Hur rapporterar medierna om våldet i Göteborg? Analysen tittar närmare på vilka motiv till våld som lyfts fram, vilka personer som får uttala sig mest, hur göteborgarna upplever situationen – om de känner sig trygga eller otrygga, samt slutligen hur ofta man nämner eller lyfter fram åtgärder för att minska våldet. Retriever har, i samarbete med MEG, gjort en medieanalys över hur medierna speglar våldet i Göteborg. Analysen presenterades under Mediedagarna i Göteborg i mars 2014.

1. Brottsplats Göteborg
Om våldet i medierna
2014.03.04

2. Syfte och avgränsningar
Kvalitativ del, syfte och förutsättning:
Syftet med den här analysen är att undersöka hur medierna rapporterar om
våldet i Göteborg. Skottlossningarna under 2013 och under de två första
månaderna under 2014 analyseras djupare.
Analysen tittar närmare på vilka motiv till våld som lyfts fram, vilka personer
som får uttala sig mest, hur göteborgarna upplever situationen – om de
känner sig trygga eller otrygga, samt slutligen hur ofta man nämner eller lyfter
fram åtgärder för att minska våldet. Uppgifter om antalet skottlossningar i
Göteborg bygger på uppgifter från Västra Götalandspolisen. I den kvantitativa
delen kommer uppgiften om antalet skottlossningar från Brottsförebyggandet
rådet, BRÅ, och de är något fler.
Kvantitativ del, syfte och förutsättning:
I den kvantitativa delen av rapporten redovisas en genomgång av fyra olika
typer av brott: inbrott, kvinnomisshandel, misshandel och skottlossningar. Tre
olika statistiska mätningar jämförs för att se vilken korrelation som finns
mellan antalet anmälda brott, antalet publicerade artiklar samt uppgifter om
hur oroliga människor är för att utsättas för dessa brott. Statistiken över
antalet anmälda brott samt statistik över hur oron hos göteborgarna har
förändrats har hämtats från BRÅ och Nationella trygghetsundersökningen
2006-2013, rapport 2014:3. Artiklarna har hämtats via Retrievers Mediearkiv
för att sammanställa hur många artiklar som har publicerats om de aktuella
brotten. Artiklarna har samlats in via utvalda sökord och dess relevans har
säkerställts manuellt.
Avgränsningar
Analysen i sin helhet baseras på ett kvalitativt urval av källor i tryckt press och
redaktionella webbkällor. (Se definitioner och medieurval s. 15).
2
Index
Kvalitativ del
Skottlossningarna i Göteborg 2013
Slutsatser och sammanfattning
Var sker brotten och var
sker publiciteten?
Är skottlossningarna i Göteborg en
intern angelägenhet?
Vem uttalar sig mest i media?
Är det skillnad på vem
som rapporterar?
Finns det grund för oro?
Kvantitativ del
Statistik - inbrott
Statistik - misshandel
Statistik - kvinnomisshandel
Statistik - skottlossningar
Definitioner och medieurval
Kontaktuppgifter
s.3
s.4
s.5
s.6
s.7
s.9
s.10
s.11
s.12
s.13
s.14
s.15
s.16

3. Skottlossningarna i Göteborg 2013
Artiklar per område
Oron växer i Bergsjön
Orolig personal låter
förskolebarn stanna inne
Göteborgs-Posten, 2013-04-26
Göteborgs-Posten, 2013-09-10
474
Ask till skottlossningens Göteborg
612
Dagens Nyheter, 2013-10-23
Skottlossning i centrala
Göteborg
Skjutningar per område
Expressen, 2013-05-29
Nio mord på gatan - ingen
fälld ännu
793
En skottlossning i veckan i Göteborg
Göteborgs-Posten, 2013-09-06
Svenska Dagbladet, 2013-04-30
Skottlossning mitt ute på gatan i Göteborg
Skräcken efter nya skjutningen
GT, 2013-03-24
GT, 2013-09-18
3

