n - 0 9
feb -10
ma -10
p
p-
j -0
g-
g
v-
v
t-
t
ri
r
c
c
i -0
i
j
rs
rs
rs
-
-
-
-
-
-10
Följande personer deltog i hearingen Enhetschef Ingrid Landberg, Läkemedelsverket
Docent Bo Bergman, Läkemedelsverket Sjuksköterska Tommy Levé, Beroendecentrum,
Universitetssjukhuset, Örebro
Verksamhetschef, docent Stefan Borg, Beroendecentrum,
Stockholm Professor Jan Liliemark, Läkemedelsverket
Överläkare Charlotte Gedeon, Metadonmottagningen, Medicinsk rådgivare Lars Håkan Nilsson, Kriminalvården
Verksamhetsområde Psykiatri, Lund HK, Norrköping
Programchef, med dr Leif Grönblad, Metadonprogrammet, Verksamhetschef, chefsöverläkare Carl-Gustaf Olofsson,
Akademiska sjukhuset, Uppsala Psykiatriska kliniken, Skellefteå
Professor Lars Gunne, Läkemedelsverket Klinisk utredare, specialistläkare Hans Sjögren,
Läkemedelsverket
Assistent Malika Hadrati, Läkemedelsverket
Vårdenhetschef Karina Stein, Substitutionsverksamheten,
Apotekare Henrik Hansson, Läkemedelsverket Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Tf överläkare Abbas Kazeminegad, Beroendecentrum, Överläkare Lars Schultz, Psykiatri Skåne, Beroendecentrum,
Universitetssjukhuset, Örebro Malmö
Överläkare Kerstin Käll, Beroendekliniken, Linköping Medicinalråd Claes Tollin, Socialstyrelsen
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 5

6. o b s e r va n da
Lyrica – ska vi oroa oss för missbruk?
En ökad försäljning av Lyrica (pregabalin) och rapporter Biverkningsrapporter
om missbruksproblematik gör att Läkemedelsverket upp- De första signalerna till Läkemedelsverket om ett möjligt
manar till försiktighet hos patienter med anamnes på missbruksproblem med Lyrica kom från Kriminalvården.
missbruk eller beroendeproblematik. Preparatet var ”efterfrågat” och patienterna var ofta påstri-
Den ökade försäljningen av Lyrica (pregabalin) har på senare diga och krävde höga doser. Till Läkemedelsverkets biverk-
tid uppmärksammats, bl.a. i flera artiklar i Läkartidningen. ningsregister SWEDIS inkom den första rapporten om
Från drygt 2 000 000 DDD år 2004 ökade försäljningen till missbruk i mars 2008 och fram till mars 2010 hade 13 rap-
drygt 9 000 000 DDD år 2009 (Figur 1). Den definierade porter identifierats vid sökning på ”beroende”, ”narkomani”,
dygnsdosen (DDD) för pregabalin är enligt WHO 300 mg ”toleransökning”, ”tillvänjning” eller ”abstinensbesvär”.
och den rekommenderade maxdosen enligt godkänd pro- Flertalet av dessa patienter hade fått preparatet på psykiatrisk
duktresumé och FASS 600 mg oavsett indikation. indikation och vissa hade en missbruksanamnes. Genomgå-
Preparatet godkändes år 2004 för behandling av perifer ende i många rapporter var en beskrivning av snabb dosök-
neuropatisk smärta och som tilläggsbehandling vid fokal ning till maximal dos 600 mg/d och därefter problem vid
epilepsi. Två år senare godkändes preparatet dessutom för nedtrappning eller utsättning.
behandling av central neuropatisk smärta och GAD (genera-
liserat ångestsyndrom).
Försiktighet vid anamnes på missbruk
Läkemedelsverket lyfte frågan om eventuella missbruk av Ly-
Känd missbrukspotential rica till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs farma-
Läkemedelsverket har de senaste åren fått indikationer på att kovigilansgrupp (PhVWP) som efter utredning konstaterade
läkemedlet kan missbrukas. Pregabalin är en så kallad GABA- att fall av missbruk har rapporterats. Gruppens rekommenda-
analog och av denna anledning uppmärksammades redan vid tion blev därmed att försiktighet är nödvändig hos patienter
godkännandet en potentiell missbruksrisk. Efter kliniska stu- med anamnes på missbruk eller beroendeproblematik, och
dier, bl.a. innefattande en jämförelse mellan pregabalin och patienter bör monitoreras för tecken på pregabalinmissbruk
diazepam, bedömdes dock missbruks- och beroendepotentia- eller beroendeutveckling. Om pregabalin måste sättas ut re-
len som låg. I de kontrollerade kliniska studierna som totalt kommenderas att det görs gradvis under minst en vecka enligt
omfattade 5 500 patienter rapporterade dock 4 % av patien- gällande klinisk praxis oberoende av indikation.
terna som stod på Lyrica ”eufori” som en biverkning jämfört
med 1 % av dem som stod på placebo. I vissa patientpopulatio-
ner kunde rapporteringsfrekvensen vara så hög som 12 %. Det Hög konsumtion vanligare bland män
fanns även andra tecken till psykisk och centralnervös påverkan Data från Läkemedelsregistret visar att det under 2009
som depersonalisation, nervositet och amnesi. gjordes drygt 315 000 receptuttag av pregabalin av drygt
Figur 1. Försäljningsstatistik Lyrica (pregabalin) 2006–2009 i DDD.
10 000 000
9 000 000
8 000 000
7 000 000
6 000 000
5 000 000 n03aX16 - pregabalin/år
4 000 000 n03aX16 - pregabalin/januari
3 000 000
2 000 000
1 000 000
–
2006 2007 2008 2009 2010
6 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

7. o b s e r va n da
51 000 individer. Av dessa var 61 % kvinnor och 39 % män. En jämförelse mellan Lyrica och produkter med känd bero-
För såväl män som kvinnor var personer i åldern 40–60 år endeproblematik år 2007 visar att andelen högkonsumenter
dominerande. Det fanns inga påtagliga regionala skillnader (>2 DDD) av Lyrica var ungefär lika som för t.ex. zolpidem
avseende fördelningen över landsting/regioner i Sverige. och zopiklon. Andelen var dock betydligt lägre än för t.ex.
Den genomsnittliga mängden pregabalin som togs ut var kodein och diazepam men högre än för tramadol och dex-
173 DDD per person vilket motsvarar ett dagligt uttag av tropropoxifen.
142 mg. Dessa resultat ska tolkas med försiktighet och kan inte
Av samtliga personer som tagit ut recept på Lyrica hade användas vare sig för att bekräfta eller utesluta ett stort po-
4,0 % tagit ut mer än 700 DDD vilket motsvarar en genom- tentiellt problem. Man bör speciellt beakta att det i dagsläget
snittlig konsumtion av 575 mg pregabalin per dygn under är så många som drygt 2 000 individer som tar en maximal
ett helt år. I denna högkonsumerande grupp var andelen dos eller mer. Det har i debatten hävdats att det skett en in-
män större (55 %) än i hela gruppen. dikationsglidning till all slags ångest och all slags smärta och
Antalet personer som gjort fler än 21 uttag under året skulle så vara fallet kan ju den möjliga målgruppen för be-
(alltså i snitt minst ett uttag var 17:e dag) var 3 581 vilket handling med Lyrica bli mycket stor.
alltså motsvarar 7 % av samtliga. Bland dem med många
uttag var dock kvinnorna både relativt och absolut sett fler
än männen (63 %). Rapportera fall av missbruk
Sjukvården bör uppmärksamma tecken till missbruk av pre-
gabalin och speciell försiktighet tillråds vid behandling av
Potentiellt problem kan varken bekräftas patienter med en anamnes på missbruk eller beroendepro-
eller uteslutas blematik. Det är angeläget att rapportera fall av missbruk
Hur ska man tolka fyndet att nära 4 % av de patienter som eller beroende till Läkemedelsverket, lämpligen som biverk-
medicinerar med Lyrica ligger på en maximal rekommende- ningsrapport. Läkemedelsverket kommer att fortsätta att
rad dos eller ännu högre? Om man jämför med siffror från följa dessa rapporter, receptförskrivningen med mera för att
Läkemedelsregistret 2007 är andelen väsentligen oföränd- se om behov föreligger att narkotikaklassa substansen.
rad. Då hade 3,5 % av patienterna en konsumtion av mer än
2 DDD, alltså > 600 mg. Dock var antalet individer betydligt
lägre 2007 (625 individer) eftersom försäljningsvolymen var
avsevärt mindre.
