SlideShare a Scribd company logo
1 of 54
Download to read offline
ARBETSLIV

                 s k o l a




Den tredje linjen – om
unga pÄ arbetsmarknaden




                       1
ARBETSLIV

s k o l a
Förord

FrÄgor om ungdomars etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden för-
tjÀnar stor uppmÀrksamhet. I dag Àr ungdomsarbetslösheten alldeles för
hög. Allt för mÄnga unga fullföljer inte skolan och hamnar i försörj-
ningssvÄrigheter. Det hÀr medför stora samhÀllsekonomiska kostnader
och social utsatthet för den enskilde. Men det handlar ocksÄ om stora
utmaningar ur ett fackligt perspektiv. Starka krafter anvÀnder utbild-
ningsmisslyckanden och hög arbetslöshet som förevÀndning att urholka
den svenska modellen, för att pressa ingÄngslöner och försÀmra anstÀll-
ningstryggheten.
Detta Àr bakgrunden till att Unionen har tagit fram den hÀr rapporten.
Det Àr vÄr förhoppning att den ska uppfattas som ett fruktbart bidrag till
debatten om ungdomsarbetslösheten. Vi hoppas ocksÄ att rapporten ska
bidra med inspel i diskussioner om ungdomars villkor.
Ungdomsrapporten ska ses som en fördjupning inför en bredare rapport
om arbetsmarknadspolitiken som Unionen presenterar under 2010.
Rapporten Àr skriven av Unionens chefsekonom Daniel Lind och ar-
betsmarknadsutredaren Jonas Olofsson. Unionens förbundsstyrelse har
stÀllt sig bakom de förslag som presenteras i rapporten.


Ingela Marklund
Tf Enhetschef
SamhÀllspolitiska enheten
InnehÄllsförteckning

Förord ..................................................................................................................................................................................................................3

InnehÄllsförteckning.....................................................................................................................................................................................3

Sammanfattning.............................................................................................................................................................................................5

Inledning ..............................................................................................................................................................................................................8
       Kommande utmaningar..............................................................................................................................................................9
       FörÀndrade villkor ..........................................................................................................................................................................11

Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning ....................................................................................................13
       Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer .....................................................................................17

LÀgstlönerna och turordningsreglerna ..........................................................................................................................................22
       LÀgstlönerna och sysselsÀttningen ...............................................................................................................................22
       Hur höga Àr lÀgstlönerna?.....................................................................................................................................................24
       LÀgstalöner och sysselsÀttning i ett jÀmförande perspektiv..........................................................................28
       OECD:s arbetsrÀttsindex .......................................................................................................................................................30
       Ungdomarna och verkligheten .............................................................................................................................................31

Vad bör göras: Ett tydligare ansvar .................................................................................................................................................33
      Arbetsförmedlingens ansvar ...............................................................................................................................................33
      Kommunernas ansvar...............................................................................................................................................................37
      Parternas ansvar ........................................................................................................................................................................40

Slutord ...............................................................................................................................................................................................................44
       Avregleringar leder fel...............................................................................................................................................................45
       Behovet av samverkan ...........................................................................................................................................................48

Referenser och statistik..........................................................................................................................................................................48




 4
Sammanfattning

Debatten om ungas etableringsvillkor pÄ arbetsmarknaden vÀcker star-
ka kÀnslor. TyvÀrr prÀglas diskussionen av ett ideologiskt betingat skyt-
tegravskrig istÀllet för en gemensam strÀvan efter att nÄ samsyn kring
faktiska problem och kloka lösningar.
Den tredje linjen syftar pÄ att vi försöker staka ut ett alternativt per-
spektiv i debatten om ungas etableringsvillkor pÄ arbetsmarknaden. I
dag domineras debatten av tvÄ perspektiv. Det ena gÄr ut pÄ att försöka
tona ned problemen med ungas arbetslöshet. Man hÀnvisar bland annat
till statistikomlÀggningar i SCB:s arbetskraftsundersökningar som an-
ses bidra till en överdriven bild av ungas etableringsproblem. Det andra
perspektivet gÄr ut pÄ att ge nÄgra bÀrande institutioner i den svenska
arbetsmarknadsmodellen, anstÀllningstryggheten och de relativt höga
lÀgstlönerna, skulden för ungdomsarbetslösheten.
Unionens utgÄngspunkt Àr att ungas etableringsproblem mÄste tas pÄ
största allvar, men att de ideologiskt betingade systemreformerna inte
löser problemet och dessutom skapar andra negativa effekter. Den höga
ungdomsarbetslösheten Àr inget nytt fenomen som har uppstÄtt i efter-
dyningarna av det senaste Ärets finanskris. Etableringsproblemen för
unga gÄr lÄngt tillbaka i tiden.
Det Àr viktigt att betona att olika ungdomsgrupper har olika förutsÀtt-
ningar att klara etableringen pÄ arbetsmarknaden. Det handlar om en
Äldersgrupp med vÀldigt olika förutsÀttningar kopplade till utbildnings-
nivÄ, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Utbildningsbakgrunden
Àr en helt avgörande faktor i sammanhanget. De som inte klarar att full-
borda en gymnasieutbildning löper en stor risk att drabbas av allvarliga
etablerings- och försörjningsproblem.
Ett avgörande problem i Sverige idag Àr att allt för mÄnga unga inte kla-
rar att fullborda en gymnasieutbildning. UngefÀr 25 procent har inte
klarat sin gymnasieutbildning inom fyra Är. MÄnga kompletterar dÀref-
ter sin utbildning, men över 120 000 individer i Äldrarna mellan 20 och
29 Är har ingen fullbordad gymnasieutbildning. 75 procent av dessa Àr
födda i Sverige. Andelen sysselsatta Àr 15 procentenheter lÀgre Àn bland
gymnasieutbildade samtidigt som fÀrre Àgnar sig Ät studier. Det betyder
att en stor andel stÄr utanför bÄde arbetskraften och utbildningssyste-
met – de tillhör kategorin ”unga utanför”. Gruppen Ă€r starkt överrepre-
senterad bland dem som huvudsakligen försörjer sig pÄ socialbidrag
och har aktivitetsersÀttning.


                                                                        5
LÄgutbildade Àr ofta hÀnvisade till visstidsanstÀllningar. Reglerna för
tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer har blivit allt mer tillÄtande. Ande-
len anstÀllda personer under 25 Är med fasta anstÀllningar har minskat
frÄn cirka 70 procent i slutet av 1980-talet till cirka 50 procent i dag. Den
vÀxande andelen unga med tidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr en faktor
som i hög grad har ökat ungas arbetslöshetsrisker i samband med lÄg-
konjunkturer.
För arbetsgivarna Àr lösningen pÄ samhÀllsproblemen alltid det samma:
minska löntagarnas trygghet. Men inget talar för att turordningsreg-
lerna i LAS skulle ha nÄgon betydelse som förklaring till den vÀxande
arbetslösheten. Den absoluta merparten av de unga som blir arbetslösa
Àr ny- eller ÄterintrÀdande pÄ arbetsmarknaden (ofta efter studier). An-
delen som blivit uppsagda frÄn en fast tjÀnst Àr nÀrmast försumbar. En
undersökning frÄn 2008 visar att enbart en av fyrtio teoretiskt kan ha
blivit uppsagd pÄ grund av turordningsreglerna. I praktiken Àr det Ànnu
fÀrre.
Erfarenheterna talar inte heller för att lÀgre ingÄngslöner skulle vara en
fruktbar medicin mot ungdomsarbetslösheten. Andelen unga arbets-
lösa bland de arbetslösa totalt sett Àr inte högre i Sverige Àn i lÀnder
som USA och Storbritannien dÀr löneskillnaderna Àr betydande och
lÀgstlönerna mycket lÄga. Andelen unga utanför bÄde arbetskraften och
utbildningssystemet Àr ocksÄ större i lÀnder som USA och Storbritan-
nien. Tittar man nÀrmare pÄ grupperna med svag utbildningsbakgrund,
de som inte har en utbildning motsvarande gymnasial nivÄ, framgÄr det
att Sverige tvÀrt emot den vanliga förestÀllningen har haft en högre sys-
selsÀttningsgrad. Den höga sysselsÀttningen har garanterats genom en
hög och jÀmnt fördelad utbildnings- och kompetensnivÄ och en generell
vÀlfÀrdspolitik.
I det sistnÀmnda avseendet Àr den svenska modellen hotad. Problemen
med genomströmningen i skolan, den försÀmrade arbetslöshetsförsÀk-
ringen och de ökade inkomstskillnaderna inom och mellan generatio-
nerna, riskerar att driva fram en mer tudelad arbetsmarknad. Dessa hot
mÄste mötas pÄ flera plan. Olika aktörer mÄste ocksÄ samverka och ta
sitt ansvar för att garantera en utveckling som förenar samhÀllsekono-
misk effektivitet och jÀmlika förutsÀttningar. Det handlar om alldeles
för viktiga utmaningar för att frÄgorna ska tillÄtas reduceras till arbets-
givarideologi.



6
Vad menar dÄ Unionen konkret skulle kunna göras för att förbÀttra ung-
domars etableringsvillkor – och dĂ„ sĂ€rskilt villkoren för de med sĂ€mst
etableringsmöjligheter? Vad Àr innebörden av den tredje linjen? Det be-
hövs framför allt mer effektiva och bÀttre samordnade insatser.
y Partsorganisationerna skulle kunna göra mer för att skapa praktik-
  och introduktionsplatser i arbetslivet för bÄde studerande och arbets-
  lösa. MÄnga kollektivavtal innehÄller regler om introduktionsplatser,
  det vill sÀga ett slags utbildningsplatser med en överenskommen
  ersÀttning som ligger under avtalens lÀgstalön, men möjligheterna
  utnyttjas inte i nÄgon större utstrÀckning. Avtal om introduktions-
  platser ska enligt vÄrt förslag baseras pÄ godkÀnda utbildningsplaner
  och arbetsmarknadspolitiska medel borde kunna disponeras för att
  sprida insatserna.
y Kommunerna har ett överordnat ansvar för ungdomars etablerings-
  och försörjningsvillkor. Det kommer bland annat till uttryck i kom-
  munernas informationsansvar – ocksĂ„ kallat uppföljningsansvaret –
  som fungerar högst otillfredsstÀllande. Ansvaret borde skÀrpas och
  omfatta krav pÄ aktiva insatser i form av praktik och utbildning. FrÄ-
  gan Àr ocksÄ om ansvaret skulle utvidgas till att gÀlla samtliga unga
  under 25 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning.
y Jobbgarantin i Arbetsförmedlingens regi omfattar idag mÄnga ar-
  betslösa, men dess effektivitet kan ifrÄgasÀttas. Aktiva insatser sÀtts in
  för sent och garantin omfattar i för liten utstrÀckning kompetenshö-
  jande moment. Det skulle behövas mer av samordning mellan kom-
  muner, arbetsförmedlingar och arbetslivets parter. Modellen med lo-
  kala Navigatorcentra kunde tjÀna som förebild och utvecklas vidare.
  Resurserna inom jobbgarantin borde kunna utnyttjas för att erbjuda
  utbildningsmöjligheter pÄ gymnasial nivÄ. Ett förslag Àr att utvidga
  den folkhögskolesatsning för lÄgutbildade som regeringen beslutade
  om tidigare i höstas (och som motsvarar totalt ca 1000 helÄrsstudie-
  platser). Ett annat konkret förslag Àr att överföra resurser frÄn jobb-
  garantin till introduktionsplatser i arbetslivet.




                                                                           7
Inledning

FrÄgor om ungdomars etableringsvillkor vÀcker allt större uppmÀrk-
samhet. Under sommaren 2009 spreds nÄgot som kan liknas vid chock-
vÄgor i samband med nyheten att arbetslösheten för unga under 25 Är
har ökat till nÀrmare 30 procent. Plötsligt rÀknades Sverige till lÀnderna
i Europa som Àr sÀmst pÄ att bekÀmpa arbetslösheten. Det kÀndes svÄr-
smÀlt för alla som levt med förestÀllningen att Sverige Àr ett land som
prioriterar full sysselsÀttning och avsÀtter betydande resurser för aktiv
arbetsmarknadspolitik.
Den efterföljande debatten har följt tvĂ„ spĂ„r. Å ena sidan finns en vilja
att mildra eller kanske till och med slÀta över problemet. Man hÀnvi-
sar bland annat till effekterna av att arbetslöshetsdefinitionerna i SCB:s
arbetskraftsundersökningar (AKU) Àndrades under hösten 2007 1.
Sverige tillÀgnade sig dÄ samma sÀtt att definiera arbetslöshet som de
flesta andra lÀnder, den sÄ kallade ILO-definitionen. Den innebÀr att
heltidsstuderande arbetssökande rÀknas till gruppen arbetslösa. Detta
fÄr naturligtvis effekter pÄ uppgifterna om arbetslösheten, framför allt
för de yngre. I sjÀlva verket Àr tvÄ tredjedelar av dem som Àr registrerade
som arbetslösa i Äldern 15-19 Är heltidsstuderande. Flertalet av dessa be-
traktar sig ocksÄ som studerande i första hand och arbetssökande först
i andra. I Äldern 20-24 Är Àr en fjÀrdedel av de arbetslösa heltidsstu-
derande. I den hÀr gruppen Àr andelen som huvudsakligen betraktar
sig som studerande betydligt mindre, cirka 20 procent. Ofta framhÄlls
ocksÄ att det stora problemet pÄ lite sikt blir arbetskraftsbrist i spÄren av
de demografiska förÀndringarna2. UnderförstÄtt: Vi kanske fokuserar pÄ
fel problem.
Å andra sidan tas den höga ungdomsarbetslösheten till intĂ€kt för krav
pÄ grundlÀggande systemförÀndringar i den svenska arbetsmarknads-
modellen. Problemen med ungdomsarbetslösheten skylls pÄ turord-
ningsreglerna vid uppsÀgning och höga lÀgstalöner i kollektivavtalen.
Eftersom en sÄ begrÀnsad del av de arbetslösa ungdomarna under 25
Ă„r Ă€r berörda av turordningsreglerna – en stor andel har ingen tidigare
arbetslivserfarenhet och flertalet av dem som har blivit av med ett jobb


1 Grannas, Dan, ”Arbetslösheten bland ungdomar –vad sĂ€ger egentligen statistiken?”, i VĂ€lfĂ€rd nr 3
  2009.
2 Bermudez-Svankvist, Angeles & Olsson, Clas, ”Ungdomar klarar krisen pĂ„ arbetsmarknaden bĂ€st”, i
  Dagens Nyheter (DN-Debatt) 8 oktober 2009.



8
har haft tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar – menar vi att detta mest Ă€r ett
stickspÄr i debatten. Erfarenheter frÄn lÀnder med mer otrygga anstÀll-
ningsvillkor och lÀgre löner talar ocksÄ emot tesen att ungdomsarbets-
lösheten i första hand skulle bero pÄ regleringar och facklig lönepolitik.
I den hÀr rapporten skiljer sig utgÄngspunkten frÄn de bÄda ovanstÄ-
ende. För det första mÄste de vÀxande problemen kopplade till ungas
etablering ses i ett bredare perspektiv. Hur man Àn vÀljer att mÀta ar-
betslösheten Àr den svenska ungdomsarbetslösheten hög och den har
varit hög under en lÀngre tid. Det Àr alltsÄ fel att enbart rikta blicken pÄ
de senaste Ären. Arbetslösheten bland unga har i och för sig alltid va-
rit betydligt högre Àn arbetslösheten bland medelÄlders och Àldre, men
mycket talar för att krisen under första hÀlften av 1990-talet kan ses som
en avgörande brytpunkt. DÄ förÀndrades ungdomars etableringsvillkor
pÄ svensk arbetsmarknad. SysselsÀttningen föll markant och arbetslös-
heten steg. NÄgon ÄtergÄng till villkoren dessförinnan har dÀrefter inte
skett. Skillnaderna mellan generationerna och inom ungdomsgruppen
har snarast fortsatt att öka. Dessutom finns det en grupp ungdomar
och unga vuxna utanför bÄde arbetskraften och utbildningssystemet,
sĂ„ kallat ekonomiskt inaktiva eller ”unga utanför”, som inte fĂ„ngas in
i statistiken, men som rimligen borde rÀknas in i ett bredare arbetslös-
hetsmÄtt3.

Kommande utmaningar
TyvÀrr Àr det inte mycket som talar för att villkoren för unga pÄ arbets-
marknaden kommer att förbÀttras under den nÀrmsta framtiden.
y Antalet personer i intrÀdesÄldern pÄ arbetsmarknaden fortsÀtter att
  öka. Mellan Är 2000 och 2008 ökade antalet personer i Äldern 16-19 Är
  med 115 000 personer eller med mer Àn 25 procent. Antalet personer
  i Äldern 20-24 Är ökade med 65 000 och kommer att fortsÀtta att öka
  snabbt under de nÀrmaste Ären. Det innebÀr att konkurrensen om
  studieplatser och lediga arbetstillfÀllen tilltar. Samtidigt talar flertalet
  konjunkturprognoser för att efterfrÄgan pÄ arbetskraft förblir fortsatt

3 I utredningen Unga Utanför (SOU 2003:92) uppskattades att 3-4 procent eller cirka 30 000 personer
  per Är i gruppen 16-24 Är kan rÀknas till den hÀr gruppen.




                                                                                                 9
svag under de kommande tvÄ-tre Ären, Àven om det sker en kraf-
     tig ÄterhÀmtning av produktionsvolymer och en pÄtaglig stegring av
     produktiviteten i nÀringslivet. Förklaringen Àr att företagen har bety-
     dande ledig kapacitet. Det kommer alltsÄ att dröja innan det blir dags
     för mer omfattande nyinvesteringar och nyanstÀllningar.
y Det Àr en fortsatt hög andel unga som inte fullföljer sina grundskole-
  och gymnasiestudier. NÀrmare en av tio lÀmnar grundskolan utan
  behörighet för att lÀsa pÄ ett nationellt program pÄ gymnasieskolan
  och 25 procent av eleverna pÄ de nationella programmen uppnÄr inte
  mÄlen för slutbetyg i gymnasieskolan4. Enbart 22 procent av eleverna
  som pÄbörjar ett individuellt program (IV) uppnÄr kraven för slutbe-
  tyg fyra Är efter pÄbörjade studier5. Det kommer att ta tid att komma
  till rÀtta med problemen med genomströmningen, alldeles oavsett
  planerade reformer pÄ skolomrÄdet. Man kan ocksÄ frÄga sig vad
  som blir effekten av en ny examensordning i gymnasieskolan (frÄn
  hösten 2011). Det blir mer tydligt vilka som inte uppnÄr utbildnings-
  mÄlen, vilket kan leda till Àn starkare stigmatisering och Àn större
  problem att fÄ jobb för de berörda individerna.
y Det saknas idag en effektiv samordning av ungdomsinsatserna. Ar-
  betsförmedlingen och kommunerna befinner sig pÄ olika spelplaner.
  TyvÀrr har samspelet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen
  försÀmrats efter införandet av jobbgarantin. Jobbgarantin Àr den
  arbetsmarknadspolitiska insats som omfattar arbetslösa ungdomar
  under 25 Är och mÄnga kommuner ger uttryck för att samarbetet
  mellan arbetsförmedlingarna och kommunerna inte fungerar. Kom-
  munerna fÄr gÄ in och tÀcka upp med insatser och försörjningsstöd
  eftersom unga arbetslösa anvisas till jobbgarantin först efter tre mÄ-
  naders öppen arbetslöshet.




4 Enligt uppgifter i Sveriges Kommuners och Landstings ”Öppna jĂ€mförelser 2009. Gymnasieskola” var
  det 76,6 procent av eleverna som pÄbörjade ett nationellt program hösten 2005 som hade uppnÄtt
  kraven för slutbetyg tre Är senare. Andelen som uppnÄtt kraven för grundlÀggande högskolebehö-
  righet var lÀgre. Cirka 89 procent av dem som fick slutbetyg uppnÄdde kraven för grundlÀggande
  behörighet för studier pÄ högskola och universitet.
5 Siris – kvalitet och resultat i skolan. Skolverket.

10
y Vi menar ocksÄ att parterna pÄ svensk arbetsmarknad kan spela en
  mer framtrÀdande roll för att underlÀtta ungas etablering. Organisa-
  tionerna talar ofta om behovet av mer samverkan mellan skola och
  arbetsliv, men i praktiken sker för lite. Kollektivavtalen ska ge ut-
  rymme för introduktions- och utbildningsplatser i företagen för bÄde
  arbetslösa och studerande. Även till detta avser vi att Ă„terkomma i
  rapportens avslutande del.
y Ansvaret för ungdomars arbetsmarknadsetablering bör förtydligas.
  Kommunerna bör ha ett överordnat ansvar, men Àven staten och par-
  terna pÄ arbetsmarknaden har naturligtvis ett ansvar. I dag faller i
  praktiken ett för tungt ansvar pÄ ungdomarna sjÀlva. Det behöver
  inte vara nÄgot större problem om man kommer frÄn en resursstark
  miljö, har en bra utbildningsgrund och tillgÄng till sociala nÀtverk.
  Det Àr mer problematiskt för den frÄn socioekonomiskt svagare för-
  hÄllanden. Har du dessutom utlÀndsk bakgrund och bor i ett förorts-
  omrÄde förstÀrks problembilden. En kombination av oförmÄnliga
  sociala förutsÀttningar och negativa förvÀntningar frÄn omgivningen
  skapar stora hinder.

FörÀndrade villkor
FörutsÀttningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och för-
sörjning har förÀndrats pÄtagligt under de senaste decennierna. I mÄnga
avseenden framstÄr 1990-talets inledande krisÄr som en brytpunkt. Ut-
bildningsperioderna har förlÀngts och det tar allt lÀngre tid innan unga
vuxna hittar mer varaktiga arbetstillfÀllen. En större grupp Àn tidigare
fastnar i ett lÄngvarigt utanförskap pÄ arbetsmarknaden, bostadsmark-
naden och pÄ andra centrala arenor i livet. Det vore emellertid fel att
enbart förklara detta med 1990-talskrisen och de ökade arbetslöshetsta-
len dÀrefter. I grunden handlar det om en mer lÄngsiktig och successiv
förÀndring som hÀnger samman med en utbildningsexpansion och för-
Àndrade villkor i arbetslivet. Det Àr ingen unik svensk företeelse. Samma
mönster kan urskiljas i flertalet jÀmförbara lÀnder6.


6 Se Olofsson, Jonas & Panican, Alexandru (red.) (2008)Ungdomars vĂ€g frĂ„n skola till arbetsliv – nord-
  iska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska MinisterrÄdet.




                                                                                                    11
Men det handlar inte bara om att fler hamnar utanför arbetsmarknaden.
Villkoren för yngre som har jobb Àr annorlunda Àn för Àldre. Andelen
med tidsbegrÀnsade anstÀllningar har ökat snabbt och uppgÄr nu till
cirka 50 procent i Äldrarna under 25 Är. Tittar man pÄ bakgrunden hos
dem som har tidsbegrÀnsade anstÀllningar kan nÄgra tydliga mönster
urskiljas. Kvinnor och utrikes födda Àr starkt överrepresenterade. Per-
soner med förgymnasial och eftergymnasial utbildning Àr ocksÄ i högre
utstrÀckning anstÀllda pÄ tidsbegrÀnsad basis Àn personer med gymna-
sial utbildning, men av olika skĂ€l. År 2008 var andelen visstidsanstĂ€llda
15 procent högre bland förgymnasialt utbildade jÀmfört med dem med
gymnasieutbildning. Andelen visstidsanstÀllda bland utrikes födda
var ocksÄ mellan 10 och 15 procent högre jÀmfört med andelen bland
svenskfödda7. Lönerna Àr traditionellt ocksÄ mycket lÀgre för yngre Àn
för Àldre. Inom industrin och tjÀnstesektorn Àr den genomsnittliga tim-
lönen för personer under 30 Är 20 procent lÀgre Àn för dem över 30 Är8.