4. Slutsatser och sammanfattning
Vilken bild ges av Göteborg i media?
Medias rapportering om våldet visar en stad med skottlossningar,
dödsskjutningar, gängkriminalitet och otrygga invånare där
skottlossningar mer och mer blivit en del av vardagen. September och
oktober är den mest intensiva perioden under de 14-månader som
Retriever har analyserat. Då äger en tredjedel av skottlossningarna
rum och närmare hälften (47 procent) av det totala antalet artiklar
publiceras under den perioden.
Finns det grund för oro?
I tre fjärdedelar av publiciteten framgår det inte att skottlossningarna
kan klassas som slutet våld, dvs att det finns en koppling mellan
gärningsman och offer. Resultatet blir att läsaren endast möter en
beskrivning av en skottlossning utan att det på något sätt närmare
anges varför den har ägt rum, något som torde påverka orosfaktorn. I
hälften av publiciteten omnämns tidigare brott av samma karaktär.
Genom en ständig påminnelse om tidigare brott etableras intrycket av
en hög brottslighet. Det samlade intrycket blir därför att den mediala
bilden genom sin utformning i det initiala skeendet, avsaknaden i
rapportering av motiv till brotten samt brist på uppföljande
rapportering om det rättsliga efterspelet tillsammans ger en medial
bild av en otrygg stad.
Var sker brotten och var sker publiciteten?
Hisingen och Nordöstra Göteborg dominerar i såväl antal
konstaterade skottlossningar enligt polis såväl som i antalet medialt
uppmärksammade. Analysen visar att det är skillnad på hur mycket
media rapporterar om skottlossningar beroende på var de inträffar.
Trots att mer än hälften av skottlossningarna sker i Nordöstra
Göteborg handlar endast var fjärde artikel om skottlossningarna i
området.
Anges det motiv till skottlossningarna i Göteborg?
I medierapporteringen är journalisterna väldigt försiktiga med att
skriva ut något motiv till den aktuella skottlossningen. I nära tre
fjärdedelar anges ingen anledning till varför skottlossningen sker eller
vilken konflikt som ligger bakom den. I resterande del av artiklarna
framkommer det att skottlossningarna är en intern angelägenhet och
här är det till störst del gängkriminalitet som uppges vara orsaken till
skjutningar.
4

5. Var sker brotten och var sker publiciteten?
Majoriteten av skottlossningarna äger rum på Hisingen och i Nordöstra
Göteborg och det är också dessa delar av Göteborg som omtalas i flest
artiklar. På Hisingen sker 33 procent av skottlossningarna under
mätperioden och området omskrivs i en lika stor procentuell andel av
publiciteten. Trots att mer än hälften av skottlossningarna sker i
Nordöstra Göteborg handlar endast var fjärde artikel om
skottlossningarna i området. Var tionde skottlossning sker i övriga
Göteborg vilket uppmärksammas i 14 procent av publiciteten.
Konstaterade skottlossningar enligt polis
11%
33%
Otydlighet kan öka oron
I en fjärdedel av publiciteten är det inte tydligt vilket område som
åsyftas. I den andelen räknas publicitet som omnämner flera områden
samt använder begreppet Göteborgsområdet vilket oftast sker när den
generella problematiken med skottlossningar diskuteras.
56%
Hisingen
Nordöstra Göteborg
Övriga Göteborg
Uppmärksamhet i media
Att media i sin rapportering är tydlig med var någonstans i staden som
ett brott har ägt rum kan leda till en ökad stigmatisering av ett
specifikt område Samtidigt skulle en klarare bild gentemot läsarna
kunna minska den allmänna oroskänslan över att skottlossningen kan
förekomma överallt i Göteborg.
26%
34%
Närmare 90 procent av stadens skottlossningar sker på Hisingen eller i
de nordöstra delarna av staden men det framgår endast i 60 procent
av artiklarna att skottlossningarna har ägt rum i dessa områden.
14%
26%
Hisingen
5
Nordöstra Göteborg
Övriga Göteborg
Göteborgsområdet

