3. Utvecklingsprojekt
Tryggare gångvägar för tryggare vägar
På uppdrag av Vägverket hk, via ARKUS
Ta fram förslag till fysiska åtgärder för tryggare miljöer
Utgångspunkt i sex typexempel på vanliga stadsmiljöer
Tillvägagångsätt - från teori och praktisk erfarenhet till
typexempel
Typ-
Teori exempel Erfarenhet
7. Den fysiska planeringen rår inte ensam över
trygghetsfrågan men ger de fysiska
förutsättningarna för upplevelsen av staden
8. Var är du tryggast?
a) nattetid i din egen bil
b) nattetid ensam i en folktom park
9. Att ha en god säkerhet och att känna sig trygg är inte samma sak
Detta leder till upptrampade stigar och att miljön används på andra sätt än
vad den planerades för…
Foto: Bo Grönlund
14. Om typexempel
Trygghets- och trafiksäkerhetsproblemen kan typifieras och
förstås som principsituationer
Problemen kan knytas till olika varianter av utformning
Situationer med likartade förutsättningar finns över hela landet
15. Om typexempel
Trygghets- och trafiksäkerhetsproblemen kan typifieras och
förstås som principsituationer
Problemen kan knytas till olika varianter av utformning
Situationer med likartade förutsättningar finns över hela landet
Vi bestämde oss för att jobba med typexempel
16. Typexempel
1. Längsgående barriärer
2. Gångstråk i grönområde eller park
3. Otrygg planskild trafikseparering
4. Dygnsvarierande tillgänglighet
5. Livlösa bottenvåningar
17. 1. Längsgående barriärer
Längsgående element -
väg, järnväg, vattendrag,
tät vegetation, bullerskydd
etc
Gående ”ramas in” – t ex
av hög vegetation eller
stora ytor
Dåligt integrerat i
stadsstrukturen
Dåligt med alternativa
vägar för gående
18.
19.
20.
21. Längsgående barriärer
Förbättringsåtgärder
Trafikslagen bör tillsammans liva upp miljön
Öka orienterbarheten i stadsstrukturen – lätta upp
Synliggöra gångstråket och dem som vistas där - röjning, belysning
Förbättra gestaltningen – tillägg för igenkännande och orienterbarhet
22. 2. Gångstråk i grönområde
eller park
Stadsstrukturen
ställer till det –
gångväg genom
obefolkat område
Dålig sikt
Dålig orienterbarhet
Alternativ väg lång
– och hur är
trafiksäkerheten
där?
23.
24. Grönstråk i grönområde eller park
Förbättringsåtgärder
Synliggöra gångstråket och dem som vistas där –
kompletteringsbebyggelse, men även röjning och städning
Förbättra gestaltningen - tillägg för igenkännande och orienterbarhet
26. 3. Otrygg planskild
trafikseparering
Trafikanter på olika nivåer
– splittrat stadsrum och låg
överblickbarhet
God framkomlighet för
biltrafik – gående får gå
omvägar – leder till
”genvägar” i plan
Gående kan välja att ta en
väg genom en miljö som
inte är anpassad för dem
28. Otrygg planskild trafikseparering
Förbättringsåtgärder
Gena vägar för gående – undvik anlägga nivåer om det går
Överblickbara och väl gestaltade tunnlar och broar
Synliggöra gångstråket och dem som vistas där – god belysning, bort
med breda pelare etc
Förbättrad gestaltning – tillägg för igenkännande och orienterbarhet
29. 4. Dygnsvarierande tillgänglighet
Gångstråk mellan
viktiga målpunkter går
genom anläggningar,
centrum mm som
stänger en del av
dygnet
Alternativa vägar -
innebär ofta omvägar
genom obefolkade rum,
trafiksäkert?
Dålig orienterbarhet
31. Dygnsvarierande tillgänglighet
Förbättringsåtgärder
Öppna upp stadsrummet – ändra öppettider?, göra miljön attraktiv
Synliggör gångstråket och dem som vistas där – attraktiva alternativa stråk,
nattaktiva funktioner som befolkar (bostäder)
Förbättrad skyltning och belysning
32. 5. Livlösa bottenvåningar
Fasader vänder
ryggen till
gångstråken
Ont om entréer och
fönster – tomt och
öde
34. Livlösa bottenvåningar
Förbättringsåtgärder
Synliggöra gångstråket och dem som vistas där genom åtgärder på byggnaden –
entréer, fönster, belysning
Förbättra gestaltningen – bred gångbana, undvik nischer i fasaden
35. Till sist…
Måste all trafikseparering vara otrygg?
Hur skapas balans mellan trafiksäkerhet och
trygghet?
Hur arbetar ni med trygghet?
– Planeringsprocess och samverkan
– Resultat i bebyggd miljö
Goda exempel?