Figur 2. Antalet män, kvinnor och totalt i de grupper (mg/dygn) som konsumerat mest pregabalin under 2009
med början vid 575 mg (700 DDD) (OBS, att detta diagram enbart illustrerar den minoritet [4 %] som tog ut mest
pregabalin).
1 000
900
800
700
600
män
500
kvinnor
400
totalt (män + kvinnor)
300
200
100
0
575–657 mg 658–739 mg 740–821 mg 822 mg–
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 7

8. o b s e r va n da
Homeopatika är läkemedel
Homeopatika klassas sedan 1993 som läkemedel i Sverige. att utan uppehåll inta homeopatiska läkemedel under längre
Det innebär att homeopatiska läkemedel som säljs i perioder. Homeopatiska läkemedel omfattas inte av rappor-
Sverige ska vara registrerade hos Läkemedelsverket som teringsskyldighet vad gäller biverkningar, men eventuella
bedömer om produkterna uppfyller gällande krav på misstänkta säkerhetsproblem kan meddelas till Läkemedels-
kvalitet och säkerhet. verket. Det är också möjligt för patienter att själva göra en
konsumentrapportering via Läkemedelsverkets hemsida.
Att homeopatika är läkemedel innebär att de omfattas av det
gemensamma regelverk för läkemedel som finns inom EU.
Men kraven på produkterna och registreringsförfarandet
skiljer sig ändå en del åt jämfört med andra läkemedel.
663 homeopatiska läkemedel registrerade
På Läkemedelsverkets enhet för växtbaserade läkemedel i nuläget
utreds ansökningarna om registrering av de homeopatiska När Läkemedelsverket 1993 blev tillsynsmyndighet för ho-
läkemedlen. Produkterna granskas med avseende på kvalitet meopatika i Sverige inkom till en början cirka 5 800 regist-
och säkerhet. Däremot bedöms inte om ett homeopatiskt reringsansökningar. Under resans gång har företagen själva
läkemedel har bevisad lindrande eller botande effekt. För- återtagit ansökan om registrering för flertalet produkter och
utom kvalitets- och säkerhetsaspekter granskas också pro- Läkemedelsverket har också avslagit vissa produkter för vilka
duktinformation samt huruvida det finns dokumenterat att företagen inte har kunnat visa tillfredsställande dokumenta-
råvaran tidigare använts inom homeopatin. Ingen specifik tion. I skrivande stund finns det 663 registrerade homeopa-
terapeutisk indikation får förekomma i märkningen eller i tiska produkter.
någon åtföljande information. Förutom dessa finns även cirka 500 så kallade frilistade
homeopatika. Det är homeopatiska produkter som anmäldes
till Läkemedelsverket 1993 och som får säljas med tillfälligt
försäljningstillstånd i väntan på att Läkemedelsverket ska
Säkerhetsbedömning väger tungt
utreda produkterna. Samtliga homeopatiska produkter på
Homeopatiska läkemedel ska vara säkra att använda, det vill
den svenska marknaden ska vara registrerade senast den 30
säga inte skadliga. Graden av utspädning ska vara tillräcklig
april 2011, vilket innebär att efter detta datum får inga fri-
för att garantera att läkemedlet är säkert och en säkerhetsbe-
listade produkter försäljas längre.
dömning görs därför av varje utspädd råvara. Eftersom effekt
och indikation inte granskas kan inte begreppet risk/nytta-
värdering tillämpas vid bedömning av produktens säkerhet.
När ingen nytta värderas får heller ingen risk finnas och Stor omställning för företagen
marginalerna till en eventuell toxisk effekt ska därför vara Registreringskravet har medfört en stor omställning för de
betryggande. homeopatiska företagen i och med att tillverkningen nu ska
Trots att homeopatiska produkter ofta är väldigt utspädda utföras enligt GMP. All dokumentation som detta medför
får man inte glömma att de i många fall baseras på både po- ska finnas tillgänglig både vid inspektioner från Läkeme-
tenta och toxiska råvaror. I Sverige får ett homeopatiskt lä- delsverket och vid granskning av ansökningar.
kemedel aldrig innehålla mer än motsvarande 0,1 mg råvara Tillverkningstillstånd samt partihandelstillstånd krävs
per gram slutprodukt. Många av de toxiska råvarorna måste och utfärdas av Inspektionsenheten på Läkemedelsverket
spädas betydligt mer än så. Om en råvara som finns i ett re- efter godkänd inspektion. De registrerade produkterna är
ceptbelagt läkemedel används, måste råvaran spädas minst märkta med ett registreringsnummer (sexsiffrigt) vilket
hundra gånger jämfört med den lägsta dos som medför re- kännetecknar att produkten har granskats av Läkemedels-
ceptbeläggning av läkemedlet. verket och befunnits uppfylla de krav som ställs.
Homeopatiska läkemedel får säljas fritt i detaljhandeln.
Apotekens skyldighet att ta emot läkemedelsavfall inkluderar
även homeopatiska läkemedel.
Bör ej användas av barn och gravida
På Läkemedelsverkets hemsida finns mer information om
Läkemedelsverket avråder gravida och barn under åtta år
homeopatiska läkemedel samt en lista över registrerade res-
från att använda homeopatiska läkemedel. Liksom vid gravi-
pektive frilistade produkter som är tillåtna för försäljning.
ditet bör man generellt sett vara försiktig med läkemedelsan-
Övriga homeopatika som säljs är olagliga produkter.
vändning vid amning. Läkemedelsverket avråder även från
8 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

9. o b s e r va n da
Det här är homeopatika
Råvarorna i homeopatiska läkemedel kan vara växt-, djur- eller mineralextrakt, men även kemikalier, svampar, gifter och
mikroorganismer, såsom exempelvis bakterier. En så kallad modertinktur (homeopatisk stamberedning) utvinns och po-
tenseras, vilket innebär att den späds och skakas enligt homeopatiska tillverkningsmetoder. I Sverige måste råvaror som
används i homeopatiska läkemedel spädas ut minst tiotusen gånger innan slutprodukten är färdig. Ett homeopatiskt läke-
medel är antingen ett enkelmedel (innehåller en homeopatisk stamberedning), eller ett sammansatt medel (innehåller en
kombination av flera stamberedningar). Homeopatika till människa får endast användas för utvärtes eller oralt bruk.
Tillverkningen ska utföras enligt vedertagna homeopatiska metoder och utföras på ett kvalitativt godtagbart sätt enligt
GMP (Good Manufacturing Practice).
Homeopatiska läkemedel för djur
Homeopatiska läkemedel för djur ska precis som all läkemedel som bedömts vara ”riskfria” och därför inte har
annan homeopatika, registreras hos Läkemedelsverket. något MRL-värde. Substanser som används i homeopatiska
För substanser som ska användas till livsmedelsproduce- veterinärmedicinska läkemedel saknar krav på MRL-värde
rande djur finns fastställda gränsvärden som ligger till förutsatt att dess koncentration i produkten inte överstiger
grund för produktens karenstid. en del per 10 000.
