SlideShare a Scribd company logo

Den tredje linjen

‱
‱
Unionen
Unionen
1 of 54
Download to read offline
ARBETSLIV s k o l a Den tredje linjen – om unga pĂ„ arbetsmarknaden 1
ARBETSLIV s k o l a
Förord FrÄgor om ungdomars etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden för- tjÀnar stor uppmÀrksamhet. I dag Àr ungdomsarbetslösheten alldeles för hög. Allt för mÄnga unga fullföljer inte skolan och hamnar i försörj- ningssvÄrigheter. Det hÀr medför stora samhÀllsekonomiska kostnader och social utsatthet för den enskilde. Men det handlar ocksÄ om stora utmaningar ur ett fackligt perspektiv. Starka krafter anvÀnder utbild- ningsmisslyckanden och hög arbetslöshet som förevÀndning att urholka den svenska modellen, för att pressa ingÄngslöner och försÀmra anstÀll- ningstryggheten. Detta Àr bakgrunden till att Unionen har tagit fram den hÀr rapporten. Det Àr vÄr förhoppning att den ska uppfattas som ett fruktbart bidrag till debatten om ungdomsarbetslösheten. Vi hoppas ocksÄ att rapporten ska bidra med inspel i diskussioner om ungdomars villkor. Ungdomsrapporten ska ses som en fördjupning inför en bredare rapport om arbetsmarknadspolitiken som Unionen presenterar under 2010. Rapporten Àr skriven av Unionens chefsekonom Daniel Lind och ar- betsmarknadsutredaren Jonas Olofsson. Unionens förbundsstyrelse har stÀllt sig bakom de förslag som presenteras i rapporten. Ingela Marklund Tf Enhetschef SamhÀllspolitiska enheten
InnehĂ„llsförteckning Förord ..................................................................................................................................................................................................................3 InnehĂ„llsförteckning.....................................................................................................................................................................................3 Sammanfattning.............................................................................................................................................................................................5 Inledning ..............................................................................................................................................................................................................8 Kommande utmaningar..............................................................................................................................................................9 FörĂ€ndrade villkor ..........................................................................................................................................................................11 Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning ....................................................................................................13 Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer .....................................................................................17 LĂ€gstlönerna och turordningsreglerna ..........................................................................................................................................22 LĂ€gstlönerna och sysselsĂ€ttningen ...............................................................................................................................22 Hur höga Ă€r lĂ€gstlönerna?.....................................................................................................................................................24 LĂ€gstalöner och sysselsĂ€ttning i ett jĂ€mförande perspektiv..........................................................................28 OECD:s arbetsrĂ€ttsindex .......................................................................................................................................................30 Ungdomarna och verkligheten .............................................................................................................................................31 Vad bör göras: Ett tydligare ansvar .................................................................................................................................................33 Arbetsförmedlingens ansvar ...............................................................................................................................................33 Kommunernas ansvar...............................................................................................................................................................37 Parternas ansvar ........................................................................................................................................................................40 Slutord ...............................................................................................................................................................................................................44 Avregleringar leder fel...............................................................................................................................................................45 Behovet av samverkan ...........................................................................................................................................................48 Referenser och statistik..........................................................................................................................................................................48 4
Sammanfattning Debatten om ungas etableringsvillkor pĂ„ arbetsmarknaden vĂ€cker star- ka kĂ€nslor. TyvĂ€rr prĂ€glas diskussionen av ett ideologiskt betingat skyt- tegravskrig istĂ€llet för en gemensam strĂ€van efter att nĂ„ samsyn kring faktiska problem och kloka lösningar. Den tredje linjen syftar pĂ„ att vi försöker staka ut ett alternativt per- spektiv i debatten om ungas etableringsvillkor pĂ„ arbetsmarknaden. I dag domineras debatten av tvĂ„ perspektiv. Det ena gĂ„r ut pĂ„ att försöka tona ned problemen med ungas arbetslöshet. Man hĂ€nvisar bland annat till statistikomlĂ€ggningar i SCB:s arbetskraftsundersökningar som an- ses bidra till en överdriven bild av ungas etableringsproblem. Det andra perspektivet gĂ„r ut pĂ„ att ge nĂ„gra bĂ€rande institutioner i den svenska arbetsmarknadsmodellen, anstĂ€llningstryggheten och de relativt höga lĂ€gstlönerna, skulden för ungdomsarbetslösheten. Unionens utgĂ„ngspunkt Ă€r att ungas etableringsproblem mĂ„ste tas pĂ„ största allvar, men att de ideologiskt betingade systemreformerna inte löser problemet och dessutom skapar andra negativa effekter. Den höga ungdomsarbetslösheten Ă€r inget nytt fenomen som har uppstĂ„tt i efter- dyningarna av det senaste Ă„rets finanskris. Etableringsproblemen för unga gĂ„r lĂ„ngt tillbaka i tiden. Det Ă€r viktigt att betona att olika ungdomsgrupper har olika förutsĂ€tt- ningar att klara etableringen pĂ„ arbetsmarknaden. Det handlar om en Ă„ldersgrupp med vĂ€ldigt olika förutsĂ€ttningar kopplade till utbildnings- nivĂ„, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Utbildningsbakgrunden Ă€r en helt avgörande faktor i sammanhanget. De som inte klarar att full- borda en gymnasieutbildning löper en stor risk att drabbas av allvarliga etablerings- och försörjningsproblem. Ett avgörande problem i Sverige idag Ă€r att allt för mĂ„nga unga inte kla- rar att fullborda en gymnasieutbildning. UngefĂ€r 25 procent har inte klarat sin gymnasieutbildning inom fyra Ă„r. MĂ„nga kompletterar dĂ€ref- ter sin utbildning, men över 120 000 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r har ingen fullbordad gymnasieutbildning. 75 procent av dessa Ă€r födda i Sverige. Andelen sysselsatta Ă€r 15 procentenheter lĂ€gre Ă€n bland gymnasieutbildade samtidigt som fĂ€rre Ă€gnar sig Ă„t studier. Det betyder att en stor andel stĂ„r utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssyste- met – de tillhör kategorin ”unga utanför”. Gruppen Ă€r starkt överrepre- senterad bland dem som huvudsakligen försörjer sig pĂ„ socialbidrag och har aktivitetsersĂ€ttning. 5
LÄgutbildade Àr ofta hÀnvisade till visstidsanstÀllningar. Reglerna för tidsbegrÀnsade anstÀllningsformer har blivit allt mer tillÄtande. Ande- len anstÀllda personer under 25 Är med fasta anstÀllningar har minskat frÄn cirka 70 procent i slutet av 1980-talet till cirka 50 procent i dag. Den vÀxande andelen unga med tidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr en faktor som i hög grad har ökat ungas arbetslöshetsrisker i samband med lÄg- konjunkturer. För arbetsgivarna Àr lösningen pÄ samhÀllsproblemen alltid det samma: minska löntagarnas trygghet. Men inget talar för att turordningsreg- lerna i LAS skulle ha nÄgon betydelse som förklaring till den vÀxande arbetslösheten. Den absoluta merparten av de unga som blir arbetslösa Àr ny- eller ÄterintrÀdande pÄ arbetsmarknaden (ofta efter studier). An- delen som blivit uppsagda frÄn en fast tjÀnst Àr nÀrmast försumbar. En undersökning frÄn 2008 visar att enbart en av fyrtio teoretiskt kan ha blivit uppsagd pÄ grund av turordningsreglerna. I praktiken Àr det Ànnu fÀrre. Erfarenheterna talar inte heller för att lÀgre ingÄngslöner skulle vara en fruktbar medicin mot ungdomsarbetslösheten. Andelen unga arbets- lösa bland de arbetslösa totalt sett Àr inte högre i Sverige Àn i lÀnder som USA och Storbritannien dÀr löneskillnaderna Àr betydande och lÀgstlönerna mycket lÄga. Andelen unga utanför bÄde arbetskraften och utbildningssystemet Àr ocksÄ större i lÀnder som USA och Storbritan- nien. Tittar man nÀrmare pÄ grupperna med svag utbildningsbakgrund, de som inte har en utbildning motsvarande gymnasial nivÄ, framgÄr det att Sverige tvÀrt emot den vanliga förestÀllningen har haft en högre sys- selsÀttningsgrad. Den höga sysselsÀttningen har garanterats genom en hög och jÀmnt fördelad utbildnings- och kompetensnivÄ och en generell vÀlfÀrdspolitik. I det sistnÀmnda avseendet Àr den svenska modellen hotad. Problemen med genomströmningen i skolan, den försÀmrade arbetslöshetsförsÀk- ringen och de ökade inkomstskillnaderna inom och mellan generatio- nerna, riskerar att driva fram en mer tudelad arbetsmarknad. Dessa hot mÄste mötas pÄ flera plan. Olika aktörer mÄste ocksÄ samverka och ta sitt ansvar för att garantera en utveckling som förenar samhÀllsekono- misk effektivitet och jÀmlika förutsÀttningar. Det handlar om alldeles för viktiga utmaningar för att frÄgorna ska tillÄtas reduceras till arbets- givarideologi. 6