7 SCB:s arbetskraftsundersökningar.
8 Employment in Europe 2007. European Commission. October 2007, Table 14.




12
Arbetslöshet och sysselsÀttning
          – en lĂ€gesbeskrivning
          Generellt kan sÀgas att ungdomar och andra nytilltrÀdande pÄ arbets-
          marknaden (t ex personer med utlÀndsk bakgrund) Àr i underlÀge i kon-
          kurrensen om jobben i förhÄllande till medelÄlders och Àldre. Det finns
          flera förklaringar till detta:
          y Ungdomar och andra nytilltrÀdande har mindre erfarenhet frÄn ar-
            betslivet och dÀrmed lÀgre produktivitet jÀmfört med mer erfaren
            arbetskraft.
          y Arbetsgivare Àr ovilliga att ta risker och Àr dÀrför mer benÀgna att
            anstÀlla personer som har erfarenhet av liknande arbetsuppgifter se-
            dan tidigare.
          y Arbetsgivare kan ha svÄrt att vÀrdera yngres arbetsförmÄga. Utbild-
            ningsmeriter sÀger en del om en persons kompetens och fÀrdigheter,
            men lÄngt ifrÄn allt.
          y Ju mer den generella utbildningsnivÄn i samhÀllet höjs ju starkare
            blir bestraffningen av ungdomar som inte lever upp till normen (t ex
            om fullbordad gymnasieutbildning).
          Arbetslösheten har varierat en hel del under senare Är, men som no-
          terades inledningsvis har den hÄllit sig kvar pÄ betydligt högre nivÄer
          jÀmfört med Ären före 1990-talskrisen.

          Diagram 1. Öppen arbetslöshet i Ă„ldersgrupperna under respektive över 25 Ă„r,
          1983-2008.
          25
                               Arbetslösa 25-74 Är
                               Arbetslösa 15-24 Är
          20



          15
Procent




          10



           5



           0
               1983
                      1984
                             1985
                                    1986
                                           1987
                                                  1988
                                                         1989
                                                                1990
                                                                       1991
                                                                              1992
                                                                                     1993
                                                                                            1994
                                                                                                   1995
                                                                                                          1996
                                                                                                                 1997
                                                                                                                        1998
                                                                                                                               1999
                                                                                                                                      2000
                                                                                                                                             2001
                                                                                                                                                    2002
                                                                                                                                                           2003
                                                                                                                                                                  2004
                                                                                                                                                                         2005
                                                                                                                                                                                2006
                                                                                                                                                                                       2007
                                                                                                                                                                                              2008




                                                                                                      År
          KĂ€lla: Eurostat.
                                                                                                                                                                                       13
Diagram 1 visar att arbetslösheten har utvecklats mycket ogynnsamt för
ungdomar. Under 2000-talets inledande Är minskade arbetslösheten för
medelÄlders och Àldre samtidigt som den ökade kraftigt för ungdomar
och unga vuxna. Nu har arbetslöshetstalen ökat Ànnu mer mot bak-
grund av finanskrisens effekter. Konjunkturinstitutets prognoser talar
om en ökning av arbetslösheten bland bÄde vuxna och unga vuxna fram
till Är 20119. I skrivandets stund, i januari 2010, Àr arbetslösheten i Äld-
rarna under 25 Är en av de högsta inom EU.
Men man mÄste gÄ lÀngre Àn att studera arbetslöshetssiffrorna för att fÄ
en uppfattning om arbetslöshetens sociala effekter. För att ta ett exem-
pel: om det Àr 20 procent av en Äldersgrupp som tillhör arbetskraften
betyder en öppen arbetslöshet pÄ 10 procent att enbart 2 procent Àr ar-
betslösa, 18 procent Àr sysselsatta och 80 procent gör nÄgot annat. Hög
arbetslöshet behöver inte utesluta att en ganska liten andel individer i
de aktuella Äldrarna Àr drabbade av arbetslöshet. Som den öppna ar-
betslösheten definieras i Sverige efter 2005 utgör, som nÀmndes inled-
ningsvis, ocksÄ gruppen arbetssökande heltidsstuderande en betydande
andel av unga arbetslösa. För att man ska kunna sÀga nÄgot mer bestÀmt
om arbetslösheten mÄste man veta mer om arbetskraftsdeltagande och
sysselsÀttning.




9 Konjunkturinstitutet (2009) KonjunkturlÀget augusti 2009. Stockholm: Konjunkturinstitutet.




14
Diagram 2. SysselsÀttningsgrad i Äldrarna 25-64 Är, 20-24 Är respektive 16-19 Är,
          1983-2008.
          100

           90

           80

           70

           60
Procent




           50

           40

           30
                          Andel sysselsatta 25-64 Ă„r
           20             Andel sysselsatta 20-24 Ă„r
                          Andel sysselsatta 16-19 Ă„r
           10

            0
                1983
                       1984
                              1985
                                     1986
                                            1987
                                                   1988
                                                          1989
                                                                 1990
                                                                        1991
                                                                               1992
                                                                                      1993
                                                                                             1994
                                                                                                    1995
                                                                                                           1996
                                                                                                                  1997
                                                                                                                         1998
                                                                                                                                1999
                                                                                                                                       2000
                                                                                                                                              2001
                                                                                                                                                     2002
                                                                                                                                                            2003
                                                                                                                                                                   2004
                                                                                                                                                                          2005
                                                                                                                                                                                 2006
                                                                                                                                                                                        2007
                                                                                                                                                                                               2008
          KÀlla: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB.
                                                   År




          Som framgÄr av diagram 2 var sysselsÀttningsnedgÄngen under 1990-ta-
          lets början kraftigt koncentrerad till de yngre pÄ arbetsmarknaden. I Äl-
          dersgruppen 20-24 föll andelen sysselsatta med cirka 20 procentenheter,
          frÄn ungefÀr 80 till 60 procent. Det kan tillÀggas att arbetsmarknaden
          för de yngsta, gruppen 16-19 Är, i princip raderades ut10. Den vÀsentli-
          gaste förklaringen till sysselsÀttningsnedgÄngen Àr inte ökad arbetslös-
          het utan en ökad andel studerande och förlÀngda studieperioder. Sedan
          1990-talets början har gymnasieskolan varit skyldig att erbjuda alla ton-
          Äringar som lÀmnar grundskolan en studieplats pÄ ett treÄrigt program.
          Idag vÀljer i praktiken alla att pÄbörja gymnasiestudier. Det gÀller Àven
          dem som saknar den formella behörigheten för studier pÄ nationella
          program11.
          En betydande andel av nedgÄngen i sysselsÀttningen i Äldrarna 20-24

          10 SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Grundtabeller 2008.
          11 Tidigare var det ungefÀr 10 procent som antingen inte började pÄ gymnasiet efter grundskolan el-
             ler som helt enkelt inte kom in pÄ en gymnasieutbildning och dÀrför hÀnvisades till nÄgon annan
             verksamhet. Som framgÄtt tidigare Àr ungefÀr 10 procent av dem som lÀmnar grundskolan har inte
             behörighet för studier pÄ nationellt program utan hÀnvisas istÀllet till ett individuellt program (IV).


                                                                                                                                                                                   15
förklaras ocksĂ„ av ett ökat studiedeltagande. År 1993 rĂ€knades 25 pro-
cent i de aktuella Ă„ldrarna som studerande. År 2007 hade den andelen
ökat till 38 procent. Den absoluta merparten av ökningen förklaras av
högskoleutbildningens expansion. Höstterminen 2008 fanns det cirka
330 000 registrerade studenter, vilket nÀra nog motsvarar en fördubb-
ling jÀmfört med 1980-talets slut12.
Men Àven om utbildningsexpansionen Àr en viktig förklaring till sys-
selsÀttningsnedgÄngen i Äldrarna 20-24 kan vi inte bortse frÄn arbets-
löshetens betydelse. Cirka 70 procent ingÄr enligt arbetskraftsundersök-
ningarna i arbetskraften. Arbetslöshetstalen har varit tvÄsiffriga sedan
1990-talets början. En mycket stor andel av individerna i dessa Äldrar Àr
arbetslösa nÄgon del av Äret. En undersökning inom ramen för utred-
ningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning för ett par Är sedan
visade att cirka 100 000 drabbades av arbetslöshet under Är 200413. Till
detta ska lÀggas att cirka 60 000 deltog i arbetsmarknadspolitiska pro-
gram. Det betyder att mellan 25 och 30 procent var arbetslösa nÄgon
gÄng under det aktuella Äret. DÄ talar vi alltsÄ om personer som inte
rÀknades som arbetslösa trots att de studerade. Det Àr en mycket hög
andel. Men det ska tillÀggas att Ären 2003-04 prÀglades av lÄgkonjunktur
och hög arbetslöshet generellt sett.
Genomsnittligt Àr arbetslöshetsperioderna för unga och unga vuxna
betydligt kortare Àn för medelÄlders och Àldre. Medeltalet för samtliga
Äldersgrupper var 76 dagar Är 2004 medan motsvarande uppgift för
personer i Äldrarna 18-24 var 35 dagar14. Tittar man pÄ lite mer sentida
uppgifter framtrÀder emellertid en annan bild. Bland dem som enligt
Arbetsförmedlingens statistik avbröt en arbetslöshetsperiod under sep-
tember mÄnad 2009 dÀrför att de fick ett jobb, pÄbörjade studier eller
ett arbetsmarknadspolitiskt program fördelade sig det genomsnittliga
antalet arbetslöshetsdagar under perioden januari till och med septem-
ber 2009 enligt uppgifterna i tabell 1 nedan.




12 Högskoleverket – statistik om högskolan (www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan.4.539a949110f3
   d5914ec800057797.html) samt FolkhĂ€lsa och sociala förhĂ„llanden – LĂ€gesrapport 2007. Stockholm:
   Socialstyrelsen.
13 SOU 2007:18 Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. Stock-
   holm: Fritze.
14 SOU 2007:2 FrÄn socialbidrag till arbete. Stockholm: Fritze.

16
Tabell 1. Genomsnittlig tid i arbetslöshet, antal dagar

                               Totalt inskrivna

                               20-24 Ă„r            25-29 Ă„r   25-64 Ă„r

   MĂ€n                         75                  103        134
   Kvinnor                     72                  97         127
   Totalt                      74                  100        130
KÀlla: Arbetsförmedlingen.


Som framgÄr av tabell 1 var det genomsnittliga antalet arbetslöshetsda-
gar lÀgre för yngre Àn för medelÄlders och Àldre, men med tanke pÄ
att det handlar om genomsnittlig arbetslöshetstid Àr antalet dagar ÀndÄ
förvÄnansvÀrt högt för de unga. En förklaring Àr rimligen den höga ar-
betslösheten och de förlÀngda arbetslöshetsperioderna i finanskrisens
spÄr. Hur som helst Àr det viktigt att betona att arbetslöshetsperioder
av den hÀr lÀngden inte bara Àr allt för lÄnga utan med största sannolikt
ocksÄ skadliga.

Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer
Arbetslösheten Àr inte jÀmnt fördelad. Som tidigare framhÄllits Àr det
viktigt att tydliggöra hur arbetslösheten och dess effekter följer ett möns-
ter som hÀnger samman med utbildningsnivÄn. Som framgÄr av tabell
2 nedan finns det ett mycket pÄtagligt samband mellan utbildningsnivÄ
och olika Äldersgruppers sysselsÀttning och försörjningssituation. I
tabellen Àr följaktligen de olika Äldergrupperna indelade efter utbild-
ningsnivÄ: enbart förgymnasial utbildning, fullbordad gymnasieutbild-
ning samt erfarenhet frÄn utbildning pÄ eftergymnasial nivÄ. Uppgif-
terna motsvarar varje grupps procentuella andel i respektive kategori,
det vill sÀga andelen av dem som haft sin huvudsakliga inkomst frÄn
förvÀrvsarbete under Äret, huvudsaklig inkomst i form av studiestöd,
a-kassa och/eller aktivitetsstöd, etc. Uppgifterna baseras pÄ SCB:s LISA-
databas som innehÄller uppgifter om samtliga individer i de aktuella
Äldersgrupperna. Uppgifterna strÀcker sig till 2007.



                                                                          17
Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkÀllor relaterade till Älder och utbildningsnivÄ (pro-
centtal), Ă„ren 2005 och 2007.
     Ålder                             20-24 Ă„r           25-29 Ă„r          30-64 Ă„r
     Årtal                             2005        2007   2005       2007   2005       2007
     Andel med huvudsaklig inkomst frÄn förvÀrvsarbete
     Förgymnasial                      52          62     63         65     61         63
     Gymnasial                         73          77     78         79     76         79
     Eftergymnasial                    47          56     74         79     83         85
     Utbildning
     Förgymnasial                      15          13     5          4      0          1
     Gymnasial                         16          14     4          5      1          1
     Eftergymnasial                    49          41     16         13     2          1
     Arbetslöshet (a-kassa och aktivitetsstöd)
     Förgymnasial                      7           3      11         6      5          3
     Gymnasial                         5           2      6          3      5          3
     Eftergymnasial                    1           0      3          1      3          2
     Försörjningsstöd (socialbidrag)
     Förgymnasial                      11          8      7          6      2          3
     Gymnasial                         1           1      1          1      1          1
     Eftergymnasial                    0           0      0          0      0          0
     Sjuk-/aktivitetsersÀttning (förtidspension)
     Förgymnasial                      5           7      5          6      20         20
     Gymnasial                         0           1      1          2      9          9
     Eftergymnasial                    0           0      0          0      1          3
     VÄrd av barn/anhörig
     Förgymnasial                      5           3      5          8      1          1
     Gymnasial                         2           1      5          6      1          1
     Eftergymnasial                    1           1      3          4      2          2

KĂ€lla: LISA-databasen. SCB.
18
Mönstret Àr mycket tydligt Àven om uppgifterna varierar mellan 2005
och 2007. Variationerna kan sannolikt förklaras av att 2005 fortfarande
prÀglades av sviterna efter lÄgkonjunkturen 2003-04 medan 2007 prÀg-
lades av högkonjunktur med stark arbetskraftsefterfrÄgan.
Totalt sett motsvarade gruppen utan fullbordad gymnasieutbildning
strax under 15 procent av Ă„ldersgruppen mellan 20 och 24 Ă„r och strax
över 10 procent bland dem mellan 25 och 29 Är. 75 procent av dem med
högst förgymnasial utbildning var födda i Sverige. Totalt omfattade
gruppen 123 500 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r 2007. De med
förgymnasial utbildning var underrepresenterade bland förvÀrvsarbe-
tande och studerande, men de var överrepresenterade i samtliga andra
kategorier. Förutom bland de arbetslösa Àr överrepresentationen pÄ-
taglig bland dem som huvudsakligen försörjer sig pÄ försörjningsstöd.
De mellan 20 och 29 Är med enbart förgymnasial utbildning utgjorde
knappt 50 procent av dem som hade försörjningsstöd som huvudsaklig
inkomst Är 2007. De var, som framgÄr av tabell 2, ocksÄ pÄtagligt över-
representerade bland dem som hade beviljats aktivitetsersÀttning (tidi-
gare förtidspension). Drygt 22 000 personer i Äldrarna mellan 20 och
29 Är levde huvudsakligen pÄ aktivitetsersÀttning Är 2007. Andelen med
aktivitetsersÀttning Àr mÄngdubbelt högre bland dem med förgymna-
sial utbildning jÀmfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt
utbildade. Andelen ökar ocksÄ markant med Äldern. För dem mellan 30
och 64 Är utan fullbordad gymnasieutbildning utgör andelen med sjuk-
ersÀttning 20 procent. Mycket talar för att svÄrigheterna för förgymnasi-
alt utbildade att fÄ en stabil förankring pÄ arbetsmarknaden, i kombina-
tion med det höga beroendet av försörjningsstöd, bidrar till att fler och
fler – i takt med stigande Ă„lder – beviljas aktivitets- eller sjukersĂ€ttning.
Det Àr ocksÄ intressant att notera att uppgifterna i tabellen visar att en
högre andel bland dem utan fullbordad gymnasieutbildning har inkom-
ster för vÄrd av barn som huvudsaklig inkomst. Det illustrerar möjligen
att just det förhÄllandet att arbetsmarknaden ger ytterst begrÀnsade val-
möjligheter pÄverkar i vilken Älder man vÀljer att skaffa barn.
Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet pÄverkas i hög grad av utbild-
ningsbakgrund och födelseland. Arbetslösa i Äldern mellan 20-29 Är
utan fullbordad gymnasieutbildning hade under de Ätta första mÄna-




                                                                           19
derna 2009 i genomsnitt cirka 15 dagars fler dagar i arbetslöshet Àn de i
samma Ă„ldersgrupp som hade en gymnasieutbildning. Skillnaden mel-
lan utrikes födda och svensk födda i samma Älder uppgick till 20 dagar15.
En ungefÀr dubbelt sÄ stor andel av de utrikes födda i Äldrarna 20-24
Ă„r fĂ„r nĂ„gon gĂ„ng ekonomiskt bistĂ„nd – sett över ett Ă„r – jĂ€mfört med
inrikes födda. År 2007 var det ungefĂ€r 1,5 procent av de svensk födda
ungdomarna i Äldern 20-24 Är som hade försörjningsstöd som domine-
rande inkomst. Motsvarande andel för utrikes födda i samma Älder var
cirka 4 procent. Men Äterigen: utbildningsbakgrunden Àr utslagsgivan-
de. Bland de utrikes födda 20-24-Äringarna utan gymnasieutbildning
var andelen som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst 12,5
procent. Bland svensk födda utan gymnasieutbildning i samma Älder
var andelen 7 procent16. Men det Àr viktigt att betona att utrikes födda
inte Àr nÄgon homogen grupp. En betydande andel har t ex eftergym-
nasial utbildning.
Experter pÄ ungdomsfrÄgor verkar vara ense om att övergÄngsmönst-
ren frÄn ungdomsliv till vuxenliv liksom frÄn skola till arbetsliv har
förÀndrats under senare decennier. Mönstret Àr inte bara mer utdraget.
ÖvergĂ„ngen Ă€r inte sĂ„ linjĂ€r och utstakad som tidigare. Processen Ă€r
fylld av hopp uppÄt och nedÄt. Problemet Àr att de insatser som görs
inte Àr tillrÀckligt anpassade till dessa förÀndringar. Aktiveringspolitik
prÀglad av hÄrd styrning Àr exempel pÄ en ensidig politik som inte ger
utrymme för individanpassade ÄtgÀrder. Jobb behöver inte heller alltid
vara det mest efterstrÀvansvÀrda mÄlet. TvÀrtom kan en insats som le-
der till ett okvalificerat jobb minska individens möjligheter att utvecklas
och klara egenförsörjningen pÄ lÀngre sikt. Studier av ungdomsinsatser




15 Arbetsförmedlingen.
16 Bland de utrikes födda saknade 21 procent i Äldrarna mellan 20-24 Är och 18 procent i Äldrarna mellan
   25 och 29 Ă„r fullbordad gymnasieutbildning Ă„r 2007.




20
i England visar att ungdomar som saknar yrkesutbildning ofta fastnar i
lÄglönesegment pÄ arbetsmarknaden17. Jobbsubventioner bidrar till un-
dantrÀngning och de lÄngsiktiga vÀlfÀrdseffekterna för de arbetslösa Àr
högst diskutabla, givet att kvalitén pÄ jobben Àr lÄg18.
I det följande diskuteras vilken betydelse turordningsreglerna i LAS
respektive nivÄerna pÄ lÀgstlönerna kan ha som förklaringar till den
höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. I den politiska debatten om
ungdomsarbetslösheten har ju frÄgorna om turordningsregler och kol-
lektivavtalens lÀgstlöner fÄtt en mycket framtrÀdande roll.




17 Detzel, Patrick & Rubery, Jill (2002) “Employment systems and transitional labour markets: a com-
   parison of youth labour markets in Germany, France and the UK” i Schmid, GĂŒnther & Gazier, Ber-
   nard (red.) The Dynamics of Full Employment. Social Integration through Transitional Labour Markets.
   Cheltenham: Edward Elgar.
18 EffektutvÀrderingar har visat att anstÀllningssubventioner inte pÄverkar den totala arbetslöshets-
   nivÄn utan snarare tenderar att leda till en omfördelning av arbetslösheten (vilket i och för sig kan
   vara önskvĂ€rt). Än vĂ€rre Ă€r att de som omfattas av subventionerna ofta skulle ha fĂ„tt jobb Ă€ven utan
   subventioner (dödviktseffekter

                                                                                                      21
LÀgstlönerna och turordningsreglerna

SÄ gott som alla kollektivavtal pÄ svensk arbetsmarknad faststÀller den
lÀgsta tillÄtna lönenivÄn. Detta benÀmns som lÀgstalön, ingÄngslön,
grundlön eller minimilön, men syftet Ă€r alltid detsamma – att identi-
fiera den nivÄ under vilken lönen inte fÄr sjunka. Dessa nivÄer, som ofta
differentieras utifrÄn Älder, erfarenhet och yrke, gÀller för alla företag
som Àr medlemmar i ett arbetsgivarförbund eller som genom hÀngav-
tal ÄlÀgger sig att följa det som sÀgs i kollektivavtalen19. PÄ arbetsplatser
utan kollektivavtal och hÀngavtal kan arbetsgivare och arbetstagare fritt
avtala om lÀgstlönenivÄerna; lagregler om lön existerar inte i Sverige
och det rÄder avtalsfrihet. Men om lönenivÄn vÀsentligt underskrider
det som betraktas som normalt kan den bedömas som oskÀligt lÄg och
dÀrmed strida mot 36§ avtalslagen. I sÄdana fall anvÀnds kollektivavta-
len som relevant referenspunkt. PÄ detta sÀtt blir kollektivavtalen Àven
normerande pÄ arbetsplatser utan kollektivavtal, men det finns ingen
exakt grÀns för hur mycket lönenivÄn kan underskrida kollektivavtalens
nivÄ.

LÀgstlönerna och sysselsÀttningen
För arbetstagaren Àr lönen en inkomst som förhoppningsvis sÀkerstÀller
en skÀlig levnadsnivÄ och bidrar till en god livskvalitet. För arbetsgiva-
ren Àr lönen en kostnad. Allt sedan lÀgstlöner etablerades i vÀstvÀrlden
har diskussionen varit het om denna kostnadsaspekt och dess betydelse
för sysselsÀttningen: leder höga ingÄngslöner till att sysselsÀttningen för
unga och lÄgutbildade minskar?
Enligt ekonomisk standardteori Àr sambandet enkelt: om lönenivÄn
sÀtts högre Àn den nivÄ som den fria marknaden skulle driva fram ska-
pas arbetslöshet20. Orsaken Àr att fler kommer att vilja arbeta samtidigt
som arbetsgivarens benÀgenhet att anstÀlla minskar. PÄ grund av detta
skapas ett utbudsöverskott – för mĂ„nga som vill arbeta till den efterfrĂ„-




19 LÀgstlönerna bestÀms i förhandlingar mellan parterna pÄ arbetsmarknaden i övriga nordiska lÀnder,
   i Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike. Men genom allmĂ€ngiltigförklaring utstrĂ€cks kollektivavtalen
   till att gÀlla alla arbetsplatser i flera av dessa lÀnder.
20 Ur ett perspektiv Àr det ett trivialt resonemang. Om lÀgstlönerna i Sverige ökade med, sÀg, 200
   procent kan man misstÀnka att sysselsÀttningen skulle minska. PÄ motsvarande sÀtt skulle sys-
   selsÀttningen öka om lÀgstlönerna minskade med tvÄ tredjedelar. Men detta resonemang innebÀr
   inte automatiskt att marginella förÀndringar i verkligen fÄr samma triviala effekt. Detta pÄvisar tillkor-
   takommandet för dem som alltför mycket baserar sin argumentation pÄ en extrem linjÀr logik.