För att kunna registrera ett homeopatiskt läkemedel avsett
för djur måste följande krav vara uppfyllda: läkemedlet ska
ha beretts enligt en erkänd homeopatisk metod, administra-
Karenstider
MRL-värdena ligger till grund för fastställandet av karensti-
tionsvägen ska vara beskriven i Europeiska farmakopén eller
der, det vill säga de tider som måste förflyta mellan sista be-
i annan officiell farmakopé, ingen specifik terapeutisk indi-
handlingsdag och slakt, eller konsumtion av mjölk, ägg och
kation får förekomma samt att läkemedlet inte får innehålla
honung. Karenstiderna fastställs i enlighet med Livsmedels-
mer än en del på 10 000 av modertinkturen. Till skillnad
verkets föreskrifter. För ett livsmedelsproducerande djur
från homeopatiska läkemedel för humant bruk, som endast
som behandlats med ett homeopatiskt läkemedel för veteri-
kan registreras för oralt eller utvärtes bruk, får homeopatiska
närt bruk som saknar krav på MRL-värde, tillämpas den
läkemedel avsedda för djur registreras oberoende av admi-
generella karenstiden om 0 dagar. Om djuret behandlats
nistreringssätt om detta beskrivs i Europeiska farmakopén
med ett homeopatiskt läkemedel för humant bruk som sak-
eller i annan officiell farmakopé. Till djur är det tillåtet att
nar krav på MRL-värde, tillämpas den generella karenstiden
administrera homeopatiska läkemedel registrerade för både
om minst 28 dagar.
veterinärt och humant bruk.
Gränsvärden vid livsmedelsproduktion Det veterinära ansvaret
Det finns idag inga lagstadgade krav i Sverige på utbildning
Homeopatiska läkemedel kan även registreras för djur som
av homeopater eller terapeuter som arbetar med homeopati.
används för livsmedelsproduktion, vilket kan resultera i
Djur får under veterinärt ansvar behandlas med homeopa-
resthalter i livsmedel som härstammar från de behandlade
tiska läkemedel avsedda för humant eller veterinärt bruk.
djuren. Vissa substanser är av den anledningen förbjudna att
Det veterinära ansvaret begränsas till att göra en bedömning
användas i läkemedel till livsmedelsproducerande djur, men
om andra åtgärder behöver vidtas för att tillgodose djur-
det finns en mängd substanser som är tillåtna. För dessa
skydds- eller smittskyddsaspekter, enligt Statens jordbruks-
substanser finns fastställda gränsvärden för hur höga rest-
verks föreskrifter.
halterna får vara – så kallade MRL-värden (maximum residue
Idag finns nio registrerade och sju frilistade (anmälda
limit). Till livsmedelsproducerande djur får man endast ge
sedan 1993 till Läkemedelsverket enligt vissa övergångs-
sådana läkemedel som har ett MRL-värde eller vissa specifika
regler) homeopatiska produkter för veterinärt bruk i Sverige.
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 9

10. o b s e r va n da
Solskyddsmedel granskade
Kunskapen hos företagen om hur solskyddsmedel ska ell. Återstående 29 företag inspekterades och sammanlagt
märkas och effektbevisas är bristfällig. Det konstaterar kontrollerades 53 olika solskyddsprodukter som 2008 och
Läkemedelsverket efter att ha kontrollerat solskydds- 2009 salufördes på den svenska marknaden.
medel på den svenska marknaden. Tillsynsinsatsen har För 42 av de kontrollerade produkterna noterades brister
lett till att solskyddsprodukter med osäker skyddseffekt, som gällde produkternas effektbevisning, märkning och/
otydliga användarinstruktioner eller felaktig marknads- eller innehåll. Dessa brister har efter inspektionerna korrige-
föring har korrigerats eller tagits bort från marknaden. rats för tolv av produkterna, företagen har till exempel utfört
de tester som saknades. I ett fall har en produkt belagts med
För att minska risken för hudskador från solstrålning är det
saluförbud medan resterande produkter med brister frivil-
viktigt att de solskyddsmedel som finns på marknaden ger
ligt har tagits bort från marknaden.
det skydd som de utger sig för att ha. Det är även viktigt att
konsumenten via förpackningsmärkningen får tillräckligt
med information om hur produkterna ska användas för att
man ska få bästa tänkbara skydd.
Kunskapen bristfällig hos många företag
Läkemedelsverket konstaterar att kunskapen om gällande
Enheten för kosmetika och hygienprodukter vid Läke-
bestämmelser för solskyddsprodukters effektbevisning varit
medelsverket har under åren 2008–2009 bedrivit ett till-
bristfällig hos många företag och att de inte känt till EU-
synsprojekt för att kontrollera solskyddsmedel på den
kommissionens rekommendation för solskyddsmedel till-
svenska marknaden.
räckligt väl. Fortsatt tillsyn av solskyddsprodukter är därför
Syftet var främst att kontrollera att företagen följer gäl-
angelägen. Tillsynsprojektet har bidragit till en ökad kun-
lande bestämmelser kring innehåll, märkning och effektbe-
skap om bestämmelser för solskyddsprodukter hos de företag
visning (se Faktaruta 1).
som ingick i projektet. För konsumenterna har projektet
inneburit att solskyddsprodukter med osäker skyddseffekt,
otydliga användarinstruktioner eller felaktig marknadsfö-
Produktdokumentation granskades
ring har korrigerats eller tagits bort från marknaden.
Tillsynsinsatsen omfattade de företag som uppgett att de
Se hela rapporten från tillsynsprojektet på
tillhandahåller produktdokumentationen för solskyddsme-
www.lakemedelsverket.se.
del i Läkemedelsverkets register över kosmetika och hygien-
Läs mer om allmänna solråd på Strålsäkerhetsmyndig-
produkter på svenska marknaden. I denna produktdoku-
hetens webbplats, www.stralsakerhetsmyndigheten.se.
mentation ska effektbevisningen ingå. Kontrollen omfattade
från början 36 företag, men sju företag tog bort sina sol-
skyddsmedel från marknaden innan en inspektion blev aktu-
Faktaruta 1. EU-kommissionens rekommendation om solskyddsmedel
Produkten ska skydda både mot UVB- och UVA-strålning. UVB-skyddet ska vara minst SPF 6 med tillförlitlig metod,
UVA-skyddet ska vara minst 1/3 av UVB-skyddet med tillförlitlig metod. Skyddet ska anges i kategorier ”lågt”, ”medelhögt”,
”högt” eller ”mycket högt”.
Produkten får inte ha vilseledande information: till exempel ”sunblock”; ”fullständigt skydd”; ”skyddar hela dagen”.
Produkten ska ha en varningstext: till exempel ”vistas inte för länge i solen, även om du använder solskyddsmedel”; ”utsätt
inte spädbarn och småbarn för direkt sol”; ”för mycket sol medför en allvarlig hälsorisk”.
Produkten ska ha bruksanvisning så att tillräcklig mängd appliceras. Det bör till exempel stå ”applicera solskyddsmedlet
innan du går ut i solen” och ”applicera medlet ofta, särskilt när du svettas eller när du har badat”.
10 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

11. n y r e ko m m e n dat I o n
Behandling med plasma och
Solvent/Detergent-behandlad plasma
– ny rekommendation
Läkemedelsverket anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med
plasma och S/D-plasma (plasma som poolats och behandlats för virusinaktivering). Dokumentet bygger på internationella
guidelines, litteratursammanställningar och expertgruppens samlade erfarenhet.
