FSF:s verksamhetsplan 2013 preliminära förslag (21.9.2012).

1. 1
Det här är FSF:s styrelses preliminära förslag till verksamhetsplan för år 2013. Utformningen av och
utgångspunkterna för verksamhetsplanen skiljer sig från verksamhetsplanerna för tidigare år. Den här
förändringen och motiveringen till den beskrivs i följebrevet till materialet för remissrundan.
Målsättningen är att fatta beslut om en verksamhetsplan som till sin belastningsgrad är möjlig att verkställa.
Det innebär att förbundsmötet beslutar om ett strängt avgränsat antal huvudpunkter för verksamheten nästa
år. Vi ber er därför att i era utlåtanden ta ställning till vilka av följande projekt som absolut ska förverkligas. I
ert utlåtande önskar vi att ni tar ställning till vilka fem projekt ni vill se genomföras under nästa år. Om ni
vill föreslå nya projekt bör ni inkludera även de projekten i prioriteringen.
2
3 1.
Mot
nästa
regeringsprogramsförhandlingar
4 Studentrörelsen lobbar för sina mål under flera olika skeden av valperioden. Påverkanscykeln utgår ifrån det
5 befintliga regeringsprogrammet och den på det grundade utvecklingsplanen för utbildning och forskning,
6 samt ifrån statsbudgeten och rambudgeten. Det pågår ändå kontinuerligt arbete för specifika målsättningar,
7 och exempelvis olika skeden av lagberedning definierar rytmen för påverkansarbetet.
8
9 För att påverka regeringsprogrammet – det viktigaste styrande dokumentet för den riksomfattande politiken
10 – måste studentrörelsen klargöra sina målsättningar i så god tid som möjligt, så att påverkansarbetet för de
11 viktigaste målsättningarna ska kunna inledas så tidigt som möjligt.
12
13 Med sikte på följande riksdagsval och påföljande förhandlingar om regeringsprogrammet kommer FSF
14 under 2013 att inleda lobbning gentemot partierna och andra intressegrupper för att främja följande
15 målsättningar:
16
17 1) *se. Bilaga 1: Tidigare och andra möjliga målsättningar för regeringsprogrammet
18 2)
19 3)
20 4)
21
22 FSF definierar tillsammans med studentkårerna de bästa sätten att påverka för att uppnå dessa huvudmål,
23 och inleder påverkansarbetet inför riksdagsvalet år 2015. Dessa spjutspetsar granskas vid förbundsmötena
24 om den politiska situationen förändras.
25
26 FSF går dessutom systematiskt igenom de övriga politiska mål som förbundet arbetat och arbetar för. För
27 varje punkt klargörs i vilket skede den politiska processen är och vad som krävs som följande steg för att
28 uppnå målet. I granskningen fäster FSF särskild uppmärksamhet vid pågående valperiods målsättningar för
29 regeringsprogrammet och hur dessa uppfylls, liksom vid uppföljningen av regeringsprogrammet då halva
30 valperioden gått, samt vid möjliga vidare åtgärder.
31
Vi ber er kommentera speciellt vilka huvudmålsättningar som ska prioriteras. Prioritera fyra (4)
målsättningar. Det är naturligtvis önskvärt att ni även framför egna förslag på målsättningar.
Förbundsmötet beslutar om huvudpunkterna på grundval av det förslag som utformats utgående från
studentkårernas kommentarer.
32

2. 33 2.
Mångsidiga
experter
från
universiteten
34
35 FSF stöder erkännande av högskoleutbildades eget kunnande och möjligheter att få arbete genom att arbeta
36 för en utveckling av undervisnings- och inlärningskulturen vid högskolorna, samt för att stödja
37 framtidsorienterade studier. I planeringen av påverkansarbetet utnyttjar FSF det arbete som gjorts av och
38 den expertis som besitts av fackförbunden, näringslivet och projekt som anknyter till temat. FSF ser till att
39 som samarbetspartner ha arbetsgemenskaper från såväl den offentliga som den privata sektorn, och
40 synliggör samarbetspartnernas personals mångsidiga expertis för studerande på ett intressant visuellt sätt.