Vad menar dĂ„ Unionen konkret skulle kunna göras för att förbĂ€ttra ung- domars etableringsvillkor – och dĂ„ sĂ€rskilt villkoren för de med sĂ€mst etableringsmöjligheter? Vad Ă€r innebörden av den tredje linjen? Det be- hövs framför allt mer effektiva och bĂ€ttre samordnade insatser. y Partsorganisationerna skulle kunna göra mer för att skapa praktik- och introduktionsplatser i arbetslivet för bĂ„de studerande och arbets- lösa. MĂ„nga kollektivavtal innehĂ„ller regler om introduktionsplatser, det vill sĂ€ga ett slags utbildningsplatser med en överenskommen ersĂ€ttning som ligger under avtalens lĂ€gstalön, men möjligheterna utnyttjas inte i nĂ„gon större utstrĂ€ckning. Avtal om introduktions- platser ska enligt vĂ„rt förslag baseras pĂ„ godkĂ€nda utbildningsplaner och arbetsmarknadspolitiska medel borde kunna disponeras för att sprida insatserna. y Kommunerna har ett överordnat ansvar för ungdomars etablerings- och försörjningsvillkor. Det kommer bland annat till uttryck i kom- munernas informationsansvar – ocksĂ„ kallat uppföljningsansvaret – som fungerar högst otillfredsstĂ€llande. Ansvaret borde skĂ€rpas och omfatta krav pĂ„ aktiva insatser i form av praktik och utbildning. FrĂ„- gan Ă€r ocksĂ„ om ansvaret skulle utvidgas till att gĂ€lla samtliga unga under 25 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning. y Jobbgarantin i Arbetsförmedlingens regi omfattar idag mĂ„nga ar- betslösa, men dess effektivitet kan ifrĂ„gasĂ€ttas. Aktiva insatser sĂ€tts in för sent och garantin omfattar i för liten utstrĂ€ckning kompetenshö- jande moment. Det skulle behövas mer av samordning mellan kom- muner, arbetsförmedlingar och arbetslivets parter. Modellen med lo- kala Navigatorcentra kunde tjĂ€na som förebild och utvecklas vidare. Resurserna inom jobbgarantin borde kunna utnyttjas för att erbjuda utbildningsmöjligheter pĂ„ gymnasial nivĂ„. Ett förslag Ă€r att utvidga den folkhögskolesatsning för lĂ„gutbildade som regeringen beslutade om tidigare i höstas (och som motsvarar totalt ca 1000 helĂ„rsstudie- platser). Ett annat konkret förslag Ă€r att överföra resurser frĂ„n jobb- garantin till introduktionsplatser i arbetslivet. 7
Inledning FrĂ„gor om ungdomars etableringsvillkor vĂ€cker allt större uppmĂ€rk- samhet. Under sommaren 2009 spreds nĂ„got som kan liknas vid chock- vĂ„gor i samband med nyheten att arbetslösheten för unga under 25 Ă„r har ökat till nĂ€rmare 30 procent. Plötsligt rĂ€knades Sverige till lĂ€nderna i Europa som Ă€r sĂ€mst pĂ„ att bekĂ€mpa arbetslösheten. Det kĂ€ndes svĂ„r- smĂ€lt för alla som levt med förestĂ€llningen att Sverige Ă€r ett land som prioriterar full sysselsĂ€ttning och avsĂ€tter betydande resurser för aktiv arbetsmarknadspolitik. Den efterföljande debatten har följt tvĂ„ spĂ„r. Å ena sidan finns en vilja att mildra eller kanske till och med slĂ€ta över problemet. Man hĂ€nvi- sar bland annat till effekterna av att arbetslöshetsdefinitionerna i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) Ă€ndrades under hösten 2007 1. Sverige tillĂ€gnade sig dĂ„ samma sĂ€tt att definiera arbetslöshet som de flesta andra lĂ€nder, den sĂ„ kallade ILO-definitionen. Den innebĂ€r att heltidsstuderande arbetssökande rĂ€knas till gruppen arbetslösa. Detta fĂ„r naturligtvis effekter pĂ„ uppgifterna om arbetslösheten, framför allt för de yngre. I sjĂ€lva verket Ă€r tvĂ„ tredjedelar av dem som Ă€r registrerade som arbetslösa i Ă„ldern 15-19 Ă„r heltidsstuderande. Flertalet av dessa be- traktar sig ocksĂ„ som studerande i första hand och arbetssökande först i andra. I Ă„ldern 20-24 Ă„r Ă€r en fjĂ€rdedel av de arbetslösa heltidsstu- derande. I den hĂ€r gruppen Ă€r andelen som huvudsakligen betraktar sig som studerande betydligt mindre, cirka 20 procent. Ofta framhĂ„lls ocksĂ„ att det stora problemet pĂ„ lite sikt blir arbetskraftsbrist i spĂ„ren av de demografiska förĂ€ndringarna2. UnderförstĂ„tt: Vi kanske fokuserar pĂ„ fel problem. Å andra sidan tas den höga ungdomsarbetslösheten till intĂ€kt för krav pĂ„ grundlĂ€ggande systemförĂ€ndringar i den svenska arbetsmarknads- modellen. Problemen med ungdomsÂŹarbetslösheten skylls pĂ„ turord- ningsreglerna vid uppsĂ€gning och höga lĂ€gstalöner i kollektivavtalen. Eftersom en sĂ„ begrĂ€nsad del av de arbetslösa ungdomarna under 25 Ă„r Ă€r berörda av turordningsreglerna – en stor andel har ingen tidigare arbetslivserfarenhet och flertalet av dem som har blivit av med ett jobb 1 Grannas, Dan, ”Arbetslösheten bland ungdomar –vad sĂ€ger egentligen statistiken?”, i VĂ€lfĂ€rd nr 3 2009. 2 Bermudez-Svankvist, Angeles & Olsson, Clas, ”Ungdomar klarar krisen pĂ„ arbetsmarknaden bĂ€st”, i Dagens Nyheter (DN-Debatt) 8 oktober 2009. 8
har haft tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar – menar vi att detta mest Ă€r ett stickspĂ„r i debatten. Erfarenheter frĂ„n lĂ€nder med mer otrygga anstĂ€ll- ningsvillkor och lĂ€gre löner talar ocksĂ„ emot tesen att ungdomsarbets- lösheten i första hand skulle bero pĂ„ regleringar och facklig lönepolitik. I den hĂ€r rapporten skiljer sig utgĂ„ngspunkten frĂ„n de bĂ„da ovanstĂ„- ende. För det första mĂ„ste de vĂ€xande problemen kopplade till ungas etablering ses i ett bredare perspektiv. Hur man Ă€n vĂ€ljer att mĂ€ta ar- betslösheten Ă€r den svenska ungdomsarbetslösheten hög och den har varit hög under en lĂ€ngre tid. Det Ă€r alltsĂ„ fel att enbart rikta blicken pĂ„ de senaste Ă„ren. Arbetslösheten bland unga har i och för sig alltid va- rit betydligt högre Ă€n arbetslösheten bland medelĂ„lders och Ă€ldre, men mycket talar för att krisen under första hĂ€lften av 1990-talet kan ses som en avgörande brytpunkt. DĂ„ förĂ€ndrades ungdomars etableringsvillkor pĂ„ svensk arbetsmarknad. SysselsĂ€ttningen föll markant och arbetslös- heten steg. NĂ„gon Ă„tergĂ„ng till villkoren dessförinnan har dĂ€refter inte skett. Skillnaderna mellan generationerna och inom ungdomsgruppen har snarast fortsatt att öka. Dessutom finns det en grupp ungdomar och unga vuxna utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssystemet, sĂ„ kallat ekonomiskt inaktiva eller ”unga utanför”, som inte fĂ„ngas in i statistiken, men som rimligen borde rĂ€knas in i ett bredare arbetslös- hetsmĂ„tt3. Kommande utmaningar TyvĂ€rr Ă€r det inte mycket som talar för att villkoren för unga pĂ„ arbets- marknaden kommer att förbĂ€ttras under den nĂ€rmsta framtiden. y Antalet personer i intrĂ€desĂ„ldern pĂ„ arbetsmarknaden fortsĂ€tter att öka. Mellan Ă„r 2000 och 2008 ökade antalet personer i Ă„ldern 16-19 Ă„r med 115 000 personer eller med mer Ă€n 25 procent. Antalet personer i Ă„ldern 20-24 Ă„r ökade med 65 000 och kommer att fortsĂ€tta att öka snabbt under de nĂ€rmaste Ă„ren. Det innebĂ€r att konkurrensen om studieplatser och lediga arbetstillfĂ€llen tilltar. Samtidigt talar flertalet konjunkturprognoser för att efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft förblir fortsatt 3 I utredningen Unga Utanför (SOU 2003:92) uppskattades att 3-4 procent eller cirka 30 000 personer per Ă„r i gruppen 16-24 Ă„r kan rĂ€knas till den hĂ€r gruppen. 9
svag under de kommande tvĂ„-tre Ă„ren, Ă€ven om det sker en kraf- tig Ă„terhĂ€mtning av produktionsvolymer och en pĂ„taglig stegring av produktiviteten i nĂ€ringslivet. Förklaringen Ă€r att företagen har bety- dande ledig kapacitet. Det kommer alltsĂ„ att dröja innan det blir dags för mer omfattande nyinvesteringar och nyanstĂ€llningar. y Det Ă€r en fortsatt hög andel unga som inte fullföljer sina grundskole- och gymnasiestudier. NĂ€rmare en av tio lĂ€mnar grundskolan utan behörighet för att lĂ€sa pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasieskolan och 25 procent av eleverna pĂ„ de nationella programmen uppnĂ„r inte mĂ„len för slutbetyg i gymnasieskolan4. Enbart 22 procent av eleverna som pĂ„börjar ett individuellt program (IV) uppnĂ„r kraven för slutbe- tyg fyra Ă„r efter pĂ„började studier5. Det kommer att ta tid att komma till rĂ€tta med problemen med genomströmningen, alldeles oavsett planerade reformer pĂ„ skolomrĂ„det. Man kan ocksĂ„ frĂ„ga sig vad som blir effekten av en ny examensordning i gymnasieskolan (frĂ„n hösten 2011). Det blir mer tydligt vilka som inte uppnĂ„r utbildnings- mĂ„len, vilket kan leda till Ă€n starkare stigmatisering och Ă€n större problem att fĂ„ jobb för de berörda individerna. y Det saknas idag en effektiv samordning av ungdomsinsatserna. Ar- betsförmedlingen och kommunerna befinner sig pĂ„ olika spelplaner. TyvĂ€rr har samspelet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen försĂ€mrats efter införandet av jobbgarantin. Jobbgarantin Ă€r den arbetsmarknadspolitiska insats som omfattar arbetslösa ungdomar under 25 Ă„r och mĂ„nga kommuner ger uttryck för att samarbetet mellan arbetsförmedlingarna och kommunerna inte fungerar. Kom- munerna fĂ„r gĂ„ in och tĂ€cka upp med insatser och försörjningsstöd eftersom unga arbetslösa anvisas till jobbgarantin först efter tre mĂ„- naders öppen arbetslöshet. 4 Enligt uppgifter i Sveriges Kommuners och Landstings ”Öppna jĂ€mförelser 2009. Gymnasieskola” var det 76,6 procent av eleverna som pĂ„började ett nationellt program hösten 2005 som hade uppnĂ„tt kraven för slutbetyg tre Ă„r senare. Andelen som uppnĂ„tt kraven för grundlĂ€ggande högskolebehö- righet var lĂ€gre. Cirka 89 procent av dem som fick slutbetyg uppnĂ„dde kraven för grundlĂ€ggande behörighet för studier pĂ„ högskola och universitet. 5 Siris – kvalitet och resultat i skolan. Skolverket. 10