I dokumentet berörs diagnostik och behandling av vuxna med allvarliga eller potentiellt allvarliga blödningar. Socialstyrelsen
är tillsynsmyndighet för blodkomponenter som används för transfusion medan Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för den
plasma som används för läkemedelstillverkning. Båda myndigheterna inspekterar således blodcentralerna för att säkerställa att
hanteringen uppfyller gällande nationella och europeiska krav. Läkemedelsverket har som läkemedelsmyndighet ansvar för det
godkända läkemedlet Octaplas som är Solvent/Detergent(S/D)-behandlad plasma.
För fördjupad information hänvisas till tre bakgrundsdokument: ”Plasma, avsedd för transfusion: aspekter på kvalitet/till-
gång/användning i Sverige”, ”Användning av plasma inom intensivvård/allmänkirurgi”, ”Allmänna koagulationssynpunkter
på plasma samt plasmas plats vid koagulationsrubbningar hos särskilda patientgrupper”.
Huvudbudskap
• Plasma ska huvudsakligen användas vid stor eller förväntat stor blodförlust som en del av transfusionsbehandling.
• Plasma ska inte användas för korrigering av laboratorievärden utan blödning eller påtaglig blödningsrisk.
• Plasma är inte alternativ vid blödning orsakad av anti-vitamin K (warfarin).
• Indikationen bör anges när plasma och specifika koagulationsprodukter ordineras och beställs.
• Plasmaanvändning behöver utvärderas i kliniska studier och audits bör implementeras för klinisk plasmaanvändning.
• Blodcentral och klinik bör samverka runt användning av plasma.
För behandling med plasma i sjukvården finns olika typer att Nationella och internationella krav
tillgå, dels plasma som tillhandahålls från blodcentraler, dels För att garantera att kvalitets- och säkerhetskriterierna för
godkänt läkemedel, så kallad S/D-plasma. Faktarutorna 1. insamling och kontroll av blod och blodkomponenter är
och 2. visar vad som utmärker de olika produkterna. An- likvärdiga i alla medlemsstater, oavsett om de ska användas
vändningsområdena är väsentligen desamma för plasma res- till transfusion eller läkemedel, har Europaparlamentet och
pektive S/D-plasma. Under 2008 användes cirka 105 000 -rådet antagit ett ”Bloddirektiv”, direktiv 2002/98/EG.
plasmaenheter till transfusion. Av dessa plasmaenheter var Bestämmelser för blodgivare och kvalitetskriterier för blod-
94 % leukocytreducerade och 60–70 % ABO-identiska. Cirka komponenter finns närmare utvecklade i ett Kommissionsdi-
50 % var från manliga blodgivare. rektiv, 2004/33/EG.
Samma period transfunderades cirka 1 700 enheter S/D- Även Europarådet ger ut riktlinjer för hur blodkompo-
plasma (Octaplas). nenter ska framställas, kontrolleras och användas. Socialsty-
relsen och Läkemedelsverket har utformat föreskrifter för
hur blodverksamhet ska bedrivas. Socialstyrelsen definierar i
Faktaruta 1. Plasmakomponenter.
sin föreskrift olika typer av plasma för transfusion samt krav
A. Plasma tillgänglig från blodcentraler:
på kvalitetskontroll, till exempel miniminivå av koagula-
• Färskfryst plasma (FFP).
tionsfaktor VIII:C (baserat på EU-direktiv). För plasma som
• Plasma, leukocytbefriad (mindre än 1 miljon leuko-
är avsedd för läkemedelstillverkning ska dessutom kraven i
cyter per enhet), icke fryst eller tinad.
Europafarmakopén uppfyllas, till exempel krav på virustest-
Definitioner och krav avseende FVIII i enlighet med
ning av plasmapool och F VIII-innehåll.
Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:17, reviderade i
För att så långt som möjligt försäkra att plasma avsett för
SOSFS 2007:20.
transfusion inte är kontaminerat av virus eller andra mikro-
B. Godkänt läkemedel – S/D-plasma (plasma som poo- organismer finns olika metoder. Obligatoriska sållningstester
lats och behandlats för virusinaktivering) samt uppfyller utförs på prov från blodgivaren enligt gällande föreskrifter
Europafarmakopéns krav på miniminivåer av Faktor VIII, som baseras på Bloddirektivet 2002/98/EG. Beträffande
Faktor V och Faktor XI. risken för överföring av prioner (vCJD, CJD) finns urvalskri-
terier för givare där en misstänkt spongiform encefalopati
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 11

12. n y r e ko m m e n dat I o n
eller genetisk form av spongiform encefalopati har förekom- Klinisk användning
mit i den biologiska familjen medför permanent uteslutning Vid större eller snabbt förlöpande blödningar är tidsaspekten
som blodgivare. mycket viktig. Inledningsvis kan leukocytbefriad plasma ges
i avvaktan på att FFP eller S/D-plasma hinner tinas.
S/D-plasma
Läkemedelstillverkad S/D-plasma är poolad plasma som S/D- Värdefulla laboratorieanalyser för att bedöma blod-
behandlats (S/D = Solvent/Detergent). S/D-behandling är koagulationen
en virusinaktiveringsprocedur för höljeförsedda virus såsom • APTT ger ett övergripande mått på plasmakoagulationen.
HIV, hepatit B och C. En annan åtgärd för att minska risken • PK(INR) ger ett bra mått på K-vitaminberoende koa-
för överföring av infektiösa agens är test för virus på plasma- gulatonsfaktorer (Faktor II, VII och X, dock ej IX).
poolen. Enligt gällande krav i Europafarmakopén får endast • B-TPK.
plasmapooler som är negativa i de serologiska testerna • P-fibrinogen vid stor blödning.
HbsAg och anti-HIV och i NAT-testning för hepatit A • B-Hb. Vid uttalat låga hemoglobinvärden fungerar den
(HAV) och hepatit C (HCV) samt maximalt innehåller 10,0 primära hemostasen sämre.
IE/mikroliter av parvovirus B19 godkännas. Vidare finns • Joniserat S-Ca.
krav på specificerad antikroppsnivå av anti-HAV i färdigt • Syra-basstatus.
läkemedel.
Vid eventuella säkerhetsproblem finns en potentiell risk
att man har sämre möjligheter att identifiera källan på Plasma ska ges
grund av att industriellt framställd S/D-plasma utvinns ur • vid stor eller förväntat stor blodförlust som en del av
stora givarpooler (till exempel Octaplas med upp till 1 520 transfusionsbehandling (i proportion 1/1 till erytro-
donationer). cytkoncentrat),
• för volymsubstitution vid komplex koagulopati med
blödning eller påtaglig blödningsrisk,
Faktaruta 2. Kvalitet .