22
gan pÄ arbete som finns pÄ marknaden. Kontentan blir att de som har
arbete gynnas samtidigt som andra förlorar sina jobb/fÄr aldrig in en fot
pÄ arbetsmarknaden21.
Fram till inledningen av 1990-talet visade merparten av forskningen att
standardteorins förutsÀgelser tycktes stÀmma med verkligheten. Men
dĂ€refter har den akademiska debatten – frĂ€mst i USA, dĂ€r forskningen
har varit mest intensiv – blivit allt mindre entydig. Genom mer förfi-
nade utvÀrderingsmetoder har uppfattningarna om lönekostnadernas
betydelse nyanserats.
Mot bakgrund av detta menar ILO att lÀgstlönerna inte direkt kan kopp-
las till den ökade arbetslösheten i de lÀnder dÀr den har tagit fart. ILO
sÀger bland annat att lÀgstalönens eventuella effekter pÄ sysselsÀttningen
ocksÄ mÄste vÀgas mot en högre minimilöns effekter pÄ enskildas vÀl-
fÀrd och konsumtionsnivÄ22.
Även OECD har gjort avsteg frĂ„n det enkla ekonomiska resonemanget.
I deras Jobs Study frÄn 1994 var man förhÄllandevis tydlig med att lÀgst-
lönerna entydigt pÄverkade sysselsÀttningen negativt. I dag sÀger orga-
nisationen i stÀllet att vissa studier pekar pÄ en negativ effekt, andra pÄ
att det inte finns nÄgra effekter alls pÄ den aggregerade sysselsÀttningen.
Mot bakgrund av detta sĂ€ger OECD att: ”The fact that a considerable
number of studies have found that the adverse impact of minimum wa-
ges on employment is modest or non-existent, also suggests that there
may be scope to use minimum wages as one part of employment-cent-
red social policy, intended to mitigate poverty while fostering high em-
ployment rates.” OECD menar att det kan vara sĂ„ att svaga grupper pĂ„
arbetsmarknaden kan pÄverkas negativt, men som kommer att framgÄ
lÀngre fram Àr sysselsÀttningsgraden för dessa grupper högre i Sverige
(och Norden) Àn i lÀnder med betydligt lÀgre lÀgstlöner.




21 Hur mycket sysselsÀttningen minskar beror pÄ hur kÀnslig (elastisk) efterfrÄgan pÄ arbetskraft Àr för
   ett högre pris (högre lön).
22 http://www.ilo.org/public/english/protection/condtrav/pdf/infosheets/w-1.pdf




                                                                                                     23
Om det finns en konsensus bland experterna Àr den att ökade lÀgstlöner
pÄ sin höjd har mycket begrÀnsade negativa sysselsÀttningseffekter. Paul
Krugman, 2008 Ärs nobelpristagare i ekonomi, menar att stödet för te-
sen att det inte finns nÄgra negativa sysselsÀttningseffekter Àr minst lika
starkt som för den motsatta stÄndpunkten. Andra forskare har ocksÄ
framhÄllit att högre lÀgstalöner kan ha en rad positiva effekter (förutom
att efterfrÄgan pÄ varor och tjÀnster i samhÀllet ökar): personalomsÀtt-
ning och rekryteringskostnader minskar, högre lÀgstalöner motiverar
anstÀllda att engagera sig mer i arbetet och effektiviteten stiger, omvand-
lingstrycket i ekonomin ökar nÀr utrymmet för lÄgproduktiva segment
minskar samtidigt som fler blir intresserade att stÀlla sin arbetskraft till
arbetsmarknadens förfogande nÀr lönerna Àr högre.
Detta Àr slutsatser som dras utifrÄn forskning frÀmst genomförd i anglo-
saxiska lÀnder och möjligheten att överföra dessa resultat till en svensk
och nordisk kontext Àr naturligtvis begrÀnsad, men det signalerar ÀndÄ
att verkligheten Àr mer komplicerad Àn vad den enkla standardteorin
gör gÀllande. De som tror att sÀnka lÀgstlöner pÄ nÄgot betydande sÀtt
skulle öka sysselsÀttningen i Sverige Àr med största sannolikhet fel ute.
Men detta innebÀr inte att markant höjda lÀgstlöner inte skulle pÄverka
sysselsÀttningen. Det Àr naturligtvis hela tiden en frÄga om en delikat
balansgÄng.

Hur höga Àr lÀgstlönerna?
I och med det svenska kollektivavtalssystemets utformning med bety-
dande differentiering Àr det inte helt enkelt att fÄ nÄgon enhetlig bild
av lÀgstlönernas nivÄ över tid och skillnader mellan lÀnder. Men om
man börjar med utvecklingen i Sverige har det gjorts en del försök inom
ramen för LO-kollektivet. För att göra detta bör man relatera lögstlönen
till genomsnitts-/medianlönen inom samma avtalsomrĂ„de. I en studie –
som baseras pĂ„ fem avtalsomrĂ„den – visar det sig att minimilönebettet,
som definitionsmÀssigt betyder lÀgstlönernas andel av genomsnittlönen
inom ett visst avtalsomrÄde, har minskat mellan 1975 och 2003 i fyra




24
av de fem avtalsomrÄdena23. Till dessa hör: verkstad, tele, butiks och
trÀindustri. MÄleriavtalet gÄr i motsatt riktning, med en snabb ökning
sedan slutet av 1980-talet, men med en viss nedgÄng under de senaste
Ären. Med drygt 50 procent var andelen lÀgst i tele. Inom mÄleri var den
nĂ€stan 80 procent. Övriga tre avtalsomrĂ„den lĂ„g mellan 65-70 procent.
I en annan studie studeras sex olika avtalsomrÄden: Teknikavtalet Me-
tall (före detta Verkstadsavtalet), Byggnadsavtalet, Slakteri- och char-
kuteriavtalet, Bageriavtalet, Detaljhandelsavtalet och Hotell- och res-
taurangavtalet24. Perioden som studeras Àr 1970-2006 och fokus ligger
pÄ vuxna, okvalificerade arbetare. Resultaten visar att minimilönebettet
trendmÀssigt har minskat i verkstadsindustrin, men att förÀndringarna
inte Àr lika tydliga inom de övriga avtalsomrÄdena. Inom Bageri och
Byggnads har minimilönebettet ökat under den studerade perioden,
men minskat inom Slakt och chark, Detaljhandeln samt Kommunerna
(1995-2006). NivÄerna skiljer sig Ät mellan avtalsomrÄdena och sprid-
ningen strÀcker sig mellan 60 (Byggnads) och nÀrmare 85 procent (Ho-
tell- och restaurang).
Som sagt, differentieringen i avtalen i termer av yrke, Ă„lder och erfaren-
het kopplade till lÀgstlönerna gör det svÄrt att dra nÄgra entydiga slut-
satser, men vad som framkommer Àr att inom LO-kollektivet kan man
inte se nÄgot entydig höjning av lÀgstlönerna i förhÄllande till genom-
snittslönerna; minimilönebettet har överlag inte ökat. Bland mÄnga av
de stora avtalsomrĂ„dena – Verkstad, Detaljhandeln och Kommunal – Ă€r
trenden snarare den motsatta. Relativt genomsnittslönerna har lÀgstlö-
nerna fallit tillbaka. Men avtalsrörelsen 2007 innebar att lÀgstlönerna
justerades uppÄt.
NÀr det gÀller tjÀnstemannagrupperna Àr lÀgstlönerna Àn mindre ana-
lyserade. Inte minst i ljuset av att dessa grupper vÀxer pÄ svensk arbets-
marknad Àr detta ett problem. För Unionens del, som tÀcker sÄ gott som
hela det privata nÀringslivet, handlar det om cirka 100 avtal, med allt
frÄn Callcenter och Bemanning till Teknikavtalet, Detaljhandeln och



23 Högre lÀgstlöner för högre tillvÀxt (2004). En rapport av Andersson, D och Kainelainen, A, LO. Ett
   liknande resonemang förs i Vem vinner pÄ lÀgre löner? (2007). Det Àr ocksÄ en rapport av Andersson
   och Kainelanien.
24 Skedinger, P (2005). Hur höga Àr minimilönerna?, IFAU, Rapport 2005:18.



                                                                                                  25
Teknik och design. Detta gör att det Är svÄrt att ge nÄgon entydig bild,
   men i diagram 3 nedan presenteras minimilönebettet pÄ Teknikavta-
   lets omrÄde mellan 1995 och 2008. Som framgÄr har minimilönebettet
   minskat under den studerade perioden. Trots den satsning som gjordes
   i avtalsrörelsen 2007 pÄ att fÄ upp lÀgstlönerna ligger bettet fortfarande
   under nivÄn i mitten av 1990-talet.

   Diagram 3. Minimilönebettet pÄ Teknikavtalets omrÄde 1995-2008
  70




  65




  60
                                                                                          SĂ€rskild satsning
Procent                                                                                   pÄ lÀgstlöner 2007
                                                                                          för de med 1 Ärs
  55                                                                                      erfarenhet



  50



                                                                                  Utan erfarenhet
  45




  40
          1995   1996   1997   1998   1999   2000   2001   2002   2003   2004   2005   2006    2007   2008




   En annan intressant komponent Àr i vilken utstrÀckning som de an-
   stÀllda inom de olika avtalsomrÄdena pÄ svensk arbetsmarknad ligger
   vid eller nÀra lÀgstlönenivÄerna. HÀr finns det ocksÄ sjÀlvklart stora
   variationer mellan olika avtalsomrÄden och mellan olika kategorier av
   löntagare. PÄ Teknikavtalets omrÄde och fokuserat pÄ ungdomar mellan
   20-29 Är ser det för Är 2008 ut som i diagram 4. Endast en mycket liten
   andel av ungdomarna, med eller utan erfarenhet, inom detta omrÄde
   arbetar till en lön som ligger vid eller i nÀrheten av lÀgstlönenivÄerna;
   en procent av de mellan 20-29 Är har en lön som understiger 16 000 kr/




   26
mÄn25. LÀgstlönerna inom detta omrÄde Àr dÀrmed inte bindande i nÄ-
          gon nÀmnvÀrd utstrÀckning. Framför allt inom Callcenter och Beman-
          ning Àr bilden en annan.

          Diagram 4. Lönefördelning pĂ„ Teknikarbetsgivarnas omrĂ„de (heltid – fasta löner)
          2008 uppdelat per Ă„lder
          20


          18                               LÀgstlön 2-Ärs
                                           erfarenhet = 15450

          16


          14        LÀgstlön utan
                    erfarenhet
          12        =14470
Procent




          10


           8


           6


           4


           2


           0
               Under 15000




                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  45000 eller högre
                             15000-15999

                                           16000-16999

                                                         17000-17999

                                                                       18000-18999

                                                                                     19000-19999

                                                                                                   20000-20999

                                                                                                                 21000-21999

                                                                                                                               22000-22999

                                                                                                                                             23000-23999

                                                                                                                                                           24000-24999

                                                                                                                                                                         25000-25999

                                                                                                                                                                                       26000-26999

                                                                                                                                                                                                     27000-27999

                                                                                                                                                                                                                    28000-28999

                                                                                                                                                                                                                                  29000-29999

                                                                                                                                                                                                                                                30000-30999

                                                                                                                                                                                                                                                              31000-31999

                                                                                                                                                                                                                                                                            32000-32999

                                                                                                                                                                                                                                                                                          33000-33999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                        34000-34999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      35000-35999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    36000-36999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  37000-37999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                38000-38999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              39000-39999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                            40000-40999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                          41000-41999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                        42000-42999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      43000-43999

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    44000-44999




                                                                                                                                                                                                                                           Kr

                                                                                                                                                                                                                   20 till 24 Ă„r                          25-29 Ă„r




          En central frÄga Àr i vilken utstrÀckning som löntagare i allmÀnhet och
          Unionens medlemmar i synnerhet ligger kvar pÄ lÄga lönenivÄer över
          tid. Uppgifter gÀllande SIF:s medlemmar inom de avtal som berörs av
          Industriavtalet mellan 1995 och 2005 ger en uppfattning om detta. Det
          visar sig att drygt 50 procent av dem som fortfarande sysselsÀtts inom
          omrÄdet efter tio Är har en lön som ligger under den tjugonde percenti-


          25 I avtalet stÄr ocksÄ att om sÀrskilda skÀl föreligger kan en lÀgre lön tillÀmpas under sex mÄnader.
             Genom överenskommelse med lokal facklig organisation kan lÀgre lön tillÀmpas under ytterligare
             sex mÄnader. Denna typ av skrivning finns i en del avtal inom Unionen och ofta Àr de kopplade till
             nÄgon form av introduktion och aktiv utbildningsinsats i arbetet. Ett sÄdant avtal finns i avtalet med
             Almega tjÀnsteföretagen. I det framgÄr att en introduktionslön kan tillÀmpas under förutsÀttning att
             det finns ett program och en tidsplan som har godkÀnts av det lokala facket och om tjÀnstemannen
             i frÄga saknar erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter. Introduktionslönen kan tillÀmpas för ungdomar
             mellan 18-23 Är, fÄr utgÄ i maximalt 12 mÄnader och lönen ska minst uppgÄ till 75 procent av lÀgsta
             lön för dem som fyllt 18 Är. För perioden 2009-05-01-2010-04-30 innebÀr det en lön pÄ 11115 kr/mÄn
             (0,75*14820). Samma skrivningar finns i avtalet med Svensk handel.
                                                                                                                 27
len. PÄ andra omrÄden Àr denna rörlighet bort frÄn de lÀgsta lönenivÄ-
erna sannolikt Àn svagare. MÄnga av Unionens medlemmar som gÄr in
pÄ en lÄg lön fastnar alltsÄ i de lÀgre skikten av lönefördelningen.

LÀgstalöner och sysselsÀttning i ett jÀmförande perspektiv
Att jÀmföra lÀgstlönenivÄerna internationellt Àr förknippat med stora
svÄrigheter. I de försök som har gjorts har dÀrför jÀmförelserna frÀmst
utgÄtt frÄn de lÀnder som har lagreglerade lÀgstlöner. Av dessa framgÄr
att de svenska lÀgstlönerna Àr höga och att minimilönebettet Àr förhÄl-
landevis högt – ett förhĂ„llande som ocksĂ„ rĂ„der i vĂ„ra nordiska grann-
lÀnder, NederlÀnderna, Belgien och Frankrike. Det verkar alltsÄ som
om lÀgstlönerna Àr högre i lÀnder med kollektivavtalsreglerade system
Àn i lÀnder med lagstadgade minimilöner26. Samtidigt Àr det viktigt att
komma ihÄg att en av den kollektivavtalade modellens styrkor Àr dess
mĂ„ngsidighet – att olika lĂ€gstlöner sĂ€tts utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och
tjÀnstens art. PÄ detta sÀtt skapas en flexibilitet som de lagstiftningsba-
serade lÀnderna saknar. PÄ motsvarande sÀtt skapar avtalsskrivningar
om introduktionslön och systematiserad arbetsplatsförlagd utbildning
en ökad flexibilitet för arbetsgivarna.
De i ett internationellt perspektiv höga lÀgstlönerna innebÀr att Sverige
och Norden har en förhÄllandevis liten grupp som arbetar till lÄga löner
under fattigdomsgrÀnsen27. Detta Àr kÀrnan i det som vissa nedsÀttande
kallar för den ”sammanpressade lönestrukturen”. Har detta pĂ„verkat
sysselsÀttningsmöjligheterna för de lÀgst utbildade grupperna pÄ svensk
arbetsmarknad?
Som framgÄr av diagram 5 Àr sysselsÀttningsgraden för de lÄgutbildade
grupperna i Sverige hög i ett internationellt perspektiv. Mot bakgrund
av detta Àr det svÄrt att hÀvda att höga lÀgstlöner i Sverige skulle bidra



26 Enligt OECD ligger lÀgstlönen (netto) i tio av de 18 OECD-lÀnderna med lagstiftade lÀgstlöner under
   fattigdomsgrÀnsen för en familj med tvÄ barn.
27 Om man utgÄr frÄn medellönen för en heltidsarbetande i Sverige Är 2009 Àr det runt 500 medlemmar
   i Unionen som har en lön som understiger 60 procent av denna (24 360 kr/mÄn). LO-ekonomerna
   gjorde för nÄgra Är sedan bedömningen att runt 5 procent av löntagarna i Sverige arbetar till lÄga lö-
   ner (tvÄ tredjedelar av medianlönen). Motsvarande andel i USA och Storbritannien uppgÄr till 20-25
   procent. I lÀnder med utbredd fattigdom Àr ocksÄ fattigdomsperioderna lÀngre och möjligheterna för
   nÀstkommande generationer att ta sig ur en utsatt position Àr mindre. Om lönefördelningen öppnas
   upp nedÄt finns stora risker att utsattheten ökar och att livschanserna minskar för de grupper som
   drabbas.

28
till att trÀnga undan lÄgutbildade frÄn svensk arbetsmarknad. Trots de
          höga lÀgstlönerna fungerar den svenska arbetsmarknaden sÄ pass ef-
          fektivt att den skapar en förhÄllandevis hög sysselsÀttning för de med
          lÀgst utbildning.

          Diagram 5. SysselsÀttningsgrad för lÀgre utbildade, 25-64 Är, OECD, 2007

          90
                                                                   Pre-primary and primary
          80
                                                                   Below upper secondary
          70                                                       Upper secondary and post-
                                                                   secondary non-tertiary
          60

          50
Procent




          40

          30

          20

          10

           0
               Iceland   Switzerland      Denmark         OECD            EU19          Belgium
                                                         average         average



          KĂ€lla: OECD Education at a glance 2009.


          Av detta följer dock inte att man kan slÄ sig till ro och förlita sig pÄ att
          framtiden blir ljus. Som den hÀr rapporten visar finns det stora utma-
          ningar pÄ arbetsmarknaden, inte minst kopplat till ungdomars utbild-
          ning och möjligheter i arbetslivet. Till detta kommer ocksÄ bristen pÄ ett
          vÀlutvecklat system för det livslÄnga lÀrandet och den bristande samver-
          kan mellan skola och arbetsliv. FörsÀmringarna i a-kassan och strÀvan-
          dena efter att pressa lönenivÄerna genom ett försÀmrat inkomstbaserat
          skydd vid arbetslöshet bidrar inte i nÄgot avseende till en lösning.




                                                                                             29
Den absolut avgörande förklaringen till att Sverige har lyckats uppnÄ
hög sysselsÀttning utan extremt lÄga löner bland de med lÄg utbildning
Àr att löntagarnas effektivitet har stÀrkts över tid. Sverige har haft ett
utbildningssystem som har möjliggjort att svenska löntagare har upp-
visat en hög och jÀmnt fördelad kompetens. Till detta kommer en god
hÀlsostandard i befolkningen och att löntagare med lÄg utbildning har
ökat sin utbildningsnivÄ snabbare Àn andra grupper. PÄ motsvarande
sÀtt har skillnader i utbildningsnivÄ mellan yrkesverksamma och ar-
betslösa minskat.
Även om frĂ„gan om utbildningssystemet inte stĂ„r i fokus för denna
rapport mÄste det betonas att det finns betydande utmaningar. Studie-
resultaten försÀmras och att skillnaderna mellan olika grupper ökar.
Risken Àr att detta pÄ sikt kommer att göra det svÄrare att upprÀtthÄlla
lÀgstlönerna, att en ny lÄgförÀdlande tjÀnstesektor vÀxer fram, att seg-
regeringen ökar och att dörrar stÀngs snabbare och hÄrdare Àn tidigare.
Ett utbildningssystem som frÄn förskolan till forskningen fortsÀtter att
sÀkerstÀlla kunskapsnivÄn hos de svenska arbetstagarna mÄste vara en
facklig kÀrnfrÄga. Skillnader i fördelningen av kompetens mellan olika
grupper Àr en helt avgörande orsak till skillnader i lönespridning. LÀn-
der med stora kompetensskillnader mÄste ocksÄ acceptera lÀgre löner
för att de lÄgutbildade ska fÄ jobb.
Rörligheten bort frÄn lÄga löner Àr lÀgst i lÀnder med mÄnga lÄgavlö-
nade – och vice versa. Dessutom gĂ„r lĂ„ga inkomster i arv mellan genera-
tioner, sÀrskilt i lÀnder med stora inkomstskillnader och lÄga lÀgstlöner.
Har familjen Àn gÄng fastnat i lÄglönearbete Àr det troligt att nÀsta gene-
ration ocksÄ kommer att befinna sig dÀr.

OECD:s arbetsrÀttsindex
I takt med att finanskrisens Äterverkningar pÄ svensk arbetsmarknad
har tilltagit har nÀringslivets organisationer börjat anvÀnda ungdomar-
nas vÀxande arbetslöshet som en murbrÀcka i debatten kring lagen om
anstÀllningsskydd och dess turordningsregler. Centern och Folkpartiet
har ocksÄ stÀmt in i klagosÄngen.
I diskussionen om arbetsrÀttens betydelse för utvecklingen pÄ arbets-
marknaden Àr utgÄngspunkten ofta OECD:s Employment protection




30
index. I detta anstÀllningsskyddsindex, som nyligen uppdaterades,
hamnar Sverige pÄ tionde plats av 30 lÀnder. Högre ranking indikerar
ett mer ”flexibelt” och mindre ”strikt” anstĂ€llningsskydd. Utökade möj-
ligheter till visstidsanstÀllningar har inneburit att Sverige hamnar högre
upp i rankingen Àn tidigare.
Ett betydande problem Àr att rankingen inte tar hÀnsyn till att lagstift-
ningen Àr semi-dispositiv i Sverige, det vill sÀga att parterna kan komma
överens om att frÄngÄ lagreglerna. I en del andra lÀnder blir villkoren
striktare i kollektivavtalen, men i Sverige Àr det precis tvÀrtom. Genom
att inte ta hÀnsyn till att t ex avtalsturlistor nÀstan alltid upprÀttas vid
personalneddragningar blir bilden av villkoren i Sverige helt missvis-
ande.
PÄ ett principiellt plan Àr det ocksÄ mycket tveksamt att anvÀnda ett in-
dex dÀr rankingen endast förbÀttras i takt med att företagens kostnader
minskar. Är det verkligen efterstrĂ€vansvĂ€rt att i alla lĂ€gen minska företa-
gens kostnader och maximera deras valfrihet? Den andra sidan av myn-
tet Ă€r ju att det skydd som anstĂ€llningsskyddet ger löntagarna – i termer
av t ex varselregler, uppsÀgningstider, möjligheter till skadestÄnd och
Ă„teranstĂ€llningsregler – enbart betraktas som en kostnad som minskar
arbetsmarknadens ”flexibilitet”. Att det skulle leda till en optimalt fung-
erande arbetsmarknad Àr lika tveksamt. Indexets logik Àr att ekonomin
mÄr bÀst om löntagarna har det som allra sÀmst.