y Vi menar ocksĂ„ att parterna pĂ„ svensk arbetsmarknad kan spela en mer framtrĂ€dande roll för att underlĂ€tta ungas etablering. Organisa- tionerna talar ofta om behovet av mer samverkan mellan skola och arbetsliv, men i praktiken sker för lite. Kollektivavtalen ska ge ut- rymme för introduktions- och utbildningsplatser i företagen för bĂ„de arbetslösa och studerande. Även till detta avser vi att Ă„terkomma i rapportens avslutande del. y Ansvaret för ungdomars arbetsmarknadsetablering bör förtydligas. Kommunerna bör ha ett överordnat ansvar, men Ă€ven staten och par- terna pĂ„ arbetsmarknaden har naturligtvis ett ansvar. I dag faller i praktiken ett för tungt ansvar pĂ„ ungdomarna sjĂ€lva. Det behöver inte vara nĂ„got större problem om man kommer frĂ„n en resursstark miljö, har en bra utbildningsgrund och tillgĂ„ng till sociala nĂ€tverk. Det Ă€r mer problematiskt för den frĂ„n socioekonomiskt svagare för- hĂ„llanden. Har du dessutom utlĂ€ndsk bakgrund och bor i ett förorts- omrĂ„de förstĂ€rks problembilden. En kombination av oförmĂ„nliga sociala förutsĂ€ttningar och negativa förvĂ€ntningar frĂ„n omgivningen skapar stora hinder. FörĂ€ndrade villkor FörutsĂ€ttningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och för- sörjning har förĂ€ndrats pĂ„tagligt under de senaste decennierna. I mĂ„nga avseenden framstĂ„r 1990-talets inledande krisĂ„r som en brytpunkt. Ut- bildningsperioderna har förlĂ€ngts och det tar allt lĂ€ngre tid innan unga vuxna hittar mer varaktiga arbetstillfĂ€llen. En större grupp Ă€n tidigare fastnar i ett lĂ„ngvarigt utanförskap pĂ„ arbetsmarknaden, bostadsmark- naden och pĂ„ andra centrala arenor i livet. Det vore emellertid fel att enbart förklara detta med 1990-talskrisen och de ökade arbetslöshetsta- len dĂ€refter. I grunden handlar det om en mer lĂ„ngsiktig och successiv förĂ€ndring som hĂ€nger samman med en utbildningsexpansion och för- Ă€ndrade villkor i arbetslivet. Det Ă€r ingen unik svensk företeelse. Samma mönster kan urskiljas i flertalet jĂ€mförbara lĂ€nder6. 6 Se Olofsson, Jonas & Panican, Alexandru (red.) (2008)Ungdomars vĂ€g frĂ„n skola till arbetsliv – nord- iska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska MinisterrĂ„det. 11
Men det handlar inte bara om att fler hamnar utanför arbetsmarknaden. Villkoren för yngre som har jobb Ă€r annorlunda Ă€n för Ă€ldre. Andelen med tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat snabbt och uppgĂ„r nu till cirka 50 procent i Ă„ldrarna under 25 Ă„r. Tittar man pĂ„ bakgrunden hos dem som har tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar kan nĂ„gra tydliga mönster urskiljas. Kvinnor och utrikes födda Ă€r starkt överrepresenterade. Per- soner med förgymnasial och eftergymnasial utbildning Ă€r ocksĂ„ i högre utstrĂ€ckning anstĂ€llda pĂ„ tidsbegrĂ€nsad basis Ă€n personer med gymna- sial utbildning, men av olika skĂ€l. År 2008 var andelen visstidsanstĂ€llda 15 procent högre bland förgymnasialt utbildade jĂ€mfört med dem med gymnasieutbildning. Andelen visstidsanstĂ€llda bland utrikes födda var ocksĂ„ mellan 10 och 15 procent högre jĂ€mfört med andelen bland svenskfödda7. Lönerna Ă€r traditionellt ocksĂ„ mycket lĂ€gre för yngre Ă€n för Ă€ldre. Inom industrin och tjĂ€nstesektorn Ă€r den genomsnittliga tim- lönen för personer under 30 Ă„r 20 procent lĂ€gre Ă€n för dem över 30 Ă„r8. 7 SCB:s arbetskraftsundersökningar. 8 Employment in Europe 2007. European Commission. October 2007, Table 14. 12
Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning Generellt kan sĂ€gas att ungdomar och andra nytilltrĂ€dande pĂ„ arbets- marknaden (t ex personer med utlĂ€ndsk bakgrund) Ă€r i underlĂ€ge i kon- kurrensen om jobben i förhĂ„llande till medelĂ„lders och Ă€ldre. Det finns flera förklaringar till detta: y Ungdomar och andra nytilltrĂ€dande har mindre erfarenhet frĂ„n ar- betslivet och dĂ€rmed lĂ€gre produktivitet jĂ€mfört med mer erfaren arbetskraft. y Arbetsgivare Ă€r ovilliga att ta risker och Ă€r dĂ€rför mer benĂ€gna att anstĂ€lla personer som har erfarenhet av liknande arbetsuppgifter se- dan tidigare. y Arbetsgivare kan ha svĂ„rt att vĂ€rdera yngres arbetsförmĂ„ga. Utbild- ningsmeriter sĂ€ger en del om en persons kompetens och fĂ€rdigheter, men lĂ„ngt ifrĂ„n allt. y Ju mer den generella utbildningsnivĂ„n i samhĂ€llet höjs ju starkare blir bestraffningen av ungdomar som inte lever upp till normen (t ex om fullbordad gymnasieutbildning). Arbetslösheten har varierat en hel del under senare Ă„r, men som no- terades inledningsvis har den hĂ„llit sig kvar pĂ„ betydligt högre nivĂ„er jĂ€mfört med Ă„ren före 1990-talskrisen. Diagram 1. Öppen arbetslöshet i Ă„ldersgrupperna under respektive över 25 Ă„r, 1983-2008. 25 Arbetslösa 25-74 Ă„r Arbetslösa 15-24 Ă„r 20 15 Procent 10 5 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År KĂ€lla: Eurostat. 13
Diagram 1 visar att arbetslösheten har utvecklats mycket ogynnsamt för ungdomar. Under 2000-talets inledande Är minskade arbetslösheten för medelÄlders och Àldre samtidigt som den ökade kraftigt för ungdomar och unga vuxna. Nu har arbetslöshetstalen ökat Ànnu mer mot bak- grund av finanskrisens effekter. Konjunkturinstitutets prognoser talar om en ökning av arbetslösheten bland bÄde vuxna och unga vuxna fram till Är 20119. I skrivandets stund, i januari 2010, Àr arbetslösheten i Äld- rarna under 25 Är en av de högsta inom EU. Men man mÄste gÄ lÀngre Àn att studera arbetslöshetssiffrorna för att fÄ en uppfattning om arbetslöshetens sociala effekter. För att ta ett exem- pel: om det Àr 20 procent av en Äldersgrupp som tillhör arbetskraften betyder en öppen arbetslöshet pÄ 10 procent att enbart 2 procent Àr ar- betslösa, 18 procent Àr sysselsatta och 80 procent gör nÄgot annat. Hög arbetslöshet behöver inte utesluta att en ganska liten andel individer i de aktuella Äldrarna Àr drabbade av arbetslöshet. Som den öppna ar- betslösheten definieras i Sverige efter 2005 utgör, som nÀmndes inled- ningsvis, ocksÄ gruppen arbetssökande heltidsstuderande en betydande andel av unga arbetslösa. För att man ska kunna sÀga nÄgot mer bestÀmt om arbetslösheten mÄste man veta mer om arbetskraftsdeltagande och sysselsÀttning. 9 Konjunkturinstitutet (2009) KonjunkturlÀget augusti 2009. Stockholm: Konjunkturinstitutet. 14
Diagram 2. SysselsĂ€ttningsgrad i Ă„ldrarna 25-64 Ă„r, 20-24 Ă„r respektive 16-19 Ă„r, 1983-2008. 100 90 80 70 60 Procent 50 40 30 Andel sysselsatta 25-64 Ă„r 20 Andel sysselsatta 20-24 Ă„r Andel sysselsatta 16-19 Ă„r 10 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 KĂ€lla: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB. År Som framgĂ„r av diagram 2 var sysselsĂ€ttningsnedgĂ„ngen under 1990-ta- lets början kraftigt koncentrerad till de yngre pĂ„ arbetsmarknaden. I Ă„l- dersgruppen 20-24 föll andelen sysselsatta med cirka 20 procentenheter, frĂ„n ungefĂ€r 80 till 60 procent. Det kan tillĂ€ggas att arbetsmarknaden för de yngsta, gruppen 16-19 Ă„r, i princip raderades ut10. Den vĂ€sentli- gaste förklaringen till sysselsĂ€ttningsnedgĂ„ngen Ă€r inte ökad arbetslös- het utan en ökad andel studerande och förlĂ€ngda studieperioder. Sedan 1990-talets början har gymnasieskolan varit skyldig att erbjuda alla ton- Ă„ringar som lĂ€mnar grundskolan en studieplats pĂ„ ett treĂ„rigt program. Idag vĂ€ljer i praktiken alla att pĂ„börja gymnasiestudier. Det gĂ€ller Ă€ven dem som saknar den formella behörigheten för studier pĂ„ nationella program11. En betydande andel av nedgĂ„ngen i sysselsĂ€ttningen i Ă„ldrarna 20-24 10 SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Grundtabeller 2008. 11 Tidigare var det ungefĂ€r 10 procent som antingen inte började pĂ„ gymnasiet efter grundskolan el- ler som helt enkelt inte kom in pĂ„ en gymnasieutbildning och dĂ€rför hĂ€nvisades till nĂ„gon annan verksamhet. Som framgĂ„tt tidigare Ă€r ungefĂ€r 10 procent av dem som lĂ€mnar grundskolan har inte behörighet för studier pĂ„ nationellt program utan hĂ€nvisas istĂ€llet till ett individuellt program (IV). 15
förklaras ocksĂ„ av ett ökat studiedeltagande. År 1993 rĂ€knades 25 pro- cent i de aktuella Ă„ldrarna som studerande. År 2007 hade den andelen ökat till 38 procent. Den absoluta merparten av ökningen förklaras av högskoleutbildningens expansion. Höstterminen 2008 fanns det cirka 330 000 registrerade studenter, vilket nĂ€ra nog motsvarar en fördubb- ling jĂ€mfört med 1980-talets slut12. Men Ă€ven om utbildningsexpansionen Ă€r en viktig förklaring till sys- selsĂ€ttningsnedgĂ„ngen i Ă„ldrarna 20-24 kan vi inte bortse frĂ„n arbets- löshetens betydelse. Cirka 70 procent ingĂ„r enligt arbetskraftsundersök- ningarna i arbetskraften. Arbetslöshetstalen har varit tvĂ„siffriga sedan 1990-talets början. En mycket stor andel av individerna i dessa Ă„ldrar Ă€r arbetslösa nĂ„gon del av Ă„ret. En undersökning inom ramen för utred- ningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning för ett par Ă„r sedan visade att cirka 100 000 drabbades av arbetslöshet under Ă„r 200413. Till detta ska lĂ€ggas att cirka 60 000 deltog i arbetsmarknadspolitiska pro- gram. Det betyder att mellan 25 och 30 procent var arbetslösa nĂ„gon gĂ„ng under det aktuella Ă„ret. DĂ„ talar vi alltsĂ„ om personer som inte rĂ€knades som arbetslösa trots att de studerade. Det Ă€r en mycket hög andel. Men det ska tillĂ€ggas att Ă„ren 2003-04 prĂ€glades av lĂ„gkonjunktur och hög arbetslöshet generellt sett. Genomsnittligt Ă€r arbetslöshetsperioderna för unga och unga vuxna betydligt kortare Ă€n för medelĂ„lders och Ă€ldre. Medeltalet för samtliga Ă„ldersgrupper var 76 dagar Ă„r 2004 medan motsvarande uppgift för personer i Ă„ldrarna 18-24 var 35 dagar14. Tittar man pĂ„ lite mer sentida uppgifter framtrĂ€der emellertid en annan bild. Bland dem som enligt Arbetsförmedlingens statistik avbröt en arbetslöshetsperiod under sep- tember mĂ„nad 2009 dĂ€rför att de fick ett jobb, pĂ„började studier eller ett arbetsmarknadspolitiskt program fördelade sig det genomsnittliga antalet arbetslöshetsdagar under perioden januari till och med septem- ber 2009 enligt uppgifterna i tabell 1 nedan. 12 Högskoleverket – statistik om högskolan (www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan.4.539a949110f3 d5914ec800057797.html) samt FolkhĂ€lsa och sociala förhĂ„llanden – LĂ€gesrapport 2007. Stockholm: Socialstyrelsen. 13 SOU 2007:18 Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. Stock- holm: Fritze. 14 SOU 2007:2 FrĂ„n socialbidrag till arbete. Stockholm: Fritze. 16
