1. UTREDNINGSTJÄNSTEN
Jonas Edholm
Tfn: 08-786 6576
PM 2011-02-24 Dnr 2011:186
JOBBSKATTEAVDRAGET OCH BARNFATTIGDOM
Hur har jobbskatteavdraget påverkat barnfattigdomen i Sverige?
Begrepp och metodiskussion
Med barn avses de som är 18 år eller yngre den 31 december1.
Utredningen utgår från beräkningsmodellen FASIT och databasen
hushållens ekonomi (HEK). Den version av FASIT som används i uppdraget
utgår från regelåret 20102 och data för inkomståret 2008, HEK 2008.
Jobbskatteavdragets effekt uppskattas genom att modellen körs två
gånger. En gång i en oförändrad miljö och en gång i en miljö där
jobbskatteavdraget helt tas bort medan allt annat i modellen hålls
konstant. Differensen mellan de två utfallen är jobbskatteavdragets
effekt.
En fördelningsanalys med FASIT är statisk och är en momentan fördelning
av resurser. Utfallet i FASIT grundar sig på dagens regler och
förutsättningar och därför går det ej att använda fördelningsanalysens
utfall som ett kontrafaktiskt argument. I detta PM jämförs dagens system
med jobbskatteavdrag med en parallell värld med dagens system men utan
jobbskatteavdrag. Det går således inte att dra några säkra slutsatser om
avdragets inverkan på barnfattigdomen från år 2007 fram till idag. En
anledning till det är att jobbskatteavdraget syftar till att åstadkomma
dynamiska effekter, öka arbetsutbudet, exempelvis hos de fattigaste, och
den effekten fångas inte i en statisk analys. Jobbskatteavdraget är en
minskning av statens intäkter och har genomförts samtidigt med
utgiftssänkningar, vilket i sin tur har påverkan på inkomstfördelningen.
Dessa effekter beaktas ej i detta PM.
För ett fördjupande avsnitt om metod och datamaterial se bilaga 1.
Relativt fattiga – 60 procent av medianinkomsten
I de fördelningsstudier som görs av bl.a. Eurostat räknas ett hushåll som
fattigt om det har en disponibel inkomst under 60 procent av
medianinkomsten justerad för hushållets försörjningsbörda.
1Vissa studier avser hemmavarande barn/ungdomar under 20 år.
2Regelåret 2010 väljs av den anledningen det var detta år det senaste steget i
jobbskatteavdraget infördes.

2. Med 60 p rocent av m edianinkom st som gräns fö r fattigd om kom m erde t
en
alltid att finnas fattiga även i m ycke t rika sam h älle n. M åtte t skall
d ärfö r ses som en ind ikato r p å inkom sto j m likhe ten och ä r fram fö rallt
ä
användbart fö r att s tu de ra fö ränd ringen av inkom stförd e lningen öve r
tid en. D e tta m ått p å ande l fattiga barn u ttrycke r m e rbarn fam ilj rn as
en e
ekonom iska s tand ard i re lation till s tand arden hos sam tliga hush åll.
Absolut fattigdomsgräns - Normen för ekonomiskt bistånd
E tt m e rabsolu t m ått p å fattigd om är de hush åll som har en d isponibe lin-
kom stunde rnorm en fö r ekonom iskt bis tånd (socialbid ragsnorm en).
Riksnor en fö r be räkning av skäliga kos tnade r och grund ar sig p å
m
Konsum entve rke ts senaste p ris- och konsum tionsunders ökningar.
Nivån p å fattigd om en be ror p å vilke t m ått som används och hu r de tta i sin
tu r ä r konstrue rat. D e tta PM u tg år från riksnorm en fö r ekonom iskt
bis tånd fö r 201 0 n är absolu t fattigd om skattas . S ocials tyre lsen (201 0)
använde r sig av 1 985 å rs norm fram skrive t m ed KPI. S äke rligen skilj re
nivån p å ande l absolu t fattiga m e llan de tta PM och S ocials tyre lsens
en
rapport.
Jobbskatteavdragets effekt på barnfattigdom
In fö r budge tåre t 2007 in fö rd es de t fö rs ta jobbskatte avd rage t vilke t
d äre fte r har fö rs tä rk ts tre g ånge r. S am m anlagt har den
offe n tligfinansie lla kos tnaden fö r skatte s änkningen uppgått till 70
m iljard e r kr. (D S 201 0:37)
Tabell 1 – Jobbskatteavdragets inverkan på barnfattigdom
Absolu Re lativ O ECD Re lativ PEL
t
Fattig Fattiga barn Fattig Fattiga barn till Fattig Fattiga barn
a barn till a barn ensam stående a barn till
ensam stående ensam stående
Med 6,7 % 20,1 % 1 3,1 % 30,4 % 1 4,0 % 32,5 %
JS A
U tan 7,7 % 22,4 % 1 2,2 % 27,8 % 1 3,0 % 27,7 %
JS A
D iff. % - -1 ,1 -2,3 0,9 2,6 1 ,0 4,7
enhe t
K älla: Egna be räkningar, FAS IT, HEK (S CB)
Anm. För 2008 överskattas andelen fattiga barn till ensamstående
föräldrar. Detta beror till stor del på ett selektionsproblem hos
SCB.3
I tabell 1 återfinns jobbskatteavdragets effekt på barnfattigdom,
redovisad med ett absolut och relativt mått. I tabellen redovisas också
barn till ensamstående föräldrar i en egen grupp. Effekten av
jobbskatteavdraget är positiv på absolut fattigdom som minskat med drygt
en procentenhet. Andelen fattiga barn till ensamstående föräldrar har
också minskat enligt samma mått, med ca 2 procentenheter.
Hans Heggeman, SCB. Telefonsamtal 110217. SCB kommer till 2010 års version minimera
3
risken att detta ska inträffa genom att ha ett större urval i denna grupp.
2