FFP Plasma, leukocytbefriad s/d-plasma (octaplas)
volym, mL Ca 270 Ca 270 200
varav citrat 60 mL 60 mL 4,4–7,4 mg/mL
Lämnas ut som tinad tinad eller icke-fryst tinad, enbart efter särskilt
avtal med sjukhusapotek
Beredning efter beställning måste tinas måste tinas
Hållbar i flytande form Upp till 24 timmar Upp till 14 dagar 8 timmar vid +4 ºC eller
4 timmar vid rumstemperatur
kassation av beställd och kan ev. konverteras till plasma, leukocyt- kan tas i retur allt som inte använts
icke transfunderad plasma befriad
koagulationsprotein I genomsnitt > 70 % av den färsktappade dag 1 som ffP. dag 2–14 sjunker aktivitetsnivå av fvIII, fv, XI
nivån av koagulationsprotein och hämmare; genomsnittlig nivå av fvIIIC till > 0,5 Ie/mL,
individuell variation 50 %, av fv till 65–70 %, övriga sänkta nivåer av plasmapro-
> 70 %; individuell variation teiner (Protein s, Protein C,
Plasmin inhibitor)
Poolning utjämnar individuell
variation
aktiveringsmarkörer (fvIIa, ringa förekomst efter dag 7 ökande förekomst viss förekomst
komplement-, kontaktsystem)
andra proteiner Proteinhalt > 50 g/L. Individuell variation Individuell variation Proteinhalt 45–70 g/L. Genom
poolning utjämnas individuell
variation. säkerställd nivå av
antikroppar mot parvovirus
B19 och Hav
restcellhalt erytrocyter: < 6 × 109 per liter erytrocyter: < 6 × 10 9 per liter Cellfri
trombocyter: < 50 × 109 per liter trombocyter: < 20 × 109 per liter
Leukocyter: < 0,1 × 109 per enhet Leukocyter: < 1 × 10 6 per enhet
Givarens kön Plasma från män rekommenderas Plasma från män rekommenderas saknar betydelse. Poolad
med upp till 1 520 givare
sållningstester anti-HIv1+2, Hbsag, anti-HCv anti-HIv1+2, Hbsag, anti-HCv enskild donation: anti-
HIv1+2, Hbsag, anti-HCv,
Plasmapool: nat-testning för
Hav, HBv, HCv, HIv och
Parvo B19 (max 10,0 Ie/µL)
12 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

13. n y r e ko m m e n dat I o n
Plasma ska ges, forts. Det finns ett antal produkter som nu introduceras i den kli-
• som ersättning av koagulationsfaktorer vid blödning niska vardagen, till exempel trombinhämmare, nya trombo-
när renframställda preparat saknas och diagnosen är cythämmare och faktor X-hämmare. Kunskapen är i nuläget
oklar, begränsad om möjligheten att reversera blödningar orsakade
• vid misstänkt TTP (trombotisk trombocytopen purpura), av dessa produkter. Det är inte visat i kliniska studier att
• som substitution vid terapeutisk plasmaferes vid vissa blödningar orsakade av nya antikoagulantia kan reverseras
tillstånd. med plasma, faktorkoncentrat eller FVIIa. Patient under be-
handling med dessa läkemedel och samtidig allvarlig blödning
bör handläggas i samråd med läkare med erfarenhet av denna
Plasma ska inte ges problematik.
Vid koagulationsrubbningar
• För korrigering av patologiska laboratorieparametrar
(APTT, PK(INR), TPK) utan blödning eller påtaglig Smittorisk i klinisk praxis
blödningsrisk. Risken i Sverige för att via en transfusion få hepatit B eller C
• Vid blödning orsakad av antivitamin K (warfarin) – ge beräknas till 1 på 2 miljoner transfusioner och för att smittas
K-vitamin och protrombinkomplexkoncentrat. (K-vita- av HIV till 1 på 6 miljoner transfusioner. I Sverige har inget
min ensamt ges vid mindre blödning). fall av transfusionsöverförd HIV konstaterats sedan 1986,
• Vid blödning orsakad av acetylsalicylsyra, clopidogrel efter cirka 12 miljoner transfusioner under 24 år.
eller heparin – saknar specifik effekt.
• Vid trombocytopeni med koagulopati utan blödning –
saknar specifik effekt. Transfusionsreaktioner
• Vid blödning orsakad av nya perorala antikoagulantia Lätta eller medelsvåra allergiska reaktioner är inte ovanliga
(Faktor II- och X-hämmare) – vetenskapliga bevis för vid plasmatransfusion. Allvarliga allergiska reaktioner vid
effekt saknas. transfusion är sällsynta och rapporterades vid cirka 24 av
• Vid leversvikt med koagulopati utan blödning – veten- 100 000 transfusioner i Sverige 2008. Biverkningar ska rap-
skapliga bevis saknas för effekt. porteras till blodcentralen för utredning och val av kompo-
nenter vid fortsatt transfusionsbehov. Allvarliga biverkningar
ska rapporteras av blodcentralen enligt Socialstyrelsens före-
Vid övriga rubbningar skrifter om hemovigilans. Rapporterna sammanställs till na-
• För enbart volymsubstitution. tionella och internationella nätverk för hemovigilans.
• Efter tidigare anafylaktisk transfusionsreaktion och Akut allvarlig respiratorisk insufficiens, TR ALI (transfu-
konstaterad kontraindikation. sion-related acute lung injury), är numera den vanligaste
• Vid känd IgA-brist och påvisade anti-IgA-antikroppar. dödligt förlöpande transfusionsreaktionen. Ofta påvisas
IgA-fattig FFP finns på Karolinska Universitetslabora- HLA- eller HNA-antikroppar hos blodgivaren. Troligtvis har
toriet, kontakta blodcentralen om behov finns. även patientens övriga sjukdomsbild inverkan på mortaliteten
• För behandling av hypoalbuminemi. och morbiditeten. Det finns flera olika definitioner av TR ALI
• Som del i parenteral nutrition. vilket gör det svårt att jämföra förekomsten. Reaktionen
rapporteras numera för cirka 2 av 100 000 transfusioner.
Med användning av plasma enbart från manliga blodgivare,
Faktaruta 3. Tillförsel av plasmakomponenter. eftersom sådan plasma i regel inte innehåller HLA- eller
• Plasma skall vara ABO-identisk eller ABO-förenlig. HNA-antikroppar har prevalensen minskat. Sannolikt före-
• Förenlighetsprövning behöver inte utföras. ligger dock en underrapportering.
• Plasmakomponenter skall ges med transfusions- Allvarlig och ibland dödlig cirkulationssvikt, TACO (trans-
aggregat avsedda för blodkomponenter med 200 fusion-associated circulatory overload), har rapporterats in-
mikrometers filter. träffa vid 1–2 av 100 000 transfusioner. Barn, patienter > 60
• Blodkomponenten får inte blandas med läkemedel år, patienter med hjärt-, lung- eller njursvikt och patienter
eller infusionslösningar. med kronisk anemi är i riskzonen.
• Plasma kan transfunderas snabbt (30–50 mL/min). Från de länder som använder S/D-plasma anges att kom-
• Tillförsel av 1 mL plasma/kg kroppsvikt bedöms plikationsfrekvensen av allergiska reaktioner har minskat.
höja faktor- och hämmarnivån med en procentenhet Inget fall av TR ALI finns rapporterat med S/D-plasma.
vid normal omsättning och med 0,5–1 procent- Incidensen av olika transfusionsreaktioner, i synnerhet
enhet vid ökad omsättning. lindrigare former, är svår att beräkna, eftersom de sannolikt
• Om indikationen är faktorbrist måste halverings- är underrapporterade. Vanligast är allergiska reaktioner och
tiden styra transfusionsintervallet. Som exempel, feltransfusioner med eller utan kliniska symtom. Nedan
för att höja faktor XI från 40 % till 60 % hos en pa- anges vad som rapporterats under fem år till Blodövervak-
tient som väger 75 kg krävs 75 kg × 20 (60–40) mL ning i Sverige (BIS). Rapporter avseende TACO gäller dock
plasma = 1 500 mL plasma. bara tre år.
• Vid transfusionsindikation hos vuxna bör fler än
två plasmaenheter ges.
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 13

14. n y r e ko m m e n dat I o n
Plasma vid kongenitala specifika bristtillstånd
Faktaruta 4. Transfusionsreaktioner. Substitution skall alltid ske specifikt om så är möjligt efter-
Alla transfusionsreaktioner ska rapporteras till blod- som mycket stora volymer plasma behöver ges för klinisk
centralen, som i sin tur utreder och ska rapportera enligt effekt. Effekten av 30 IE koagulationsfaktorer per kg kropps-
hemovigilans till Blodövervakning i Sverige (BIS) och vikt tillfört under några minuter motsvarar transfusion av
till Socialstyrelsen. mer än två liter plasma till en 70 kg-patient. Därutöver varie-
Allvarliga allergiska reaktioner, till exempel anafylaxi, rar innehållet av koagulationsfaktorer kraftigt i plasma och
rapporteras vid 24/100 000 transfusioner i Sverige. FVIII är labilt.