Tabell 1. Genomsnittlig tid i arbetslöshet, antal dagar Totalt inskrivna 20-24 Är 25-29 Är 25-64 Är MÀn 75 103 134 Kvinnor 72 97 127 Totalt 74 100 130 KÀlla: Arbetsförmedlingen. Som framgÄr av tabell 1 var det genomsnittliga antalet arbetslöshetsda- gar lÀgre för yngre Àn för medelÄlders och Àldre, men med tanke pÄ att det handlar om genomsnittlig arbetslöshetstid Àr antalet dagar ÀndÄ förvÄnansvÀrt högt för de unga. En förklaring Àr rimligen den höga ar- betslösheten och de förlÀngda arbetslöshetsperioderna i finanskrisens spÄr. Hur som helst Àr det viktigt att betona att arbetslöshetsperioder av den hÀr lÀngden inte bara Àr allt för lÄnga utan med största sannolikt ocksÄ skadliga. Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer Arbetslösheten Àr inte jÀmnt fördelad. Som tidigare framhÄllits Àr det viktigt att tydliggöra hur arbetslösheten och dess effekter följer ett möns- ter som hÀnger samman med utbildningsnivÄn. Som framgÄr av tabell 2 nedan finns det ett mycket pÄtagligt samband mellan utbildningsnivÄ och olika Äldersgruppers sysselsÀttning och försörjningssituation. I tabellen Àr följaktligen de olika Äldergrupperna indelade efter utbild- ningsnivÄ: enbart förgymnasial utbildning, fullbordad gymnasieutbild- ning samt erfarenhet frÄn utbildning pÄ eftergymnasial nivÄ. Uppgif- terna motsvarar varje grupps procentuella andel i respektive kategori, det vill sÀga andelen av dem som haft sin huvudsakliga inkomst frÄn förvÀrvsarbete under Äret, huvudsaklig inkomst i form av studiestöd, a-kassa och/eller aktivitetsstöd, etc. Uppgifterna baseras pÄ SCB:s LISA- databas som innehÄller uppgifter om samtliga individer i de aktuella Äldersgrupperna. Uppgifterna strÀcker sig till 2007. 17
Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkĂ€llor relaterade till Ă„lder och utbildningsnivĂ„ (pro- centtal), Ă„ren 2005 och 2007. Ålder 20-24 Ă„r 25-29 Ă„r 30-64 Ă„r Årtal 2005 2007 2005 2007 2005 2007 Andel med huvudsaklig inkomst frĂ„n förvĂ€rvsarbete Förgymnasial 52 62 63 65 61 63 Gymnasial 73 77 78 79 76 79 Eftergymnasial 47 56 74 79 83 85 Utbildning Förgymnasial 15 13 5 4 0 1 Gymnasial 16 14 4 5 1 1 Eftergymnasial 49 41 16 13 2 1 Arbetslöshet (a-kassa och aktivitetsstöd) Förgymnasial 7 3 11 6 5 3 Gymnasial 5 2 6 3 5 3 Eftergymnasial 1 0 3 1 3 2 Försörjningsstöd (socialbidrag) Förgymnasial 11 8 7 6 2 3 Gymnasial 1 1 1 1 1 1 Eftergymnasial 0 0 0 0 0 0 Sjuk-/aktivitetsersĂ€ttning (förtidspension) Förgymnasial 5 7 5 6 20 20 Gymnasial 0 1 1 2 9 9 Eftergymnasial 0 0 0 0 1 3 VĂ„rd av barn/anhörig Förgymnasial 5 3 5 8 1 1 Gymnasial 2 1 5 6 1 1 Eftergymnasial 1 1 3 4 2 2 KĂ€lla: LISA-databasen. SCB. 18
Mönstret Ă€r mycket tydligt Ă€ven om uppgifterna varierar mellan 2005 och 2007. Variationerna kan sannolikt förklaras av att 2005 fortfarande prĂ€glades av sviterna efter lĂ„gkonjunkturen 2003-04 medan 2007 prĂ€g- lades av högkonjunktur med stark arbetskraftsefterfrĂ„gan. Totalt sett motsvarade gruppen utan fullbordad gymnasieutbildning strax under 15 procent av Ă„ldersgruppen mellan 20 och 24 Ă„r och strax över 10 procent bland dem mellan 25 och 29 Ă„r. 75 procent av dem med högst förgymnasial utbildning var födda i Sverige. Totalt omfattade gruppen 123 500 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r 2007. De med förgymnasial utbildning var underrepresenterade bland förvĂ€rvsarbe- tande och studerande, men de var överrepresenterade i samtliga andra kategorier. Förutom bland de arbetslösa Ă€r överrepresentationen pĂ„- taglig bland dem som huvudsakligen försörjer sig pĂ„ försörjningsstöd. De mellan 20 och 29 Ă„r med enbart förgymnasial utbildning utgjorde knappt 50 procent av dem som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst Ă„r 2007. De var, som framgĂ„r av tabell 2, ocksĂ„ pĂ„tagligt över- representerade bland dem som hade beviljats aktivitetsersĂ€ttning (tidi- gare förtidspension). Drygt 22 000 personer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r levde huvudsakligen pĂ„ aktivitetsersĂ€ttning Ă„r 2007. Andelen med aktivitetsersĂ€ttning Ă€r mĂ„ngdubbelt högre bland dem med förgymna- sial utbildning jĂ€mfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen ökar ocksĂ„ markant med Ă„ldern. För dem mellan 30 och 64 Ă„r utan fullbordad gymnasieutbildning utgör andelen med sjuk- ersĂ€ttning 20 procent. Mycket talar för att svĂ„righeterna för förgymnasi- alt utbildade att fĂ„ en stabil förankring pĂ„ arbetsmarknaden, i kombina- tion med det höga beroendet av försörjningsstöd, bidrar till att fler och fler – i takt med stigande Ă„lder – beviljas aktivitets- eller sjukersĂ€ttning. Det Ă€r ocksĂ„ intressant att notera att uppgifterna i tabellen visar att en högre andel bland dem utan fullbordad gymnasieutbildning har inkom- ster för vĂ„rd av barn som huvudsaklig inkomst. Det illustrerar möjligen att just det förhĂ„llandet att arbetsmarknaden ger ytterst begrĂ€nsade val- möjligheter pĂ„verkar i vilken Ă„lder man vĂ€ljer att skaffa barn. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet pĂ„verkas i hög grad av utbild- ningsbakgrund och födelseland. Arbetslösa i Ă„ldern mellan 20-29 Ă„r utan fullbordad gymnasieutbildning hade under de Ă„tta första mĂ„na- 19
derna 2009 i genomsnitt cirka 15 dagars fler dagar i arbetslöshet Ă€n de i samma Ă„ldersgrupp som hade en gymnasieutbildning. Skillnaden mel- lan utrikes födda och svensk födda i samma Ă„lder uppgick till 20 dagar15. En ungefĂ€r dubbelt sĂ„ stor andel av de utrikes födda i Ă„ldrarna 20-24 Ă„r fĂ„r nĂ„gon gĂ„ng ekonomiskt bistĂ„nd – sett över ett Ă„r – jĂ€mfört med inrikes födda. År 2007 var det ungefĂ€r 1,5 procent av de svensk födda ungdomarna i Ă„ldern 20-24 Ă„r som hade försörjningsstöd som domine- rande inkomst. Motsvarande andel för utrikes födda i samma Ă„lder var cirka 4 procent. Men Ă„terigen: utbildningsbakgrunden Ă€r utslagsgivan- de. Bland de utrikes födda 20-24-Ă„ringarna utan gymnasieutbildning var andelen som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst 12,5 procent. Bland svensk födda utan gymnasieutbildning i samma Ă„lder var andelen 7 procent16. Men det Ă€r viktigt att betona att utrikes födda inte Ă€r nĂ„gon homogen grupp. En betydande andel har t ex eftergym- nasial utbildning. Experter pĂ„ ungdomsfrĂ„gor verkar vara ense om att övergĂ„ngsmönst- ren frĂ„n ungdomsliv till vuxenliv liksom frĂ„n skola till arbetsliv har förĂ€ndrats under senare decennier. Mönstret Ă€r inte bara mer utdraget. ÖvergĂ„ngen Ă€r inte sĂ„ linjĂ€r och utstakad som tidigare. Processen Ă€r fylld av hopp uppĂ„t och nedĂ„t. Problemet Ă€r att de insatser som görs inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade till dessa förĂ€ndringar. Aktiveringspolitik prĂ€glad av hĂ„rd styrning Ă€r exempel pĂ„ en ensidig politik som inte ger utrymme för individanpassade Ă„tgĂ€rder. Jobb behöver inte heller alltid vara det mest efterstrĂ€vansvĂ€rda mĂ„let. TvĂ€rtom kan en insats som le- der till ett okvalificerat jobb minska individens möjligheter att utvecklas och klara egenförsörjningen pĂ„ lĂ€ngre sikt. Studier av ungdomsinsatser 15 Arbetsförmedlingen. 16 Bland de utrikes födda saknade 21 procent i Ă„ldrarna mellan 20-24 Ă„r och 18 procent i Ă„ldrarna mellan 25 och 29 Ă„r fullbordad gymnasieutbildning Ă„r 2007. 20
i England visar att ungdomar som saknar yrkesutbildning ofta fastnar i lĂ„glönesegment pĂ„ arbetsmarknaden17. Jobbsubventioner bidrar till un- dantrĂ€ngning och de lĂ„ngsiktiga vĂ€lfĂ€rdseffekterna för de arbetslösa Ă€r högst diskutabla, givet att kvalitĂ©n pĂ„ jobben Ă€r lĂ„g18. I det följande diskuteras vilken betydelse turordningsreglerna i LAS respektive nivĂ„erna pĂ„ lĂ€gstlönerna kan ha som förklaringar till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. I den politiska debatten om ungdomsarbetslösheten har ju frĂ„gorna om turordningsregler och kol- lektivavtalens lĂ€gstlöner fĂ„tt en mycket framtrĂ€dande roll. 17 Detzel, Patrick & Rubery, Jill (2002) “Employment systems and transitional labour markets: a com- parison of youth labour markets in Germany, France and the UK” i Schmid, GĂŒnther & Gazier, Ber- nard (red.) The Dynamics of Full Employment. Social Integration through Transitional Labour Markets. Cheltenham: Edward Elgar. 18 EffektutvĂ€rderingar har visat att anstĂ€llningssubventioner inte pĂ„verkar den totala arbetslöshets- nivĂ„n utan snarare tenderar att leda till en omfördelning av arbetslösheten (vilket i och för sig kan vara önskvĂ€rt). Än vĂ€rre Ă€r att de som omfattas av subventionerna ofta skulle ha fĂ„tt jobb Ă€ven utan subventioner (dödviktseffekter 21