Ungdomarna och verkligheten
I den offentliga debatten dominerar uppfattningen att den anstÀlldes
kompetens knappt spelar nÄgon roll vid personalneddragningar pÄ
grund av arbetsbrist. Det Àr fel. För att fÄ företrÀde i turordningen krÀvs
tillrÀckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet, det vill sÀga de krav
arbetsgivaren skulle stÀlla vid en nyanstÀllning. Den anstÀllde behöver
inte vara fullÀrd frÄn början, men inom rimlig tid ska arbetsuppgifter-
na kunna fullgöras pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Har du inte tillrÀckliga
kvalifikationer förlorar du jobbet Àven om du har lÄng anstÀllningstid
– kompetenskriteriet Ă€r absolut centralt.
Förklaras den stigande ungdomsarbetslösheten i Sverige av principen
om ”sist-in-först-ut”? Lagstiftningen har inte blivit striktare och anvĂ€n-




                                                                           31
dandet av framförhandlade avtalsturlistor har ökat. Det senare leder
snarare till en förbÀttrad situation för ungdomar pÄ arbetsmarknaden.
Mer flexibla regelverk kan rimligen inte förklara den vÀxande ungdoms-
arbetslösheten.
SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att nÀrmare 80 procent av de i
Äldern 15-24 Är som blev arbetslösa 2008 blev det dÀrför att de var ny-
intrÀdande eller ÄterintrÀdande pÄ arbetsmarknaden (t ex efter studier).
Denna betydande majoritet av yngre arbetslösa kan sÄledes inte ha pÄ-
verkats av turordningsreglerna – de befann sig inte ens pĂ„ arbetsmark-
naden innan de inkluderades i definitionen som arbetslös. De övriga
dryga 20 procenten tillfrÄgas ocksÄ om varför de hade blivit arbetslösa:
Beror det pÄ personal/driftsinskrÀnkningar eller pÄ att arbetet var tids-
begrÀnsat (vilket innebÀr att den anstÀllde inte omfattas av nÄgra tur-
ordningsregler)? De som nÀmnde det första alternativet omfattade 2,5
procent av de arbetslösa. Detta Àr den grupp som nÀrmast motsvarar de
som har blivit uppsagda pÄ grund av arbetsbrist. Av alla de ungdomar
som blev arbetslösa under 2008 var det dÀrmed endast en av fyrtio som
kan ha förlorat jobbet pÄ grund av turordningsreglerna. I denna grupp
Àr det dessutom sÄ att en viss andel (oklart hur stor) har förlorat jobbet
pÄ grund av att personalneddragningarna var sÄ omfattande att turord-
ningsreglerna inte spelade nÄgon roll. FörhÄllandena pÄ svensk arbets-
marknad talar inte för att LAS skulle diskriminera unga. FÀrre Àn 2,5
procent av de arbetslösa ungdomarna har befunnit sig i en situation dÀr
turordningsreglerna har varit tillÀmpliga. För gruppen 25-34 Är Àr ande-
len nÄgot högre, 10 procent, men Äterigen Àr det en mycket liten andel
av dessa arbetslösa som skulle kunna ha pĂ„verkats av ”sist-in-först-ut”.
En mer nÀraliggande förklaring till den vÀxande ungdomsarbetslös-
heten, utöver att mÄnga unga rör sig in och ut pÄ arbetsmarknaden i
samband med utbildning och de ökade svÄrigheterna för vissa utsatta
ungdomar med svag utbildningsbakgrund, Àr den vÀxande andelen
tidsbegrÀnsat anstÀllda. För ungdomar mellan 20-24 Är har denna andel
mer Ă€n fördubblats frĂ„n slutet av 1980-talet till i dag – frĂ„n 20 till nĂ€r-
mare 45 procent. För ungdomar mellan 15-24 Är var motsvarande andel
Är 2008 drygt 50 procent. MÄnga arbetsgivare i Sverige överutnyttjar
de förbÀttrade möjligheterna till tidsbegrÀnsade anstÀllningar. Priset för
detta betalas av ungdomarna, i form av otrygghet, bristande kompe-
tensutveckling och svÄrigheter att uppnÄ egen försörjning.



32
Vad bör göras: Ett tydligare ansvar

Alla Àr överens om att ungas etablering i arbetslivet mÄste underlÀttas.
Om detta rÄder ingen oenighet. DÀremot Àr Äsiktsskillnaderna stora om
vilka insatser som Àr mest effektiva. Som framhÄllits tidigare Àr det inget
som talar för att försÀmrad anstÀllningstrygghet och sÀnkta lÀgstalöner
skulle förÀndra villkoren i nÄgon avgörande bemÀrkelse.
De mest grundlÀggande problemen kopplade till ungas försörjnings-
situation och etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden Àr relaterade
till utbildning, eller snarare brist pÄ utbildning. Utbildningen Àr inte
bara avgörande för individers vÀlfÀrd utan för den samhÀllsekonomiska
utvecklingen i stort. Vi har bland annat kunnat konstatera att det finns
ett nÀra samband mellan arbetskraftsdeltagande och utbildningsnivÄ.
Fler lÄgutbildade talar inte bara för fler arbetslösa utan ocksÄ, pÄ sikt,
fler utanför arbetskraften, t ex med sjuk- och aktivitetsersÀttning. Vad
som behövs Àr dÀrför effektivare insatser inom bÄde utbildningssyste-
met och arbetsmarknadspolitiken. Kommunernas samordnande ansvar
mÄste tydliggöras. Unionen menar ocksÄ att partsorganisationerna kan
spela en mer framtrÀdande roll Àn idag. Kollektivavtalen borde i högre
grad skapa öppningar för praktik- och introduktionsplatser för bÄde ar-
betslösa och studerande.

Arbetsförmedlingens ansvar
Arbetsförmedlingen har naturligtvis ett avgörande ansvar för ungdo-
mars och unga vuxnas etableringsförutsÀttningar. Under 2008 deltog
i genomsnitt strax under 85 000 arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska
program och insatser. Av de arbetslösa under 25 Är var flertalet hÀnvi-
sade till jobbgarantin. Jobbgarantin utgjorde det nÀsta största program-
met och samlade i genomsnitt drygt 11 000 deltagare. Det innebÀr att
19 procent av deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program fanns dÀr.
Kostnaden för jobbgarantin var emellertid mycket lÄg jÀmfört med an-
dra program. Totalt uppgick kostnaden till cirka 535 miljoner kronor
under 2008 vilket motsvarade mindre Àn 5 procent av de totala utgif-
terna för arbetsmarknadspolitiska program. Jobbgarantin Àr alltsÄ ett
program med en mycket lÄg styckkostnad, vilket frÀmst förklaras av
deltagarnas lÄga ersÀttning.




                                                                         33
Som ett resultat av finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden
har antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i allmÀnhet
och jobbgarantin i synnerhet ökat dramatiskt. Under november 2009
deltog strax under 155 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program,
vilket motsvarade en ökning med 96 procent jÀmfört med november
mÄnad Äret innan. Antalet deltagare i jobbgarantin hade ökat till över
46 000, vilket motsvarade en ökning med nÀrmare 176 procent jÀmfört
med november 2008. Antalet deltagare i jobbgarantin utgjorde i novem-
ber 2009 cirka 30 procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadspoli-
tiska program.
I förordningen om jobbgaranti för ungdomar (SFS 2007:813) heter det
att jobbgarantin ska rikta sig till arbetslösa som har fyllt 16 men inte 25
Är. För att anvisas till jobbgarantin ska man ha varit anmÀld pÄ arbets-
förmedlingen som arbetssökande i tre mÄnader. Jobbgarantin Àr dÀref-
ter uppdelad i tvÄ faser. Den första tremÄnadersperioden i garantin ska
bestÄ av fördjupad kartlÀggning (med utgÄngspunkt i den individuella
handlingsplanen), studie- och yrkesvÀgledning och jobbsökaraktiviteter
med coachning28. Först efter tre mÄnader kan det bli frÄga om arbets-
praktik eller utbildning. Arbetspraktiken fÄr pÄgÄ i högst tre mÄnader.
Utbildningsinsatserna ska ocksÄ vara korta. Det handlar inte om att ge
nĂ„gon fullstĂ€ndig utbildning utan ”kortare yrkesteoretisk utbildning”
eller ”kortare teoretisk utbildning” som syftar till att förbereda för en re-
guljÀr utbildning. Man fÄr inte delta i aktiviteter inom jobbgarantin mer
Àn maximalt i 15 mÄnader. FrÄn 1 januari 2010 har regelverket förÀndrats
en del. Det kommer att vara möjligt att fÄ del av arbetslivsinriktad re-
habilitering inom jobbgarantin. Inom ramen för jobbgarantin ska man
kunna fÄ del av stöd till start av nÀringsverksamhet och man ska kunna
delta i jobbgarantin pÄ deltid och Àgna resterande tid Ät studier pÄ t ex
komvux. Men förÀndringarna Àr marginella och förÀndrar i den grund-
lÀggande karaktÀren pÄ insatsen.
ErsÀttningsreglerna för deltagarna i jobbgarantin Àr komplicerade. Det
finns flera olika nivÄer. För deltagare under 18 Ärs Älder erbjuds ingen
ersÀttning alls, inte ens pÄ studiebidragsnivÄ. FörÀldrarna förutsÀtts stÄ

28 SFS 2007:813 § 6.




34
för hela försörjningen. För den som Àr mellan 18 och 20 Är, men inte
har fullbordat en gymnasieutbildning, erbjuds 48 kronor/dag. Har man
fullbordat en gymnasieutbildning Àr ersÀttningen 134 kronor/dag. Det
Àr ocksÄ den ersÀttning som gÀller efter det att man har fyllt 20 Är, givet
att man inte har kvalificerat sig för ersÀttning pÄ a-kassenivÄ. För den
som har rÀtt till a-kasseersÀttning gÀller sedvanligt aktivitetsstöd.
År 2008 hade cirka 25 procent av mĂ€nnen och 18 procent av kvinnorna i
jobbgarantin enbart förgymnasial utbildning. Bland de arbetslösa i stort
hade cirka 30 procent enbart förgymnasial utbildning29. Även gruppen
utrikes födda var underrepresenterad i jobbgarantin. Bland de arbets-
lösa utgjorde de utrikes födda cirka 20 procent. Bland deltagarna i jobb-
garantin utgjorde de utrikes födda mÀnnen cirka 18 procent och bland
kvinnorna cirka 14 procent. Generellt sett var det fler mÀn som deltog i
jobbgarantin Àn kvinnor, vilket Äterspeglar högre arbetslöshetstal bland
unga mÀn.
Det Àr naturligtvis problematiskt att jobbgarantin inte i högre grad ger
utrymme – eller prioriterar – de mest utsatta grupperna: lĂ„gutbildade
och utrikes födda ungdomar. Samtidigt Àr det betÀnkligt att innehÄllet i
jobbgarantin Àr sÄ begrÀnsat. För mÄnga ungdomar Àr tre mÄnaders öp-
pen arbetslöshet före anvisning till ungdomsprogrammet en alldeles för
lÄng tid. Det behövs tidigare insatser. De uppgifter som har presenterats
i rapporten om det genomsnittliga antalet dagar i arbetslöshet för olika
Ă„ldergrupper, under perioden januari till och med september 2009, ta-
lar ocksÄ för att det krÀvs snabbare insatser för unga. I praktiken sker
ibland sÀrskilda insatser, men utanför Arbetsförmedlingen via kommu-
nernas socialtjÀnst. Med tanke pÄ den svaga arbetskraftsefterfrÄgan som
rÄder och de stora etableringsproblem som drabbar vissa grupper bland
ungdomarna, sÀrskilt lÄgutbildade och utrikes födda, borde det disku-
teras om det verkligen Àr försvarbart med tre mÄnaders prövotid före
intrÀde i garantin. För ungdomar utan fullbordad gymnasieutbildning
borde det rÀcka med en mÄnads öppen arbetslöshet.



29 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2008. Ure 2009:1. Arbetsförmedlingen.




                                                                                       35
Unionen menar följaktligen ocksÄ att innehÄllet i jobbgarantin Àr allde-
les för begrÀnsat. Korta perioder av arbetspraktik och avgrÀnsade kurser
ger inte de resurssvagaste ungdomarna det stöd de behöver. Det borde
i högre grad vara möjligt att lÀsa lÀngre kompletterande utbildningar
pÄ gymnasienivÄ inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk insats. Det
samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna som ska
pÄbörjas under nÀsta Är Àr ett steg i rÀtt riktning, Àven om omfattningen
sannolikt blir för begrÀnsad (1000 platser). Dagens starka bodelning
mellan de arbetsmarknadspolitiska insatserna och det reguljÀra utbild-
ningssystemet leder fel. Gymnasieutbildning borde betraktas som en
rÀttighet, inte minst för dem under 25 Är, och arbetsmarknadspolitiska
resurser borde kunna utnyttjas för att förverkliga denna rÀttighet. Inom
ramen för ungdomsgarantin, det vill sÀga den arbetsmarknadspolitiska
insats i kommunal regi som föregick jobbgarantin, var detta möjligt.
Det var en i grunden positiv intention som tyvÀrr utnyttjades i allt för
liten utstrÀckning. Jobbgarantin ger inga sÄdana möjligheter, vilket Àr
beklagligt.
Unionen menar ocksÄ att de ersÀttningsregler som gÀller idag Àr svÄr-
motiverade ur rÀttvisesynpunkt. I vanliga fall gÀller att en arbetslös som
deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som inte har upparbe-
tat rÀtt till a-kasseersÀttning fÄr en lÀgsta ersÀttning pÄ 223 kronor per
dag. Inom jobbgarantin Àr ersÀttningen 134 kronor/dag. Det motiveras
med att ersÀttningen ska stÄ i relation till bidragsdelen i studiemedels-
systemet. I praktiken innebÀr detta ett slags diskriminering av unga
och det leder till ett ökat beroende av försörjningsstöd. Den reducerade
ersÀttningsnivÄn kan bara motiveras om man hÀvdar att deltagande i
jobbgarantin Àr ett negativt val och att gymnasieutbildningen ska upp-
fattas som den enskildes ansvar.




36
Kommunernas ansvar
NÀr arbetsförmedlingens insatser inte rÀcker till innebÀr det att kom-
munerna tvingas ta ett allt större ansvar för ungdomars försörjning och
sysselsÀttning. Ibland talar man om ett slags kommunal aktiveringspo-
litik30.
År 1998 infördes en paragraf i socialtjĂ€nstlagen (fjĂ€rde kapitlet 4 §) dĂ€r
det heter att socialnÀmnden fÄr begÀra av den som fÄr försörjningsstöd
att denne ska delta i ”anvisad praktik eller annan kompetenshöjande
verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas nÄgon lÀmplig
arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd”31. FörutsĂ€ttningen för detta Ă€r vidare bi-
dragstagaren Àr yngre Àn 25 Är. I den följande paragrafen (fjÀrde kapitlet
5 §) heter det att den som inte accepterar erbjuden ÄtgÀrd, eller utan
godtagbart skÀl uteblir frÄn aktiviteten, antingen fÄr acceptera nedsatt
bidrag eller överhuvud taget inte ska beviljas ytterligare ekonomiskt bi-
stÄnd.
I juli 2005 genomfördes ocksÄ en skÀrpning i skollagen som berörde
kommunernas skyldighet att hÄlla sig underrÀttade om de personer un-
der 20 Är som inte har pÄbörjat eller fullbordat en gymnasieutbildning32.
Syftet med detta informationsansvar Àr att kommunen ska kunna er-
bjuda varje individ en lĂ€mplig och ”individuellt anpassad” Ă„tgĂ€rd som
syftar till att underlÀtta en ÄtergÄng till studier eller lÄngsiktigt förbÀttrar
försörjningsmöjligheterna. Ett uppföljningsansvar som formulerades pÄ
liknande sÀtt fanns Àven tidigare, men kraven luckrades upp i samband
med att det individuella programmet (IV) introducerades 1992. Det Àr
viktigt att betona att skollagen enbart anger att kommunerna ska hÄlla
sig informerade. Informationsansvaret medför formellt sett ingen Ät-
gÀrdsskyldighet.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga och det kommunernas
informationsansvar illustrerar en dubbelhet i synen pÄ gymnasiesko-
lans roll, ungdomars etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden och

30 Ulmestig, Rikard (2007) PÄ grÀnsen till fattigvÄrd. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbi-
   drag. Lund: Socialhögskolan.
31 SFS 2001:453 SocialtjÀnstlag.
32 Sveriges Kommuner och Landsting. CirkulÀr 2005:63.




                                                                                                    37
arbetsmarknadspolitikens uppgifter. Stat och kommuner laborerar med
olika institutioner och försörjningssystem, som kan fÄ ganska paradox-
ala och till och med destruktiva effekter.
Som betonats tidigare har utrymmet pÄ arbetsmarknaden för ungdomar
i Äldrarna 16 till 19 Är i det nÀrmaste försvunnit sedan krisen i början av
1990-talet. I slutet av 1980-talet valde fortfarande cirka 10-15 procent av
en Ärskull att inte söka in pÄ gymnasiet efter avslutade grundskolestu-
dier. I dag Àr den andelen försumbar, 2-3 procent. Andelen i Äldersgrup-
pen som rÀknas som sysselsatta har ocksÄ minskat dramatiskt, frÄn cir-
ka 50 procent 1990 till cirka 20 procent 2008. Flertalet av de sysselsatta
jobbar ett fÄtal timmar under kortare perioder parallellt med studier.
Det individuella programmet (IV) introducerades i början av 1990-ta-
let som ett uttryck för den politiska ambitionen att skapa ”en gymna-
sieskola för alla”. Alla elever som lĂ€mnade grundskolan skulle rymmas
inom gymnasieskolan. De som saknade den formella behörigheten för
gymnasiestudier skulle ges möjligheter till kompletteringar inom ramen
för IV. Informationsansvaret Àr ett utryck för samma politiska ambition.
Ungdomar i Äldrarna under 20 Är förvÀntas Àgna sig Ät gymnasiestudier.
Utrymmet pÄ arbetsmarknaden har begrÀnsats kraftigt, i det nÀrmaste
helt försvunnit.
Trots detta vidmakthĂ„lls bilden av gymnasieskolan som en ”frivillig”
skolform. Förekomsten av jobbgarantin, sÀrskilt för dem upp till 20 Är
som inte har fullbordat en gymnasieutbildning, Àr ett av uttrycken för
denna dubbelhet.
De flesta offentliga försörjningssystem Àr utformade pÄ ett sÀtt som be-
grÀnsar ungdomars möjligheter att vÀlja alternativ till gymnasieskolan,
Àven i samband med tillfÀlliga studieavbrott. Det Àr inte enbart den per-
son som avbryter sina studier som pÄverkas negativt utan ett studieav-
brott kan pÄverka hela familjens ekonomi pÄ ett mycket pÄtagligt sÀtt.
En ung mÀnniska som bor hos en ensamstÄende förÀlder och har upp
nÄtt 18 Ärs Älder nÀr han eller hon avbryter gymnasiestudierna utsÀt-
ter familjen för betydande ekonomiska pÄfrestningar. 18-Äringen mÄste




38
sjÀlv söka försörjningsstöd och kan nekas sÄdant stöd om han eller hon
inte uppfattas som tillrÀckligt förhandlingsvillig enligt de regler som
gĂ€ller i socialtjĂ€nstlagen efter 1998. Även underhĂ„llsbidraget – eller un-
derhĂ„llsstödet i det fall den frĂ„nvarande förĂ€ldern inte betalar – dras
in om personen avbryter sina studier. OcksÄ bostadsbidraget kan re-
duceras i det fall en person i Ă„ldern mellan 18 och 19 Ă„r avbryter sina
gymnasiestudier. Den sammantagna effekten av bidragsförÀndringar av
det hÀr slaget kan bli mycket tung att bÀra för ett i utgÄngslÀget redan
sÄrbart hushÄll.
Unionen menar att det finns mycket som talar för ett bredare och samlat
ansvar för ungdomars etablering. SÀrskilt för dem utan fullbordad gym-
nasieutbildning. Modellen med lokala Navigatorcentra, som understöd-
des av Ungdomsstyrelsen i ett projekt under Ă„ren 2004 till 2007, borde
vidareutvecklas. HÀr var utgÄngspunkten att hitta former för samverkan
mellan socialtjÀnst, gymnasieskolor och arbetsförmedling, det vill sÀga
att etablera ett gemensamt ansvar för att undvika att ungdomar trillade
mellan stolarna. I flera kommuner drivs projekt av det har slaget vi-
dare pÄ enskilt initiativ, men det sker osystematiskt33. Ungdomsstyrelsen
borde fÄ i uppdrag att fortsÀtta att stimulera framvÀxten av lokala sam-
verkansprojekt – i Ă€n större skala Ă€n tidigare. Syftet borde vara att pĂ„
sikt reglera samverkansformerna mellan olika myndigheter. Ungdomar
som behöver stöd och vÀgledning ska kunna vÀnda sig till en organisa-
tion, inte bollas mellan flera olika. SÄ lÀnge som ungdomarna Àr föremÄl
för stöd och insatser inom ramen för en sÄdan organisation ska de och
deras förÀldrar inte heller riskera att bestraffas ekonomiskt genom redu-
cerade bidrag eller reducerade ersÀttningar (dÀrför att de har avbrutit en
gymnasieutbildning).
Flera studier pekar pÄ att Ätskilliga kommuner har utvecklat en mÄng-
fald av insatser riktade till unga och unga vuxna med etableringspro-
blem. Insatserna Àr emellertid ofta dÄligt planerade och svagt samord-
nade. Det framhÄlls ocksÄ ofta, frÄn kommunalt hÄll, att införandet av
jobbgarantin 2007 liksom förÀndringarna av de arbetsmarknadspoli-


33 Olofsson, Jonas, Panican, Alexandru, Pettersson, Lars & Righard, Erica, Ungdomars övergÄng frÄn
   skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala erfarenheter, Meddelanden frĂ„n Socialhögskolan
   (Lunds universitet), Nr 1 2009.




                                                                                                    39
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen

More Related Content

What's hot

Ungdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumUngdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumTCO
 
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserAtt investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserStaffan Lindström
 
Ett orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeEtt orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeModeraterna
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 
Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Konjunkturinstitutet
 
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsSocialdemokraterna
 
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksam
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Socialdemokraterna
 
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortSNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortVIRGOkonsult
 
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010TCO
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Staffan Lindström
 

What's hot (17)

Ungdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumUngdomsarbetslöshetsseminarium
Ungdomsarbetslöshetsseminarium
 
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserAtt investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
 
Ett orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeEtt orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverige
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
 
Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014
 
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
 
Nya tider - nya jobb
Nya tider - nya jobbNya tider - nya jobb
Nya tider - nya jobb
 
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
 
Regeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerRegeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabeller
 
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhetEntreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 
Arbetsmiljörapport
ArbetsmiljörapportArbetsmiljörapport
Arbetsmiljörapport
 
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortSNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
 
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin?
 
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remissHandlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
 

Viewers also liked

Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionen
 
Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionen
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionen
 
Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionen
 
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleHTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleRichard Powell
 
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladUnionen
 
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport   VD-bonus - brister och oklara grunderRapport   VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunderUnionen
 
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012Unionen
 
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd? Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd? Unionen
 

Viewers also liked (9)

Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010
 
Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
 
Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011
 
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleHTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
 
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
 
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport   VD-bonus - brister och oklara grunderRapport   VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunder
 
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
 
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd? Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
 

Similar to Den tredje linjen

Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaMartin Andersson
 
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322   15 reformerFlyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322   15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformerVIRGOkonsult
 
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.VIRGOkonsult
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Martin Andersson
 
En ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustriEn ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustriframtidhaninge
 
En modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger mEn modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger mTCO
 
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...VIRGOkonsult
 
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20VIRGOkonsult
 
Ny strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhetNy strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhetStaffan Lindström
 
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014Folksam
 
Ansvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnAnsvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnUlricehamnsbloggen
 
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamnLĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamnUlricehamnsbloggen
 
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009Centerpartiet
 

Similar to Den tredje linjen (20)

Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisaRod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
 
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322   15 reformerFlyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322   15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
 
Rapport
RapportRapport
Rapport
 
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
 
Lernia vitbok
Lernia vitbokLernia vitbok
Lernia vitbok
 
En ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustriEn ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustri
 
En modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger mEn modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger m
 
Avstampsjobb
AvstampsjobbAvstampsjobb
Avstampsjobb
 
Sverige kan bÀttre!
Sverige kan bÀttre!Sverige kan bÀttre!
Sverige kan bÀttre!
 
