SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  1
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten


Material

3 bägare
Mätglas (mätcylinder)
Elektrisk värmare
Glasskål

Socker
Vatten


   •     Mät upp 50 ml vatten och 150 ml socker i två 250 ml bägare
   •     (använd mätglas, mät sockret först!)

   •     Koka upp vattnet ch ta det från värmen

   •     Rör i en sked socker, och rör om tills den har löst sig helt.

   •     När sockret är helt löst så rör ni ner en sked socker till, Rör om mycket och länge!

   •     Värm vattnet då och då så att det är kokhett. Men låt det inte koka över

   •     När det inte går att lösa mer socker kommer lite socker att ligga kvar på botten av
         bägaren. Tillsätt inte mer socker då


   •     Häll försiktigt över det kokheta sockervattnet i ett mätglas och mät volymen. Låt
         sockret på bottnen ligga kvar. Mät volymen av det socker som ni har kvar som inte
         har rörts ner i vatten!


   •     Häll tillbaka sockervattnet i en ren bägare. Kyl av den genom att placera den i en skål
         med kallt vatten. Byt ut vattnet i skålen några gånger så kyls det ner fortare!


Svara på dessa frågor i diskussionen

Varför ska vattnet vara kokhett?
Hur ser den sockerlösningen ut.
Hur mycket socker kunde ni lösa i vattnet. Vad hände när det inte gick att lösa mer socker?
Hur stor volym fick sockerlösningen?
Vad händer när ni kyler av sockerlösningen? Varför blir det så




Labben är inte klar förrän ni har DISKAT.

Contenu connexe

En vedette

Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Magnus Andersson
 
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slide
ken456
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
gulzay
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
gulzay
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
annmari
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
annmari
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
gulzay12
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
joegro
 

En vedette (20)

Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
 
Syror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdfSyror bas hjälp pdf
Syror bas hjälp pdf
 
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
Slöjd (sltx) designuppgift åk 6-9
 
Atomen slide
Atomen slideAtomen slide
Atomen slide
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
Net21 vad får du när du blandar en alkohol med en organisk syra?
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Fyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdfFyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdf
 
Periodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomerPeriodiska systemt och atomer
Periodiska systemt och atomer
 
Kemiska beräkningar
Kemiska beräkningarKemiska beräkningar
Kemiska beräkningar
 
Elektrokemi
ElektrokemiElektrokemi
Elektrokemi
 
Fotosyntes
FotosyntesFotosyntes
Fotosyntes
 
Syror och baser ht 14
Syror och baser   ht 14Syror och baser   ht 14
Syror och baser ht 14
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Myter om flerspråkighet. Anna Flyman Mattsson
Myter om flerspråkighet. Anna Flyman MattssonMyter om flerspråkighet. Anna Flyman Mattsson
Myter om flerspråkighet. Anna Flyman Mattsson
 
Syra- bas-balansen
Syra-  bas-balansenSyra-  bas-balansen
Syra- bas-balansen
 
Atommodeller
AtommodellerAtommodeller
Atommodeller
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1äMnenas små beståndsdelar grund 1
äMnenas små beståndsdelar grund 1
 

Plus de Magnus Andersson (20)

Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 augSunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
 
Lpp materia 6 nm
Lpp materia 6 nm Lpp materia 6 nm
Lpp materia 6 nm
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Kemiska reaktioner
Kemiska reaktionerKemiska reaktioner
Kemiska reaktioner
 
Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapport
 
Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28
 
Kom ihåg om procent
Kom ihåg om procentKom ihåg om procent
Kom ihåg om procent
 
Procent
ProcentProcent
Procent
 
Ekologi2
Ekologi2Ekologi2
Ekologi2
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
 
Ekologi 7ei
Ekologi 7eiEkologi 7ei
Ekologi 7ei
 
Kemi 7a
Kemi 7aKemi 7a
Kemi 7a
 
Bakterier Och Virusarbete
Bakterier Och VirusarbeteBakterier Och Virusarbete
Bakterier Och Virusarbete
 
Svenska Naturtyper
Svenska NaturtyperSvenska Naturtyper
Svenska Naturtyper
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 
Kraft Och RöRelse Thai
Kraft Och RöRelse ThaiKraft Och RöRelse Thai
Kraft Och RöRelse Thai
 
Ekologi Uppgift 1
Ekologi Uppgift 1Ekologi Uppgift 1
Ekologi Uppgift 1
 
Fåglar 5
Fåglar 5Fåglar 5
Fåglar 5
 
KräLdjur 3
KräLdjur 3KräLdjur 3
KräLdjur 3
 

Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten

  • 1. Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten Material 3 bägare Mätglas (mätcylinder) Elektrisk värmare Glasskål Socker Vatten • Mät upp 50 ml vatten och 150 ml socker i två 250 ml bägare • (använd mätglas, mät sockret först!) • Koka upp vattnet ch ta det från värmen • Rör i en sked socker, och rör om tills den har löst sig helt. • När sockret är helt löst så rör ni ner en sked socker till, Rör om mycket och länge! • Värm vattnet då och då så att det är kokhett. Men låt det inte koka över • När det inte går att lösa mer socker kommer lite socker att ligga kvar på botten av bägaren. Tillsätt inte mer socker då • Häll försiktigt över det kokheta sockervattnet i ett mätglas och mät volymen. Låt sockret på bottnen ligga kvar. Mät volymen av det socker som ni har kvar som inte har rörts ner i vatten! • Häll tillbaka sockervattnet i en ren bägare. Kyl av den genom att placera den i en skål med kallt vatten. Byt ut vattnet i skålen några gånger så kyls det ner fortare! Svara på dessa frågor i diskussionen Varför ska vattnet vara kokhett? Hur ser den sockerlösningen ut. Hur mycket socker kunde ni lösa i vattnet. Vad hände när det inte gick att lösa mer socker? Hur stor volym fick sockerlösningen? Vad händer när ni kyler av sockerlösningen? Varför blir det så Labben är inte klar förrän ni har DISKAT.