LĂ€gstlönerna och turordningsreglerna SĂ„ gott som alla kollektivavtal pĂ„ svensk arbetsmarknad faststĂ€ller den lĂ€gsta tillĂ„tna lönenivĂ„n. Detta benĂ€mns som lĂ€gstalön, ingĂ„ngslön, grundlön eller minimilön, men syftet Ă€r alltid detsamma – att identi- fiera den nivĂ„ under vilken lönen inte fĂ„r sjunka. Dessa nivĂ„er, som ofta differentieras utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och yrke, gĂ€ller för alla företag som Ă€r medlemmar i ett arbetsgivarförbund eller som genom hĂ€ngav- tal Ă„lĂ€gger sig att följa det som sĂ€gs i kollektivavtalen19. PĂ„ arbetsplatser utan kollektivavtal och hĂ€ngavtal kan arbetsgivare och arbetstagare fritt avtala om lĂ€gstlönenivĂ„erna; lagregler om lön existerar inte i Sverige och det rĂ„der avtalsfrihet. Men om lönenivĂ„n vĂ€sentligt underskrider det som betraktas som normalt kan den bedömas som oskĂ€ligt lĂ„g och dĂ€rmed strida mot 36§ avtalslagen. I sĂ„dana fall anvĂ€nds kollektivavta- len som relevant referenspunkt. PĂ„ detta sĂ€tt blir kollektivavtalen Ă€ven normerande pĂ„ arbetsplatser utan kollektivavtal, men det finns ingen exakt grĂ€ns för hur mycket lönenivĂ„n kan underskrida kollektivavtalens nivĂ„. LĂ€gstlönerna och sysselsĂ€ttningen För arbetstagaren Ă€r lönen en inkomst som förhoppningsvis sĂ€kerstĂ€ller en skĂ€lig levnadsnivĂ„ och bidrar till en god livskvalitet. För arbetsgiva- ren Ă€r lönen en kostnad. Allt sedan lĂ€gstlöner etablerades i vĂ€stvĂ€rlden har diskussionen varit het om denna kostnadsaspekt och dess betydelse för sysselsĂ€ttningen: leder höga ingĂ„ngslöner till att sysselsĂ€ttningen för unga och lĂ„gutbildade minskar? Enligt ekonomisk standardteori Ă€r sambandet enkelt: om lönenivĂ„n sĂ€tts högre Ă€n den nivĂ„ som den fria marknaden skulle driva fram ska- pas arbetslöshet20. Orsaken Ă€r att fler kommer att vilja arbeta samtidigt som arbetsgivarens benĂ€genhet att anstĂ€lla minskar. PĂ„ grund av detta skapas ett utbudsöverskott – för mĂ„nga som vill arbeta till den efterfrĂ„- 19 LĂ€gstlönerna bestĂ€ms i förhandlingar mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden i övriga nordiska lĂ€nder, i Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike. Men genom allmĂ€ngiltigförklaring utstrĂ€cks kollektivavtalen till att gĂ€lla alla arbetsplatser i flera av dessa lĂ€nder. 20 Ur ett perspektiv Ă€r det ett trivialt resonemang. Om lĂ€gstlönerna i Sverige ökade med, sĂ€g, 200 procent kan man misstĂ€nka att sysselsĂ€ttningen skulle minska. PĂ„ motsvarande sĂ€tt skulle sys- selsĂ€ttningen öka om lĂ€gstlönerna minskade med tvĂ„ tredjedelar. Men detta resonemang innebĂ€r inte automatiskt att marginella förĂ€ndringar i verkligen fĂ„r samma triviala effekt. Detta pĂ„visar tillkor- takommandet för dem som alltför mycket baserar sin argumentation pĂ„ en extrem linjĂ€r logik. 22
gan pĂ„ arbete som finns pĂ„ marknaden. Kontentan blir att de som har arbete gynnas samtidigt som andra förlorar sina jobb/fĂ„r aldrig in en fot pĂ„ arbetsmarknaden21. Fram till inledningen av 1990-talet visade merparten av forskningen att standardteorins förutsĂ€gelser tycktes stĂ€mma med verkligheten. Men dĂ€refter har den akademiska debatten – frĂ€mst i USA, dĂ€r forskningen har varit mest intensiv – blivit allt mindre entydig. Genom mer förfi- nade utvĂ€rderingsmetoder har uppfattningarna om lönekostnadernas betydelse nyanserats. Mot bakgrund av detta menar ILO att lĂ€gstlönerna inte direkt kan kopp- las till den ökade arbetslösheten i de lĂ€nder dĂ€r den har tagit fart. ILO sĂ€ger bland annat att lĂ€gstalönens eventuella effekter pĂ„ sysselsĂ€ttningen ocksĂ„ mĂ„ste vĂ€gas mot en högre minimilöns effekter pĂ„ enskildas vĂ€l- fĂ€rd och konsumtionsnivĂ„22. Även OECD har gjort avsteg frĂ„n det enkla ekonomiska resonemanget. I deras Jobs Study frĂ„n 1994 var man förhĂ„llandevis tydlig med att lĂ€gst- lönerna entydigt pĂ„verkade sysselsĂ€ttningen negativt. I dag sĂ€ger orga- nisationen i stĂ€llet att vissa studier pekar pĂ„ en negativ effekt, andra pĂ„ att det inte finns nĂ„gra effekter alls pĂ„ den aggregerade sysselsĂ€ttningen. Mot bakgrund av detta sĂ€ger OECD att: ”The fact that a considerable number of studies have found that the adverse impact of minimum wa- ges on employment is modest or non-existent, also suggests that there may be scope to use minimum wages as one part of employment-cent- red social policy, intended to mitigate poverty while fostering high em- ployment rates.” OECD menar att det kan vara sĂ„ att svaga grupper pĂ„ arbetsmarknaden kan pĂ„verkas negativt, men som kommer att framgĂ„ lĂ€ngre fram Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden för dessa grupper högre i Sverige (och Norden) Ă€n i lĂ€nder med betydligt lĂ€gre lĂ€gstlöner. 21 Hur mycket sysselsĂ€ttningen minskar beror pĂ„ hur kĂ€nslig (elastisk) efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft Ă€r för ett högre pris (högre lön). 22 http://www.ilo.org/public/english/protection/condtrav/pdf/infosheets/w-1.pdf 23
Om det finns en konsensus bland experterna Ă€r den att ökade lĂ€gstlöner pĂ„ sin höjd har mycket begrĂ€nsade negativa sysselsĂ€ttningseffekter. Paul Krugman, 2008 Ă„rs nobelpristagare i ekonomi, menar att stödet för te- sen att det inte finns nĂ„gra negativa sysselsĂ€ttningseffekter Ă€r minst lika starkt som för den motsatta stĂ„ndpunkten. Andra forskare har ocksĂ„ framhĂ„llit att högre lĂ€gstalöner kan ha en rad positiva effekter (förutom att efterfrĂ„gan pĂ„ varor och tjĂ€nster i samhĂ€llet ökar): personalomsĂ€tt- ning och rekryteringskostnader minskar, högre lĂ€gstalöner motiverar anstĂ€llda att engagera sig mer i arbetet och effektiviteten stiger, omvand- lingstrycket i ekonomin ökar nĂ€r utrymmet för lĂ„gproduktiva segment minskar samtidigt som fler blir intresserade att stĂ€lla sin arbetskraft till arbetsmarknadens förfogande nĂ€r lönerna Ă€r högre. Detta Ă€r slutsatser som dras utifrĂ„n forskning frĂ€mst genomförd i anglo- saxiska lĂ€nder och möjligheten att överföra dessa resultat till en svensk och nordisk kontext Ă€r naturligtvis begrĂ€nsad, men det signalerar Ă€ndĂ„ att verkligheten Ă€r mer komplicerad Ă€n vad den enkla standardteorin gör gĂ€llande. De som tror att sĂ€nka lĂ€gstlöner pĂ„ nĂ„got betydande sĂ€tt skulle öka sysselsĂ€ttningen i Sverige Ă€r med största sannolikhet fel ute. Men detta innebĂ€r inte att markant höjda lĂ€gstlöner inte skulle pĂ„verka sysselsĂ€ttningen. Det Ă€r naturligtvis hela tiden en frĂ„ga om en delikat balansgĂ„ng. Hur höga Ă€r lĂ€gstlönerna? I och med det svenska kollektivavtalssystemets utformning med bety- dande differentiering Ă€r det inte helt enkelt att fĂ„ nĂ„gon enhetlig bild av lĂ€gstlönernas nivĂ„ över tid och skillnader mellan lĂ€nder. Men om man börjar med utvecklingen i Sverige har det gjorts en del försök inom ramen för LO-kollektivet. För att göra detta bör man relatera lögstlönen till genomsnitts-/medianlönen inom samma avtalsomrĂ„de. I en studie – som baseras pĂ„ fem avtalsomrĂ„den – visar det sig att minimilönebettet, som definitionsmĂ€ssigt betyder lĂ€gstlönernas andel av genomsnittlönen inom ett visst avtalsomrĂ„de, har minskat mellan 1975 och 2003 i fyra 24
av de fem avtalsomrĂ„dena23. Till dessa hör: verkstad, tele, butiks och trĂ€industri. MĂ„leriavtalet gĂ„r i motsatt riktning, med en snabb ökning sedan slutet av 1980-talet, men med en viss nedgĂ„ng under de senaste Ă„ren. Med drygt 50 procent var andelen lĂ€gst i tele. Inom mĂ„leri var den nĂ€stan 80 procent. Övriga tre avtalsomrĂ„den lĂ„g mellan 65-70 procent. I en annan studie studeras sex olika avtalsomrĂ„den: Teknikavtalet Me- tall (före detta Verkstadsavtalet), Byggnadsavtalet, Slakteri- och char- kuteriavtalet, Bageriavtalet, Detaljhandelsavtalet och Hotell- och res- taurangavtalet24. Perioden som studeras Ă€r 1970-2006 och fokus ligger pĂ„ vuxna, okvalificerade arbetare. Resultaten visar att minimilönebettet trendmĂ€ssigt har minskat i verkstadsindustrin, men att förĂ€ndringarna inte Ă€r lika tydliga inom de övriga avtalsomrĂ„dena. Inom Bageri och Byggnads har minimilönebettet ökat under den studerade perioden, men minskat inom Slakt och chark, Detaljhandeln samt Kommunerna (1995-2006). NivĂ„erna skiljer sig Ă„t mellan avtalsomrĂ„dena och sprid- ningen strĂ€cker sig mellan 60 (Byggnads) och nĂ€rmare 85 procent (Ho- tell- och restaurang). Som sagt, differentieringen i avtalen i termer av yrke, Ă„lder och erfaren- het kopplade till lĂ€gstlönerna gör det svĂ„rt att dra nĂ„gra entydiga slut- satser, men vad som framkommer Ă€r att inom LO-kollektivet kan man inte se nĂ„got entydig höjning av lĂ€gstlönerna i förhĂ„llande till genom- snittslönerna; minimilönebettet har överlag inte ökat. Bland mĂ„nga av de stora avtalsomrĂ„dena – Verkstad, Detaljhandeln och Kommunal – Ă€r trenden snarare den motsatta. Relativt genomsnittslönerna har lĂ€gstlö- nerna fallit tillbaka. Men avtalsrörelsen 2007 innebar att lĂ€gstlönerna justerades uppĂ„t. NĂ€r det gĂ€ller tjĂ€nstemannagrupperna Ă€r lĂ€gstlönerna Ă€n mindre ana- lyserade. Inte minst i ljuset av att dessa grupper vĂ€xer pĂ„ svensk arbets- marknad Ă€r detta ett problem. För Unionens del, som tĂ€cker sĂ„ gott som hela det privata nĂ€ringslivet, handlar det om cirka 100 avtal, med allt frĂ„n Callcenter och Bemanning till Teknikavtalet, Detaljhandeln och 23 Högre lĂ€gstlöner för högre tillvĂ€xt (2004). En rapport av Andersson, D och Kainelainen, A, LO. Ett liknande resonemang förs i Vem vinner pĂ„ lĂ€gre löner? (2007). Det Ă€r ocksĂ„ en rapport av Andersson och Kainelanien. 24 Skedinger, P (2005). Hur höga Ă€r minimilönerna?, IFAU, Rapport 2005:18. 25
Teknik och design. Detta gör att det Är svÄrt att ge nÄgon entydig bild, men i diagram 3 nedan presenteras minimilönebettet pÄ Teknikavta- lets omrÄde mellan 1995 och 2008. Som framgÄr har minimilönebettet minskat under den studerade perioden. Trots den satsning som gjordes i avtalsrörelsen 2007 pÄ att fÄ upp lÀgstlönerna ligger bettet fortfarande under nivÄn i mitten av 1990-talet. Diagram 3. Minimilönebettet pÄ Teknikavtalets omrÄde 1995-2008 70 65 60 SÀrskild satsning Procent pÄ lÀgstlöner 2007 för de med 1 Ärs 55 erfarenhet 50 Utan erfarenhet 45 40 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 En annan intressant komponent Àr i vilken utstrÀckning som de an- stÀllda inom de olika avtalsomrÄdena pÄ svensk arbetsmarknad ligger vid eller nÀra lÀgstlönenivÄerna. HÀr finns det ocksÄ sjÀlvklart stora variationer mellan olika avtalsomrÄden och mellan olika kategorier av löntagare. PÄ Teknikavtalets omrÄde och fokuserat pÄ ungdomar mellan 20-29 Är ser det för Är 2008 ut som i diagram 4. Endast en mycket liten andel av ungdomarna, med eller utan erfarenhet, inom detta omrÄde arbetar till en lön som ligger vid eller i nÀrheten av lÀgstlönenivÄerna; en procent av de mellan 20-29 Är har en lön som understiger 16 000 kr/ 26
