3. Effekter av förändrad skadeklassificering
Bakgrund – registrering trafikskadade
Sedan 1999 registreras trafikskadade vid akutsjukhus
i Sverige i STRADA.
Även gående i fall‐
olyckor registreras.
År 2008 pågår
registrering vid
47 sjukhus. (ca 65%)
4. Effekter av förändrad skadeklassificering
Bakgrund – registrering trafikskadade
The Abbreviated Injury Scale (AIS)
1999 – 2006 AIS version 1990 (tillägg från 1998)
2007 – AIS version 2005
Påverkas statistiken över allvarliga trafikskador?
5. Effekter av förändrad skadeklassificering
Bakgrund – AIS
Association for the Advancement of Automotive Medicin - AAAM
1971, 1975
1976 6 betyder inte längre säker död, 9 tillkommer
1980 Beskrivning av brännskador
1985 Penetrerande skador, kärlskador i thorax och buk
1990 större hänsyn till barn, ålder
1998 klargörande ”external”, ytterligare riktlinjer
2005 Utökade ortopediska skadekoder, skallskador
impairment scoring (FCI), övrigt trauma (kvävning,
drunkning, hypotermi, frätskador, explosionsskador)
6. Effekter av förändrad skadeklassificering
Bakgrund – AIS
Femur fracture, NFS
853000.3
8 Body region (kapitel, inte ISS‐region)
5 Structure type, skeletal
30 Specific structure, femur
00 level of injury – NFS (01=open NFS)
.
3 Severity number
8. Effekter av förändrad skadeklassificering
Bakgrund – ISS
Injury Severity Score (ISS) beräknas för de tre
kroppsregionerna som har de svåraste skadorna*
(Max AIS – MAIS)
MAIS 12 + MAIS 22 + MAIS 32 = 1 + 4 + 9 = ISS 14
*ISS-talet kan anta värden från 1 – 75. Definitionsmässigt ges alltid ISS-värdet 75 om det
föreligger en skada med AIS-graden = 6, oavsett vad det finns för andra skador.
14. Effekter av förändrad skadeklassificering
Urval
År 2007 redovisade SIKA statistik från 10 län och
3 kommuner.*
17 296 skadade varav
14 289 skadade i ”vägtrafikolyckor”
3 007 skadade gående singel
Dessa var kodade enligt AIS 2005.
*Blekinge, Halland , Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Skåne, Södermanland, Värmland, Västernorrland,
Västmanland, Göteborg, Mölndal, Umeå
15. Effekter av förändrad skadeklassificering
Tillvägagångssätt
Jag har beräknat ett alternativt ISS‐värde baserat på AIS
90/98 för 17 135 (99%) skadade*
Dessa ISS‐värden har jämförts med de ISS‐värden som
bygger på AIS 2005.
*varav 14 162 (99 %) skadade i ”vägtrafikolyckor” och 2 973 (99 %) skadade gående singel
21. Effekter av förändrad skadeklassificering
Exempel på skador som har påverkat
statistiken
En viss hjärnskakning NFS/mild Vissa skador lungsäck (pb)
AIS 2 => AIS 1 Pneumothorax NFS, lungkontusion;
Hjärnödem/svullnad ”tiny” unilateral/mindre
AIS 3 => AIS 2 AIS 3 => AIS 2
En viss fraktur ansikte (cykel) Vissa frakturer över‐/underarm (fotg.)
AIS 2 => AIS 1 AIS 3 => AIS 2
En viss fraktur nacke (pb) En viss fraktur; … Winquist IV (mc)
AIS 3 => AIS 2 AIS 3 => AIS 2
22. Effekter av förändrad skadeklassificering
Antal diagnostiserat allvarligt skadade i
vägtrafikolyckor och alternativ serie
900
Skadad i "vägtrafikolycka"
800
Alternativ serie
700
600
500
Skåne 400
Värmland 300
Västmanland 200
Göteborg
100
Umeå
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007
23. Effekter av förändrad skadeklassificering
Antal diagnostiserat allvarligt skadade
fotgängare singel och alternativ serie
900
Fotgängare singel
800
Alternativ serie
700
600
500
Skåne 400
Värmland 300
Västmanland 200
Göteborg
100
Umeå
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007
25. Effekter av förändrad skadeklassificering
Sammanfattning
Drygt 2/3‐delar av landets sjukhus registrerar skadade i
vägtrafikolyckor inklusive fotgängare i fallolyckor i STRADA.
Skaderegistreringen utförs enligt AIS. Därav beräknar man ISS.
AIS har reviderats år 2005. Jag har jämfört två ISS‐värden baserat
på AIS 1990/98 och AIS 2005.
Antalet diagnostiserat allvarligt skadade har minskat med minst
26 %, varav skadade i ”vägtrafikolyckor” 22% och fotgängare i
fallolyckor 39%.