6. Är skottlossningarna i Göteborg en intern angelägenhet?
Motiv till skjutningarna anges inte
I medierapporteringen upplevs journalisterna som väldigt försiktiga
med att skriva ut något motiv till en aktuell skottlossning. I nära tre
fjärdedelar anges ingen anledning till varför en skottlossning sker eller
vilken konflikt som ligger bakom. Detta är mest framträdande när det
gäller skottlossningar som inträffar i nordöstra Göteborg där motiven
endast anges i 16 procent av artiklarna.
I publiciteten som rör skottlossningar i Nordöstra Göteborg
förekommer förslag på åtgärder i lite mindre än var femte artikel.
Flera av artiklarna där åtgärder presenteras härrör från
skottlossningen vid Hammarkullens skola i maj då polisen gavs
utrymme att tala om sina ökade insatser för att förhindra nya brott.
Detta kan ställas i relation till publiciteten som rör skottlossningar på
Hisingen där åtgärder endast presenteras i var tionde artikel.
Till störst del är det polisen som uttalar sig om skottlossningar.
Polisen får gång på gång frågor från journalisterna om motiv som de
undviker att svara på. Det kan förefalla naturligt då många av
artiklarna publiceras i samband med att en skottlossning sker. Men
även i uppföljande rapportering, där gärningsmän och offer är
kända, anges sällan anledningar till brotten utan det lämnas fritt för
läsaren att tolka.
Olika motiv ger olika åtgärdsförslag
Det är tydliga skillnader på vilken typ av åtgärder som förs fram. I
publicitet om gängkriminalitet diskuteras ökad polisnärvaro i utsatta
områden och skärpt vapenlagstiftning. Efter skottlossningen i
Högsbo, där en man skjuter ihjäl sin före detta sambo, talas det i
stället om förändrade regler vid kontaktförbud.
Anledning till skottlossning
Gängkriminalitet vanligast när motiv anges
I en fjärdedel av artiklarna framkommer det att skottlossningarna är
en intern angelägenhet. Här är det till störst del gängkriminalitet som
uppges vara orsaken till skjutningar. Endast i fyra procent anges
familjerelationer ligga bakom skottlossningar, vilket till störst del
utgörs av rapportering kring kvinnomordet i Högsbo.
26%
Få förslag på åtgärder
När motivet till skottlossningarna inte anges blir det även svårt att
presentera förslag på åtgärder. Sett till hela publiciteten presenteras
förslag på åtgärder i knappt var femte artikel, framförallt återfinns
åtgärdsförslagen när hela Göteborgsområdet diskuteras.
74%
Ej angett
Slutet våld
Diagrammet baseras på andelen artiklar där en anledning till skottlossningen anges
6

7. Vem uttalar sig mest i media?
Polis 46%
I 46 procent av all publicitet är det polisen som uttalar sig. Att polisen
intar en så totalt dominerande position är föga förvånande då polisen
naturligt är den primära informationskällan i samband med våldsdåd. En
stor del av rapporteringen består endast av korta uttalanden av informativ
karaktär om inträffade skottlossningar.
Vid sidan av den här rapporteringen finns det dock en liten andel publicitet
där polisen intar en proaktiv roll som syftar till att skapa en positiv bild av
polisens arbete i Göteborg. I var tionde artikel lyfter polisen fram de stora
resurser man sätter in för att lösa våldet och vilka åtgärder som satts in.
Privatpersoner 9%
Privatpersoner är den grupp som kommer till tals i flest artiklar efter
polisen och här ställer journalisterna ofta ledande frågor, exempelvis
”känner du dig otrygg i Göteborg?”, ”vågar du låta dina barn leka
utomhus?” och ”upplever du att våldet har trappats upp i området?”. I över
hälften av artiklarna där en privatperson intervjuas framkommer det att
personen känner sig otrygg på grund av våldet och skottlossningarna. I ett
tiotal artiklar intervjuas privatpersoner i samband med manifestationer
som framförallt genomförs för att ta avstånd från våldsutvecklingen och
visa att de boende står upp mot våldet och vill ha ett tryggt Göteborg.
Rättsväsendet 7%
I de juridiska efterspelen kommenterar personer inom rättsväsendet åtal
och häktningar. I de fall gärningsmän och offer kommer till tals sker detta
genom omskrivningar av vad som sagts i antingen förhör eller under
häktningsförhandlingar och dessa ingår i kategorin rättsväsende.
7
Aktörer som uttalar sig
4% 3% 3%
1%
4%
46%
7%
9%
19%
Polis
Ingen aktör
Privatpersoner
Rättsväsende
Oppositionen
Regeringen
Journalist
Övriga
Forskare/expert
Organisationer
Diagrammet visar andelen artiklar för respektive aktör