mĂ„n25. LĂ€gstlönerna inom detta omrĂ„de Ă€r dĂ€rmed inte bindande i nĂ„- gon nĂ€mnvĂ€rd utstrĂ€ckning. Framför allt inom Callcenter och Beman- ning Ă€r bilden en annan. Diagram 4. Lönefördelning pĂ„ Teknikarbetsgivarnas omrĂ„de (heltid – fasta löner) 2008 uppdelat per Ă„lder 20 18 LĂ€gstlön 2-Ă„rs erfarenhet = 15450 16 14 LĂ€gstlön utan erfarenhet 12 =14470 Procent 10 8 6 4 2 0 Under 15000 45000 eller högre 15000-15999 16000-16999 17000-17999 18000-18999 19000-19999 20000-20999 21000-21999 22000-22999 23000-23999 24000-24999 25000-25999 26000-26999 27000-27999 28000-28999 29000-29999 30000-30999 31000-31999 32000-32999 33000-33999 34000-34999 35000-35999 36000-36999 37000-37999 38000-38999 39000-39999 40000-40999 41000-41999 42000-42999 43000-43999 44000-44999 Kr 20 till 24 Ă„r 25-29 Ă„r En central frĂ„ga Ă€r i vilken utstrĂ€ckning som löntagare i allmĂ€nhet och Unionens medlemmar i synnerhet ligger kvar pĂ„ lĂ„ga lönenivĂ„er över tid. Uppgifter gĂ€llande SIF:s medlemmar inom de avtal som berörs av Industriavtalet mellan 1995 och 2005 ger en uppfattning om detta. Det visar sig att drygt 50 procent av dem som fortfarande sysselsĂ€tts inom omrĂ„det efter tio Ă„r har en lön som ligger under den tjugonde percenti- 25 I avtalet stĂ„r ocksĂ„ att om sĂ€rskilda skĂ€l föreligger kan en lĂ€gre lön tillĂ€mpas under sex mĂ„nader. Genom överenskommelse med lokal facklig organisation kan lĂ€gre lön tillĂ€mpas under ytterligare sex mĂ„nader. Denna typ av skrivning finns i en del avtal inom Unionen och ofta Ă€r de kopplade till nĂ„gon form av introduktion och aktiv utbildningsinsats i arbetet. Ett sĂ„dant avtal finns i avtalet med Almega tjĂ€nsteföretagen. I det framgĂ„r att en introduktionslön kan tillĂ€mpas under förutsĂ€ttning att det finns ett program och en tidsplan som har godkĂ€nts av det lokala facket och om tjĂ€nstemannen i frĂ„ga saknar erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter. Introduktionslönen kan tillĂ€mpas för ungdomar mellan 18-23 Ă„r, fĂ„r utgĂ„ i maximalt 12 mĂ„nader och lönen ska minst uppgĂ„ till 75 procent av lĂ€gsta lön för dem som fyllt 18 Ă„r. För perioden 2009-05-01-2010-04-30 innebĂ€r det en lön pĂ„ 11115 kr/mĂ„n (0,75*14820). Samma skrivningar finns i avtalet med Svensk handel. 27
len. PĂ„ andra omrĂ„den Ă€r denna rörlighet bort frĂ„n de lĂ€gsta lönenivĂ„- erna sannolikt Ă€n svagare. MĂ„nga av Unionens medlemmar som gĂ„r in pĂ„ en lĂ„g lön fastnar alltsĂ„ i de lĂ€gre skikten av lönefördelningen. LĂ€gstalöner och sysselsĂ€ttning i ett jĂ€mförande perspektiv Att jĂ€mföra lĂ€gstlönenivĂ„erna internationellt Ă€r förknippat med stora svĂ„righeter. I de försök som har gjorts har dĂ€rför jĂ€mförelserna frĂ€mst utgĂ„tt frĂ„n de lĂ€nder som har lagreglerade lĂ€gstlöner. Av dessa framgĂ„r att de svenska lĂ€gstlönerna Ă€r höga och att minimilönebettet Ă€r förhĂ„l- landevis högt – ett förhĂ„llande som ocksĂ„ rĂ„der i vĂ„ra nordiska grann- lĂ€nder, NederlĂ€nderna, Belgien och Frankrike. Det verkar alltsĂ„ som om lĂ€gstlönerna Ă€r högre i lĂ€nder med kollektivavtalsreglerade system Ă€n i lĂ€nder med lagstadgade minimilöner26. Samtidigt Ă€r det viktigt att komma ihĂ„g att en av den kollektivavtalade modellens styrkor Ă€r dess mĂ„ngsidighet – att olika lĂ€gstlöner sĂ€tts utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och tjĂ€nstens art. PĂ„ detta sĂ€tt skapas en flexibilitet som de lagstiftningsba- serade lĂ€nderna saknar. PĂ„ motsvarande sĂ€tt skapar avtalsskrivningar om introduktionslön och systematiserad arbetsplatsförlagd utbildning en ökad flexibilitet för arbetsgivarna. De i ett internationellt perspektiv höga lĂ€gstlönerna innebĂ€r att Sverige och Norden har en förhĂ„llandevis liten grupp som arbetar till lĂ„ga löner under fattigdomsgrĂ€nsen27. Detta Ă€r kĂ€rnan i det som vissa nedsĂ€ttande kallar för den ”sammanpressade lönestrukturen”. Har detta pĂ„verkat sysselsĂ€ttningsmöjligheterna för de lĂ€gst utbildade grupperna pĂ„ svensk arbetsmarknad? Som framgĂ„r av diagram 5 Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden för de lĂ„gutbildade grupperna i Sverige hög i ett internationellt perspektiv. Mot bakgrund av detta Ă€r det svĂ„rt att hĂ€vda att höga lĂ€gstlöner i Sverige skulle bidra 26 Enligt OECD ligger lĂ€gstlönen (netto) i tio av de 18 OECD-lĂ€nderna med lagstiftade lĂ€gstlöner under fattigdomsgrĂ€nsen för en familj med tvĂ„ barn. 27 Om man utgĂ„r frĂ„n medellönen för en heltidsarbetande i Sverige Ă„r 2009 Ă€r det runt 500 medlemmar i Unionen som har en lön som understiger 60 procent av denna (24 360 kr/mĂ„n). LO-ekonomerna gjorde för nĂ„gra Ă„r sedan bedömningen att runt 5 procent av löntagarna i Sverige arbetar till lĂ„ga lö- ner (tvĂ„ tredjedelar av medianlönen). Motsvarande andel i USA och Storbritannien uppgĂ„r till 20-25 procent. I lĂ€nder med utbredd fattigdom Ă€r ocksĂ„ fattigdomsperioderna lĂ€ngre och möjligheterna för nĂ€stkommande generationer att ta sig ur en utsatt position Ă€r mindre. Om lönefördelningen öppnas upp nedĂ„t finns stora risker att utsattheten ökar och att livschanserna minskar för de grupper som drabbas. 28
till att trÀnga undan lÄgutbildade frÄn svensk arbetsmarknad. Trots de höga lÀgstlönerna fungerar den svenska arbetsmarknaden sÄ pass ef- fektivt att den skapar en förhÄllandevis hög sysselsÀttning för de med lÀgst utbildning. Diagram 5. SysselsÀttningsgrad för lÀgre utbildade, 25-64 Är, OECD, 2007 90 Pre-primary and primary 80 Below upper secondary 70 Upper secondary and post- secondary non-tertiary 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Iceland Switzerland Denmark OECD EU19 Belgium average average KÀlla: OECD Education at a glance 2009. Av detta följer dock inte att man kan slÄ sig till ro och förlita sig pÄ att framtiden blir ljus. Som den hÀr rapporten visar finns det stora utma- ningar pÄ arbetsmarknaden, inte minst kopplat till ungdomars utbild- ning och möjligheter i arbetslivet. Till detta kommer ocksÄ bristen pÄ ett vÀlutvecklat system för det livslÄnga lÀrandet och den bristande samver- kan mellan skola och arbetsliv. FörsÀmringarna i a-kassan och strÀvan- dena efter att pressa lönenivÄerna genom ett försÀmrat inkomstbaserat skydd vid arbetslöshet bidrar inte i nÄgot avseende till en lösning. 29
Den absolut avgörande förklaringen till att Sverige har lyckats uppnĂ„ hög sysselsĂ€ttning utan extremt lĂ„ga löner bland de med lĂ„g utbildning Ă€r att löntagarnas effektivitet har stĂ€rkts över tid. Sverige har haft ett utbildningssystem som har möjliggjort att svenska löntagare har upp- visat en hög och jĂ€mnt fördelad kompetens. Till detta kommer en god hĂ€lsostandard i befolkningen och att löntagare med lĂ„g utbildning har ökat sin utbildningsnivĂ„ snabbare Ă€n andra grupper. PĂ„ motsvarande sĂ€tt har skillnader i utbildningsnivĂ„ mellan yrkesverksamma och ar- betslösa minskat. Även om frĂ„gan om utbildningssystemet inte stĂ„r i fokus för denna rapport mĂ„ste det betonas att det finns betydande utmaningar. Studie- resultaten försĂ€mras och att skillnaderna mellan olika grupper ökar. Risken Ă€r att detta pĂ„ sikt kommer att göra det svĂ„rare att upprĂ€tthĂ„lla lĂ€gstlönerna, att en ny lĂ„gförĂ€dlande tjĂ€nstesektor vĂ€xer fram, att seg- regeringen ökar och att dörrar stĂ€ngs snabbare och hĂ„rdare Ă€n tidigare. Ett utbildningssystem som frĂ„n förskolan till forskningen fortsĂ€tter att sĂ€kerstĂ€lla kunskapsnivĂ„n hos de svenska arbetstagarna mĂ„ste vara en facklig kĂ€rnfrĂ„ga. Skillnader i fördelningen av kompetens mellan olika grupper Ă€r en helt avgörande orsak till skillnader i lönespridning. LĂ€n- der med stora kompetensskillnader mĂ„ste ocksĂ„ acceptera lĂ€gre löner för att de lĂ„gutbildade ska fĂ„ jobb. Rörligheten bort frĂ„n lĂ„ga löner Ă€r lĂ€gst i lĂ€nder med mĂ„nga lĂ„gavlö- nade – och vice versa. Dessutom gĂ„r lĂ„ga inkomster i arv mellan genera- tioner, sĂ€rskilt i lĂ€nder med stora inkomstskillnader och lĂ„ga lĂ€gstlöner. Har familjen Ă€n gĂ„ng fastnat i lĂ„glönearbete Ă€r det troligt att nĂ€sta gene- ration ocksĂ„ kommer att befinna sig dĂ€r. OECD:s arbetsrĂ€ttsindex I takt med att finanskrisens Ă„terverkningar pĂ„ svensk arbetsmarknad har tilltagit har nĂ€ringslivets organisationer börjat anvĂ€nda ungdomar- nas vĂ€xande arbetslöshet som en murbrĂ€cka i debatten kring lagen om anstĂ€llningsskydd och dess turordningsregler. Centern och Folkpartiet har ocksĂ„ stĂ€mt in i klagosĂ„ngen. I diskussionen om arbetsrĂ€ttens betydelse för utvecklingen pĂ„ arbets- marknaden Ă€r utgĂ„ngspunkten ofta OECD:s Employment protection 30
index. I detta anstĂ€llningsskyddsindex, som nyligen uppdaterades, hamnar Sverige pĂ„ tionde plats av 30 lĂ€nder. Högre ranking indikerar ett mer ”flexibelt” och mindre ”strikt” anstĂ€llningsskydd. Utökade möj- ligheter till visstidsanstĂ€llningar har inneburit att Sverige hamnar högre upp i rankingen Ă€n tidigare. Ett betydande problem Ă€r att rankingen inte tar hĂ€nsyn till att lagstift- ningen Ă€r semi-dispositiv i Sverige, det vill sĂ€ga att parterna kan komma överens om att frĂ„ngĂ„ lagreglerna. I en del andra lĂ€nder blir villkoren striktare i kollektivavtalen, men i Sverige Ă€r det precis tvĂ€rtom. Genom att inte ta hĂ€nsyn till att t ex avtalsturlistor nĂ€stan alltid upprĂ€ttas vid personalneddragningar blir bilden av villkoren i Sverige helt missvis- ande. PĂ„ ett principiellt plan Ă€r det ocksĂ„ mycket tveksamt att anvĂ€nda ett in- dex dĂ€r rankingen endast förbĂ€ttras i takt med att företagens kostnader minskar. Är det verkligen efterstrĂ€vansvĂ€rt att i alla lĂ€gen minska företa- gens kostnader och maximera deras valfrihet? Den andra sidan av myn- tet Ă€r ju att det skydd som anstĂ€llningsskyddet ger löntagarna – i termer av t ex varselregler, uppsĂ€gningstider, möjligheter till skadestĂ„nd och Ă„teranstĂ€llningsregler – enbart betraktas som en kostnad som minskar arbetsmarknadens ”flexibilitet”. Att det skulle leda till en optimalt fung- erande arbetsmarknad Ă€r lika tveksamt. Indexets logik Ă€r att ekonomin mĂ„r bĂ€st om löntagarna har det som allra sĂ€mst. Ungdomarna och verkligheten I den offentliga debatten dominerar uppfattningen att den anstĂ€lldes kompetens knappt spelar nĂ„gon roll vid personalneddragningar pĂ„ grund av arbetsbrist. Det Ă€r fel. För att fĂ„ företrĂ€de i turordningen krĂ€vs tillrĂ€ckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet, det vill sĂ€ga de krav arbetsgivaren skulle stĂ€lla vid en nyanstĂ€llning. Den anstĂ€llde behöver inte vara fullĂ€rd frĂ„n början, men inom rimlig tid ska arbetsuppgifter- na kunna fullgöras pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt. Har du inte tillrĂ€ckliga kvalifikationer förlorar du jobbet Ă€ven om du har lĂ„ng anstĂ€llningstid – kompetenskriteriet Ă€r absolut centralt. Förklaras den stigande ungdomsarbetslösheten i Sverige av principen om ”sist-in-först-ut”? Lagstiftningen har inte blivit striktare och anvĂ€n- 31