41 Många allmänna färdigheter, t. ex. inom interaktion, tidshantering, problemlösning eller att vårda sina egna
42 resurser, är till hjälp för den utexaminerade då personen övergår till arbetslivet. Genom att man utvecklar
43 undervisnings- och inlärningsmetoder, samt praktik och karriärhandledning vid högskolorna, kan
44 studenterna under studietiden tillgodogöra sig allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet, samt få en
45 realistisk bild av arbetsmarknaden, sina egna kunskaper samt hur dessa kan tillämpas i arbetet. Till följd av
46 utvecklingsarbetet blir den högskoleutbildades övergång till arbetslivet efter utexaminering så smidig som
47 möjlig, och förebygger alienering från arbetsmarknaden.
48 3.
Planering
av
en
helhetsreform
av
systemet
för
den
sociala
tryggheten
49 FSF utarbetar en egen långsiktig vision om den grundläggande sociala tryggheten, och om att utvecklingen
50 av de studerandes utkomst ska ske som en del av den sociala tryggheten. FSF utför en omfattande
51 kartläggning av missförhållanden gällande studerandes utkomst, av problem med att kombinera olika stöd
52 och med deras tillräcklighet. I granskningen beaktas även problematiken gällande att studenter arbetar. FSF
53 bekantar sig med olika partiers och organisationers mål och förslag för att utveckla den sociala tryggheten.
54
55 Målet är att tillsammans med studentkårerna för studentrörelsen skapa en egen vision för hur man i Finland
56 borde trygga basinkomsten för medborgare. Modellen betonar studentperspektivet, men begränsar sig inte
57 till det. Kostnaderna för modellen beräknas noggrant med avseende på statsfinanserna.
58 4.
Universitetet
2030
59 År 2013 skapar studentrörelsen sin vision av det finländska idealuniversitetet. Avsikten med visionen är att
60 svara på frågan hur studentrörelsen anser att universitetet se ut på 2030-talet. Hur ser entusiasmerande
61 studier ut? På vilket sätt möts bildning och arbetslivsfärdigheter i inlärningsmålen? Av vad består en
62 drömkurs? På vilket sätt utvecklas onlinestudier? Vilken roll har kunskap och färdigheter i det framtida
63 samhället? Vilken är studentens och studentskapets roll i framtidens universitet? Genom att lösa dessa och
64 andra frågor kan studentrörelsen möta utmaningen i att utvecklingen av det finländska högskoleväsendet
65 och den finländska utbildningspolitiken ofta saknar en bredare vision om hur det högskolesystem skulle se
66 ut som bäst skulle motsvara framtida behov.
67
68 Under visionsarbetet behandlas olika dimensioner av universitetet och studentlivet. Visioneringen kan, med
69 utgångspunkt i de ideal som skapats, behandla bland annat studentantagning, undervisning, forskning,
70 studentkultur, kvalitetssäkring och examinas omfattning, belastning och inlärningsmål. Idealuniversitetet
71 granskas även som en del av hela högskoleväsendet samt i relation till samhället och individuella behov av
72 kunskap och bildning.
73
74 Visionen skapas i samarbete med FSF:s centralkansli, studentkårerna och även externa intressegrupper. Den
75 färdiga visionen utgör en grund för studentrörelsens kommande utbildningspolitiska påverkansarbete. På
76 grundval av den uppdateras vid behov de utbildningspolitiska riktlinjerna i FSF:s policydokument, och
77 inleds påverkansarbete för en strävan mot ett universitetsideal.
78
79 5.
Mot
ett
rättvist
generationskontrakt
80 Under 2013 skapas en vision för rättvisa mellan generationerna, med tanke på den försvagade demografiska
81 försörjningskvoten, förändringarna på arbetsmarknaden och pensionspolitiska frågor. FSF för fram sina

3. 82 synpunkter på marginaliseringen av unga och rättvisa mellan generationer, samt uppmuntrar andra
83 student- och ungdomsorganisationer att delta i diskussionen för att den unga generationens röst ska höras
84 bättre.
