Äldre personers känsla av trygghet – yttre och inre källor. Lisbeth Fagerström, Høgskolen i Buskerud.

1. ÄLDRE PERSONERS
KÄNSLA AV TRYGGHET –
YTTRE OCH INRE KÄLLOR
Lisbeth Fagerström
Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen i Buskerud
Docent i vårdvetenskap, Åbo Akademi
1

2. Vad är trygghet?
2

3. Trygghet som begrepp o. fenomen
Yttre trygghet Inre trygghet
• Säker omgivning i hemmet • Tillit till sig själv och egen
• Tryggt att röra sig ensam ute förmåga (sense of mastery)
• Icke utsatt för våld • Att uppleva sig trygg trots yttre
• Icke utsatt för terrordåd osäkerhet
• Icke utsatt för övergrepp • Att känna att livet är hanterbart
(känsla av sammanhang)
• Ren miljö
• Att uppleva en viss kontroll i
• Ekonomisk trygghet livet
• Tillit till institutioner som ger • Ontologisk, grundläggande
trygghet (hälso- och tillit
socialvård, polisväsendet mm)
Maslow (1964): säkerhet, stabilitet
o. frihet från rädsla i kaotisk
värld. 3

4. Botnia Antlantica
http://gerda.novia.fi
4

5. GERDA projektet 2004-2006
• Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling
fördjupa den medicinska, vård- och omsorgsinriktade samt
samhällsvetenskapliga kunskapen om vad ett gott åldrande och
gott liv för äldre människor innebär.
• Gerda Botnia är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt med
fokus på äldres livsvillkor. Forskningssamarbete sedan 2000.
• Projektparter är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi och Umeå
universitet.
• Inom ramen för projektets har etablerats Resurscentrum
GERDA, som koordinerar de fysiska och virtuella möten samt
förvaltar databasen GERDA
• GERDA Botnia är finansierat av Interreg, Österbottens förbund,
Umeå kommun och deltagande högskolor/universitet.
5

6. Gerda projektet 2004-2006
• Gerda-projektet utförde 2005 en enkätstudie bland
65- och 75-åringar i Kvarkenregionen.
• Hembesöksstudien genomfördes under 2005-2006 till
de allra äldsta 85-åringar, 90-åringar och 95+-åringar
har som syfte att kartlägga de allra äldstas
upplevelser av sin hälsa och livssituation i ett brett
perspektiv (30-tal instrument)
• Forts GERDA Botnia 2009-06.2012: Ny enkätstudien
till ca 10 000 äldre + hembesök till de äldsta
6

7. Teoretisk referensram för studien
External and
inner sources of
security (e.g.
sense of mastery,
functional ability,
economic
security, social
network)
Subjective sense
of security
Background
variable (e.g.
sex and region)
7

8. Studiens syfte
• Syfte med studien: Att utforska möjliga yttre
(ekonomi, sociala nätverk) och inre, egna
källor/faktorer (funktionsförmåga, sense of
mastery), som har samband med känslan av
trygghet/otrygghet.
Fagerström, L., Lillbacka, R., Gustafson, Y., Johansson, S.,
Jakobsson, G. & Vartiainen P. 2011. The sense of security
among 65- and 75-years old – an exploratory study of possible
external and internal sources of security. Journal of Advanced
Nursing, 67(6):1305-16.
8

9. 65- o 75-åringars erfarenheter av
trygghet i Kvarkenregionen
Datainsamling:
• GERDA enkäten utskickades under hösten 2005
• Enkäten (totalt 75 frågor) uppbyggd utgående från en
helhetssyn och tvärvetenskapligt perspektiv – faktorer för ett gott
åldrande
Material:
• 3370 svarade (68,4 %)
• Västerbotten – 15 kommuner
• Österbotten – 18 kommuner
• Tre språkgrupper: rikssvenskar (54%), finlandssvenskar (28%)
och finskspråkiga (18%)
Metod för dataanalys:
• Stegvis regressionsanalys (inkl. nominal stepwise regressions)
9

10. Upplever Du Ditt liv i dag otryggt eller tryggt?
Total antal svar N=3316
Svarsalternativ:
Mycket otryggt 2,7%
Ganska otryggt 8,1%
Svårt att säga 10,0%
Ganska tryggt 59,7%
Mycket tryggt 19,5%
10