dandet av framförhandlade avtalsturlistor har ökat. Det senare leder snarare till en förbĂ€ttrad situation för ungdomar pĂ„ arbetsmarknaden. Mer flexibla regelverk kan rimligen inte förklara den vĂ€xande ungdoms- arbetslösheten. SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att nĂ€rmare 80 procent av de i Ă„ldern 15-24 Ă„r som blev arbetslösa 2008 blev det dĂ€rför att de var ny- intrĂ€dande eller Ă„terintrĂ€dande pĂ„ arbetsmarknaden (t ex efter studier). Denna betydande majoritet av yngre arbetslösa kan sĂ„ledes inte ha pĂ„- verkats av turordningsreglerna – de befann sig inte ens pĂ„ arbetsmark- naden innan de inkluderades i definitionen som arbetslös. De övriga dryga 20 procenten tillfrĂ„gas ocksĂ„ om varför de hade blivit arbetslösa: Beror det pĂ„ personal/driftsinskrĂ€nkningar eller pĂ„ att arbetet var tids- begrĂ€nsat (vilket innebĂ€r att den anstĂ€llde inte omfattas av nĂ„gra tur- ordningsregler)? De som nĂ€mnde det första alternativet omfattade 2,5 procent av de arbetslösa. Detta Ă€r den grupp som nĂ€rmast motsvarar de som har blivit uppsagda pĂ„ grund av arbetsbrist. Av alla de ungdomar som blev arbetslösa under 2008 var det dĂ€rmed endast en av fyrtio som kan ha förlorat jobbet pĂ„ grund av turordningsreglerna. I denna grupp Ă€r det dessutom sĂ„ att en viss andel (oklart hur stor) har förlorat jobbet pĂ„ grund av att personalneddragningarna var sĂ„ omfattande att turord- ningsreglerna inte spelade nĂ„gon roll. FörhĂ„llandena pĂ„ svensk arbets- marknad talar inte för att LAS skulle diskriminera unga. FĂ€rre Ă€n 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna har befunnit sig i en situation dĂ€r turordningsreglerna har varit tillĂ€mpliga. För gruppen 25-34 Ă„r Ă€r ande- len nĂ„got högre, 10 procent, men Ă„terigen Ă€r det en mycket liten andel av dessa arbetslösa som skulle kunna ha pĂ„verkats av ”sist-in-först-ut”. En mer nĂ€raliggande förklaring till den vĂ€xande ungdomsarbetslös- heten, utöver att mĂ„nga unga rör sig in och ut pĂ„ arbetsmarknaden i samband med utbildning och de ökade svĂ„righeterna för vissa utsatta ungdomar med svag utbildningsbakgrund, Ă€r den vĂ€xande andelen tidsbegrĂ€nsat anstĂ€llda. För ungdomar mellan 20-24 Ă„r har denna andel mer Ă€n fördubblats frĂ„n slutet av 1980-talet till i dag – frĂ„n 20 till nĂ€r- mare 45 procent. För ungdomar mellan 15-24 Ă„r var motsvarande andel Ă„r 2008 drygt 50 procent. MĂ„nga arbetsgivare i Sverige överutnyttjar de förbĂ€ttrade möjligheterna till tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar. Priset för detta betalas av ungdomarna, i form av otrygghet, bristande kompe- tensutveckling och svĂ„righeter att uppnĂ„ egen försörjning. 32
Vad bör göras: Ett tydligare ansvar Alla Àr överens om att ungas etablering i arbetslivet mÄste underlÀttas. Om detta rÄder ingen oenighet. DÀremot Àr Äsiktsskillnaderna stora om vilka insatser som Àr mest effektiva. Som framhÄllits tidigare Àr det inget som talar för att försÀmrad anstÀllningstrygghet och sÀnkta lÀgstalöner skulle förÀndra villkoren i nÄgon avgörande bemÀrkelse. De mest grundlÀggande problemen kopplade till ungas försörjnings- situation och etableringsmöjligheter pÄ arbetsmarknaden Àr relaterade till utbildning, eller snarare brist pÄ utbildning. Utbildningen Àr inte bara avgörande för individers vÀlfÀrd utan för den samhÀllsekonomiska utvecklingen i stort. Vi har bland annat kunnat konstatera att det finns ett nÀra samband mellan arbetskraftsdeltagande och utbildningsnivÄ. Fler lÄgutbildade talar inte bara för fler arbetslösa utan ocksÄ, pÄ sikt, fler utanför arbetskraften, t ex med sjuk- och aktivitetsersÀttning. Vad som behövs Àr dÀrför effektivare insatser inom bÄde utbildningssyste- met och arbetsmarknadspolitiken. Kommunernas samordnande ansvar mÄste tydliggöras. Unionen menar ocksÄ att partsorganisationerna kan spela en mer framtrÀdande roll Àn idag. Kollektivavtalen borde i högre grad skapa öppningar för praktik- och introduktionsplatser för bÄde ar- betslösa och studerande. Arbetsförmedlingens ansvar Arbetsförmedlingen har naturligtvis ett avgörande ansvar för ungdo- mars och unga vuxnas etableringsförutsÀttningar. Under 2008 deltog i genomsnitt strax under 85 000 arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Av de arbetslösa under 25 Är var flertalet hÀnvi- sade till jobbgarantin. Jobbgarantin utgjorde det nÀsta största program- met och samlade i genomsnitt drygt 11 000 deltagare. Det innebÀr att 19 procent av deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program fanns dÀr. Kostnaden för jobbgarantin var emellertid mycket lÄg jÀmfört med an- dra program. Totalt uppgick kostnaden till cirka 535 miljoner kronor under 2008 vilket motsvarade mindre Àn 5 procent av de totala utgif- terna för arbetsmarknadspolitiska program. Jobbgarantin Àr alltsÄ ett program med en mycket lÄg styckkostnad, vilket frÀmst förklaras av deltagarnas lÄga ersÀttning. 33
Som ett resultat av finanskrisen och dess effekter pĂ„ arbetsmarknaden har antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i allmĂ€nhet och jobbgarantin i synnerhet ökat dramatiskt. Under november 2009 deltog strax under 155 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilket motsvarade en ökning med 96 procent jĂ€mfört med november mĂ„nad Ă„ret innan. Antalet deltagare i jobbgarantin hade ökat till över 46 000, vilket motsvarade en ökning med nĂ€rmare 176 procent jĂ€mfört med november 2008. Antalet deltagare i jobbgarantin utgjorde i novem- ber 2009 cirka 30 procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadspoli- tiska program. I förordningen om jobbgaranti för ungdomar (SFS 2007:813) heter det att jobbgarantin ska rikta sig till arbetslösa som har fyllt 16 men inte 25 Ă„r. För att anvisas till jobbgarantin ska man ha varit anmĂ€ld pĂ„ arbets- förmedlingen som arbetssökande i tre mĂ„nader. Jobbgarantin Ă€r dĂ€ref- ter uppdelad i tvĂ„ faser. Den första tremĂ„nadersperioden i garantin ska bestĂ„ av fördjupad kartlĂ€ggning (med utgĂ„ngspunkt i den individuella handlingsplanen), studie- och yrkesvĂ€gledning och jobbsökaraktiviteter med coachning28. Först efter tre mĂ„nader kan det bli frĂ„ga om arbets- praktik eller utbildning. Arbetspraktiken fĂ„r pĂ„gĂ„ i högst tre mĂ„nader. Utbildningsinsatserna ska ocksĂ„ vara korta. Det handlar inte om att ge nĂ„gon fullstĂ€ndig utbildning utan ”kortare yrkesteoretisk utbildning” eller ”kortare teoretisk utbildning” som syftar till att förbereda för en re- guljĂ€r utbildning. Man fĂ„r inte delta i aktiviteter inom jobbgarantin mer Ă€n maximalt i 15 mĂ„nader. FrĂ„n 1 januari 2010 har regelverket förĂ€ndrats en del. Det kommer att vara möjligt att fĂ„ del av arbetslivsinriktad re- habilitering inom jobbgarantin. Inom ramen för jobbgarantin ska man kunna fĂ„ del av stöd till start av nĂ€ringsverksamhet och man ska kunna delta i jobbgarantin pĂ„ deltid och Ă€gna resterande tid Ă„t studier pĂ„ t ex komvux. Men förĂ€ndringarna Ă€r marginella och förĂ€ndrar i den grund- lĂ€ggande karaktĂ€ren pĂ„ insatsen. ErsĂ€ttningsreglerna för deltagarna i jobbgarantin Ă€r komplicerade. Det finns flera olika nivĂ„er. För deltagare under 18 Ă„rs Ă„lder erbjuds ingen ersĂ€ttning alls, inte ens pĂ„ studiebidragsnivĂ„. FörĂ€ldrarna förutsĂ€tts stĂ„ 28 SFS 2007:813 § 6. 34
för hela försörjningen. För den som Ă€r mellan 18 och 20 Ă„r, men inte har fullbordat en gymnasieutbildning, erbjuds 48 kronor/dag. Har man fullbordat en gymnasieutbildning Ă€r ersĂ€ttningen 134 kronor/dag. Det Ă€r ocksĂ„ den ersĂ€ttning som gĂ€ller efter det att man har fyllt 20 Ă„r, givet att man inte har kvalificerat sig för ersĂ€ttning pĂ„ a-kassenivĂ„. För den som har rĂ€tt till a-kasseersĂ€ttning gĂ€ller sedvanligt aktivitetsstöd. År 2008 hade cirka 25 procent av mĂ€nnen och 18 procent av kvinnorna i jobbgarantin enbart förgymnasial utbildning. Bland de arbetslösa i stort hade cirka 30 procent enbart förgymnasial utbildning29. Även gruppen utrikes födda var underrepresenterad i jobbgarantin. Bland de arbets- lösa utgjorde de utrikes födda cirka 20 procent. Bland deltagarna i jobb- garantin utgjorde de utrikes födda mĂ€nnen cirka 18 procent och bland kvinnorna cirka 14 procent. Generellt sett var det fler mĂ€n som deltog i jobbgarantin Ă€n kvinnor, vilket Ă„terspeglar högre arbetslöshetstal bland unga mĂ€n. Det Ă€r naturligtvis problematiskt att jobbgarantin inte i högre grad ger utrymme – eller prioriterar – de mest utsatta grupperna: lĂ„gutbildade och utrikes födda ungdomar. Samtidigt Ă€r det betĂ€nkligt att innehĂ„llet i jobbgarantin Ă€r sĂ„ begrĂ€nsat. För mĂ„nga ungdomar Ă€r tre mĂ„naders öp- pen arbetslöshet före anvisning till ungdomsprogrammet en alldeles för lĂ„ng tid. Det behövs tidigare insatser. De uppgifter som har presenterats i rapporten om det genomsnittliga antalet dagar i arbetslöshet för olika Ă„ldergrupper, under perioden januari till och med september 2009, ta- lar ocksĂ„ för att det krĂ€vs snabbare insatser för unga. I praktiken sker ibland sĂ€rskilda insatser, men utanför Arbetsförmedlingen via kommu- nernas socialtjĂ€nst. Med tanke pĂ„ den svaga arbetskraftsefterfrĂ„gan som rĂ„der och de stora etableringsproblem som drabbar vissa grupper bland ungdomarna, sĂ€rskilt lĂ„gutbildade och utrikes födda, borde det disku- teras om det verkligen Ă€r försvarbart med tre mĂ„naders prövotid före intrĂ€de i garantin. För ungdomar utan fullbordad gymnasieutbildning borde det rĂ€cka med en mĂ„nads öppen arbetslöshet. 29 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2008. Ure 2009:1. Arbetsförmedlingen. 35