85 Under 2013 fördjupar FSF sin kunskap speciellt gällande pensionspolitiken och beslut om den demografiska
86 försörjningskvoten. Pensionspolitiken och många frågor gällande yrkeskarriärer är frågor som förhandlas av
87 arbetsmarknadsorganisationerna. Under 2013 för FSF utförligare dialoger med
88 arbetsmarknadsorganisationerna, påverkar aktivt beslut som ska fattas och för fram sina egna synpunkter
89 både i offentligheten och gentemot olika intressegrupper. Under året för FSF en aktiv diskussion med
90 studentkårerna om frågor gällande yrkeskarriärer och pensioner.
91 6.
Nya
verktyg
för
boendeintressebevakningen
92 FSF går igenom och granskar övergripande sina riktlinjer för studentboende. Det skapas ståndpunkter för
93 förbundet gällande boendefrågor som förbundet ännu inte har någon åsikt i. Man går även igenom och
94 uppdaterar befintliga ståndpunkter. Studentkårerna hörs då FSF bildar sina ståndpunkter.
95
96 FSF utreder den riksomfattande situationen gällande studentboende. Med utgångspunkt i den insamlade
97 informationen och förbundets riktlinjer uppdateras FSF:s boendepolitiska handbok för att spegla 2010-talet.
98 Handbokens syfte är att samla relevant information för aktiva inom studentorganisationer, samt för
99 studentrepresentanter i studentbostadsstiftelser och -bolag, om det aktuella läget, aktörer, historien och
100 framtida boendetrender gällande studentboende. Den ska även ge en övergripande bild av studentrörelsens
101 centrala ståndpunkter i boendefrågor samt stödja studenterna i deras praktiska påverkansarbete.
102
103 I slutet av år 2013 har FSF färdigställt boendepolitiska riktlinjer i form av pro memorior, policydokumentet
104 och en egen publikation så att de kan användas under kommande år.
105
106 7.
Ordentliga
förutsättningar
för
integrering
av
internationella
studenter
107 FSF utarbetar ett eget åtgärdsprogram för att underlätta integreringen av internationella studenter i
108 universitetsgemenskapen och det finländska samhället. Åtgärdsprogrammet hämtar idéer ur FSF:s tidigare
109 rekommendationer och forskning som rör internationella examensstuderande. Målet med arbetet är att vid
110 sidan av den internationaliseringsdiskussion som förs om högskolorna lyfta fram en bredare diskussion om
111 internationaliseringen av samhället och de internationella examensstuderandenas roll i den utvecklingen.
112 Avsikten är även att kartlägga vilka åtgärder som krävs av universitetsgemenskapen, näringslivet,
113 kommunerna och statsmakten för att förbättra integreringen.
114
115 Åtgärdsprogrammet omfattar ett brett spektrum av frågor gällande integration – såväl organisatoriska som
116 utbildnings-, social- och integrationspolitiska frågor. FSF söker förslag på förbättring bland annat gällande
117 tillvägagångssätt för uppehållstillstånd och immigration, universitetens tjänster och kommunikation, boende
118 och boendeservice, studentförmåner, tillgängligheten i studentorganisationerna och möjligheter till
119 nätverkande, att få arbete samt att öka uppskattningen för internationell kompetens.
120
121 På grundval av åtgärdsprogrammet inleder FSF och studentkårerna både nationellt och lokalt
122 påverkansarbete för att kraftigt befrämja integreringen av internationella studenter i Finland.
123 8.