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
 
Katalys no. 20
Katalys no. 20Katalys no. 20
Katalys no. 20
 
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
 
Rödgrönt kontrakt med unga
Rödgrönt kontrakt med ungaRödgrönt kontrakt med unga
Rödgrönt kontrakt med unga
 
Ny strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhetNy strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhet
 
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
 
Ansvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnAnsvar för Ulricehamn
Ansvar för Ulricehamn
 
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamnLĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
 
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
 

More from Unionen

Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013Unionen
 
Från förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmågaFrån förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmågaUnionen
 
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012 ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012 Unionen
 
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013Unionen
 
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisenPresentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisenUnionen
 
SAS folder
SAS folderSAS folder
SAS folderUnionen
 
Foraldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivetForaldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivetUnionen
 
Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen
 
Unionens Twitterskola
Unionens TwitterskolaUnionens Twitterskola
Unionens TwitterskolaUnionen
 
Swedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english versionSwedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english versionUnionen
 
Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012Unionen
 
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012Unionen
 
Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011Unionen
 
Differentierad a kassa
Differentierad a kassaDifferentierad a kassa
Differentierad a kassaUnionen
 
Rapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företagRapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företagUnionen
 
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?Unionen
 
Callcenterbranschen
CallcenterbranschenCallcenterbranschen
CallcenterbranschenUnionen
 
101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare Sverige101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare SverigeUnionen
 
Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen
 
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...Unionen
 

More from Unionen (20)

Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013
 
Från förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmågaFrån förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmåga
 
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012 ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
 
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
 
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisenPresentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
 
SAS folder
SAS folderSAS folder
SAS folder
 
Foraldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivetForaldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivet
 
Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012
 
Unionens Twitterskola
Unionens TwitterskolaUnionens Twitterskola
Unionens Twitterskola
 
Swedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english versionSwedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english version
 
Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012
 
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
 
Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011
 
Differentierad a kassa
Differentierad a kassaDifferentierad a kassa
Differentierad a kassa
 
Rapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företagRapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företag
 
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
 
Callcenterbranschen
CallcenterbranschenCallcenterbranschen
Callcenterbranschen
 
101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare Sverige101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare Sverige
 
Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011
 
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
 

Den tredje linjen

  • 1. ARBETSLIV s k o l a Den tredje linjen – om unga pĂ„ arbetsmarknaden 1
  • 3. Förord FrĂ„gor om ungdomars etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden för- tjĂ€nar stor uppmĂ€rksamhet. I dag Ă€r ungdomsarbetslösheten alldeles för hög. Allt för mĂ„nga unga fullföljer inte skolan och hamnar i försörj- ningssvĂ„righeter. Det hĂ€r medför stora samhĂ€llsekonomiska kostnader och social utsatthet för den enskilde. Men det handlar ocksĂ„ om stora utmaningar ur ett fackligt perspektiv. Starka krafter anvĂ€nder utbild- ningsmisslyckanden och hög arbetslöshet som förevĂ€ndning att urholka den svenska modellen, för att pressa ingĂ„ngslöner och försĂ€mra anstĂ€ll- ningstryggheten. Detta Ă€r bakgrunden till att Unionen har tagit fram den hĂ€r rapporten. Det Ă€r vĂ„r förhoppning att den ska uppfattas som ett fruktbart bidrag till debatten om ungdomsarbetslösheten. Vi hoppas ocksĂ„ att rapporten ska bidra med inspel i diskussioner om ungdomars villkor. Ungdomsrapporten ska ses som en fördjupning inför en bredare rapport om arbetsmarknadspolitiken som Unionen presenterar under 2010. Rapporten Ă€r skriven av Unionens chefsekonom Daniel Lind och ar- betsmarknadsutredaren Jonas Olofsson. Unionens förbundsstyrelse har stĂ€llt sig bakom de förslag som presenteras i rapporten. Ingela Marklund Tf Enhetschef SamhĂ€llspolitiska enheten
  • 4. InnehĂ„llsförteckning Förord ..................................................................................................................................................................................................................3 InnehĂ„llsförteckning.....................................................................................................................................................................................3 Sammanfattning.............................................................................................................................................................................................5 Inledning ..............................................................................................................................................................................................................8 Kommande utmaningar..............................................................................................................................................................9 FörĂ€ndrade villkor ..........................................................................................................................................................................11 Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning ....................................................................................................13 Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer .....................................................................................17 LĂ€gstlönerna och turordningsreglerna ..........................................................................................................................................22 LĂ€gstlönerna och sysselsĂ€ttningen ...............................................................................................................................22 Hur höga Ă€r lĂ€gstlönerna?.....................................................................................................................................................24 LĂ€gstalöner och sysselsĂ€ttning i ett jĂ€mförande perspektiv..........................................................................28 OECD:s arbetsrĂ€ttsindex .......................................................................................................................................................30 Ungdomarna och verkligheten .............................................................................................................................................31 Vad bör göras: Ett tydligare ansvar .................................................................................................................................................33 Arbetsförmedlingens ansvar ...............................................................................................................................................33 Kommunernas ansvar...............................................................................................................................................................37 Parternas ansvar ........................................................................................................................................................................40 Slutord ...............................................................................................................................................................................................................44 Avregleringar leder fel...............................................................................................................................................................45 Behovet av samverkan ...........................................................................................................................................................48 Referenser och statistik..........................................................................................................................................................................48 4
  • 5. Sammanfattning Debatten om ungas etableringsvillkor pĂ„ arbetsmarknaden vĂ€cker star- ka kĂ€nslor. TyvĂ€rr prĂ€glas diskussionen av ett ideologiskt betingat skyt- tegravskrig istĂ€llet för en gemensam strĂ€van efter att nĂ„ samsyn kring faktiska problem och kloka lösningar. Den tredje linjen syftar pĂ„ att vi försöker staka ut ett alternativt per- spektiv i debatten om ungas etableringsvillkor pĂ„ arbetsmarknaden. I dag domineras debatten av tvĂ„ perspektiv. Det ena gĂ„r ut pĂ„ att försöka tona ned problemen med ungas arbetslöshet. Man hĂ€nvisar bland annat till statistikomlĂ€ggningar i SCB:s arbetskraftsundersökningar som an- ses bidra till en överdriven bild av ungas etableringsproblem. Det andra perspektivet gĂ„r ut pĂ„ att ge nĂ„gra bĂ€rande institutioner i den svenska arbetsmarknadsmodellen, anstĂ€llningstryggheten och de relativt höga lĂ€gstlönerna, skulden för ungdomsarbetslösheten. Unionens utgĂ„ngspunkt Ă€r att ungas etableringsproblem mĂ„ste tas pĂ„ största allvar, men att de ideologiskt betingade systemreformerna inte löser problemet och dessutom skapar andra negativa effekter. Den höga ungdomsarbetslösheten Ă€r inget nytt fenomen som har uppstĂ„tt i efter- dyningarna av det senaste Ă„rets finanskris. Etableringsproblemen för unga gĂ„r lĂ„ngt tillbaka i tiden. Det Ă€r viktigt att betona att olika ungdomsgrupper har olika förutsĂ€tt- ningar att klara etableringen pĂ„ arbetsmarknaden. Det handlar om en Ă„ldersgrupp med vĂ€ldigt olika förutsĂ€ttningar kopplade till utbildnings- nivĂ„, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Utbildningsbakgrunden Ă€r en helt avgörande faktor i sammanhanget. De som inte klarar att full- borda en gymnasieutbildning löper en stor risk att drabbas av allvarliga etablerings- och försörjningsproblem. Ett avgörande problem i Sverige idag Ă€r att allt för mĂ„nga unga inte kla- rar att fullborda en gymnasieutbildning. UngefĂ€r 25 procent har inte klarat sin gymnasieutbildning inom fyra Ă„r. MĂ„nga kompletterar dĂ€ref- ter sin utbildning, men över 120 000 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r har ingen fullbordad gymnasieutbildning. 75 procent av dessa Ă€r födda i Sverige. Andelen sysselsatta Ă€r 15 procentenheter lĂ€gre Ă€n bland gymnasieutbildade samtidigt som fĂ€rre Ă€gnar sig Ă„t studier. Det betyder att en stor andel stĂ„r utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssyste- met – de tillhör kategorin ”unga utanför”. Gruppen Ă€r starkt överrepre- senterad bland dem som huvudsakligen försörjer sig pĂ„ socialbidrag och har aktivitetsersĂ€ttning. 5
  • 6. LĂ„gutbildade Ă€r ofta hĂ€nvisade till visstidsanstĂ€llningar. Reglerna för tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningsformer har blivit allt mer tillĂ„tande. Ande- len anstĂ€llda personer under 25 Ă„r med fasta anstĂ€llningar har minskat frĂ„n cirka 70 procent i slutet av 1980-talet till cirka 50 procent i dag. Den vĂ€xande andelen unga med tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar Ă€r en faktor som i hög grad har ökat ungas arbetslöshetsrisker i samband med lĂ„g- konjunkturer. För arbetsgivarna Ă€r lösningen pĂ„ samhĂ€llsproblemen alltid det samma: minska löntagarnas trygghet. Men inget talar för att turordningsreg- lerna i LAS skulle ha nĂ„gon betydelse som förklaring till den vĂ€xande arbetslösheten. Den absoluta merparten av de unga som blir arbetslösa Ă€r ny- eller Ă„terintrĂ€dande pĂ„ arbetsmarknaden (ofta efter studier). An- delen som blivit uppsagda frĂ„n en fast tjĂ€nst Ă€r nĂ€rmast försumbar. En undersökning frĂ„n 2008 visar att enbart en av fyrtio teoretiskt kan ha blivit uppsagd pĂ„ grund av turordningsreglerna. I praktiken Ă€r det Ă€nnu fĂ€rre. Erfarenheterna talar inte heller för att lĂ€gre ingĂ„ngslöner skulle vara en fruktbar medicin mot ungdomsarbetslösheten. Andelen unga arbets- lösa bland de arbetslösa totalt sett Ă€r inte högre i Sverige Ă€n i lĂ€nder som USA och Storbritannien dĂ€r löneskillnaderna Ă€r betydande och lĂ€gstlönerna mycket lĂ„ga. Andelen unga utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssystemet Ă€r ocksĂ„ större i lĂ€nder som USA och Storbritan- nien. Tittar man nĂ€rmare pĂ„ grupperna med svag utbildningsbakgrund, de som inte har en utbildning motsvarande gymnasial nivĂ„, framgĂ„r det att Sverige tvĂ€rt emot den vanliga förestĂ€llningen har haft en högre sys- selsĂ€ttningsgrad. Den höga sysselsĂ€ttningen har garanterats genom en hög och jĂ€mnt fördelad utbildnings- och kompetensnivĂ„ och en generell vĂ€lfĂ€rdspolitik. I det sistnĂ€mnda avseendet Ă€r den svenska modellen hotad. Problemen med genomströmningen i skolan, den försĂ€mrade arbetslöshetsförsĂ€k- ringen och de ökade inkomstskillnaderna inom och mellan generatio- nerna, riskerar att driva fram en mer tudelad arbetsmarknad. Dessa hot mĂ„ste mötas pĂ„ flera plan. Olika aktörer mĂ„ste ocksĂ„ samverka och ta sitt ansvar för att garantera en utveckling som förenar samhĂ€llsekono- misk effektivitet och jĂ€mlika förutsĂ€ttningar. Det handlar om alldeles för viktiga utmaningar för att frĂ„gorna ska tillĂ„tas reduceras till arbets- givarideologi. 6
  • 7. Vad menar dĂ„ Unionen konkret skulle kunna göras för att förbĂ€ttra ung- domars etableringsvillkor – och dĂ„ sĂ€rskilt villkoren för de med sĂ€mst etableringsmöjligheter? Vad Ă€r innebörden av den tredje linjen? Det be- hövs framför allt mer effektiva och bĂ€ttre samordnade insatser. y Partsorganisationerna skulle kunna göra mer för att skapa praktik- och introduktionsplatser i arbetslivet för bĂ„de studerande och arbets- lösa. MĂ„nga kollektivavtal innehĂ„ller regler om introduktionsplatser, det vill sĂ€ga ett slags utbildningsplatser med en överenskommen ersĂ€ttning som ligger under avtalens lĂ€gstalön, men möjligheterna utnyttjas inte i nĂ„gon större utstrĂ€ckning. Avtal om introduktions- platser ska enligt vĂ„rt förslag baseras pĂ„ godkĂ€nda utbildningsplaner och arbetsmarknadspolitiska medel borde kunna disponeras för att sprida insatserna. y Kommunerna har ett överordnat ansvar för ungdomars etablerings- och försörjningsvillkor. Det kommer bland annat till uttryck i kom- munernas informationsansvar – ocksĂ„ kallat uppföljningsansvaret – som fungerar högst otillfredsstĂ€llande. Ansvaret borde skĂ€rpas och omfatta krav pĂ„ aktiva insatser i form av praktik och utbildning. FrĂ„- gan Ă€r ocksĂ„ om ansvaret skulle utvidgas till att gĂ€lla samtliga unga under 25 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning. y Jobbgarantin i Arbetsförmedlingens regi omfattar idag mĂ„nga ar- betslösa, men dess effektivitet kan ifrĂ„gasĂ€ttas. Aktiva insatser sĂ€tts in för sent och garantin omfattar i för liten utstrĂ€ckning kompetenshö- jande moment. Det skulle behövas mer av samordning mellan kom- muner, arbetsförmedlingar och arbetslivets parter. Modellen med lo- kala Navigatorcentra kunde tjĂ€na som förebild och utvecklas vidare. Resurserna inom jobbgarantin borde kunna utnyttjas för att erbjuda utbildningsmöjligheter pĂ„ gymnasial nivĂ„. Ett förslag Ă€r att utvidga den folkhögskolesatsning för lĂ„gutbildade som regeringen beslutade om tidigare i höstas (och som motsvarar totalt ca 1000 helĂ„rsstudie- platser). Ett annat konkret förslag Ă€r att överföra resurser frĂ„n jobb- garantin till introduktionsplatser i arbetslivet. 7
  • 8. Inledning FrĂ„gor om ungdomars etableringsvillkor vĂ€cker allt större uppmĂ€rk- samhet. Under sommaren 2009 spreds nĂ„got som kan liknas vid chock- vĂ„gor i samband med nyheten att arbetslösheten för unga under 25 Ă„r har ökat till nĂ€rmare 30 procent. Plötsligt rĂ€knades Sverige till lĂ€nderna i Europa som Ă€r sĂ€mst pĂ„ att bekĂ€mpa arbetslösheten. Det kĂ€ndes svĂ„r- smĂ€lt för alla som levt med förestĂ€llningen att Sverige Ă€r ett land som prioriterar full sysselsĂ€ttning och avsĂ€tter betydande resurser för aktiv arbetsmarknadspolitik. Den efterföljande debatten har följt tvĂ„ spĂ„r. Å ena sidan finns en vilja att mildra eller kanske till och med slĂ€ta över problemet. Man hĂ€nvi- sar bland annat till effekterna av att arbetslöshetsdefinitionerna i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) Ă€ndrades under hösten 2007 1. Sverige tillĂ€gnade sig dĂ„ samma sĂ€tt att definiera arbetslöshet som de flesta andra lĂ€nder, den sĂ„ kallade ILO-definitionen. Den innebĂ€r att heltidsstuderande arbetssökande rĂ€knas till gruppen arbetslösa. Detta fĂ„r naturligtvis effekter pĂ„ uppgifterna om arbetslösheten, framför allt för de yngre. I sjĂ€lva verket Ă€r tvĂ„ tredjedelar av dem som Ă€r registrerade som arbetslösa i Ă„ldern 15-19 Ă„r heltidsstuderande. Flertalet av dessa be- traktar sig ocksĂ„ som studerande i första hand och arbetssökande först i andra. I Ă„ldern 20-24 Ă„r Ă€r en fjĂ€rdedel av de arbetslösa heltidsstu- derande. I den hĂ€r gruppen Ă€r andelen som huvudsakligen betraktar sig som studerande betydligt mindre, cirka 20 procent. Ofta framhĂ„lls ocksĂ„ att det stora problemet pĂ„ lite sikt blir arbetskraftsbrist i spĂ„ren av de demografiska förĂ€ndringarna2. UnderförstĂ„tt: Vi kanske fokuserar pĂ„ fel problem. Å andra sidan tas den höga ungdomsarbetslösheten till intĂ€kt för krav pĂ„ grundlĂ€ggande systemförĂ€ndringar i den svenska arbetsmarknads- modellen. Problemen med ungdomsÂŹarbetslösheten skylls pĂ„ turord- ningsreglerna vid uppsĂ€gning och höga lĂ€gstalöner i kollektivavtalen. Eftersom en sĂ„ begrĂ€nsad del av de arbetslösa ungdomarna under 25 Ă„r Ă€r berörda av turordningsreglerna – en stor andel har ingen tidigare arbetslivserfarenhet och flertalet av dem som har blivit av med ett jobb 1 Grannas, Dan, ”Arbetslösheten bland ungdomar –vad sĂ€ger egentligen statistiken?”, i VĂ€lfĂ€rd nr 3 2009. 2 Bermudez-Svankvist, Angeles & Olsson, Clas, ”Ungdomar klarar krisen pĂ„ arbetsmarknaden bĂ€st”, i Dagens Nyheter (DN-Debatt) 8 oktober 2009. 8
  • 9. har haft tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar – menar vi att detta mest Ă€r ett stickspĂ„r i debatten. Erfarenheter frĂ„n lĂ€nder med mer otrygga anstĂ€ll- ningsvillkor och lĂ€gre löner talar ocksĂ„ emot tesen att ungdomsarbets- lösheten i första hand skulle bero pĂ„ regleringar och facklig lönepolitik. I den hĂ€r rapporten skiljer sig utgĂ„ngspunkten frĂ„n de bĂ„da ovanstĂ„- ende. För det första mĂ„ste de vĂ€xande problemen kopplade till ungas etablering ses i ett bredare perspektiv. Hur man Ă€n vĂ€ljer att mĂ€ta ar- betslösheten Ă€r den svenska ungdomsarbetslösheten hög och den har varit hög under en lĂ€ngre tid. Det Ă€r alltsĂ„ fel att enbart rikta blicken pĂ„ de senaste Ă„ren. Arbetslösheten bland unga har i och för sig alltid va- rit betydligt högre Ă€n arbetslösheten bland medelĂ„lders och Ă€ldre, men mycket talar för att krisen under första hĂ€lften av 1990-talet kan ses som en avgörande brytpunkt. DĂ„ förĂ€ndrades ungdomars etableringsvillkor pĂ„ svensk arbetsmarknad. SysselsĂ€ttningen föll markant och arbetslös- heten steg. NĂ„gon Ă„tergĂ„ng till villkoren dessförinnan har dĂ€refter inte skett. Skillnaderna mellan generationerna och inom ungdomsgruppen har snarast fortsatt att öka. Dessutom finns det en grupp ungdomar och unga vuxna utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssystemet, sĂ„ kallat ekonomiskt inaktiva eller ”unga utanför”, som inte fĂ„ngas in i statistiken, men som rimligen borde rĂ€knas in i ett bredare arbetslös- hetsmĂ„tt3. Kommande utmaningar TyvĂ€rr Ă€r det inte mycket som talar för att villkoren för unga pĂ„ arbets- marknaden kommer att förbĂ€ttras under den nĂ€rmsta framtiden. y Antalet personer i intrĂ€desĂ„ldern pĂ„ arbetsmarknaden fortsĂ€tter att öka. Mellan Ă„r 2000 och 2008 ökade antalet personer i Ă„ldern 16-19 Ă„r med 115 000 personer eller med mer Ă€n 25 procent. Antalet personer i Ă„ldern 20-24 Ă„r ökade med 65 000 och kommer att fortsĂ€tta att öka snabbt under de nĂ€rmaste Ă„ren. Det innebĂ€r att konkurrensen om studieplatser och lediga arbetstillfĂ€llen tilltar. Samtidigt talar flertalet konjunkturprognoser för att efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft förblir fortsatt 3 I utredningen Unga Utanför (SOU 2003:92) uppskattades att 3-4 procent eller cirka 30 000 personer per Ă„r i gruppen 16-24 Ă„r kan rĂ€knas till den hĂ€r gruppen. 9
  • 10. svag under de kommande tvĂ„-tre Ă„ren, Ă€ven om det sker en kraf- tig Ă„terhĂ€mtning av produktionsvolymer och en pĂ„taglig stegring av produktiviteten i nĂ€ringslivet. Förklaringen Ă€r att företagen har bety- dande ledig kapacitet. Det kommer alltsĂ„ att dröja innan det blir dags för mer omfattande nyinvesteringar och nyanstĂ€llningar. y Det Ă€r en fortsatt hög andel unga som inte fullföljer sina grundskole- och gymnasiestudier. NĂ€rmare en av tio lĂ€mnar grundskolan utan behörighet för att lĂ€sa pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasieskolan och 25 procent av eleverna pĂ„ de nationella programmen uppnĂ„r inte mĂ„len för slutbetyg i gymnasieskolan4. Enbart 22 procent av eleverna som pĂ„börjar ett individuellt program (IV) uppnĂ„r kraven för slutbe- tyg fyra Ă„r efter pĂ„började studier5. Det kommer att ta tid att komma till rĂ€tta med problemen med genomströmningen, alldeles oavsett planerade reformer pĂ„ skolomrĂ„det. Man kan ocksĂ„ frĂ„ga sig vad som blir effekten av en ny examensordning i gymnasieskolan (frĂ„n hösten 2011). Det blir mer tydligt vilka som inte uppnĂ„r utbildnings- mĂ„len, vilket kan leda till Ă€n starkare stigmatisering och Ă€n större problem att fĂ„ jobb för de berörda individerna. y Det saknas idag en effektiv samordning av ungdomsinsatserna. Ar- betsförmedlingen och kommunerna befinner sig pĂ„ olika spelplaner. TyvĂ€rr har samspelet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen försĂ€mrats efter införandet av jobbgarantin. Jobbgarantin Ă€r den arbetsmarknadspolitiska insats som omfattar arbetslösa ungdomar under 25 Ă„r och mĂ„nga kommuner ger uttryck för att samarbetet mellan arbetsförmedlingarna och kommunerna inte fungerar. Kom- munerna fĂ„r gĂ„ in och tĂ€cka upp med insatser och försörjningsstöd eftersom unga arbetslösa anvisas till jobbgarantin först efter tre mĂ„- naders öppen arbetslöshet. 4 Enligt uppgifter i Sveriges Kommuners och Landstings ”Öppna jĂ€mförelser 2009. Gymnasieskola” var det 76,6 procent av eleverna som pĂ„började ett nationellt program hösten 2005 som hade uppnĂ„tt kraven för slutbetyg tre Ă„r senare. Andelen som uppnĂ„tt kraven för grundlĂ€ggande högskolebehö- righet var lĂ€gre. Cirka 89 procent av dem som fick slutbetyg uppnĂ„dde kraven för grundlĂ€ggande behörighet för studier pĂ„ högskola och universitet. 5 Siris – kvalitet och resultat i skolan. Skolverket. 10
  • 11. y Vi menar ocksĂ„ att parterna pĂ„ svensk arbetsmarknad kan spela en mer framtrĂ€dande roll för att underlĂ€tta ungas etablering. Organisa- tionerna talar ofta om behovet av mer samverkan mellan skola och arbetsliv, men i praktiken sker för lite. Kollektivavtalen ska ge ut- rymme för introduktions- och utbildningsplatser i företagen för bĂ„de arbetslösa och studerande. Även till detta avser vi att Ă„terkomma i rapportens avslutande del. y Ansvaret för ungdomars arbetsmarknadsetablering bör förtydligas. Kommunerna bör ha ett överordnat ansvar, men Ă€ven staten och par- terna pĂ„ arbetsmarknaden har naturligtvis ett ansvar. I dag faller i praktiken ett för tungt ansvar pĂ„ ungdomarna sjĂ€lva. Det behöver inte vara nĂ„got större problem om man kommer frĂ„n en resursstark miljö, har en bra utbildningsgrund och tillgĂ„ng till sociala nĂ€tverk. Det Ă€r mer problematiskt för den frĂ„n socioekonomiskt svagare för- hĂ„llanden. Har du dessutom utlĂ€ndsk bakgrund och bor i ett förorts- omrĂ„de förstĂ€rks problembilden. En kombination av oförmĂ„nliga sociala förutsĂ€ttningar och negativa förvĂ€ntningar frĂ„n omgivningen skapar stora hinder. FörĂ€ndrade villkor FörutsĂ€ttningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och för- sörjning har förĂ€ndrats pĂ„tagligt under de senaste decennierna. I mĂ„nga avseenden framstĂ„r 1990-talets inledande krisĂ„r som en brytpunkt. Ut- bildningsperioderna har förlĂ€ngts och det tar allt lĂ€ngre tid innan unga vuxna hittar mer varaktiga arbetstillfĂ€llen. En större grupp Ă€n tidigare fastnar i ett lĂ„ngvarigt utanförskap pĂ„ arbetsmarknaden, bostadsmark- naden och pĂ„ andra centrala arenor i livet. Det vore emellertid fel att enbart förklara detta med 1990-talskrisen och de ökade arbetslöshetsta- len dĂ€refter. I grunden handlar det om en mer lĂ„ngsiktig och successiv förĂ€ndring som hĂ€nger samman med en utbildningsexpansion och för- Ă€ndrade villkor i arbetslivet. Det Ă€r ingen unik svensk företeelse. Samma mönster kan urskiljas i flertalet jĂ€mförbara lĂ€nder6. 6 Se Olofsson, Jonas & Panican, Alexandru (red.) (2008)Ungdomars vĂ€g frĂ„n skola till arbetsliv – nord- iska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska MinisterrĂ„det. 11
  • 12. Men det handlar inte bara om att fler hamnar utanför arbetsmarknaden. Villkoren för yngre som har jobb Ă€r annorlunda Ă€n för Ă€ldre. Andelen med tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat snabbt och uppgĂ„r nu till cirka 50 procent i Ă„ldrarna under 25 Ă„r. Tittar man pĂ„ bakgrunden hos dem som har tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar kan nĂ„gra tydliga mönster urskiljas. Kvinnor och utrikes födda Ă€r starkt överrepresenterade. Per- soner med förgymnasial och eftergymnasial utbildning Ă€r ocksĂ„ i högre utstrĂ€ckning anstĂ€llda pĂ„ tidsbegrĂ€nsad basis Ă€n personer med gymna- sial utbildning, men av olika skĂ€l. År 2008 var andelen visstidsanstĂ€llda 15 procent högre bland förgymnasialt utbildade jĂ€mfört med dem med gymnasieutbildning. Andelen visstidsanstĂ€llda bland utrikes födda var ocksĂ„ mellan 10 och 15 procent högre jĂ€mfört med andelen bland svenskfödda7. Lönerna Ă€r traditionellt ocksĂ„ mycket lĂ€gre för yngre Ă€n för Ă€ldre. Inom industrin och tjĂ€nstesektorn Ă€r den genomsnittliga tim- lönen för personer under 30 Ă„r 20 procent lĂ€gre Ă€n för dem över 30 Ă„r8. 7 SCB:s arbetskraftsundersökningar. 8 Employment in Europe 2007. European Commission. October 2007, Table 14. 12
  • 13. Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning Generellt kan sĂ€gas att ungdomar och andra nytilltrĂ€dande pĂ„ arbets- marknaden (t ex personer med utlĂ€ndsk bakgrund) Ă€r i underlĂ€ge i kon- kurrensen om jobben i förhĂ„llande till medelĂ„lders och Ă€ldre. Det finns flera förklaringar till detta: y Ungdomar och andra nytilltrĂ€dande har mindre erfarenhet frĂ„n ar- betslivet och dĂ€rmed lĂ€gre produktivitet jĂ€mfört med mer erfaren arbetskraft. y Arbetsgivare Ă€r ovilliga att ta risker och Ă€r dĂ€rför mer benĂ€gna att anstĂ€lla personer som har erfarenhet av liknande arbetsuppgifter se- dan tidigare. y Arbetsgivare kan ha svĂ„rt att vĂ€rdera yngres arbetsförmĂ„ga. Utbild- ningsmeriter sĂ€ger en del om en persons kompetens och fĂ€rdigheter, men lĂ„ngt ifrĂ„n allt. y Ju mer den generella utbildningsnivĂ„n i samhĂ€llet höjs ju starkare blir bestraffningen av ungdomar som inte lever upp till normen (t ex om fullbordad gymnasieutbildning). Arbetslösheten har varierat en hel del under senare Ă„r, men som no- terades inledningsvis har den hĂ„llit sig kvar pĂ„ betydligt högre nivĂ„er jĂ€mfört med Ă„ren före 1990-talskrisen. Diagram 1. Öppen arbetslöshet i Ă„ldersgrupperna under respektive över 25 Ă„r, 1983-2008. 25 Arbetslösa 25-74 Ă„r Arbetslösa 15-24 Ă„r 20 15 Procent 10 5 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År KĂ€lla: Eurostat. 13
  • 14. Diagram 1 visar att arbetslösheten har utvecklats mycket ogynnsamt för ungdomar. Under 2000-talets inledande Ă„r minskade arbetslösheten för medelĂ„lders och Ă€ldre samtidigt som den ökade kraftigt för ungdomar och unga vuxna. Nu har arbetslöshetstalen ökat Ă€nnu mer mot bak- grund av finanskrisens effekter. Konjunkturinstitutets prognoser talar om en ökning av arbetslösheten bland bĂ„de vuxna och unga vuxna fram till Ă„r 20119. I skrivandets stund, i januari 2010, Ă€r arbetslösheten i Ă„ld- rarna under 25 Ă„r en av de högsta inom EU. Men man mĂ„ste gĂ„ lĂ€ngre Ă€n att studera arbetslöshetssiffrorna för att fĂ„ en uppfattning om arbetslöshetens sociala effekter. För att ta ett exem- pel: om det Ă€r 20 procent av en Ă„ldersgrupp som tillhör arbetskraften betyder en öppen arbetslöshet pĂ„ 10 procent att enbart 2 procent Ă€r ar- betslösa, 18 procent Ă€r sysselsatta och 80 procent gör nĂ„got annat. Hög arbetslöshet behöver inte utesluta att en ganska liten andel individer i de aktuella Ă„ldrarna Ă€r drabbade av arbetslöshet. Som den öppna ar- betslösheten definieras i Sverige efter 2005 utgör, som nĂ€mndes inled- ningsvis, ocksĂ„ gruppen arbetssökande heltidsstuderande en betydande andel av unga arbetslösa. För att man ska kunna sĂ€ga nĂ„got mer bestĂ€mt om arbetslösheten mĂ„ste man veta mer om arbetskraftsdeltagande och sysselsĂ€ttning. 9 Konjunkturinstitutet (2009) KonjunkturlĂ€get augusti 2009. Stockholm: Konjunkturinstitutet. 14