8. Vem uttalar sig mest i media?
Oppositionen 4%
Oppositionspolitiker, som utgörs av de röd-gröna partierna i
riksdagen, uttalar sig i 89 artiklar, vilket motsvarar fyra procent av
den totala publiciteten där en talesperson förekommer. Det är
framförallt kommunordförande Anneli Hulthén (S) som för
oppositionens talan och de flesta uttalandena sker i september och
oktober då krismöten, krav på skärpta vapenregler och Beatrice Ask
besök i Göteborg sker.
framförs och, till stor del, tidigare skottlossningar nämns.
Övriga 3%
Inom kategorin övriga ryms talespersoner som är för få att redovisa
separat. Här märks förskolepersonal som uttrycker sin oro för att
släppa ut barnen på lekplatser samt kända idrottsprofiler och
skådespelare som uttalar sig om ”sitt” Göteborg.
Forskare/experter 3%
Till experter räknas två olika grupper: 1) Forskare, framförallt
kriminologer samt 2) företrädare från BRÅ som tilldelas en expertroll
i medierapporteringen. Ofta citeras de i publicitet där någon
annan, främst polis eller politiker, är huvudaktör. Experterna ägnar sig
framför allt åt att svara på frågan om det är mer våld i Göteborg nu än
tidigare samt vad som i så fall kan förklara våldsutvecklingen de
senaste åren.
Regeringen 4%
Representanter från de borgerliga partierna kommer till tals i något
färre artiklar men andelsmässigt utgör uttalandena desamma som för
oppositionen. Här är det en större blandning av personer som
kommenterar skottlossningarna i Göteborg och det är framförallt
ministrarna på regeringsnivå som ger sig in i debatten om det ökade
våldet och hur man ska komma till rätta med det. Som tidigare
nämnts reser Beatrice Ask till Göteborg för att möta med de styrande
Socialdemokraterna men även Jan Björklund ger sig in i debatten när
Anneli Hulthén kräver att regeringen tar sitt ansvar för skjutningarna.
Lokalpolitiker från de borgerliga partierna i Göteborg skriver flertalet
debattartiklar där åtgärder och nysatsningar föreslås för att minska
våldet och öka den positiva bilden av Göteborg.
Organisationer 1%
Representanter från ett flertal organisationer i Göteborg uttalar sig i
samband med skottlossningarna i syfte att förmedla en positiv bild av
deras stadsdel och att de inte accepterar våldet. De står även bakom
flera manifestationer mot våldet i Göteborg under september och
oktober. Organisationerna visar upp en enighet och kämparvilja som
är oerhört viktig för att mildra mediebilden av det rädda, otrygga
Göteborg.
Journalister 4%
Journalister och redaktörer har givetvis den yttersta makten över hur
artiklarna och nyhetsinslagen om våldsdåden i Göteborg återges. I
denna del av analysen fokuserar är det istället det rent journalistiska
åsiktsmaterialet i form av krönikor och ledare där deras åsikter
8