TRALI (transfusion-associated acute lung injury) Koagulationsfaktorkoncentrat rekommenderas inte vid
rapporteras vid 2/100 000 transfusioner i Sverige. oklar diagnos, exempelvis till ett nyfött barn, och specifika
TACO (transfusion-associated circulatory overload) koncentrat saknas för faktorerna II, V, X och XI. Vid brist på
rapporteras vid < 1/100 000 transfusioner i Sverige. faktor II och/eller X kan protrombinkomplexkoncentrat
Felaktig transfusion förorsakar inte alltid allvarliga användas men den kliniska effekten är då inte specifik.
reaktioner men ska utredas och rapporteras.
Plasma vid förvärvade bristtillstånd
Plasma är basal substitutionsvätska till den svårt blödande
intensivvårdspatienten och behandlingen kompletteras vid
Plasmas plats vid koagulationsrubbningar behov, med ledning av klinisk bild och laboratorieanalyser
hos särskilda patientgrupper med riktad behandling med protrombinkomplexkoncentrat
Rubbningar i plasmakoagulationen kan indelas i kongeni- vid högt PK(INR), med fibrinogenkoncentrat vid lågt fibri-
tala och förvärvade. Bland de kongenitala märks hemofili A nogen och undantagsvis därutöver med koncentrat av FXIII,
och B, von Willebrands sjukdom samt ett antal sällsynta FVIII, VWF.
blödningssjukdomar, där patienterna har brist på olika koa-
gulationsfaktorer.
Bland förvärvade koagulationsrubbningar finns rubb- Hemovigilansaudits
ningar som är sekundära till tillstånd såsom sepsis, gravidi- Internationellt finns goda erfarenheter av uppföljningsverk-
tetskomplikationer, trauma och massiv transfusion. Bland lä- samhet (audits) för att påverka och förändra mönstret av
kemedel kan särskilt warfarin nämnas. Warfarin ger upphov plasmaanvändning. Samma typ av verksamhet skulle kunna
till allvarliga blödningar hos 1–3 % av behandlade patienter kopplas till vårt befintliga och väl fungerande hemovigilans-
och ökar risken för CNS-blödning åtta till tio gånger. program. Rutinmässig registrering av kliniska indikationer
vid ordination och beställning av plasma skulle kunna för-
bättra uppföljning av plasmaanvändningen i Sverige och ge
möjligheter till jämförelser mellan olika regioner och följ-
samhet till kliniska rekommendationer.
Deltagarlista
En sammanställning av deltagarnas jävsförhållanden finns publicerad på Läkemedelsverkets webbplats,
www.lakemedelsverket.se
Senior expert Jane Ahlqvist-Rastad Professor Gösta Berlin
Läkemedelsverket Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Box 26 Universitetssjukhuset
751 03 Uppsala 581 85 Linköping
Utredare Monica Axelsson Överläkare Erik Berntorp
Socialstyrelsen Koagulationscentrum
106 30 Stockholm Skånes universitetssjukhus
205 02 Malmö
14 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

15. n y r e ko m m e n dat I o n
Dr. med., överläkare Rainer Dörenberg *) Docent, överläkare Ulf Schött
Anestesikliniken Avdelningen för anestesiologi och intensivvård
Akademiska sjukhuset Skånes universitetssjukhus
751 85 Uppsala 221 85 Lund
Assistent Malika Hadrati Professor, överläkare Bernd Stegmayr
Läkemedelsverket Norrlands universitetssjukhus
Box 26 901 85 Umeå
751 03 Uppsala
Docent, överläkare Peter Svensson
Överläkare Annika Hedin Koagulationscentrum
Vo Anestesi-Intensivvård Skånes universitetssjukhus
Södersjukhuset 205 02 Malmö
118 83 Stockholm
Docent Juliette Säwe
Apotekare Eva Lindberg SBU
Läkemedelsverket Box 5650
Box 26 114 86 Stockholm
751 03 Uppsala
Med. kand. Fredrik Tornqvist
Docent, överläkare Pelle Lindqvist Skepparevägen 8
Kvinnokliniken K57 246 57 Barsebäck
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
141 86 Stockholm Överläkare Jonas Wallvik
Medicinkliniken, Hematologisektionen
Med. dr. Bengt Ljungberg Sundsvalls sjukhus
Läkemedelsverket 851 86 Sundsvall
Box 26
751 03 Uppsala Överläkare Agneta Wikman
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Överläkare Norbert Lubenow Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin 141 86 Stockholm
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala Universitetslektor Jonas Åkeson
Anestesiologi och intensivvård
Medicinalråd Göran Mellbring Lunds universitet
Socialstyrelsen Box 117
106 30 Stockholm 221 00 Lund
och
Överläkare Christer Nilsson Överläkare
Anestesikliniken Anestesikliniken
Blekingesjukhuset Skånes universitetssjukhus
371 85 Karlskrona 205 02 Malmö
Överläkare Rut Norda
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
*) Deltog ej vid mötet men har aktivt bidragit i för- och efterarbete vid framtagande av dokumentet.
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 15

16. b a kG r U n d s d o k U m e n tat I o n
Behandling med plasma och
Solvent/Detergent-behandlad plasma
– bakgrundsdokumentation
Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript.
Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen i sin helhet.
Plasma, avsedd för transfusion: aspekter på
kvalitet/tillgång/användning i Sverige
Rut Norda
Tillgång till plasma i Sverige (1) 70 IU per 100 mL och samma nivå skall uppnås för andra
Varje godkänd helblodsgivning (drygt 497 000 under 2008) labila koagulationsfaktorer och naturliga hämmare. Kraven
resulterar i princip i en plasmaenhet på 250–270 mL. Vid en på högsta tillåtna antal erytrocyter, trombocyter och leuko-
plasmagivning (drygt 70 000 under 2008) erhålls cirka 600 cyter per liter plasma anges lika i EG och CoE. FFP skall
mL plasma. År 2008 var cirka 114 000 plasmaenheter till- transfunderas inom några timmar efter upptining eller kas-
gängliga för transfusion. Cirka 105 000 (92 %) transfunde- seras. Om FFP bereds ytterligare måste detta anges på blo-
rades och övriga 8 % kasserades eller utdaterades. Cirka 1 700 denhetens etikett enligt EG. I SOSFS 2006:17, ändrad i
enheter av det registrerade plasmaläkemedlet Octaplas rap- 2007:20, anges dels plasma leukocytbefriad, som får förvaras
porterades som transfunderade. Helt nyligen publicerades en upp till 14 dagar vid 2–6 °C, dels plasma färskfryst i enlighet
rapport i Läkartidningen som beskriver användningen av med reglerna från EG.