  • 15. Diagram 2. SysselsĂ€ttningsgrad i Ă„ldrarna 25-64 Ă„r, 20-24 Ă„r respektive 16-19 Ă„r, 1983-2008. 100 90 80 70 60 Procent 50 40 30 Andel sysselsatta 25-64 Ă„r 20 Andel sysselsatta 20-24 Ă„r Andel sysselsatta 16-19 Ă„r 10 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 KĂ€lla: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB. År Som framgĂ„r av diagram 2 var sysselsĂ€ttningsnedgĂ„ngen under 1990-ta- lets början kraftigt koncentrerad till de yngre pĂ„ arbetsmarknaden. I Ă„l- dersgruppen 20-24 föll andelen sysselsatta med cirka 20 procentenheter, frĂ„n ungefĂ€r 80 till 60 procent. Det kan tillĂ€ggas att arbetsmarknaden för de yngsta, gruppen 16-19 Ă„r, i princip raderades ut10. Den vĂ€sentli- gaste förklaringen till sysselsĂ€ttningsnedgĂ„ngen Ă€r inte ökad arbetslös- het utan en ökad andel studerande och förlĂ€ngda studieperioder. Sedan 1990-talets början har gymnasieskolan varit skyldig att erbjuda alla ton- Ă„ringar som lĂ€mnar grundskolan en studieplats pĂ„ ett treĂ„rigt program. Idag vĂ€ljer i praktiken alla att pĂ„börja gymnasiestudier. Det gĂ€ller Ă€ven dem som saknar den formella behörigheten för studier pĂ„ nationella program11. En betydande andel av nedgĂ„ngen i sysselsĂ€ttningen i Ă„ldrarna 20-24 10 SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Grundtabeller 2008. 11 Tidigare var det ungefĂ€r 10 procent som antingen inte började pĂ„ gymnasiet efter grundskolan el- ler som helt enkelt inte kom in pĂ„ en gymnasieutbildning och dĂ€rför hĂ€nvisades till nĂ„gon annan verksamhet. Som framgĂ„tt tidigare Ă€r ungefĂ€r 10 procent av dem som lĂ€mnar grundskolan har inte behörighet för studier pĂ„ nationellt program utan hĂ€nvisas istĂ€llet till ett individuellt program (IV). 15
  • 16. förklaras ocksĂ„ av ett ökat studiedeltagande. År 1993 rĂ€knades 25 pro- cent i de aktuella Ă„ldrarna som studerande. År 2007 hade den andelen ökat till 38 procent. Den absoluta merparten av ökningen förklaras av högskoleutbildningens expansion. Höstterminen 2008 fanns det cirka 330 000 registrerade studenter, vilket nĂ€ra nog motsvarar en fördubb- ling jĂ€mfört med 1980-talets slut12. Men Ă€ven om utbildningsexpansionen Ă€r en viktig förklaring till sys- selsĂ€ttningsnedgĂ„ngen i Ă„ldrarna 20-24 kan vi inte bortse frĂ„n arbets- löshetens betydelse. Cirka 70 procent ingĂ„r enligt arbetskraftsundersök- ningarna i arbetskraften. Arbetslöshetstalen har varit tvĂ„siffriga sedan 1990-talets början. En mycket stor andel av individerna i dessa Ă„ldrar Ă€r arbetslösa nĂ„gon del av Ă„ret. En undersökning inom ramen för utred- ningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning för ett par Ă„r sedan visade att cirka 100 000 drabbades av arbetslöshet under Ă„r 200413. Till detta ska lĂ€ggas att cirka 60 000 deltog i arbetsmarknadspolitiska pro- gram. Det betyder att mellan 25 och 30 procent var arbetslösa nĂ„gon gĂ„ng under det aktuella Ă„ret. DĂ„ talar vi alltsĂ„ om personer som inte rĂ€knades som arbetslösa trots att de studerade. Det Ă€r en mycket hög andel. Men det ska tillĂ€ggas att Ă„ren 2003-04 prĂ€glades av lĂ„gkonjunktur och hög arbetslöshet generellt sett. Genomsnittligt Ă€r arbetslöshetsperioderna för unga och unga vuxna betydligt kortare Ă€n för medelĂ„lders och Ă€ldre. Medeltalet för samtliga Ă„ldersgrupper var 76 dagar Ă„r 2004 medan motsvarande uppgift för personer i Ă„ldrarna 18-24 var 35 dagar14. Tittar man pĂ„ lite mer sentida uppgifter framtrĂ€der emellertid en annan bild. Bland dem som enligt Arbetsförmedlingens statistik avbröt en arbetslöshetsperiod under sep- tember mĂ„nad 2009 dĂ€rför att de fick ett jobb, pĂ„började studier eller ett arbetsmarknadspolitiskt program fördelade sig det genomsnittliga antalet arbetslöshetsdagar under perioden januari till och med septem- ber 2009 enligt uppgifterna i tabell 1 nedan. 12 Högskoleverket – statistik om högskolan (www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan.4.539a949110f3 d5914ec800057797.html) samt FolkhĂ€lsa och sociala förhĂ„llanden – LĂ€gesrapport 2007. Stockholm: Socialstyrelsen. 13 SOU 2007:18 Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. Stock- holm: Fritze. 14 SOU 2007:2 FrĂ„n socialbidrag till arbete. Stockholm: Fritze. 16
  • 17. Tabell 1. Genomsnittlig tid i arbetslöshet, antal dagar Totalt inskrivna 20-24 Ă„r 25-29 Ă„r 25-64 Ă„r MĂ€n 75 103 134 Kvinnor 72 97 127 Totalt 74 100 130 KĂ€lla: Arbetsförmedlingen. Som framgĂ„r av tabell 1 var det genomsnittliga antalet arbetslöshetsda- gar lĂ€gre för yngre Ă€n för medelĂ„lders och Ă€ldre, men med tanke pĂ„ att det handlar om genomsnittlig arbetslöshetstid Ă€r antalet dagar Ă€ndĂ„ förvĂ„nansvĂ€rt högt för de unga. En förklaring Ă€r rimligen den höga ar- betslösheten och de förlĂ€ngda arbetslöshetsperioderna i finanskrisens spĂ„r. Hur som helst Ă€r det viktigt att betona att arbetslöshetsperioder av den hĂ€r lĂ€ngden inte bara Ă€r allt för lĂ„nga utan med största sannolikt ocksĂ„ skadliga. Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer Arbetslösheten Ă€r inte jĂ€mnt fördelad. Som tidigare framhĂ„llits Ă€r det viktigt att tydliggöra hur arbetslösheten och dess effekter följer ett möns- ter som hĂ€nger samman med utbildningsnivĂ„n. Som framgĂ„r av tabell 2 nedan finns det ett mycket pĂ„tagligt samband mellan utbildningsnivĂ„ och olika Ă„ldersgruppers sysselsĂ€ttning och försörjningssituation. I tabellen Ă€r följaktligen de olika Ă„ldergrupperna indelade efter utbild- ningsnivĂ„: enbart förgymnasial utbildning, fullbordad gymnasieutbild- ning samt erfarenhet frĂ„n utbildning pĂ„ eftergymnasial nivĂ„. Uppgif- terna motsvarar varje grupps procentuella andel i respektive kategori, det vill sĂ€ga andelen av dem som haft sin huvudsakliga inkomst frĂ„n förvĂ€rvsarbete under Ă„ret, huvudsaklig inkomst i form av studiestöd, a-kassa och/eller aktivitetsstöd, etc. Uppgifterna baseras pĂ„ SCB:s LISA- databas som innehĂ„ller uppgifter om samtliga individer i de aktuella Ă„ldersgrupperna. Uppgifterna strĂ€cker sig till 2007. 17
  • 18. Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkĂ€llor relaterade till Ă„lder och utbildningsnivĂ„ (pro- centtal), Ă„ren 2005 och 2007. Ålder 20-24 Ă„r 25-29 Ă„r 30-64 Ă„r Årtal 2005 2007 2005 2007 2005 2007 Andel med huvudsaklig inkomst frĂ„n förvĂ€rvsarbete Förgymnasial 52 62 63 65 61 63 Gymnasial 73 77 78 79 76 79 Eftergymnasial 47 56 74 79 83 85 Utbildning Förgymnasial 15 13 5 4 0 1 Gymnasial 16 14 4 5 1 1 Eftergymnasial 49 41 16 13 2 1 Arbetslöshet (a-kassa och aktivitetsstöd) Förgymnasial 7 3 11 6 5 3 Gymnasial 5 2 6 3 5 3 Eftergymnasial 1 0 3 1 3 2 Försörjningsstöd (socialbidrag) Förgymnasial 11 8 7 6 2 3 Gymnasial 1 1 1 1 1 1 Eftergymnasial 0 0 0 0 0 0 Sjuk-/aktivitetsersĂ€ttning (förtidspension) Förgymnasial 5 7 5 6 20 20 Gymnasial 0 1 1 2 9 9 Eftergymnasial 0 0 0 0 1 3 VĂ„rd av barn/anhörig Förgymnasial 5 3 5 8 1 1 Gymnasial 2 1 5 6 1 1 Eftergymnasial 1 1 3 4 2 2 KĂ€lla: LISA-databasen. SCB. 18
  • 19. Mönstret Ă€r mycket tydligt Ă€ven om uppgifterna varierar mellan 2005 och 2007. Variationerna kan sannolikt förklaras av att 2005 fortfarande prĂ€glades av sviterna efter lĂ„gkonjunkturen 2003-04 medan 2007 prĂ€g- lades av högkonjunktur med stark arbetskraftsefterfrĂ„gan. Totalt sett motsvarade gruppen utan fullbordad gymnasieutbildning strax under 15 procent av Ă„ldersgruppen mellan 20 och 24 Ă„r och strax över 10 procent bland dem mellan 25 och 29 Ă„r. 75 procent av dem med högst förgymnasial utbildning var födda i Sverige. Totalt omfattade gruppen 123 500 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r 2007. De med förgymnasial utbildning var underrepresenterade bland förvĂ€rvsarbe- tande och studerande, men de var överrepresenterade i samtliga andra kategorier. Förutom bland de arbetslösa Ă€r överrepresentationen pĂ„- taglig bland dem som huvudsakligen försörjer sig pĂ„ försörjningsstöd. De mellan 20 och 29 Ă„r med enbart förgymnasial utbildning utgjorde knappt 50 procent av dem som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst Ă„r 2007. De var, som framgĂ„r av tabell 2, ocksĂ„ pĂ„tagligt över- representerade bland dem som hade beviljats aktivitetsersĂ€ttning (tidi- gare förtidspension). Drygt 22 000 personer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r levde huvudsakligen pĂ„ aktivitetsersĂ€ttning Ă„r 2007. Andelen med aktivitetsersĂ€ttning Ă€r mĂ„ngdubbelt högre bland dem med förgymna- sial utbildning jĂ€mfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen ökar ocksĂ„ markant med Ă„ldern. För dem mellan 30 och 64 Ă„r utan fullbordad gymnasieutbildning utgör andelen med sjuk- ersĂ€ttning 20 procent. Mycket talar för att svĂ„righeterna för förgymnasi- alt utbildade att fĂ„ en stabil förankring pĂ„ arbetsmarknaden, i kombina- tion med det höga beroendet av försörjningsstöd, bidrar till att fler och fler – i takt med stigande Ă„lder – beviljas aktivitets- eller sjukersĂ€ttning. Det Ă€r ocksĂ„ intressant att notera att uppgifterna i tabellen visar att en högre andel bland dem utan fullbordad gymnasieutbildning har inkom- ster för vĂ„rd av barn som huvudsaklig inkomst. Det illustrerar möjligen att just det förhĂ„llandet att arbetsmarknaden ger ytterst begrĂ€nsade val- möjligheter pĂ„verkar i vilken Ă„lder man vĂ€ljer att skaffa barn. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet pĂ„verkas i hög grad av utbild- ningsbakgrund och födelseland. Arbetslösa i Ă„ldern mellan 20-29 Ă„r utan fullbordad gymnasieutbildning hade under de Ă„tta första mĂ„na- 19
  • 20. derna 2009 i genomsnitt cirka 15 dagars fler dagar i arbetslöshet Ă€n de i samma Ă„ldersgrupp som hade en gymnasieutbildning. Skillnaden mel- lan utrikes födda och svensk födda i samma Ă„lder uppgick till 20 dagar15. En ungefĂ€r dubbelt sĂ„ stor andel av de utrikes födda i Ă„ldrarna 20-24 Ă„r fĂ„r nĂ„gon gĂ„ng ekonomiskt bistĂ„nd – sett över ett Ă„r – jĂ€mfört med inrikes födda. År 2007 var det ungefĂ€r 1,5 procent av de svensk födda ungdomarna i Ă„ldern 20-24 Ă„r som hade försörjningsstöd som domine- rande inkomst. Motsvarande andel för utrikes födda i samma Ă„lder var cirka 4 procent. Men Ă„terigen: utbildningsbakgrunden Ă€r utslagsgivan- de. Bland de utrikes födda 20-24-Ă„ringarna utan gymnasieutbildning var andelen som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst 12,5 procent. Bland svensk födda utan gymnasieutbildning i samma Ă„lder var andelen 7 procent16. Men det Ă€r viktigt att betona att utrikes födda inte Ă€r nĂ„gon homogen grupp. En betydande andel har t ex eftergym- nasial utbildning. Experter pĂ„ ungdomsfrĂ„gor verkar vara ense om att övergĂ„ngsmönst- ren frĂ„n ungdomsliv till vuxenliv liksom frĂ„n skola till arbetsliv har förĂ€ndrats under senare decennier. Mönstret Ă€r inte bara mer utdraget. ÖvergĂ„ngen Ă€r inte sĂ„ linjĂ€r och utstakad som tidigare. Processen Ă€r fylld av hopp uppĂ„t och nedĂ„t. Problemet Ă€r att de insatser som görs inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade till dessa förĂ€ndringar. Aktiveringspolitik prĂ€glad av hĂ„rd styrning Ă€r exempel pĂ„ en ensidig politik som inte ger utrymme för individanpassade Ă„tgĂ€rder. Jobb behöver inte heller alltid vara det mest efterstrĂ€vansvĂ€rda mĂ„let. TvĂ€rtom kan en insats som le- der till ett okvalificerat jobb minska individens möjligheter att utvecklas och klara egenförsörjningen pĂ„ lĂ€ngre sikt. Studier av ungdomsinsatser 15 Arbetsförmedlingen. 16 Bland de utrikes födda saknade 21 procent i Ă„ldrarna mellan 20-24 Ă„r och 18 procent i Ă„ldrarna mellan 25 och 29 Ă„r fullbordad gymnasieutbildning Ă„r 2007. 20
  • 21. i England visar att ungdomar som saknar yrkesutbildning ofta fastnar i lĂ„glönesegment pĂ„ arbetsmarknaden17. Jobbsubventioner bidrar till un- dantrĂ€ngning och de lĂ„ngsiktiga vĂ€lfĂ€rdseffekterna för de arbetslösa Ă€r högst diskutabla, givet att kvalitĂ©n pĂ„ jobben Ă€r lĂ„g18. I det följande diskuteras vilken betydelse turordningsreglerna i LAS respektive nivĂ„erna pĂ„ lĂ€gstlönerna kan ha som förklaringar till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. I den politiska debatten om ungdomsarbetslösheten har ju frĂ„gorna om turordningsregler och kol- lektivavtalens lĂ€gstlöner fĂ„tt en mycket framtrĂ€dande roll. 17 Detzel, Patrick & Rubery, Jill (2002) “Employment systems and transitional labour markets: a com- parison of youth labour markets in Germany, France and the UK” i Schmid, GĂŒnther & Gazier, Ber- nard (red.) The Dynamics of Full Employment. Social Integration through Transitional Labour Markets. Cheltenham: Edward Elgar. 18 EffektutvĂ€rderingar har visat att anstĂ€llningssubventioner inte pĂ„verkar den totala arbetslöshets- nivĂ„n utan snarare tenderar att leda till en omfördelning av arbetslösheten (vilket i och för sig kan vara önskvĂ€rt). Än vĂ€rre Ă€r att de som omfattas av subventionerna ofta skulle ha fĂ„tt jobb Ă€ven utan subventioner (dödviktseffekter 21
  • 22. LĂ€gstlönerna och turordningsreglerna SĂ„ gott som alla kollektivavtal pĂ„ svensk arbetsmarknad faststĂ€ller den lĂ€gsta tillĂ„tna lönenivĂ„n. Detta benĂ€mns som lĂ€gstalön, ingĂ„ngslön, grundlön eller minimilön, men syftet Ă€r alltid detsamma – att identi- fiera den nivĂ„ under vilken lönen inte fĂ„r sjunka. Dessa nivĂ„er, som ofta differentieras utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och yrke, gĂ€ller för alla företag som Ă€r medlemmar i ett arbetsgivarförbund eller som genom hĂ€ngav- tal Ă„lĂ€gger sig att följa det som sĂ€gs i kollektivavtalen19. PĂ„ arbetsplatser utan kollektivavtal och hĂ€ngavtal kan arbetsgivare och arbetstagare fritt avtala om lĂ€gstlönenivĂ„erna; lagregler om lön existerar inte i Sverige och det rĂ„der avtalsfrihet. Men om lönenivĂ„n vĂ€sentligt underskrider det som betraktas som normalt kan den bedömas som oskĂ€ligt lĂ„g och dĂ€rmed strida mot 36§ avtalslagen. I sĂ„dana fall anvĂ€nds kollektivavta- len som relevant referenspunkt. PĂ„ detta sĂ€tt blir kollektivavtalen Ă€ven normerande pĂ„ arbetsplatser utan kollektivavtal, men det finns ingen exakt grĂ€ns för hur mycket lönenivĂ„n kan underskrida kollektivavtalens nivĂ„. LĂ€gstlönerna och sysselsĂ€ttningen För arbetstagaren Ă€r lönen en inkomst som förhoppningsvis sĂ€kerstĂ€ller en skĂ€lig levnadsnivĂ„ och bidrar till en god livskvalitet. För arbetsgiva- ren Ă€r lönen en kostnad. Allt sedan lĂ€gstlöner etablerades i vĂ€stvĂ€rlden har diskussionen varit het om denna kostnadsaspekt och dess betydelse för sysselsĂ€ttningen: leder höga ingĂ„ngslöner till att sysselsĂ€ttningen för unga och lĂ„gutbildade minskar? Enligt ekonomisk standardteori Ă€r sambandet enkelt: om lönenivĂ„n sĂ€tts högre Ă€n den nivĂ„ som den fria marknaden skulle driva fram ska- pas arbetslöshet20. Orsaken Ă€r att fler kommer att vilja arbeta samtidigt som arbetsgivarens benĂ€genhet att anstĂ€lla minskar. PĂ„ grund av detta skapas ett utbudsöverskott – för mĂ„nga som vill arbeta till den efterfrĂ„- 19 LĂ€gstlönerna bestĂ€ms i förhandlingar mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden i övriga nordiska lĂ€nder, i Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike. Men genom allmĂ€ngiltigförklaring utstrĂ€cks kollektivavtalen till att gĂ€lla alla arbetsplatser i flera av dessa lĂ€nder. 20 Ur ett perspektiv Ă€r det ett trivialt resonemang. Om lĂ€gstlönerna i Sverige ökade med, sĂ€g, 200 procent kan man misstĂ€nka att sysselsĂ€ttningen skulle minska. PĂ„ motsvarande sĂ€tt skulle sys- selsĂ€ttningen öka om lĂ€gstlönerna minskade med tvĂ„ tredjedelar. Men detta resonemang innebĂ€r inte automatiskt att marginella förĂ€ndringar i verkligen fĂ„r samma triviala effekt. Detta pĂ„visar tillkor- takommandet för dem som alltför mycket baserar sin argumentation pĂ„ en extrem linjĂ€r logik. 22
  • 23. gan pĂ„ arbete som finns pĂ„ marknaden. Kontentan blir att de som har arbete gynnas samtidigt som andra förlorar sina jobb/fĂ„r aldrig in en fot pĂ„ arbetsmarknaden21. Fram till inledningen av 1990-talet visade merparten av forskningen att standardteorins förutsĂ€gelser tycktes stĂ€mma med verkligheten. Men dĂ€refter har den akademiska debatten – frĂ€mst i USA, dĂ€r forskningen har varit mest intensiv – blivit allt mindre entydig. Genom mer förfi- nade utvĂ€rderingsmetoder har uppfattningarna om lönekostnadernas betydelse nyanserats. Mot bakgrund av detta menar ILO att lĂ€gstlönerna inte direkt kan kopp- las till den ökade arbetslösheten i de lĂ€nder dĂ€r den har tagit fart. ILO sĂ€ger bland annat att lĂ€gstalönens eventuella effekter pĂ„ sysselsĂ€ttningen ocksĂ„ mĂ„ste vĂ€gas mot en högre minimilöns effekter pĂ„ enskildas vĂ€l- fĂ€rd och konsumtionsnivĂ„22. Även OECD har gjort avsteg frĂ„n det enkla ekonomiska resonemanget. I deras Jobs Study frĂ„n 1994 var man förhĂ„llandevis tydlig med att lĂ€gst- lönerna entydigt pĂ„verkade sysselsĂ€ttningen negativt. I dag sĂ€ger orga- nisationen i stĂ€llet att vissa studier pekar pĂ„ en negativ effekt, andra pĂ„ att det inte finns nĂ„gra effekter alls pĂ„ den aggregerade sysselsĂ€ttningen. Mot bakgrund av detta sĂ€ger OECD att: ”The fact that a considerable number of studies have found that the adverse impact of minimum wa- ges on employment is modest or non-existent, also suggests that there may be scope to use minimum wages as one part of employment-cent- red social policy, intended to mitigate poverty while fostering high em- ployment rates.” OECD menar att det kan vara sĂ„ att svaga grupper pĂ„ arbetsmarknaden kan pĂ„verkas negativt, men som kommer att framgĂ„ lĂ€ngre fram Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden för dessa grupper högre i Sverige (och Norden) Ă€n i lĂ€nder med betydligt lĂ€gre lĂ€gstlöner. 21 Hur mycket sysselsĂ€ttningen minskar beror pĂ„ hur kĂ€nslig (elastisk) efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft Ă€r för ett högre pris (högre lön). 22 http://www.ilo.org/public/english/protection/condtrav/pdf/infosheets/w-1.pdf 23
  • 24. Om det finns en konsensus bland experterna Ă€r den att ökade lĂ€gstlöner pĂ„ sin höjd har mycket begrĂ€nsade negativa sysselsĂ€ttningseffekter. Paul Krugman, 2008 Ă„rs nobelpristagare i ekonomi, menar att stödet för te- sen att det inte finns nĂ„gra negativa sysselsĂ€ttningseffekter Ă€r minst lika starkt som för den motsatta stĂ„ndpunkten. Andra forskare har ocksĂ„ framhĂ„llit att högre lĂ€gstalöner kan ha en rad positiva effekter (förutom att efterfrĂ„gan pĂ„ varor och tjĂ€nster i samhĂ€llet ökar): personalomsĂ€tt- ning och rekryteringskostnader minskar, högre lĂ€gstalöner motiverar anstĂ€llda att engagera sig mer i arbetet och effektiviteten stiger, omvand- lingstrycket i ekonomin ökar nĂ€r utrymmet för lĂ„gproduktiva segment minskar samtidigt som fler blir intresserade att stĂ€lla sin arbetskraft till arbetsmarknadens förfogande nĂ€r lönerna Ă€r högre. Detta Ă€r slutsatser som dras utifrĂ„n forskning frĂ€mst genomförd i anglo- saxiska lĂ€nder och möjligheten att överföra dessa resultat till en svensk och nordisk kontext Ă€r naturligtvis begrĂ€nsad, men det signalerar Ă€ndĂ„ att verkligheten Ă€r mer komplicerad Ă€n vad den enkla standardteorin gör gĂ€llande. De som tror att sĂ€nka lĂ€gstlöner pĂ„ nĂ„got betydande sĂ€tt skulle öka sysselsĂ€ttningen i Sverige Ă€r med största sannolikhet fel ute. Men detta innebĂ€r inte att markant höjda lĂ€gstlöner inte skulle pĂ„verka sysselsĂ€ttningen. Det Ă€r naturligtvis hela tiden en frĂ„ga om en delikat balansgĂ„ng. Hur höga Ă€r lĂ€gstlönerna? I och med det svenska kollektivavtalssystemets utformning med bety- dande differentiering Ă€r det inte helt enkelt att fĂ„ nĂ„gon enhetlig bild av lĂ€gstlönernas nivĂ„ över tid och skillnader mellan lĂ€nder. Men om man börjar med utvecklingen i Sverige har det gjorts en del försök inom ramen för LO-kollektivet. För att göra detta bör man relatera lögstlönen till genomsnitts-/medianlönen inom samma avtalsomrĂ„de. I en studie – som baseras pĂ„ fem avtalsomrĂ„den – visar det sig att minimilönebettet, som definitionsmĂ€ssigt betyder lĂ€gstlönernas andel av genomsnittlönen inom ett visst avtalsomrĂ„de, har minskat mellan 1975 och 2003 i fyra 24
  • 25. av de fem avtalsomrĂ„dena23. Till dessa hör: verkstad, tele, butiks och trĂ€industri. MĂ„leriavtalet gĂ„r i motsatt riktning, med en snabb ökning sedan slutet av 1980-talet, men med en viss nedgĂ„ng under de senaste Ă„ren. Med drygt 50 procent var andelen lĂ€gst i tele. Inom mĂ„leri var den nĂ€stan 80 procent. Övriga tre avtalsomrĂ„den lĂ„g mellan 65-70 procent. I en annan studie studeras sex olika avtalsomrĂ„den: Teknikavtalet Me- tall (före detta Verkstadsavtalet), Byggnadsavtalet, Slakteri- och char- kuteriavtalet, Bageriavtalet, Detaljhandelsavtalet och Hotell- och res- taurangavtalet24. Perioden som studeras Ă€r 1970-2006 och fokus ligger pĂ„ vuxna, okvalificerade arbetare. Resultaten visar att minimilönebettet trendmĂ€ssigt har minskat i verkstadsindustrin, men att förĂ€ndringarna inte Ă€r lika tydliga inom de övriga avtalsomrĂ„dena. Inom Bageri och Byggnads har minimilönebettet ökat under den studerade perioden, men minskat inom Slakt och chark, Detaljhandeln samt Kommunerna (1995-2006). NivĂ„erna skiljer sig Ă„t mellan avtalsomrĂ„dena och sprid- ningen strĂ€cker sig mellan 60 (Byggnads) och nĂ€rmare 85 procent (Ho- tell- och restaurang). Som sagt, differentieringen i avtalen i termer av yrke, Ă„lder och erfaren- het kopplade till lĂ€gstlönerna gör det svĂ„rt att dra nĂ„gra entydiga slut- satser, men vad som framkommer Ă€r att inom LO-kollektivet kan man inte se nĂ„got entydig höjning av lĂ€gstlönerna i förhĂ„llande till genom- snittslönerna; minimilönebettet har överlag inte ökat. Bland mĂ„nga av de stora avtalsomrĂ„dena – Verkstad, Detaljhandeln och Kommunal – Ă€r trenden snarare den motsatta. Relativt genomsnittslönerna har lĂ€gstlö- nerna fallit tillbaka. Men avtalsrörelsen 2007 innebar att lĂ€gstlönerna justerades uppĂ„t. NĂ€r det gĂ€ller tjĂ€nstemannagrupperna Ă€r lĂ€gstlönerna Ă€n mindre ana- lyserade. Inte minst i ljuset av att dessa grupper vĂ€xer pĂ„ svensk arbets- marknad Ă€r detta ett problem. För Unionens del, som tĂ€cker sĂ„ gott som hela det privata nĂ€ringslivet, handlar det om cirka 100 avtal, med allt frĂ„n Callcenter och Bemanning till Teknikavtalet, Detaljhandeln och 23 Högre lĂ€gstlöner för högre tillvĂ€xt (2004). En rapport av Andersson, D och Kainelainen, A, LO. Ett liknande resonemang förs i Vem vinner pĂ„ lĂ€gre löner? (2007). Det Ă€r ocksĂ„ en rapport av Andersson och Kainelanien. 24 Skedinger, P (2005). Hur höga Ă€r minimilönerna?, IFAU, Rapport 2005:18. 25
  • 26. Teknik och design. Detta gör att det Ă„r svĂ„rt att ge nĂ„gon entydig bild, men i diagram 3 nedan presenteras minimilönebettet pĂ„ Teknikavta- lets omrĂ„de mellan 1995 och 2008. Som framgĂ„r har minimilönebettet minskat under den studerade perioden. Trots den satsning som gjordes i avtalsrörelsen 2007 pĂ„ att fĂ„ upp lĂ€gstlönerna ligger bettet fortfarande under nivĂ„n i mitten av 1990-talet. Diagram 3. Minimilönebettet pĂ„ Teknikavtalets omrĂ„de 1995-2008 70 65 60 SĂ€rskild satsning Procent pĂ„ lĂ€gstlöner 2007 för de med 1 Ă„rs 55 erfarenhet 50 Utan erfarenhet 45 40 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 En annan intressant komponent Ă€r i vilken utstrĂ€ckning som de an- stĂ€llda inom de olika avtalsomrĂ„dena pĂ„ svensk arbetsmarknad ligger vid eller nĂ€ra lĂ€gstlönenivĂ„erna. HĂ€r finns det ocksĂ„ sjĂ€lvklart stora variationer mellan olika avtalsomrĂ„den och mellan olika kategorier av löntagare. PĂ„ Teknikavtalets omrĂ„de och fokuserat pĂ„ ungdomar mellan 20-29 Ă„r ser det för Ă„r 2008 ut som i diagram 4. Endast en mycket liten andel av ungdomarna, med eller utan erfarenhet, inom detta omrĂ„de arbetar till en lön som ligger vid eller i nĂ€rheten av lĂ€gstlönenivĂ„erna; en procent av de mellan 20-29 Ă„r har en lön som understiger 16 000 kr/ 26
  • 27. mĂ„n25. LĂ€gstlönerna inom detta omrĂ„de Ă€r dĂ€rmed inte bindande i nĂ„- gon nĂ€mnvĂ€rd utstrĂ€ckning. Framför allt inom Callcenter och Beman- ning Ă€r bilden en annan. Diagram 4. Lönefördelning pĂ„ Teknikarbetsgivarnas omrĂ„de (heltid – fasta löner) 2008 uppdelat per Ă„lder 20 18 LĂ€gstlön 2-Ă„rs erfarenhet = 15450 16 14 LĂ€gstlön utan erfarenhet 12 =14470 Procent 10 8 6 4 2 0 Under 15000 45000 eller högre 15000-15999 16000-16999 17000-17999 18000-18999 19000-19999 20000-20999 21000-21999 22000-22999 23000-23999 24000-24999 25000-25999 26000-26999 27000-27999 28000-28999 29000-29999 30000-30999 31000-31999 32000-32999 33000-33999 34000-34999 35000-35999 36000-36999 37000-37999 38000-38999 39000-39999 40000-40999 41000-41999 42000-42999 43000-43999 44000-44999 Kr 20 till 24 Ă„r 25-29 Ă„r En central frĂ„ga Ă€r i vilken utstrĂ€ckning som löntagare i allmĂ€nhet och Unionens medlemmar i synnerhet ligger kvar pĂ„ lĂ„ga lönenivĂ„er över tid. Uppgifter gĂ€llande SIF:s medlemmar inom de avtal som berörs av Industriavtalet mellan 1995 och 2005 ger en uppfattning om detta. Det visar sig att drygt 50 procent av dem som fortfarande sysselsĂ€tts inom omrĂ„det efter tio Ă„r har en lön som ligger under den tjugonde percenti- 25 I avtalet stĂ„r ocksĂ„ att om sĂ€rskilda skĂ€l föreligger kan en lĂ€gre lön tillĂ€mpas under sex mĂ„nader. Genom överenskommelse med lokal facklig organisation kan lĂ€gre lön tillĂ€mpas under ytterligare sex mĂ„nader. Denna typ av skrivning finns i en del avtal inom Unionen och ofta Ă€r de kopplade till nĂ„gon form av introduktion och aktiv utbildningsinsats i arbetet. Ett sĂ„dant avtal finns i avtalet med Almega tjĂ€nsteföretagen. I det framgĂ„r att en introduktionslön kan tillĂ€mpas under förutsĂ€ttning att det finns ett program och en tidsplan som har godkĂ€nts av det lokala facket och om tjĂ€nstemannen i frĂ„ga saknar erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter. Introduktionslönen kan tillĂ€mpas för ungdomar mellan 18-23 Ă„r, fĂ„r utgĂ„ i maximalt 12 mĂ„nader och lönen ska minst uppgĂ„ till 75 procent av lĂ€gsta lön för dem som fyllt 18 Ă„r. För perioden 2009-05-01-2010-04-30 innebĂ€r det en lön pĂ„ 11115 kr/mĂ„n (0,75*14820). Samma skrivningar finns i avtalet med Svensk handel. 27