Studentrörelsens
forum
för
intressebevakning
124 FSF planerar och genomför en diskussions- och utbildningshelhet som omfattar intressebevakningsteman
125 inom nationell och internationell utbildningspolitik socialpolitik, och arbetsmarknadsfrågor. Intresserade
126 studentkårer – inklusive studentrepresentanter inom förvaltningen, olika utskott och sektioner samt
127 föreningar – kan beställa forumet till sin ort. Evenemangen arrangeras så att de involverar deltagarna, och
128 avsikten med dem är att göra det möjligt att utveckla och fundera på även lokala tillvägagångssätt.
129
130 Det specifika temat kan anpassas efter beställarens behov. Temat kan vara exempelvis studentrepresentation
131 inom förvaltningen, deltagande i kvalitetssäkring, att göra studierna smidigare, studentcentrerat lärande,

4. 132 strukturell utveckling, terminsavgifter, försöket med terminsavgifter och utbildningsexport, ESU:s
133 verksamhet och organ, Bolognaprocessen, förlängning av arbetskarriärerna, studerandes rätt till
134 utkomststöd och utkomstskydd för arbetslösa.
135
136 Målet är att öka diskussionen och temanas välkändhet bland dem som är aktiva inom studentrörelsen, att
137 dela god praxis samt att föra FSF och studentkårerna närmare varann. Avsikten är även att entusiasmera nya
138 aktiva att engagera sig i olika frågor inom intressebevakningen och att uppmuntra dem att arbeta för att
139 främja studentrörelsens målsättningar såväl lokalt och nationellt som internationellt.
140

5. 140
141 Bilaga 1: Tidigare och andra möjliga målsättningar för regeringsprogrammet
142 Nedan har vi listat FSF:s tidigare målsättningar för regeringsprogrammen, och vi rekommenderar att de
143 används som stöd då ni utformar ert utlåtande om projekt 1 i verksamhetsplanen.
144
145 Några nya formuleringar
146 • I enlighet med högskolornas internationaliseringsstrategi förverkligas ett sexårigt
147 finansieringsprogram för mobilitet (total kostnad för programmet 30 milj. euro).
148 • Investeringsstödet för studentbostäder höjs till 15 procent.
149 • Tillräckliga resurser för studerandevården tryggas på alla utbildningsstadier.
150 • Anslagen för utvecklingssamarbete används inte för att täcka utbildningskostnader för
151 studenter i Finland från länder utanför EU- och EES-regionen.
152 • Piloten för att utvidga SHVS tjänster till att omfatta yrkeshögskolestuderande utvärderas
153 noggrant. Om pilotförsöket är lyckat, utvidgas SHVS tjänster till att omfatta även
154 yrkeshögskolestuderande. Efter utvidgningen avlägger alla användare en automatisk
155 hälsovårdsavgift.
156 • Tillgängligheten på alla utbildningsstadier förbättras. Speciella åtgärder sätts in för att
157 minska att utbildningen går i arv och könssegregationen inom utbildning.
158 • De pensionspolitiska besluten fattas rättvist och snabbt. Besluten bör omfatta alla
159 generationer i arbetslivet och exempelvis bör pensionsavgifterna höjas så fort som möjligt.
160 2011–2015
161 • Att finländarna har en hög bildningsnivå utgör i kombination med en kvalitativ och
162 avgiftsfri utbildning grunden för vårt välfärdssamhälle. Regeringen garanterar jämlika
163 möjligheter till en högklassig utbildning från tidig barnfostran till högskoleutbildning.
164 • Studiestödet binds till folkpensionsindexet (har inte ännu skett).
165 • Ett försörjartillägg på 145 euro läggs till studiepenningen för alla studerande med
166 försörjningsansvar för minderåriga barn (under en valperiod ca 77 milj.).
167 • I finansieringsmodellen för högskolorna ökas ytterligare vikten av kvalitetskriterier.
168 • Mobilitet mellan examina tryggas.
169 • Kandidatexamina utvecklas och blir mer omfångsrika för att säkra mobiliteten mellan olika
170 examina.
171 • De särskilda behov som elever med invandrarbakgrund har tas i beaktande i
172 studiehandledning och undervisning.