Octaplas i Sverige (2). Huvuddelen (cirka 80 %) av den plasma
som tas fram av blodverksamheterna i Sverige är avsedd för
läkemedelsframställning av albumin, immunglobulin och olika Plasma avsedd för transfusion
hemostatiska preparat. Karantänslagrad FFP innebär att sållningstester avseende
markörer för smittsamhet är upprepat negativa med cirka
fyra månaders mellanrum. Det finns flera andra beredningar
Regler och riktlinjer angående kvalitet av plasma som inte kan karakteriseras som FFP i enlighet
Sedan många år tillbaka har kvalitetskraven för plasmaråvara med definitionen från EG och CoE. Olika typer av behand-
definierats i europeisk lagstiftning om God framställnings- lingar för att inaktivera virus och andra mikroorganismer i
sed (Good Manufacturing Practice, GMP) som omfattar plasma görs med till exempel solvent-detergentbehandling
hela kedjan från urval av givare till leverans av den frysta eller amotosalen-UVA-bestrålning och innehåller olika re-
plasmaråvaran till industrin. Särskilda bestämmelser reglerar ningssteg efter den initiala behandlingen (6–14). Inaktive-
detta område som inte kommer att beröras närmare. Euro- ringen genomförs på individuella enheter eller små pooler (≤
parådet (CoE) har via en arbetsgrupp under många år givit 10 enheter) (3). En beredningsform som är också ett regist-
ut riktlinjer för hur blodkomponenter skall framställas, rerat läkemedel är stora pooler (> 1 000 enheter) som pato-
kontrolleras och användas (3). Under 2000-talet har den geninaktiverats och delats upp i doser på 200 mL (15,16). I
Europeiska gemenskapen (EG) givit ut direktiv (4) och kom- flera europeiska länder finns krav på att all plasma skall vara
missionsdirektiv (5) som integrerats i Socialstyrelsens föreskrif- antingen karantänslagrad eller patogeninaktiverad och i sta-
ter för blodverksamhet (SOSFS 2006:17, reviderad 2007:20). tistiken från CoE och dess transfusionskommitté redovisas
Svensk förening för transfusionsmedicin (SFTM) ger i sådana krav (17). Under tidigt 1990-tal gjorde Socialstyrel-
Handbok för Blodcentraler mer detaljerade anvisningar för sen bedömningen att införandet av sådana krav inte skulle
framställning och kontroll av plasma för transfusion. Både vara kostnadseffektivt i Sverige vilket redovisades vid ett
EG och CoE definierar färskfryst plasma (FFP). I SOSFS sektionssymposium på Läkaresällskapets riksstämma.
och Handbok för Blodcentraler finns även plasma, icke-fryst Vid centralisering av komponentberedning, som har ge-
eller tinad. Enligt EG skall FVIII-aktiviteten i genomsnitt nomförts i flera europeiska länder, förvaras helblodet upp till
vara minst 70 % av aktiviteten i den färskberedda komponen- 24 timmar före uppdelning i komponenter (18). CoE har
ten. Enligt CoE skall FVIII-aktiviteten i genomsnitt vara definierat under vilka betingelser sådan förvaring får ske för
16 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010

17. b a kG r U n d s d o k U m e n tat I o n
att plasmakomponenten fortfarande skall kallas FFP (3). enheter, är den skillnaden utjämnad (32, se Figur 1). Studi-
FP24 är ett begrepp som används för att särskilja denna erna av plasma, ej FFP, är olika stora och resultaten presen-
plasma från andra typer (19). I USA finns möjligheten att teras i procent (33,34) eller IU/100 mL (11–13,18–20,
förvara tinad FFP som ”plasma” upp till fem dygn (20). 35–37) som medelvärde ± SD, median och kvartiler eller
Användningen av FFP som enda beredningen av plasma maximal spridning. Man kan dra slutsatsen att det genom-
för transfusion medför viss väntetid efter beställningen på snittliga värdet för koagulationsfaktorer ligger på eller över
grund av upptining (21). Om plasmaenheten sedan inte 70 % av ursprungsvärdet eller 70 IU/mL. Undantagen är
används måste den kasseras, vilket kan leda till > 15 % FVIII, FV i icke leukocytbefriad plasma (19), fibrinogen i
kassation(22). De svenska reglerna innebär att FFP måste metylenblåbehandlad plasma (38) och plasmin-inhitor i
beredas och frysas inom 18, helst 8, timmar. Plasmaenhe- solvent-detergentbehandlad plasma (39). Den genomsnitt-
terna leukocytbefrias genom re-centrifugering eller filtre- liga nivån sjunker under förvaringen ned mot eller under
ring. Icke-fryst eller tinad plasma får enligt Handbok för gränsvärdet 70 % eller 70 IU/mL, se Tabell I. I Storbritan-
Blodcentraler förvaras upp till 14 dygn i 2–6 °C och lämnas nien övervägde man att tillåta lagring av tinad FFP som
ut i stället för FFP i allra flesta kliniska situationer. Plasma- ”plasma” under 36 timmar, även om FVIII-aktiviteten då
enheter är därmed snabbt tillgängliga och kan tas i retur om understiger kvalitetskravet att 75 % av alla plasmaenheter
de förvarats korrekt utanför blodcentralen (SOSFS 2006:17, skall innehålla mer än 70 IU/mL (40). Förvaringstiden be-
ändrad i 2007:20). Vetenskapliga data till stöd för dessa gränsades till 24 timmar på grund av bristande kunskap om
regler (23,24) har tagits fram på 1980-talet och sedan upp- riskerna för eventuell bakteriell kontamination av plasmaen-
daterats (25–28). En diskussion av kriterierna fördes på ett heterna i samband med upptining och förvaring.
sektionssymposium i Svensk Förening för Transfusionsme- I några europeiska länder har man fattat beslut om att
dicin vid Läkaresällskapets riksstämma 2006. Även om använda enbart patogeninaktiverad plasma (Belgien, Irland,
FVIII-aktiviteten i plasma inte uppfyller kraven för FFP Luxemburg) medan man i andra länder har en kombinaion
enligt EG, CoE och SOSFS, har beredningen accepterats av karantänlagrad och patogeninaktiverad plasma (17). I
eftersom renframställd FVIII-preparat finns tillgängliga. Norge fattades beslut om användning av S7D-plasma för
De senaste åren har transfusion av plasma tillämpats i tidi- cirka 18 år sedan, och i Finland togs beslutet för två år sedan
gare skeden vid behandling av stora blödningar och därmed (15,41).
har behovet av snabb tillgänglighet understrukits (21,29,30).
Dessa andra beredningar av plasma har undersökts enligt
kvalitetskraven för FFP enligt EG och CoE, under den Andra proteiner i plasma för transfusion
tidsrymd som FFP tillåts vara i upptinad form och under En enhet plasma innehåller en stor mängd andra proteiner
den tidsrymd som tillåts för ”plasma” i till exempel USA än koagulationsproteiner – albumin, immunglobuliner, fak-
eller Sverige (24,27,28). torer i komplement- och kontaktsystemet (42). Nivå och
specificitet av antikroppar är givareberoende, liksom före-
komsten av löslig AB-substans (43,44). Aktivering av kom-
Kvalitetsundersökningar avseende plasma, plement- eller kontaktsystemet kan orsakas av givaren, på
ej FFP framställnings- eller förvaringssättet (16,45–47). Vid plas-
Kvalitetsundersökningarna gäller aktiviteten hos många matransfusioner till patienter med stora och svåra blöd-
koagulationsproteiner samt övergripande funktionstester. ningar kan tillförsel av icke fraktionerad plasma vara en fördel
Det är en stor spridning mellan de individuella enheterna (48). För andra patienter kan det vara svårt att identifiera
(31). I plasmaläkemedlet Octaplas, som är poolad av > 1 000 några fördelar med ett sådant förfarande. Faktorer som
Tabell I. Undersökning av FV, FXI, vWF och ADAMTS 13 i plasma, antingen icke-fryst eller tinad,
under förvaring vid 2–6 °C.
aktivitet n= 4–6 tim 5d 7d 14 d
fv % av referens, medel (26) 10 100 nd 98 78
kIU/L, median (range) (27) 19 0,9 (0,7–1,6) nd nd 0,7 (0,5–1,2)
% av referens, medel ± sd (22) 5 107 ± 15 nd 80 ± 10 65 ± 11
IU/mL, medel ± sd (105) 18 1,31 ± 0,08 0,87 ± 0,07 nd nd
IU/mL, medel ± sd (19) 20 0,86 ± 0,13 0,67 ± 0,19 nd nd
IU/mL, medel (range) (106) 20 nd 0,87 (0,64–1,16) nd nd
fXI IU/mL, medel ± sd (105) 18 0,83 ± 0,07 1,26 ± 0,09 nd nd
IU/mL, medel (range) 20 nd 1,07 (0,71–1,44) nd nd
vWf % av referens, medel (26) 10 100 nd 102 98
IU/mL, medel ± sd (19) 20 1,01 ± 0,26 0,93 ± 0,3 nd nd
adamts 13 % av referens, medel ± sd (37) 10 127 ± 25 123 ± 28 nd nd
% av referens, medel ± sd (22) 5 90 ± 11 nd nd 94 ± 11
IU/mL, medel ± sd (105) 18 nd 0,78 ±0,07 nd nd
I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010 • 17

18. b a kG r U n d s d o k U m e n tat I o n
transfunderad volym och transfusionshastighet är svårbe- mottagare som fötts efter 1996, att alla blodkomponenter
dömda och givarens mottaglighet för olika stimuli okänd leukocytbefrias och att de som tidigare transfunderats inte
(49–51). I sådana situationer är ett rimligt kvalitetskrav att får ge blod. Man arbetar med att utveckla särskilda prionfilter
plasmaenheten innehåller funktionella faktorer på hög nivå och sållningstester (67).
och att aktiveringsgraden är så ringa som möjligt (52).