11. Frequencies for variables in the analysis (N=3370)
_________________________________________________________________
Functional capacity Good Poor
(72.5%) (27.5%)
Economic security Good Poor
(63.9%) (36.1%)
Life is meaningful Meaningful Less meaningful
(24.9%) (75.1%)
Yes No
Frequent social contact (49.7%) (50.3%)
Trust family (93.8%) (6.2%)
Trust friends or neighbors (59.5%) (40.5%)
Trust “others” (47.3%) (52.7%)
Confidence in political institutions (49.0%) (51.0%)
Confidence in economic institutions (40.4%) (59.6%)
Confidence in service and health care (48.0%) (52.0%)
Recent crisis (48.5%) (51.5%)
World is expected to be chaotic (43.0%) (57.0%)
Mastery of crises (43.7%) (56.3%)
Religious beliefs (68.1%) (31.9%)
_______________________________________________________________________
____
11

12. Parameter estimates of the final model
Insecure Very secure
B p eB (O.R.) B p eB (O.R.)
Constant .219 n.s. -3.955 .000
Trust family -.633 .000 .531 .051 n.s. 1.052
Trust friends or neighbors
-.228 .033 .796 .108 n.s. 1.114
Trust “others” -.171 n.s. .843 .207 n.s. 1.230
Confidence in financial
institutions -.137 n.s. .872 .350 .003 1.420
Functional ability -.434 .003 .648 -.133 n.s. .875
Economic security -.445 .000 .641 .689 .000 1.992
Recent crisis -.472 .000 .624 .449 .000 1.566
World is expected to be chaotic
-1.435 .000 .238 .363 n.s. 1.438 12
Mastery of crises -.110 n.s. .896 .466 .000 1.594

13. Påverkande faktorer
För mera trygga personer För otrygga personer
• Bedömer sin ekonomiska • Tilliten till familj, vänner och
situation som säker (OR 2.0) grannar är mindre (OR 0.5;
• Litar på ekonomiska 0.8)
institutioner (OR 1.4) • Skattar sin funktionsförmåga
• Upplever att de kan hantera sämre (OR 0.6)
kriser (och sitt liv) (OR 1.6) • Bedömer sin ekonomiska
• Upplever livet mera situation som mindre säker
meningsfullt (OR 9.3) (OR 0.6)
• Förväntar sig att omvärlden är
Känslan av att kunna hantera mindre kaotisk (OR 0.2)
kriser – viktigt för upplevelse • Har inte nyligen upplevt kriser
av trygghet. (OR 0.6)
13

14. Resultat
• Var personen lever inverkar på upplevelsen av trygghet – personer i
Västerbotten upplever sig mera trygga än i Österbotten (både finsk-
och svenskspråkiga).
• Män upplever sig mera trygga än kvinnor.
• Finlandssvenskar som upplever livet mera kaotiskt är mera benägna att
känna sig mycket trygga.
• Äldre personer som upplever sitt liv som tryggt har mera tillit till sociala
nätverk.
• Trygga personer upplever sitt liv mera meningsfullt och anser sig kunna
hantera livskriser.
• Sambandet mellan fysisk funktionsförmåga och upplevelse av
otrygghet är oklar. För trygga personer inget samband, men för otrygga
manliga personer inverkar en sämre funktionsförmåga negativt.
• Källor till trygghet är olika för trygga respektive otrygga personer.
14

15. Konklusioner och implikationer
för klinisk praxis
Äldre personer som upplever trygghet och upplever sig kunna
hantera sitt liv – har en tillit till sig själv och sin egen förmåga efter
ett långt liv, trots externa o/el interna hot = inre hälsoresurs.
• Välfungerande institutioner ger en större trygghet för de otrygga.
• Starka sociala nätverk medverkar till trygghet.
• Hur stärka upplevelsen av trygghet i eget hem?
En trygg och säker omgivning är viktig.
Relationer och gemenskap kan inge trygghet.
Genom att stöda meningsfullheten i livet kan tryggheten stärkas.
Fungerande hälso- och sjukvård inger trygghet
En central fråga - Hur kan vi stärka den äldres tillit till sig själv?
15

16. Trygghet
16

17. Trygghet och tillit
17

18. Tack för uppmärksamheten!
18