9. Är det skillnad på vem som rapporterar?
De utvalda medierna vars artiklar ligger till grund för analysen har
grupperats i följande kategorier:
1) Stadspress: Göteborgs-Posten, GT, Metro Göteborg
2) Lokalmedier i närområde: Bohusläningen, Skaraborgs Allehanda
samt Hallands Nyheter
3) Rikspress: Aftonbladet, Metro, Expressen, Svenska Dagbladet
samt Dagens Nyheter.
Mediegruppen riksmedier står för 40 procent av mediebevakningen.
Strax över hälften av artiklarna består av korta notiser och hälften av
de 25 ledar- och debattartiklarna som skrivs i riksmedierna publiceras
i Expressen. Riksmedierna nämner sällan anledningar till
skottlossningarna eller åtgärder för att minska våldet vilket kan bidra
till att öka mediebilden av ett otryggt och osäkert Göteborg på
riksnivå.
Det går att se vissa skillnader i rapporteringen mellan de olika
mediegrupperna. Stadspress dominerar nyhetsflödet kraftigt och över
hälften av artiklarna publiceras i dessa tidningar. Göteborgsmedierna
är de som till störst del nämner åtgärder för att minska våldet i
Göteborg, dels i citat från polis och politiker och dels i ledarartiklar
skrivna av de egna journalisterna. Å andra sidan nämns tidigare
skottlossningar till störst del i Göteborgstidningarna vilket blir en
ständig påminnelse för göteborgarna om det ökande våldet.
Lokalmedierna i närområdet runt Göteborg rapporterar relativt lite om
skottlossningarna i Göteborg under de första sju månaderna 2013, i
snitt sju artiklar per månad. Mellan augusti och oktober ökar dock
mediebevakningen till en artikel om dagen. I likhet med rikspressen
består den största delen, 70 procent, av rapporteringen av notiser.
Stadspress
Riksmedier
Lokalmedier i närområde
9

10. Finns det grund för oro?
Flest artiklar om skottlossningar
Frågeställningen inför den här analysen är om media skrämmer oss
med oproportionerlig bevakning eller om medierapporteringen
speglar våldet i samhället. I den kvantitativa delen i den här
analysen, som närmare redovisas på sidan 11-14, konstateras att
skottlossningar är den brottstyp som medialt uppmärksammas mest i
förhållande till antalet begångna brott. Antalet artiklar i snitt per brott
för skottlossningar ligger på sju, samtidigt som snittet för de övriga
brottstyperna ligger på mindre än en artikel per brott för brottstyperna
inbrott, kvinnomisshandel och misshandel.
gängkriminalitet väljer polisen oftast att tona ner kopplingar av den
sorten. Så frågan är vad som skapar mest otrygghet, oviljan att ange
motiv till gärningen eller tona ner betydelsen av kopplingar till
gängkriminalitet?
Mest publicitet när brotten begås
Majoriteten av artiklarna rör brottets initiala fas. Endast 290 artiklar
rapporterar om den rättsliga processen. Den här publiciteten
inkluderar allt från misstänkta som gripits, häktats till åtal och
domslut. Det faktum att media i så förhållandevis liten utsträckning
rapporterar om det rättsliga efterspelet spär på intrycket av att det
sker en rad skottlossningar som inte klaras upp och som därmed kan
förstärka otrygghetskänslan.
Oklar koppling mellan offer och gärningsman
På sidan 6 konstateras att det i 74 procent av publiciteten inte
framgår att skottlossningarna klassas som slutet våld, dvs att det
finns en koppling mellan gärningsman och offer. Resultatet blir att
artikeln som läsaren möter endast beskriver en skottlossning utan att
på något sätt närmare ange varför den har ägt rum, något som skulle
kunna påverka orosfaktorn.
Journalisterna påminner om tidigare brott
I hälften av publiciteten omnämns tidigare brott av samma karaktär.
Genom en ständig påminnelse om tidigare brott etableras intrycket av
en hög brottslighet. I tio procent av publiciteten uttrycks det att våldet
har ökat alternativt blivit grövre. Det är framför allt polisen och
oppositionen som för fram förslag på förbättringar i samband med
konstaterande om att våldet har ökat, vilket i huvudsak sker på
nyhetsplats.
Gängkriminalitet och relationsdrama
Om det tydligt framgår att det är ett relationsdrama, familjekonflikt
alternativt gängkriminalitet minskar risken att den generella läsaren
själv kommer att känna oro för att bli utsatt. Eftersom motivbilden
kan ses som nyckeln till om oro skapas hos läsare fokuserar analysen
närmare på om något motiv för skottlossningen anges. Som tidigare
nämnts anges inget motiv i tre fjärdedelar av alla artiklar. Det är
tydligt i publiciteten att polisen i sina uttalanden allt som oftast inte
kan eller vill uppge motiv och när journalisterna i sina frågor antyder
En medial bild av en otrygg stad
Det samlade intrycket blir därför att den mediala bilden genom sin
rapportering initialt saknar en beskrivning av motiv till brotten samt
bristen på uppföljande rapportering om det rättsliga efterspelet.
Sammantaget skapar en medial bild av en otrygg stad.
10

