![[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recommandé
Contenu connexe
Tendances
Tendances (20)
Similaire à Session 5 Leif Zetterberg
Similaire à Session 5 Leif Zetterberg (20)
Plus de Transportforum (VTI)
Plus de Transportforum (VTI) (20)
Session 5 Leif Zetterberg
- 1. Leif Zetterberg Transportforum, Linköping 13 januari 2010 Den nya transportkartan
- 4. The Baltic sea region is a global growth area Source: East West Transport Corridor
- 5. Stor tillväxt av godsflödena förväntas Källa: Baltic Maritime Outlook 2006
- 6. Mer statistik finns på www.vv.se/Trafiken/Skade---olycksdata/Skade---olycksstatistik
- 7. Luftkvalitetsproblem i flera tätorter Vägverket 11-10-20
- 8. Slutlig energianvändning fördelad på sektorer i Sverige Källa: Energiläget i siffror 2008, Energimyndigheten
- 10. Enklare vardag för människor och företag
- 13. En tydlig utvecklingslinje … 2007 Gemensam inriktnings- o åtgärds-planering 2008 Delar av Vägverket o Banverket bolagiseras 2009 Start för Transport- styrelsen 2010 Transport- plan beslut, Myndigheter bildas, Bolagisering 2009 Transportmål prop, Konkur-rens på spåren 2008 Infra- struktur-prop
- 14. Ny myndighets- och bolagsstruktur Myndigheter/affärsverk Bolag 2 0 1 0 Luftfartsverket (LFV) Luftfartsstyrelsen Järnvägsstyrelsen Vägverket Banverket SIKA Sjöfartsverket Rederinämnden Rikstrafiken ASJ VTI Transportstyrelsen Trafikverket Trafikanalys LFV:s flygtrafiktjänst Sjöfartsverket Rederinämnden Rikstrafiken ASJ VTI Vectura AB Svevia AB Flygplatser AB Infranord AB Svedab Botniabanan AB Arlandabanan AB SweRoad Jernhusen Svedab Botniabanan AB Arlandabanan AB SweRoad Jernhusen 2 0 0 8
- 15. Organisationskommittéer ” förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för utvärderingar och analyser inom transportområdet” ” förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för utveckling av det samlade transportsystemet” Trafikanalys Ordförande Brita Saxton GD Statens kommunikations-analys Trafikverket Ordförande Gunnar Malm VD Arlandabanan Infrastructure AB
- 18. Baltic Sea Strategy Photo: HELCOM
Notes de l'éditeur
- The stage goal for 2007 was maximum 270 fatalities. Outcome 471 fatalities.
- Förklaring: Stora ringar = orter där åtgärdsprogram mot PM10 har beslutats Små ringar = orter där halterna är höga (över MKN och/eller delmål för PM10) enligt mätningar eller beräkningar Stora rektanglar = orter där åtgärdsprogram mot NO2 har beslutats Små rektanglar = orter där halterna är höga (över MKN och/eller delmål för NO2) enligt mätningar eller beräkningar. Orter med luftkvalitetsproblem. Lista på de orter som har beslut om åtgärdsprogram enligt MB för att klara miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Dessutom några som vi vet har höga halter och där man diskuterar åtgärdsbehov. Även listat de andra kommunerna som låg över delmålet i den Fördjupade utvärderingen av miljömålet Frisk luft, samt de som enligt beräkningar visar risk för att ligga över delmålet: Följande städer och regioner är de som har kända luftkvalitetsproblem när det gäller inandningsbara partiklar, PM10 , genom att de av regeringen är ålagda åtgärdsprogram: Göteborgsregionen, Norrköping, Stockholms län, Uppsala. Enligt nuvarande kunskap (mätningar av tillräcklig omfattning) har följande städer höga halterna och riskerar att överskrida gränsvärden: Jönköping, Örebro, Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå. (Jönköping har ålagts att ta fram åtgärdsprogram och Naturvårdsverket har förordat att åtgärdsprogram tas fram i Ö-vik). I följande städer är halterna enligt mätningar över delmålet för det nationella miljömålet Frisk luft: Malmö, Helsingborg, Karlskrona, Karlshamn, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Västerås, Sollentuna, Karlstad. Enligt beräkningar med SIMAIR-systemet är det även höga halter (över delmålet) i: Lund, Halmstad, Växjö, Borås, Uddevalla, Eskilstuna, Nyköping, Södertälje, Strängnäs, Norrtälje, Gävle, Falun, Bollnäs, Ljusdal, Östersund, Skellefteå. I övrigt finns fler städer med höga halter av partiklar, men där mätunderlaget är för svagt i dagsläget. Enligt Naturvårdsverkets bedömning riskerar ca en fjärdedel av kommunerna att ha tätorter där gränsvärdena överskrids, och än fler har naturligtvis problem med delmålet för frisk luft. Följande städer/regioner är de som har kända luftkvalitetsproblem när det gäller kvävedioxid, NO2 , genom att de är ålagda åtgärdsprogram: Malmö, Helsingborg, Göteborgsregionen, Stockholms län, Uppsala, Umeå. Enligt nuvarande kunskap (mätningar av tillräcklig omfattning) har följande städer höga halterna och riskerar att överskrida gränsvärden för NO2: Skellefteå (har nyligen ålagts att ta fram ett åtgärdsprogram), I följande städer är halterna enligt mätningar över delmålet för det nationella miljömålet Frisk luft: Botkyrka, Jönköping, Norrköping. Och i följande riskerar att överskrida delmålet enligt vinterhalvårsmätningar: Karlstad, Trelleborg, Örebro och Örnsköldsvik Enligt beräkningar med SIMAIR-systemet är det även rätt höga halter (över delmålet) i: Halmstad, Växjö, Borås, Uddevalla, Eskilstuna, Södertälje, Örebro, Falun, Bollnäs, Ljusdal, Östersund, Sundsvall, Skellefteå. Det saknas mätunderlag och/eller beräkningsunderlag för många kommuner, så det kan komma till orter där åtgärder kan vara nödvändigt.