3. I re lativ m ening har dock barn fattigd om en ökat m ed ca 1 p rocentenhe t och
de tta obe roende val av ekvivale nsskala. N är de t g älle r barn till
ensam stående fö rä ld rar uppvisar b åd a de re lativa m åtte n en ökning av
barn fattigd om en m en h är skilln ad en m e llan vale t av ekvivale nsskala
4
be tyd ande.
Den relativa fattigdomen är som ovan nämndes ett mått på inkomstspridning
och därför är de uppvisade effekterna väntade. Jobbskatteavdraget är
designat att premiera förvärvsinkomster och personer som har inkomster
under 60 procent av medianen i inkomstfördelningen arbetar i genomsnitt
färre timmar och har lägre arbetsinkomster än de som ligger över. På sikt
väntar sig Finansdepartementet (DS 2010:37) att jobbskatteavdragets
dynamiska effekter ska ha en utjämnande effekt med avseende på de
människorna med lägst inkomst i fördelningen.
Ett sätt att ytterligare belysa hur de relativa måtten uppvisar en ökad
fattigdom är att illustrera inkomstspridningstrenden över en längre tid. I
diagram 1 ser vi hur medianen avviker från den tionde percentilen sedan
slutet av nittiotalet.
Diagram 1 – Inkomstspridning 1991 – 2008. Disponibel inkomst
per konsumtionsenhet exklusive kapitalvinster och inkomster.5
350
P10 P50 P90 317
300
276,1
250
249,1
208,4
Tusentals kronor
226,1 189,1
200
167,9
150 131 148,7
142,8
105,7
100
101,2
92,7
92,3 84,8
50
0
1991
1995
1999
2000
2002
2003
2004
2006
2007
2008
2001
2005
Källa: Inkomstfördelningsundersökningen 2008. (SCB)
Anm. Värdena mellan 1991, 1995 och 1999 är interpolerade.
Se bilaga för en beskrivning av skillnaden mellan ekvivalensskalorna.
4
SCB använder en egen ekvivalensskala, det påverkar inkomstnivåerna men ej trenden
5
över tid.
3

4. Bilaga 1
Hushållens försörjningsbörda – Ekonomisk standard
Hush ålle ns d isponibla inkom ste r är sum m an av hush ålle ns inkom stav
tjäns t, inkom stav n äringsve rksam het, inkom stav kapital sam t
skatte p liktiga transfe re ringar m ed tillä gg fö r o lika bid rag, s åsom b l.a.
barnbid rag bostadsbid rag och bostadstillägg till pension äre r m .fl.,
red uce rat m ed den s lu tliga skatte n (e xkl. kyrkoavgifte n). Redovisningen av
ande l ”fattiga” ske r fö r kos thush åll .
6
en
För att bättre kunna jämföra inkomster mellan olika hushåll av olika
storlek och sammansättningar brukar den disponibla inkomsten justeras för
försörjningsbördan. Hushållets disponib la inkom stde lat m ed an tale t
konsum tionsenhe te r ge r d isponibe linkom stjus te rat fö r fö rs ö rjn ingsb örd a,
som ben äm ns hush ålle ts ekonom iska s tand ard .
Disponibel inkomst
Ekonom isk s tand ard =
Antal konsumtionsenheter
F ör att be räkna fö rs ö rjn ingsb örd an används en s.k. ekvivale nsskala som
ge r varje hush åll en viss konsum tionsvikt, an tal konsum tionsenhet r,
e
be roende p å hur m ånga vuxna och barn som le ve r tills am m ans. An tal
konsum tionsenhe te r e lle r den ekvivale nsskala som används varie rar m e llan
o lika rapporte r.
I den in te rnatione lla inkom stförd e lningsstatis tiken u tnyttjas ofta den s.k.
O ECD - kalan. Enligt O ECD skalan har den fö rs ta vuxna hush ålls m ed l
s em-
m en vikte n 1 och övriga fam ilj ed l m aröve r 1 3 år tilld e las vikte n 0,5
em em
och övriga m ed l emm ar1 3 å r e lle r yngre få r vikte n 0,3. An tale t
konsum tionsenhe te r fö r hush ålle t m otsvaras av sum m an av dessa tilld e lad e
vikte r.
E tt hush åll m ed två vuxna och e tt barn unde r1 4 å r m ed en d isponibe lin-
kom stp å 200 000 kronor har e fte r h änsyn till fö rs ö rjn ingsb örd a, enligt
O ECD - kalan, en d isponibe linkom stpe r konsum tionsenhetom kring 1 1 1 1 1 0
s
kronor [≈200 000/ ,8]. N äm naren p å 1 ,8 ange r an tale t konsum tions-
1
enhe te r enligt O ECD - kalan.
s
D en skala som används inom re ge ringskans lie t ä r den s.k. PEL-skalan, som
u tg år från lägs ta skäliga le vnadsstand ard (enligt S ocials tyre lsens
riksnorm fö r ekonom iskt bis tånd ).
0,7
PEL-skalan = (An tal vuxna + 0,7×barn)
Med kosthushåll menas alla personer som bor i samma bostad och har gemensam ekonomi
6
och kosthushållning. I ett kosthushåll ingår t.ex. hemmavarande barn som är 18 år och
äldre. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kamrater som
bor ihop och har gemensam ekonomi och kosthushållning.
4