11. Statistik - Inbrott
Under de tre åren som den kvalitativa delen utgör, 1 januari 2011 till
31 december 2013, fluktuerar samtliga siffror som är inkluderade i
diagrammet.
Kopplingen mellan antalet anmälda brott och antalet artiklar i ämnet
följer inte varandra. Mellan 2012 och 2013 ökar antalet inbrott med
närmare 30 procent och antalet artiklar kring inbrott ökar med 15
procent ,samtidigt minskar andelen som uppger att de känner oro för
inbrott i BRÅ:s undersökning.
Under 2012 sjunker såväl antalet artiklar om inbrott som antalet
anmälda inbrott i jämförelse med 2011. Samtidigt ökar känslan av oro
för inbrott. Siffrorna för 2013 visar att såväl antalet artiklar om inbrott
som antalet anmälningar om inbrott är de högsta för hela
mätperioden. Däremot minskar andelen som uppger sig vara oroliga
för att drabbas av inbrott.
I genomsnitt anmäls det 13 inbrott per publicerad artikel.
Anmälda inbrott, antal artiklar om inbrott samt upplevd oro för inbrott i Göteborg
7000
100%
90%
6000
80%
5000
70%
60%
4000
50%
3000
6100
5824
40%
5166
2000
30%
18%
14%
17%
20%
1000
10%
437
0
2011
508
357
2012
2013
De orange staplarna visar hur många fall av inbrott som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ. De gråa staplarna visar hur
många artiklar som har skrivits om inbrott i Göteborg. Den blå linjen som visar upplevd oro för brottet kommer också från BRÅ.
11
0%

12. Statistik - Misshandel
Statistiken kring misshandel visar att såväl oron för att utsättas för
brottet som antalet artiklar som berör misshandel sjunker under de tre
åren.
Såväl publicitetsmängden för misshandel som oron för att utsättas för
brottet sjunker konstant under de tre senaste åren.
Den minskade oron för att utsättas för misshandel torde därmed
kunna kopplas till så väl att publiciteten minskar som att antalet
faktiska brott minskar.
Den avvikande siffran är antalet anmälda misshandelsfall under 2012.
Antalet anmälda misshandelsbrott ökar det året i jämförelse med
2011 med minskar sedan under 2013.
I genomsnitt anmäls det tre inbrott per publicerad artikel.
Anmälda fall av misshandel, antal artiklar om misshandel samt upplevd oro för att utsättas för misshandel i Göteborg
3000
100%
90%
2500
80%
70%
2000
60%
1500
50%
2640
2565
1000
500
1840
1788
13%
40%
2307
12%
30%
1397
10%
20%
10%
0
0%
2011
2012
2013
De orange staplarna visar hur många fall av misshandel som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ. De gråa staplarna visar
hur många artiklar som har skrivits om misshandel i Göteborg. Den blå linjen som visar upplevd oro för brottet kommer också från BRÅ.
12

13. Statistik - Kvinnomisshandel
Den mediala uppmärksamheten kring kvinnomisshandel och
kvinnofridskränkning är anmärkningsvärt låg i förhållande till antalet
anmälda brott. Under de tre åren förändras publicitetens fokus. 2011
består publiciteten i huvudsak av rapportering kring olika brott som
har begåtts. Under 2012 och 2013 sjunker antalet artiklar av den
karaktären och istället publiceras fler artiklar som berättar om
aktioner för att förhindra våld mot kvinnor.
Genomgången av publiciteten visar att artiklarna är uppbyggda på
liknande sätt som när rapporteringen sker kring de övriga
brottstyperna. I publiciteten återfinns artiklar som täcker allt från
brottsrapportering till förebyggande insatser.
Skillnaden i jämförelse med övriga brottstyper är framförallt det låga
antalet artiklar. I genomsnitt förekommer 45 anmälningar av
kvinnomisshandel per publicerad artikel.
Det förs ingen enskild statistik över oron för att utsättas för detta brott
vilket är anledningen till att uppgiften saknas i diagrammet.
Anmälda fall av kvinnomisshandel samt antal artiklar om kvinnomisshandel i Göteborg
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
1810
1706
1672
600
400
200
35
0
2011
35
2012
47
2013
De orange staplarna visar hur många fall av kvinnomisshandel som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ.
De gråa staplarna visar hur många artiklar som har skrivits om kvinnomisshandel i Göteborg.
13