Transfusionsreaktioner
Aktivering av andra kaskadsystem i plasma I samband med en transfusion kan patienten reagera med
under framställning och förvaring olika symtom, oftast med frysningar, tempstegring och ut-
Komplementaktivering har framför allt beskrivits vid filtre- slag. Tranfusionsreaktioner anmäls till blodcentralen med
ring för att uppnå leukocytreduktion, vid membranpassage remiss, prov från patienten och påsarna till den eller de
under plasmaferes samt under förvaringstiden, framför allt blodkomponenter som förknippats med reaktionen. Blod-
under en längre förvaringstid (25,28,45,47,53–55). Olika centralen utreder och ger råd om val av blodkomponenter
splitprodukter som C3a-desArg, C4a-desArg, C5a-desArg, inför eventuella ytterligare transfusioner. Transfusionsreak-
C3d och lösligt C5b-9-komplex kan påvisas, vilka kan ha tionerna kategoriseras och svåra eller allvarliga reaktioner
olika immunologiska effekter via interaktion med trombocy- rapporteras till Blodövervakning i Sverige (BIS), som drivs
ter eller olika populationer av leukocyter (56–61). Köldför- av Svensk Förening för Transfusionsmedicin, och till Social-
stärkt kontaktaktivering har också beskrivits under förva- styrelsen enligt hemovigilans. Både föreningen och myndig-
ringstiden, framför allt i plasma från kvinnliga givare. Utöver heten samarbetar internationellt för att utveckla gemen-
förekomst av aktiva fragment medför aktiveringen också en samma definitioner, utredningsvägar och samla information
förlust av C1 INH (28). Avvikelser i bradykininmetabolis- om förekomst och orsaker.
men hos mottagaren genom enzymdefekter eller läkemedel Blodövervakning i Sverige har följande kategorier (68):
som ACE-hämmare kan medföra ökad mottaglighet för • Inga kliniska symtom (olika former av feltransfusioner).
kontaktaktiverad plasma (62,63). I Uppsalaregionen är dessa • Akut (inom 24 timmar) hemolytisk reaktion (olika for-
förhållanden en anledning till att begränsa förvaringstiden mer av feltransfusioner).
för plasma till sju dagar vid 2–6 °C samt att undvika plasma • Fördröjd (inom 2–28 dygn) hemolytisk reaktion.
från kvinnliga givare (28). I icke-leukocytbefriad plasma kan • Anafylaktisk reaktion/överkänslighet.
olika enzym, bland annat myeloperoxidas, frigöras när cel- • TR ALI (transfusionsrelaterad akut lungskada).
lerna desintegrerar och eventuellt medföra biologiska effekter • Transfusionsöverförd bakterieinfektion.
(64). • Transfusionsöverförd virusinfektion.
• TACO (cirkulationsöverbelastning).
• TAD (transfusionsrelaterad dyspné).
Transfusionsöverförd smitta TR ALI är en reaktion som oftast inträffar inom sex tim-
Kraven avseende urval av blodgivare och laboratorieunder- mar efter avslutad transfusion och karakteriseras av akut
sökningar vid varje blodtappning har formulerats av EG och andnöd, eventuell cyanos, lunginfiltrat, hypoxemi and oftast
i SOSFS. I Sverige finns inga krav på nukleinsyretestning svår och svårbehandlad hypotension. Hypertension eller
(NAT) för HCV, HIV eller HBV av blodtappningar utan feber kan förekomma. Diagnosen av TR ALI bör vara en
fokus läggs på kombinerade antigen- och antikroppstester enkel klinisk diagnos, men andra diagnoser måste uteslutas
för HIV och senare HCV. Patogeninaktivering av trombo- och en noggrann utredning göras. HLA- eller HNA-anti-
cyt- eller plasmakomponenter krävs inte heller. Risken för kroppar kan ge TR ALI hos en mottaglig patient och ofta för
transfusionsöverfört virus av svenska blodkomponenter mottagare av plasmarika blodkomponenter från kvinnliga
uppskattades år 2001 (65) till 1 per 2 miljoner transfusioner givare (69–71). Förebyggande åtgärder har varit att välja
för hepatit B och C och 1 per 6 miljoner transfusioner för plasma från män till transfusion (72).
HIV. Årligen transfunderas cirka 600 000 blodenheter i Transfusionsreaktioner rapporteras per 100 000 transfu-
Sverige och nu har cirka 15 miljoner transfunderats sedan sioner i nationella och internationella nätverk för hemovigi-
HIV-testningen var helt införd 1986, senare kompletterad lans (73). Transfusionsreaktioner har rapporterats oftare
med HIV 1+2-testning. Inga fall av transfusionsöverförd efter transfusion av plasma eller plasmarika trombocytdoser
HIV har konstaterats sedan 1986. 2006 inträffade ett fall av än efter erytrocyter. Milda allergiska reaktioner rapportera-
transfusionsöverförd HCV-infektion vilket är det första fal- des vid cirka 162 och febrila icke-hemolytiska reaktioner 53
let sedan 1993 (1). Det första fallet av transfusionsöverförd per 100 000. Allvarligare anafylaktiska/överkänslighets-
HBV-infektion efter 2000 inträffade 2005 (66). Inga fall av reaktioner rapporterades till 24 per 100 000 enligt hemovi-
bakteriell smitta med plasma har rapporterats till Riskdata- gilanssystem i Danmark, Frankrike och Kanada (74–76).
basen, Socialstyrelsen, mellan januari 1996 och september Allvarliga och ibland dödliga reaktioner som TACO har
2004. Denna positiva epidemiologiska situation måste upp- rapporterats som 1–2 per 100 000 transfusioner och TR ALI
rätthållas med fortsatt omsorgsfullt arbete med urval av gi- som 2 per 100 000 (77–80). Incidensen av transfusionsreak-
vare och testning av blodtappningar. tioner är svåra att beräkna, eftersom de sannolikt är under-
Prioner förorsakar variant Creutzfeldt Jakobs sjukdom rapporterade. Vanligast i Sverige 2004–2008 är anafylaktis-
(vCJD), som först iakttogs i Storbritannien, och fyra san- ka/överkänslighetsreaktioner och feltransfusioner med eller
nolika fall av transfusionsöverförd vCJD har rapporterats. utan kliniska symtom (1). Octaplas har rapporterats ha mycket
Förebyggande åtgärder har varit att inte använda brittisk få transfusionsreaktioner (2,81). Förebyggande åtgärder för
plasma till läkemedelsframställning eller till transfusion av alla transfusionsreaktioner är att vetenskapligt granska den
18 • I n f o r m at I o n f r å n L ä k e m e d e L s v e r k e t 3 : 2 010