  • 28. len. PĂ„ andra omrĂ„den Ă€r denna rörlighet bort frĂ„n de lĂ€gsta lönenivĂ„- erna sannolikt Ă€n svagare. MĂ„nga av Unionens medlemmar som gĂ„r in pĂ„ en lĂ„g lön fastnar alltsĂ„ i de lĂ€gre skikten av lönefördelningen. LĂ€gstalöner och sysselsĂ€ttning i ett jĂ€mförande perspektiv Att jĂ€mföra lĂ€gstlönenivĂ„erna internationellt Ă€r förknippat med stora svĂ„righeter. I de försök som har gjorts har dĂ€rför jĂ€mförelserna frĂ€mst utgĂ„tt frĂ„n de lĂ€nder som har lagreglerade lĂ€gstlöner. Av dessa framgĂ„r att de svenska lĂ€gstlönerna Ă€r höga och att minimilönebettet Ă€r förhĂ„l- landevis högt – ett förhĂ„llande som ocksĂ„ rĂ„der i vĂ„ra nordiska grann- lĂ€nder, NederlĂ€nderna, Belgien och Frankrike. Det verkar alltsĂ„ som om lĂ€gstlönerna Ă€r högre i lĂ€nder med kollektivavtalsreglerade system Ă€n i lĂ€nder med lagstadgade minimilöner26. Samtidigt Ă€r det viktigt att komma ihĂ„g att en av den kollektivavtalade modellens styrkor Ă€r dess mĂ„ngsidighet – att olika lĂ€gstlöner sĂ€tts utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och tjĂ€nstens art. PĂ„ detta sĂ€tt skapas en flexibilitet som de lagstiftningsba- serade lĂ€nderna saknar. PĂ„ motsvarande sĂ€tt skapar avtalsskrivningar om introduktionslön och systematiserad arbetsplatsförlagd utbildning en ökad flexibilitet för arbetsgivarna. De i ett internationellt perspektiv höga lĂ€gstlönerna innebĂ€r att Sverige och Norden har en förhĂ„llandevis liten grupp som arbetar till lĂ„ga löner under fattigdomsgrĂ€nsen27. Detta Ă€r kĂ€rnan i det som vissa nedsĂ€ttande kallar för den ”sammanpressade lönestrukturen”. Har detta pĂ„verkat sysselsĂ€ttningsmöjligheterna för de lĂ€gst utbildade grupperna pĂ„ svensk arbetsmarknad? Som framgĂ„r av diagram 5 Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden för de lĂ„gutbildade grupperna i Sverige hög i ett internationellt perspektiv. Mot bakgrund av detta Ă€r det svĂ„rt att hĂ€vda att höga lĂ€gstlöner i Sverige skulle bidra 26 Enligt OECD ligger lĂ€gstlönen (netto) i tio av de 18 OECD-lĂ€nderna med lagstiftade lĂ€gstlöner under fattigdomsgrĂ€nsen för en familj med tvĂ„ barn. 27 Om man utgĂ„r frĂ„n medellönen för en heltidsarbetande i Sverige Ă„r 2009 Ă€r det runt 500 medlemmar i Unionen som har en lön som understiger 60 procent av denna (24 360 kr/mĂ„n). LO-ekonomerna gjorde för nĂ„gra Ă„r sedan bedömningen att runt 5 procent av löntagarna i Sverige arbetar till lĂ„ga lö- ner (tvĂ„ tredjedelar av medianlönen). Motsvarande andel i USA och Storbritannien uppgĂ„r till 20-25 procent. I lĂ€nder med utbredd fattigdom Ă€r ocksĂ„ fattigdomsperioderna lĂ€ngre och möjligheterna för nĂ€stkommande generationer att ta sig ur en utsatt position Ă€r mindre. Om lönefördelningen öppnas upp nedĂ„t finns stora risker att utsattheten ökar och att livschanserna minskar för de grupper som drabbas. 28
  • 29. till att trĂ€nga undan lĂ„gutbildade frĂ„n svensk arbetsmarknad. Trots de höga lĂ€gstlönerna fungerar den svenska arbetsmarknaden sĂ„ pass ef- fektivt att den skapar en förhĂ„llandevis hög sysselsĂ€ttning för de med lĂ€gst utbildning. Diagram 5. SysselsĂ€ttningsgrad för lĂ€gre utbildade, 25-64 Ă„r, OECD, 2007 90 Pre-primary and primary 80 Below upper secondary 70 Upper secondary and post- secondary non-tertiary 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Iceland Switzerland Denmark OECD EU19 Belgium average average KĂ€lla: OECD Education at a glance 2009. Av detta följer dock inte att man kan slĂ„ sig till ro och förlita sig pĂ„ att framtiden blir ljus. Som den hĂ€r rapporten visar finns det stora utma- ningar pĂ„ arbetsmarknaden, inte minst kopplat till ungdomars utbild- ning och möjligheter i arbetslivet. Till detta kommer ocksĂ„ bristen pĂ„ ett vĂ€lutvecklat system för det livslĂ„nga lĂ€randet och den bristande samver- kan mellan skola och arbetsliv. FörsĂ€mringarna i a-kassan och strĂ€van- dena efter att pressa lönenivĂ„erna genom ett försĂ€mrat inkomstbaserat skydd vid arbetslöshet bidrar inte i nĂ„got avseende till en lösning. 29
  • 30. Den absolut avgörande förklaringen till att Sverige har lyckats uppnĂ„ hög sysselsĂ€ttning utan extremt lĂ„ga löner bland de med lĂ„g utbildning Ă€r att löntagarnas effektivitet har stĂ€rkts över tid. Sverige har haft ett utbildningssystem som har möjliggjort att svenska löntagare har upp- visat en hög och jĂ€mnt fördelad kompetens. Till detta kommer en god hĂ€lsostandard i befolkningen och att löntagare med lĂ„g utbildning har ökat sin utbildningsnivĂ„ snabbare Ă€n andra grupper. PĂ„ motsvarande sĂ€tt har skillnader i utbildningsnivĂ„ mellan yrkesverksamma och ar- betslösa minskat. Även om frĂ„gan om utbildningssystemet inte stĂ„r i fokus för denna rapport mĂ„ste det betonas att det finns betydande utmaningar. Studie- resultaten försĂ€mras och att skillnaderna mellan olika grupper ökar. Risken Ă€r att detta pĂ„ sikt kommer att göra det svĂ„rare att upprĂ€tthĂ„lla lĂ€gstlönerna, att en ny lĂ„gförĂ€dlande tjĂ€nstesektor vĂ€xer fram, att seg- regeringen ökar och att dörrar stĂ€ngs snabbare och hĂ„rdare Ă€n tidigare. Ett utbildningssystem som frĂ„n förskolan till forskningen fortsĂ€tter att sĂ€kerstĂ€lla kunskapsnivĂ„n hos de svenska arbetstagarna mĂ„ste vara en facklig kĂ€rnfrĂ„ga. Skillnader i fördelningen av kompetens mellan olika grupper Ă€r en helt avgörande orsak till skillnader i lönespridning. LĂ€n- der med stora kompetensskillnader mĂ„ste ocksĂ„ acceptera lĂ€gre löner för att de lĂ„gutbildade ska fĂ„ jobb. Rörligheten bort frĂ„n lĂ„ga löner Ă€r lĂ€gst i lĂ€nder med mĂ„nga lĂ„gavlö- nade – och vice versa. Dessutom gĂ„r lĂ„ga inkomster i arv mellan genera- tioner, sĂ€rskilt i lĂ€nder med stora inkomstskillnader och lĂ„ga lĂ€gstlöner. Har familjen Ă€n gĂ„ng fastnat i lĂ„glönearbete Ă€r det troligt att nĂ€sta gene- ration ocksĂ„ kommer att befinna sig dĂ€r. OECD:s arbetsrĂ€ttsindex I takt med att finanskrisens Ă„terverkningar pĂ„ svensk arbetsmarknad har tilltagit har nĂ€ringslivets organisationer börjat anvĂ€nda ungdomar- nas vĂ€xande arbetslöshet som en murbrĂ€cka i debatten kring lagen om anstĂ€llningsskydd och dess turordningsregler. Centern och Folkpartiet har ocksĂ„ stĂ€mt in i klagosĂ„ngen. I diskussionen om arbetsrĂ€ttens betydelse för utvecklingen pĂ„ arbets- marknaden Ă€r utgĂ„ngspunkten ofta OECD:s Employment protection 30
  • 31. index. I detta anstĂ€llningsskyddsindex, som nyligen uppdaterades, hamnar Sverige pĂ„ tionde plats av 30 lĂ€nder. Högre ranking indikerar ett mer ”flexibelt” och mindre ”strikt” anstĂ€llningsskydd. Utökade möj- ligheter till visstidsanstĂ€llningar har inneburit att Sverige hamnar högre upp i rankingen Ă€n tidigare. Ett betydande problem Ă€r att rankingen inte tar hĂ€nsyn till att lagstift- ningen Ă€r semi-dispositiv i Sverige, det vill sĂ€ga att parterna kan komma överens om att frĂ„ngĂ„ lagreglerna. I en del andra lĂ€nder blir villkoren striktare i kollektivavtalen, men i Sverige Ă€r det precis tvĂ€rtom. Genom att inte ta hĂ€nsyn till att t ex avtalsturlistor nĂ€stan alltid upprĂ€ttas vid personalneddragningar blir bilden av villkoren i Sverige helt missvis- ande. PĂ„ ett principiellt plan Ă€r det ocksĂ„ mycket tveksamt att anvĂ€nda ett in- dex dĂ€r rankingen endast förbĂ€ttras i takt med att företagens kostnader minskar. Är det verkligen efterstrĂ€vansvĂ€rt att i alla lĂ€gen minska företa- gens kostnader och maximera deras valfrihet? Den andra sidan av myn- tet Ă€r ju att det skydd som anstĂ€llningsskyddet ger löntagarna – i termer av t ex varselregler, uppsĂ€gningstider, möjligheter till skadestĂ„nd och Ă„teranstĂ€llningsregler – enbart betraktas som en kostnad som minskar arbetsmarknadens ”flexibilitet”. Att det skulle leda till en optimalt fung- erande arbetsmarknad Ă€r lika tveksamt. Indexets logik Ă€r att ekonomin mĂ„r bĂ€st om löntagarna har det som allra sĂ€mst. Ungdomarna och verkligheten I den offentliga debatten dominerar uppfattningen att den anstĂ€lldes kompetens knappt spelar nĂ„gon roll vid personalneddragningar pĂ„ grund av arbetsbrist. Det Ă€r fel. För att fĂ„ företrĂ€de i turordningen krĂ€vs tillrĂ€ckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet, det vill sĂ€ga de krav arbetsgivaren skulle stĂ€lla vid en nyanstĂ€llning. Den anstĂ€llde behöver inte vara fullĂ€rd frĂ„n början, men inom rimlig tid ska arbetsuppgifter- na kunna fullgöras pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt. Har du inte tillrĂ€ckliga kvalifikationer förlorar du jobbet Ă€ven om du har lĂ„ng anstĂ€llningstid – kompetenskriteriet Ă€r absolut centralt. Förklaras den stigande ungdomsarbetslösheten i Sverige av principen om ”sist-in-först-ut”? Lagstiftningen har inte blivit striktare och anvĂ€n- 31
  • 32. dandet av framförhandlade avtalsturlistor har ökat. Det senare leder snarare till en förbĂ€ttrad situation för ungdomar pĂ„ arbetsmarknaden. Mer flexibla regelverk kan rimligen inte förklara den vĂ€xande ungdoms- arbetslösheten. SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att nĂ€rmare 80 procent av de i Ă„ldern 15-24 Ă„r som blev arbetslösa 2008 blev det dĂ€rför att de var ny- intrĂ€dande eller Ă„terintrĂ€dande pĂ„ arbetsmarknaden (t ex efter studier). Denna betydande majoritet av yngre arbetslösa kan sĂ„ledes inte ha pĂ„- verkats av turordningsreglerna – de befann sig inte ens pĂ„ arbetsmark- naden innan de inkluderades i definitionen som arbetslös. De övriga dryga 20 procenten tillfrĂ„gas ocksĂ„ om varför de hade blivit arbetslösa: Beror det pĂ„ personal/driftsinskrĂ€nkningar eller pĂ„ att arbetet var tids- begrĂ€nsat (vilket innebĂ€r att den anstĂ€llde inte omfattas av nĂ„gra tur- ordningsregler)? De som nĂ€mnde det första alternativet omfattade 2,5 procent av de arbetslösa. Detta Ă€r den grupp som nĂ€rmast motsvarar de som har blivit uppsagda pĂ„ grund av arbetsbrist. Av alla de ungdomar som blev arbetslösa under 2008 var det dĂ€rmed endast en av fyrtio som kan ha förlorat jobbet pĂ„ grund av turordningsreglerna. I denna grupp Ă€r det dessutom sĂ„ att en viss andel (oklart hur stor) har förlorat jobbet pĂ„ grund av att personalneddragningarna var sĂ„ omfattande att turord- ningsreglerna inte spelade nĂ„gon roll. FörhĂ„llandena pĂ„ svensk arbets- marknad talar inte för att LAS skulle diskriminera unga. FĂ€rre Ă€n 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna har befunnit sig i en situation dĂ€r turordningsreglerna har varit tillĂ€mpliga. För gruppen 25-34 Ă„r Ă€r ande- len nĂ„got högre, 10 procent, men Ă„terigen Ă€r det en mycket liten andel av dessa arbetslösa som skulle kunna ha pĂ„verkats av ”sist-in-först-ut”. En mer nĂ€raliggande förklaring till den vĂ€xande ungdomsarbetslös- heten, utöver att mĂ„nga unga rör sig in och ut pĂ„ arbetsmarknaden i samband med utbildning och de ökade svĂ„righeterna för vissa utsatta ungdomar med svag utbildningsbakgrund, Ă€r den vĂ€xande andelen tidsbegrĂ€nsat anstĂ€llda. För ungdomar mellan 20-24 Ă„r har denna andel mer Ă€n fördubblats frĂ„n slutet av 1980-talet till i dag – frĂ„n 20 till nĂ€r- mare 45 procent. För ungdomar mellan 15-24 Ă„r var motsvarande andel Ă„r 2008 drygt 50 procent. MĂ„nga arbetsgivare i Sverige överutnyttjar de förbĂ€ttrade möjligheterna till tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar. Priset för detta betalas av ungdomarna, i form av otrygghet, bristande kompe- tensutveckling och svĂ„righeter att uppnĂ„ egen försörjning. 32
  • 33. Vad bör göras: Ett tydligare ansvar Alla Ă€r överens om att ungas etablering i arbetslivet mĂ„ste underlĂ€ttas. Om detta rĂ„der ingen oenighet. DĂ€remot Ă€r Ă„siktsskillnaderna stora om vilka insatser som Ă€r mest effektiva. Som framhĂ„llits tidigare Ă€r det inget som talar för att försĂ€mrad anstĂ€llningstrygghet och sĂ€nkta lĂ€gstalöner skulle förĂ€ndra villkoren i nĂ„gon avgörande bemĂ€rkelse. De mest grundlĂ€ggande problemen kopplade till ungas försörjnings- situation och etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r relaterade till utbildning, eller snarare brist pĂ„ utbildning. Utbildningen Ă€r inte bara avgörande för individers vĂ€lfĂ€rd utan för den samhĂ€llsekonomiska utvecklingen i stort. Vi har bland annat kunnat konstatera att det finns ett nĂ€ra samband mellan arbetskraftsdeltagande och utbildningsnivĂ„. Fler lĂ„gutbildade talar inte bara för fler arbetslösa utan ocksĂ„, pĂ„ sikt, fler utanför arbetskraften, t ex med sjuk- och aktivitetsersĂ€ttning. Vad som behövs Ă€r dĂ€rför effektivare insatser inom bĂ„de utbildningssyste- met och arbetsmarknadspolitiken. Kommunernas samordnande ansvar mĂ„ste tydliggöras. Unionen menar ocksĂ„ att partsorganisationerna kan spela en mer framtrĂ€dande roll Ă€n idag. Kollektivavtalen borde i högre grad skapa öppningar för praktik- och introduktionsplatser för bĂ„de ar- betslösa och studerande. Arbetsförmedlingens ansvar Arbetsförmedlingen har naturligtvis ett avgörande ansvar för ungdo- mars och unga vuxnas etableringsförutsĂ€ttningar. Under 2008 deltog i genomsnitt strax under 85 000 arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Av de arbetslösa under 25 Ă„r var flertalet hĂ€nvi- sade till jobbgarantin. Jobbgarantin utgjorde det nĂ€sta största program- met och samlade i genomsnitt drygt 11 000 deltagare. Det innebĂ€r att 19 procent av deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program fanns dĂ€r. Kostnaden för jobbgarantin var emellertid mycket lĂ„g jĂ€mfört med an- dra program. Totalt uppgick kostnaden till cirka 535 miljoner kronor under 2008 vilket motsvarade mindre Ă€n 5 procent av de totala utgif- terna för arbetsmarknadspolitiska program. Jobbgarantin Ă€r alltsĂ„ ett program med en mycket lĂ„g styckkostnad, vilket frĂ€mst förklaras av deltagarnas lĂ„ga ersĂ€ttning. 33
  • 34. Som ett resultat av finanskrisen och dess effekter pĂ„ arbetsmarknaden har antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i allmĂ€nhet och jobbgarantin i synnerhet ökat dramatiskt. Under november 2009 deltog strax under 155 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilket motsvarade en ökning med 96 procent jĂ€mfört med november mĂ„nad Ă„ret innan. Antalet deltagare i jobbgarantin hade ökat till över 46 000, vilket motsvarade en ökning med nĂ€rmare 176 procent jĂ€mfört med november 2008. Antalet deltagare i jobbgarantin utgjorde i novem- ber 2009 cirka 30 procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadspoli- tiska program. I förordningen om jobbgaranti för ungdomar (SFS 2007:813) heter det att jobbgarantin ska rikta sig till arbetslösa som har fyllt 16 men inte 25 Ă„r. För att anvisas till jobbgarantin ska man ha varit anmĂ€ld pĂ„ arbets- förmedlingen som arbetssökande i tre mĂ„nader. Jobbgarantin Ă€r dĂ€ref- ter uppdelad i tvĂ„ faser. Den första tremĂ„nadersperioden i garantin ska bestĂ„ av fördjupad kartlĂ€ggning (med utgĂ„ngspunkt i den individuella handlingsplanen), studie- och yrkesvĂ€gledning och jobbsökaraktiviteter med coachning28. Först efter tre mĂ„nader kan det bli frĂ„ga om arbets- praktik eller utbildning. Arbetspraktiken fĂ„r pĂ„gĂ„ i högst tre mĂ„nader. Utbildningsinsatserna ska ocksĂ„ vara korta. Det handlar inte om att ge nĂ„gon fullstĂ€ndig utbildning utan ”kortare yrkesteoretisk utbildning” eller ”kortare teoretisk utbildning” som syftar till att förbereda för en re- guljĂ€r utbildning. Man fĂ„r inte delta i aktiviteter inom jobbgarantin mer Ă€n maximalt i 15 mĂ„nader. FrĂ„n 1 januari 2010 har regelverket förĂ€ndrats en del. Det kommer att vara möjligt att fĂ„ del av arbetslivsinriktad re- habilitering inom jobbgarantin. Inom ramen för jobbgarantin ska man kunna fĂ„ del av stöd till start av nĂ€ringsverksamhet och man ska kunna delta i jobbgarantin pĂ„ deltid och Ă€gna resterande tid Ă„t studier pĂ„ t ex komvux. Men förĂ€ndringarna Ă€r marginella och förĂ€ndrar i den grund- lĂ€ggande karaktĂ€ren pĂ„ insatsen. ErsĂ€ttningsreglerna för deltagarna i jobbgarantin Ă€r komplicerade. Det finns flera olika nivĂ„er. För deltagare under 18 Ă„rs Ă„lder erbjuds ingen ersĂ€ttning alls, inte ens pĂ„ studiebidragsnivĂ„. FörĂ€ldrarna förutsĂ€tts stĂ„ 28 SFS 2007:813 § 6. 34
  • 35. för hela försörjningen. För den som Ă€r mellan 18 och 20 Ă„r, men inte har fullbordat en gymnasieutbildning, erbjuds 48 kronor/dag. Har man fullbordat en gymnasieutbildning Ă€r ersĂ€ttningen 134 kronor/dag. Det Ă€r ocksĂ„ den ersĂ€ttning som gĂ€ller efter det att man har fyllt 20 Ă„r, givet att man inte har kvalificerat sig för ersĂ€ttning pĂ„ a-kassenivĂ„. För den som har rĂ€tt till a-kasseersĂ€ttning gĂ€ller sedvanligt aktivitetsstöd. År 2008 hade cirka 25 procent av mĂ€nnen och 18 procent av kvinnorna i jobbgarantin enbart förgymnasial utbildning. Bland de arbetslösa i stort hade cirka 30 procent enbart förgymnasial utbildning29. Även gruppen utrikes födda var underrepresenterad i jobbgarantin. Bland de arbets- lösa utgjorde de utrikes födda cirka 20 procent. Bland deltagarna i jobb- garantin utgjorde de utrikes födda mĂ€nnen cirka 18 procent och bland kvinnorna cirka 14 procent. Generellt sett var det fler mĂ€n som deltog i jobbgarantin Ă€n kvinnor, vilket Ă„terspeglar högre arbetslöshetstal bland unga mĂ€n. Det Ă€r naturligtvis problematiskt att jobbgarantin inte i högre grad ger utrymme – eller prioriterar – de mest utsatta grupperna: lĂ„gutbildade och utrikes födda ungdomar. Samtidigt Ă€r det betĂ€nkligt att innehĂ„llet i jobbgarantin Ă€r sĂ„ begrĂ€nsat. För mĂ„nga ungdomar Ă€r tre mĂ„naders öp- pen arbetslöshet före anvisning till ungdomsprogrammet en alldeles för lĂ„ng tid. Det behövs tidigare insatser. De uppgifter som har presenterats i rapporten om det genomsnittliga antalet dagar i arbetslöshet för olika Ă„ldergrupper, under perioden januari till och med september 2009, ta- lar ocksĂ„ för att det krĂ€vs snabbare insatser för unga. I praktiken sker ibland sĂ€rskilda insatser, men utanför Arbetsförmedlingen via kommu- nernas socialtjĂ€nst. Med tanke pĂ„ den svaga arbetskraftsefterfrĂ„gan som rĂ„der och de stora etableringsproblem som drabbar vissa grupper bland ungdomarna, sĂ€rskilt lĂ„gutbildade och utrikes födda, borde det disku- teras om det verkligen Ă€r försvarbart med tre mĂ„naders prövotid före intrĂ€de i garantin. För ungdomar utan fullbordad gymnasieutbildning borde det rĂ€cka med en mĂ„nads öppen arbetslöshet. 29 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2008. Ure 2009:1. Arbetsförmedlingen. 35
  • 36. Unionen menar följaktligen ocksĂ„ att innehĂ„llet i jobbgarantin Ă€r allde- les för begrĂ€nsat. Korta perioder av arbetspraktik och avgrĂ€nsade kurser ger inte de resurssvagaste ungdomarna det stöd de behöver. Det borde i högre grad vara möjligt att lĂ€sa lĂ€ngre kompletterande utbildningar pĂ„ gymnasienivĂ„ inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk insats. Det samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna som ska pĂ„börjas under nĂ€sta Ă„r Ă€r ett steg i rĂ€tt riktning, Ă€ven om omfattningen sannolikt blir för begrĂ€nsad (1000 platser). Dagens starka bodelning mellan de arbetsmarknadspolitiska insatserna och det reguljĂ€ra utbild- ningssystemet leder fel. Gymnasieutbildning borde betraktas som en rĂ€ttighet, inte minst för dem under 25 Ă„r, och arbetsmarknadspolitiska resurser borde kunna utnyttjas för att förverkliga denna rĂ€ttighet. Inom ramen för ungdomsgarantin, det vill sĂ€ga den arbetsmarknadspolitiska insats i kommunal regi som föregick jobbgarantin, var detta möjligt. Det var en i grunden positiv intention som tyvĂ€rr utnyttjades i allt för liten utstrĂ€ckning. Jobbgarantin ger inga sĂ„dana möjligheter, vilket Ă€r beklagligt. Unionen menar ocksĂ„ att de ersĂ€ttningsregler som gĂ€ller idag Ă€r svĂ„r- motiverade ur rĂ€ttvisesynpunkt. I vanliga fall gĂ€ller att en arbetslös som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som inte har upparbe- tat rĂ€tt till a-kasseersĂ€ttning fĂ„r en lĂ€gsta ersĂ€ttning pĂ„ 223 kronor per dag. Inom jobbgarantin Ă€r ersĂ€ttningen 134 kronor/dag. Det motiveras med att ersĂ€ttningen ska stĂ„ i relation till bidragsdelen i studiemedels- systemet. I praktiken innebĂ€r detta ett slags diskriminering av unga och det leder till ett ökat beroende av försörjningsstöd. Den reducerade ersĂ€ttningsnivĂ„n kan bara motiveras om man hĂ€vdar att deltagande i jobbgarantin Ă€r ett negativt val och att gymnasieutbildningen ska upp- fattas som den enskildes ansvar. 36
  • 37. Kommunernas ansvar NĂ€r arbetsförmedlingens insatser inte rĂ€cker till innebĂ€r det att kom- munerna tvingas ta ett allt större ansvar för ungdomars försörjning och sysselsĂ€ttning. Ibland talar man om ett slags kommunal aktiveringspo- litik30. År 1998 infördes en paragraf i socialtjĂ€nstlagen (fjĂ€rde kapitlet 4 §) dĂ€r det heter att socialnĂ€mnden fĂ„r begĂ€ra av den som fĂ„r försörjningsstöd att denne ska delta i ”anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas nĂ„gon lĂ€mplig arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd”31. FörutsĂ€ttningen för detta Ă€r vidare bi- dragstagaren Ă€r yngre Ă€n 25 Ă„r. I den följande paragrafen (fjĂ€rde kapitlet 5 §) heter det att den som inte accepterar erbjuden Ă„tgĂ€rd, eller utan godtagbart skĂ€l uteblir frĂ„n aktiviteten, antingen fĂ„r acceptera nedsatt bidrag eller överhuvud taget inte ska beviljas ytterligare ekonomiskt bi- stĂ„nd. I juli 2005 genomfördes ocksĂ„ en skĂ€rpning i skollagen som berörde kommunernas skyldighet att hĂ„lla sig underrĂ€ttade om de personer un- der 20 Ă„r som inte har pĂ„börjat eller fullbordat en gymnasieutbildning32. Syftet med detta informationsansvar Ă€r att kommunen ska kunna er- bjuda varje individ en lĂ€mplig och ”individuellt anpassad” Ă„tgĂ€rd som syftar till att underlĂ€tta en Ă„tergĂ„ng till studier eller lĂ„ngsiktigt förbĂ€ttrar försörjningsmöjligheterna. Ett uppföljningsansvar som formulerades pĂ„ liknande sĂ€tt fanns Ă€ven tidigare, men kraven luckrades upp i samband med att det individuella programmet (IV) introducerades 1992. Det Ă€r viktigt att betona att skollagen enbart anger att kommunerna ska hĂ„lla sig informerade. Informationsansvaret medför formellt sett ingen Ă„t- gĂ€rdsskyldighet. De arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga och det kommunernas informationsansvar illustrerar en dubbelhet i synen pĂ„ gymnasiesko- lans roll, ungdomars etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden och 30 Ulmestig, Rikard (2007) PĂ„ grĂ€nsen till fattigvĂ„rd. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbi- drag. Lund: Socialhögskolan. 31 SFS 2001:453 SocialtjĂ€nstlag. 32 Sveriges Kommuner och Landsting. CirkulĂ€r 2005:63. 37
  • 38. arbetsmarknadspolitikens uppgifter. Stat och kommuner laborerar med olika institutioner och försörjningssystem, som kan fĂ„ ganska paradox- ala och till och med destruktiva effekter. Som betonats tidigare har utrymmet pĂ„ arbetsmarknaden för ungdomar i Ă„ldrarna 16 till 19 Ă„r i det nĂ€rmaste försvunnit sedan krisen i början av 1990-talet. I slutet av 1980-talet valde fortfarande cirka 10-15 procent av en Ă„rskull att inte söka in pĂ„ gymnasiet efter avslutade grundskolestu- dier. I dag Ă€r den andelen försumbar, 2-3 procent. Andelen i Ă„ldersgrup- pen som rĂ€knas som sysselsatta har ocksĂ„ minskat dramatiskt, frĂ„n cir- ka 50 procent 1990 till cirka 20 procent 2008. Flertalet av de sysselsatta jobbar ett fĂ„tal timmar under kortare perioder parallellt med studier. Det individuella programmet (IV) introducerades i början av 1990-ta- let som ett uttryck för den politiska ambitionen att skapa ”en gymna- sieskola för alla”. Alla elever som lĂ€mnade grundskolan skulle rymmas inom gymnasieskolan. De som saknade den formella behörigheten för gymnasiestudier skulle ges möjligheter till kompletteringar inom ramen för IV. Informationsansvaret Ă€r ett utryck för samma politiska ambition. Ungdomar i Ă„ldrarna under 20 Ă„r förvĂ€ntas Ă€gna sig Ă„t gymnasiestudier. Utrymmet pĂ„ arbetsmarknaden har begrĂ€nsats kraftigt, i det nĂ€rmaste helt försvunnit. Trots detta vidmakthĂ„lls bilden av gymnasieskolan som en ”frivillig” skolform. Förekomsten av jobbgarantin, sĂ€rskilt för dem upp till 20 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning, Ă€r ett av uttrycken för denna dubbelhet. De flesta offentliga försörjningssystem Ă€r utformade pĂ„ ett sĂ€tt som be- grĂ€nsar ungdomars möjligheter att vĂ€lja alternativ till gymnasieskolan, Ă€ven i samband med tillfĂ€lliga studieavbrott. Det Ă€r inte enbart den per- son som avbryter sina studier som pĂ„verkas negativt utan ett studieav- brott kan pĂ„verka hela familjens ekonomi pĂ„ ett mycket pĂ„tagligt sĂ€tt. En ung mĂ€nniska som bor hos en ensamstĂ„ende förĂ€lder och har upp nĂ„tt 18 Ă„rs Ă„lder nĂ€r han eller hon avbryter gymnasiestudierna utsĂ€t- ter familjen för betydande ekonomiska pĂ„frestningar. 18-Ă„ringen mĂ„ste 38
  • 39. sjĂ€lv söka försörjningsstöd och kan nekas sĂ„dant stöd om han eller hon inte uppfattas som tillrĂ€ckligt förhandlingsvillig enligt de regler som gĂ€ller i socialtjĂ€nstlagen efter 1998. Även underhĂ„llsbidraget – eller un- derhĂ„llsstödet i det fall den frĂ„nvarande förĂ€ldern inte betalar – dras in om personen avbryter sina studier. OcksĂ„ bostadsbidraget kan re- duceras i det fall en person i Ă„ldern mellan 18 och 19 Ă„r avbryter sina gymnasiestudier. Den sammantagna effekten av bidragsförĂ€ndringar av det hĂ€r slaget kan bli mycket tung att bĂ€ra för ett i utgĂ„ngslĂ€get redan sĂ„rbart hushĂ„ll. Unionen menar att det finns mycket som talar för ett bredare och samlat ansvar för ungdomars etablering. SĂ€rskilt för dem utan fullbordad gym- nasieutbildning. Modellen med lokala Navigatorcentra, som understöd- des av Ungdomsstyrelsen i ett projekt under Ă„ren 2004 till 2007, borde vidareutvecklas. HĂ€r var utgĂ„ngspunkten att hitta former för samverkan mellan socialtjĂ€nst, gymnasieskolor och arbetsförmedling, det vill sĂ€ga att etablera ett gemensamt ansvar för att undvika att ungdomar trillade mellan stolarna. I flera kommuner drivs projekt av det har slaget vi- dare pĂ„ enskilt initiativ, men det sker osystematiskt33. Ungdomsstyrelsen borde fĂ„ i uppdrag att fortsĂ€tta att stimulera framvĂ€xten av lokala sam- verkansprojekt – i Ă€n större skala Ă€n tidigare. Syftet borde vara att pĂ„ sikt reglera samverkansformerna mellan olika myndigheter. Ungdomar som behöver stöd och vĂ€gledning ska kunna vĂ€nda sig till en organisa- tion, inte bollas mellan flera olika. SĂ„ lĂ€nge som ungdomarna Ă€r föremĂ„l för stöd och insatser inom ramen för en sĂ„dan organisation ska de och deras förĂ€ldrar inte heller riskera att bestraffas ekonomiskt genom redu- cerade bidrag eller reducerade ersĂ€ttningar (dĂ€rför att de har avbrutit en gymnasieutbildning). Flera studier pekar pĂ„ att Ă„tskilliga kommuner har utvecklat en mĂ„ng- fald av insatser riktade till unga och unga vuxna med etableringspro- blem. Insatserna Ă€r emellertid ofta dĂ„ligt planerade och svagt samord- nade. Det framhĂ„lls ocksĂ„ ofta, frĂ„n kommunalt hĂ„ll, att införandet av jobbgarantin 2007 liksom förĂ€ndringarna av de arbetsmarknadspoli- 33 Olofsson, Jonas, Panican, Alexandru, Pettersson, Lars & Righard, Erica, Ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala erfarenheter, Meddelanden frĂ„n Socialhögskolan (Lunds universitet), Nr 1 2009. 39