173 • Målsättningen på 0,7 procent för utvecklingssamarbetet uppnås innan år X genom årliga
174 höjningar av anslaget.
175 • I alla högskoleexamina inkluderas en examensspecifik internationaliseringsperiod, vilken
176 kan avläggas antingen som en utbytes- eller arbetsperiod, eller som en studiemodul
177 internationalisering på hemmaplan.
178 • Övergången från andra stadiet till högskola försnabbas genom en reform av urvals- och
179 antagningssystem samt genom att öka resurserna för studiehandledning.
180 • Piloten för att utvidga SHVS tjänster till att omfatta yrkeshögskolestuderande utvärderas
181 noggrant. Om pilotförsöket är lyckat, utvidgas SHVS tjänster till att omfatta även
182 yrkeshögskolestuderande.
183 • Ett system skapas för att fördela kostnaderna för föräldraskap jämnt mellan alla arbetsgivare.
184 • Föräldraledighetssystemet förnyas till att omfatta tre perioder på sex månader, varav en
185 period är öronmärkt för vardera föräldern och den tredje perioden delas enligt hur
186 föräldrarna avtalar.
187 • I början av regeringsperioden skapas ett åtgärdsprogram för att förebygga ungas
188 arbetsoförmåga och för att främja rehabilitering för pensionerade arbetsoförmögna unga.

6. 189 • Kostnaderna för den försvagade demografiska försörjningskvoten delas lika mellan
190 åldersklasser av olika omfattning.
191 2007–2011
192 • Ett utbildningsråd tillsätts i Finland. I rådet är statsmakten, andra stadiets läroanstalter,
193 yrkeshögskolorna, universiteten, studentorganisationerna och
194 arbetsmarknadsorganisationerna representerade.
195 • Universitetens intagningskvoter minskas för att motsvara samhällets och arbetslivets behov,
196 samtidigt som de beaktar att åldersklasserna minskar. De frigjorda resurserna omfördelas
197 för att förbättra proportionen lärare-studenter.
198 • Utbildningsnätet reformeras och de frigjorda resurserna används för att stärka utbildningen.
199 • Högskoleutbildning som leder till examen förblir avgiftsfri för alla och universitets- och
200 yrkeshögskoleväsendet en del av det offentliga utbildningsväsendet.
201 • Resurserna för kultur- och språkstudier för utländska examensstuderande ökas.
202 • Regeringen utreder den sociala situationen för utländska studerande i Finland och ger
203 förslag på hur likabehandlingen av studerande kan förbättras.
204 • Under regeringsperioden granskas nivån på studiepenningen för att motsvara de ökade
205 levnadskostnaderna. Alla delar i studiestödet måste avspegla kostnadsutvecklingen.
206 • Studerandes möjlighet till föräldraskap förbättras genom att utveckla utkomstsystemet så att
207 det stöder studerandes föräldraskap.
208 • Möjligheterna att kombinera studier, arbete och familj underlättas.
209 • I universitetens resultatstyrning ges tillgänglighet samt studerandes och
210 universitetsanställdas välbefinnande en starkare ställning.
211 • Resurserna för studiehandledning ökas på alla utbildningsstadier.
212 • Kostnaderna för den försvagade demografiska försörjningskvoten delas lika mellan
213 åldersklasser av olika omfattning.
214 • Den demografiska försörjningskvoten förbättras genom att locka utländsk arbetskraft och
215 möjliggöra det genom god integration i samhället.
216 • Under regeringsperioden anpassas lagstiftningen och arbetslivets praxis till att motsvara
217 förändringar i arbetslivet.
218 • På arbetsmarknaden främjas jämställdhet mellan könen, och kostnaderna för föräldraskap
219 fördelas jämnt.
220 • Möjligheterna för invandrare att få arbete förbättras genom att utveckla
221 språkundervisningen och genom erkännande av examina samt genom att erbjuda
222 tilläggsutbildning.
223 • Finlands anslag för biståndsarbete höjs till den nivå som FN rekommenderat.