5. E tt hush åll m ed två vuxna och e tt barn m ed en d isponibe linkom stp å
200 000 kronor har e fte r h änsyn till fö rs ö rjn ingsb örd a, enligt PEL-
skalan, en d isponibe linkom stpe r konsum tionsenhetp å knappt 99 790
kronor [≈200 000/2 ,004]. Te rm en 2,004 ä r i de tta fall an tale t
konsum tionsenhet r enligt PEL-skalan. N äm nas b ör att de t är n äs tan
e
enbart re ge ringskans lie t som använde r sig av PEL-skalan.
Data och beräkningsförutsättningar
Analysen öve r an tale t fattiga hush åll, fam ilj ed l m aroch barn
em em
grund ar sig p å S tatis tiska centralb yråns å rliga unde rs ökning om
kosthush ålle ns ekonom i(HEK) . Utfallet för år 2010 är framtagen med
7
hjälp av 2008 års urval framräknad till respektive år med avseende på
befolkning, ekonomi (Konjunkturinstitutets prognos från december 2010) och
gällande regelverk. År 2009 och senare års undersökning finns ännu inte
tillgängliga.
Urvalen består av ca 20 000 hushåll med ca 40 000 familjemedlemmar.
För dessa hushållsmedlemmar finns uppgifter insamlade om bl.a.
arbetsinkomster, arbetslöshetsersättningar, föräldrapenning, sjukpenning,
pensioner etc. samt kapitalinkomster, förmögenheter och betalda skatter
och olika skattefria bidrag såsom t.ex. barn- och bostadsbidrag. En del av
informationen kommer från deklarationsuppgifterna varför materialet
eftersläpar ca två år i tiden.
Individerna och hushållen i urvalet tilldelas en vikt, omvänt proportionellt
mot sannolikheten att bli utvald, som representerar antalet
individer/hushåll i riket. Materialet avser således ekonomin och
förhållande under ett helt inkomstår.
Befolkningen justeras för förändringen i befolkningsstrukturen och bygger
på att vikterna för olika kön och åldersgrupper räknas om med
förändringen i åldersstrukturen enligt Statistiska centralbyråns
befolkningsstatistik. Vikterna kalibreras också mot förändringen i
arbetslösheten, antalet med sjukpenning och föräldrapenning enligt
senaste prognoser från Konjunkturinstitutets och Försäkringskassan.
Framskrivningar av ekonomiska variabler sker till en del med konsument-
prisindex. Löneinkomster justeras med förändringen i löneutvecklingen för
olika sektorer. Vissa uppgifter såsom t.ex. småhusens taxeringsvärden
hämtas dock in från faktiska uppdaterade register. Modellen justeras även
för respektive års regler. Modellens styrka är att simulera den finansiella
effekten för enskilda individer och hushåll samt effekten för bl.a.
kommunerna och staten av olika regeleffekter. Dessa analyser är dock
statiska och tar inte hänsyn till s.k. beteendeförändringar.
Andelen beräknade ”fattiga” av modellens framskrivna inkomstår är
osäkra eftersom det är ett schablonmässigt framskrivet urval. Beroende
2001 startade SCB med undersökningen om kosthushållens ekonomi. Tidigare år avsågs en
7
annan definition på hushållen.
5

6. på vilket basår analysen grundar sig på kommer resultatet att skifta.
Därför bör utfall för de år sombaseras på framskrivet material tolkas
medmycket stor försiktighet.
6