- Det är också viktigt att förstå och tolka skillnader i transportbehov mellan män och kvinnor. Män kör bil i högre utsträckning och kvinnor använder kollektivtrafik väsentligt mer än män.
- Vad vill vi då med infrastrukturen? Två tredjedelar av Sveriges befolkning har mindre än tio kilometer till sina arbetsplatser och cirka hälften mindre än fem kilometer. Samtidigt är cirka hälften av alla bilresor kortare än fem kilometer. Många av dessa bilresor skulle kunna ersättas med cykel och människor vill cykla mer – av många skäl, bla. miljö och hälsa. Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka cykelresandet är att åstadkomma förbättrad infrastruktur för cyklister. För att utveckla cykelresandet krävs också ett väl fungerande samarbete mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Insatser för ökad cykling kommer att hanteras inom åtgärdsplaneringen. Vi behöver se över planeringsprocessen. Vi inbjuder till en bred politisk dialog om detta. Vi måste också öka effektiviteten i byggprocesserna. Minst 2% ökad effektivitet per år bör vi nå. Effektivitetsutvecklingen inom anläggningsbranschen har varit obefintlig. Ett effektivt och tillgängligt transportsystem är en förutsättning för att minska förseningarna för såväl resenärer som gods. Kraftsamling Mälardalen och trädsäkring av 450 mil järnväg är bra exempel på vad som kan göras här och nu och med rimliga insatser. Dessa åtgärder gör på kort tid stor skillnad. Genom ökad samverkan och gemensam planering mellan trafikslagen skapar vi effektiva transportkedjor och minskar också miljöbelastningen. Vi behöver arbeta med funktionsupphandlingar och totalentreprenader för att få bättre effektivitet i projekten. Vi har tagit ett antal initiativ för att öka kostnadskontrollen och styra upp stora projekt.
- Hur når vi då dit? För att kommunikationerna ska bli bättre så måste de olika transportslagen fungera bättre ihop och våra myndigheter jobba närmare tillsammans. Regeringen har tillsatt flera utredningar som berör myndigheterna inom transportsektorn. Det pågår nu arbete med att bereda eller genomföra de förslag som lagts fram. Transportstyrelsen inrättas den 1 januari 2009 och under början av 2009 kommer Vägverket Produktion att bolagiseras liksom Vägverket Konsult och Banverket Projektering som slås samman i ett bolag. Vi ser också över Banverket Produktion inför en bolagisering. Och verksamheten inom Sjöfartsverket och Luftfartsverket är också föremål för översyn. Nils-Gunnar Billinger har ett uppdrag att till våren presentera förslag för en effektiv och ändamålsenlig myndighetsstruktur för transportsektorn – där ledordet är transportslagsövergripande. Regional delaktighet En viktig del av våra myndigheters arbete är också den regionala dialogen och att skapa bra förutsättningar för regioners delaktighet i planering och prioritering. Effektivisera planering och byggande Trafikverkens projektstyrning måste effektiviseras för att hålla nere kostnaderna för projekt. Vi måste få mer infrastruktur för dom pengar vi satsar. Förbättra den fysiska planeringsprocessen för transportinfrastruktur Genom bättre planering och mer effektiva överklagandeprocesser spar vi pengar och snabbar på transportutvecklingen. Regeringen kommer därför initiera en öppen och inbjudande översyn av den fysiska planeringsprocessen, där även en regelöversyn ska ingå.