14. Statistik - Skottlossningar
Som diagrammet nedan visar fullkomligt exploderar den mediala
bevakningen av skottlossningar under 2013, vilket inte står i paritet
med hur många skottlossningar som har skett. Notera att antalet
skottlossningar här bygger på antalet anmälda skottlossningar från
BRÅ och inte är det antal som ligger till grund för den kvalitativa
analysen.
publicitet som rör den direkta brottsrapporteringen, till en viss del
rättegångspublicitet, samt artiklar som talar sammanfattande om
problemet med skottlossningar. Den publicitetsmässiga ökningen
spänner således över flera områden.
Det förs ingen särskild statistik över oro för att utsättas för
skottlossningar vilket är anledningen till att uppgiften saknas i
diagrammet.
Publiciteten för 2013 har analyserats och publiciteten under 2011 och
2012 har fått en överskådlig genomläsning. Innehållet i artiklarna
skiljer sig inte nämnvärt mellan åren. Under alla tre åren återfinns
I genomsnitt publiceras sju artiklar per skottlossning under perioden.
Anmälda fall av skottlossningar samt antal artiklar om skottlossningar i Göteborg
1800
1600
1400
1200
1000
1703
800
600
400
200
0
636
171
437
119
102
2011
2012
2013
De orange staplarna visar hur många fall av skottlossningar som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ.
De gråa staplarna visar hur många artiklar som har skrivits om skottlossningar i Göteborg.
14

15. Definitioner och medieurval
Genom att lista vilka uttalar sig i artiklarna kan frågan om vem som
sätter mediebilden besvaras. Det gör det också möjligt att se om det
är olika aktörer som kommer till tals i olika medier och om det skiljer
sig mellan riks- och lokalpressen.
Område
I den kvalitativa analysen markeras vilket område som omtalas i
respektive artikel. Syftet med att ange området som omnämns i
artikeln är för att se på korrelationen mellan publicitetsmängden över
skottlossningar i vissa områden med konstaterade skjutningar från
polisen.
Medier
I såväl den kvantitativa som den kvalitativa delen av den här
analysen sex tidningar valts ut som har anknytning till Göteborg och
områdena runt omkring. Dessa är: Bohusläningen, GöteborgsPosten, Skaraborgs Allehanda, Hallands Posten och
I tillägg till det ingår de rikstäckande
medierna, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens
Nyheter, så väl webbpublikationen som den tryckta upplagan för
respektive tidning ingår i analysen.
Intern angelägenhet
I djupläsningen av artiklarna noteras om det framkommer huruvida
gärningsman och offer har en koppling. Detta för att kunna klargöra
om den mediala skildringen av skottlossningarna i Göteborg ger
intrycket av att kunna drabba vem som helst.
Åtgärder
Här noteras om det kommer fram att åtgärder görs för att förhindra
ytterligare skottlossningar. Denna variabel kan sedan korsas med
motiv och talespersoner för att se vilka åtgärder som förs fram av
vem och i samband med vilken typ av brott.
Talespersoner
15

16. Kontakter
Om Retriever
Retriever är Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg
för redaktionell research, medieanalys och företagsinformation.
Retriever har kunder i alla branscher av nordiskt näringsliv och
offentlig förvaltning, och ägs av TT och Norska NTB.
IOANNA LOKEBRATT
Medieanalytiker och Pressansvarig
ioanna.lokebratt@retriever.se
Tel. +46 (0) 76 000 10 30
LINDA LARSSON
Medieanalytiker
linda.larsson@retriever.se
Tel: +46(0) 8 546 121 34
RETRIEVER AB
Birger Jarlsgatan 6B
114 34 Stockholm
Tel. +46 8 546 121 00
www.retriever.se
@retriever_se
Retriever Sverige
16