Unionen menar följaktligen ocksÄ att innehÄllet i jobbgarantin Àr allde- les för begrÀnsat. Korta perioder av arbetspraktik och avgrÀnsade kurser ger inte de resurssvagaste ungdomarna det stöd de behöver. Det borde i högre grad vara möjligt att lÀsa lÀngre kompletterande utbildningar pÄ gymnasienivÄ inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk insats. Det samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna som ska pÄbörjas under nÀsta Är Àr ett steg i rÀtt riktning, Àven om omfattningen sannolikt blir för begrÀnsad (1000 platser). Dagens starka bodelning mellan de arbetsmarknadspolitiska insatserna och det reguljÀra utbild- ningssystemet leder fel. Gymnasieutbildning borde betraktas som en rÀttighet, inte minst för dem under 25 Är, och arbetsmarknadspolitiska resurser borde kunna utnyttjas för att förverkliga denna rÀttighet. Inom ramen för ungdomsgarantin, det vill sÀga den arbetsmarknadspolitiska insats i kommunal regi som föregick jobbgarantin, var detta möjligt. Det var en i grunden positiv intention som tyvÀrr utnyttjades i allt för liten utstrÀckning. Jobbgarantin ger inga sÄdana möjligheter, vilket Àr beklagligt. Unionen menar ocksÄ att de ersÀttningsregler som gÀller idag Àr svÄr- motiverade ur rÀttvisesynpunkt. I vanliga fall gÀller att en arbetslös som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som inte har upparbe- tat rÀtt till a-kasseersÀttning fÄr en lÀgsta ersÀttning pÄ 223 kronor per dag. Inom jobbgarantin Àr ersÀttningen 134 kronor/dag. Det motiveras med att ersÀttningen ska stÄ i relation till bidragsdelen i studiemedels- systemet. I praktiken innebÀr detta ett slags diskriminering av unga och det leder till ett ökat beroende av försörjningsstöd. Den reducerade ersÀttningsnivÄn kan bara motiveras om man hÀvdar att deltagande i jobbgarantin Àr ett negativt val och att gymnasieutbildningen ska upp- fattas som den enskildes ansvar. 36
Kommunernas ansvar NĂ€r arbetsförmedlingens insatser inte rĂ€cker till innebĂ€r det att kom- munerna tvingas ta ett allt större ansvar för ungdomars försörjning och sysselsĂ€ttning. Ibland talar man om ett slags kommunal aktiveringspo- litik30. År 1998 infördes en paragraf i socialtjĂ€nstlagen (fjĂ€rde kapitlet 4 §) dĂ€r det heter att socialnĂ€mnden fĂ„r begĂ€ra av den som fĂ„r försörjningsstöd att denne ska delta i ”anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas nĂ„gon lĂ€mplig arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd”31. FörutsĂ€ttningen för detta Ă€r vidare bi- dragstagaren Ă€r yngre Ă€n 25 Ă„r. I den följande paragrafen (fjĂ€rde kapitlet 5 §) heter det att den som inte accepterar erbjuden Ă„tgĂ€rd, eller utan godtagbart skĂ€l uteblir frĂ„n aktiviteten, antingen fĂ„r acceptera nedsatt bidrag eller överhuvud taget inte ska beviljas ytterligare ekonomiskt bi- stĂ„nd. I juli 2005 genomfördes ocksĂ„ en skĂ€rpning i skollagen som berörde kommunernas skyldighet att hĂ„lla sig underrĂ€ttade om de personer un- der 20 Ă„r som inte har pĂ„börjat eller fullbordat en gymnasieutbildning32. Syftet med detta informationsansvar Ă€r att kommunen ska kunna er- bjuda varje individ en lĂ€mplig och ”individuellt anpassad” Ă„tgĂ€rd som syftar till att underlĂ€tta en Ă„tergĂ„ng till studier eller lĂ„ngsiktigt förbĂ€ttrar försörjningsmöjligheterna. Ett uppföljningsansvar som formulerades pĂ„ liknande sĂ€tt fanns Ă€ven tidigare, men kraven luckrades upp i samband med att det individuella programmet (IV) introducerades 1992. Det Ă€r viktigt att betona att skollagen enbart anger att kommunerna ska hĂ„lla sig informerade. Informationsansvaret medför formellt sett ingen Ă„t- gĂ€rdsskyldighet. De arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga och det kommunernas informationsansvar illustrerar en dubbelhet i synen pĂ„ gymnasiesko- lans roll, ungdomars etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden och 30 Ulmestig, Rikard (2007) PĂ„ grĂ€nsen till fattigvĂ„rd. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbi- drag. Lund: Socialhögskolan. 31 SFS 2001:453 SocialtjĂ€nstlag. 32 Sveriges Kommuner och Landsting. CirkulĂ€r 2005:63. 37
arbetsmarknadspolitikens uppgifter. Stat och kommuner laborerar med olika institutioner och försörjningssystem, som kan fĂ„ ganska paradox- ala och till och med destruktiva effekter. Som betonats tidigare har utrymmet pĂ„ arbetsmarknaden för ungdomar i Ă„ldrarna 16 till 19 Ă„r i det nĂ€rmaste försvunnit sedan krisen i början av 1990-talet. I slutet av 1980-talet valde fortfarande cirka 10-15 procent av en Ă„rskull att inte söka in pĂ„ gymnasiet efter avslutade grundskolestu- dier. I dag Ă€r den andelen försumbar, 2-3 procent. Andelen i Ă„ldersgrup- pen som rĂ€knas som sysselsatta har ocksĂ„ minskat dramatiskt, frĂ„n cir- ka 50 procent 1990 till cirka 20 procent 2008. Flertalet av de sysselsatta jobbar ett fĂ„tal timmar under kortare perioder parallellt med studier. Det individuella programmet (IV) introducerades i början av 1990-ta- let som ett uttryck för den politiska ambitionen att skapa ”en gymna- sieskola för alla”. Alla elever som lĂ€mnade grundskolan skulle rymmas inom gymnasieskolan. De som saknade den formella behörigheten för gymnasiestudier skulle ges möjligheter till kompletteringar inom ramen för IV. Informationsansvaret Ă€r ett utryck för samma politiska ambition. Ungdomar i Ă„ldrarna under 20 Ă„r förvĂ€ntas Ă€gna sig Ă„t gymnasiestudier. Utrymmet pĂ„ arbetsmarknaden har begrĂ€nsats kraftigt, i det nĂ€rmaste helt försvunnit. Trots detta vidmakthĂ„lls bilden av gymnasieskolan som en ”frivillig” skolform. Förekomsten av jobbgarantin, sĂ€rskilt för dem upp till 20 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning, Ă€r ett av uttrycken för denna dubbelhet. De flesta offentliga försörjningssystem Ă€r utformade pĂ„ ett sĂ€tt som be- grĂ€nsar ungdomars möjligheter att vĂ€lja alternativ till gymnasieskolan, Ă€ven i samband med tillfĂ€lliga studieavbrott. Det Ă€r inte enbart den per- son som avbryter sina studier som pĂ„verkas negativt utan ett studieav- brott kan pĂ„verka hela familjens ekonomi pĂ„ ett mycket pĂ„tagligt sĂ€tt. En ung mĂ€nniska som bor hos en ensamstĂ„ende förĂ€lder och har upp nĂ„tt 18 Ă„rs Ă„lder nĂ€r han eller hon avbryter gymnasiestudierna utsĂ€t- ter familjen för betydande ekonomiska pĂ„frestningar. 18-Ă„ringen mĂ„ste 38
sjĂ€lv söka försörjningsstöd och kan nekas sĂ„dant stöd om han eller hon inte uppfattas som tillrĂ€ckligt förhandlingsvillig enligt de regler som gĂ€ller i socialtjĂ€nstlagen efter 1998. Även underhĂ„llsbidraget – eller un- derhĂ„llsstödet i det fall den frĂ„nvarande förĂ€ldern inte betalar – dras in om personen avbryter sina studier. OcksĂ„ bostadsbidraget kan re- duceras i det fall en person i Ă„ldern mellan 18 och 19 Ă„r avbryter sina gymnasiestudier. Den sammantagna effekten av bidragsförĂ€ndringar av det hĂ€r slaget kan bli mycket tung att bĂ€ra för ett i utgĂ„ngslĂ€get redan sĂ„rbart hushĂ„ll. Unionen menar att det finns mycket som talar för ett bredare och samlat ansvar för ungdomars etablering. SĂ€rskilt för dem utan fullbordad gym- nasieutbildning. Modellen med lokala Navigatorcentra, som understöd- des av Ungdomsstyrelsen i ett projekt under Ă„ren 2004 till 2007, borde vidareutvecklas. HĂ€r var utgĂ„ngspunkten att hitta former för samverkan mellan socialtjĂ€nst, gymnasieskolor och arbetsförmedling, det vill sĂ€ga att etablera ett gemensamt ansvar för att undvika att ungdomar trillade mellan stolarna. I flera kommuner drivs projekt av det har slaget vi- dare pĂ„ enskilt initiativ, men det sker osystematiskt33. Ungdomsstyrelsen borde fĂ„ i uppdrag att fortsĂ€tta att stimulera framvĂ€xten av lokala sam- verkansprojekt – i Ă€n större skala Ă€n tidigare. Syftet borde vara att pĂ„ sikt reglera samverkansformerna mellan olika myndigheter. Ungdomar som behöver stöd och vĂ€gledning ska kunna vĂ€nda sig till en organisa- tion, inte bollas mellan flera olika. SĂ„ lĂ€nge som ungdomarna Ă€r föremĂ„l för stöd och insatser inom ramen för en sĂ„dan organisation ska de och deras förĂ€ldrar inte heller riskera att bestraffas ekonomiskt genom redu- cerade bidrag eller reducerade ersĂ€ttningar (dĂ€rför att de har avbrutit en gymnasieutbildning). Flera studier pekar pĂ„ att Ă„tskilliga kommuner har utvecklat en mĂ„ng- fald av insatser riktade till unga och unga vuxna med etableringspro- blem. Insatserna Ă€r emellertid ofta dĂ„ligt planerade och svagt samord- nade. Det framhĂ„lls ocksĂ„ ofta, frĂ„n kommunalt hĂ„ll, att införandet av jobbgarantin 2007 liksom förĂ€ndringarna av de arbetsmarknadspoli- 33 Olofsson, Jonas, Panican, Alexandru, Pettersson, Lars & Righard, Erica, Ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala erfarenheter, Meddelanden frĂ„n Socialhögskolan (Lunds universitet), Nr 1 2009. 39
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen
Den tredje linjen

Recommended

Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀnderna
Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀndernaUngdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀnderna
Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀndernaStaffan Lindström
 
JÀmstÀllhetsbilaga 2012
JÀmstÀllhetsbilaga 2012JÀmstÀllhetsbilaga 2012
JÀmstÀllhetsbilaga 2012Sisa LÄngkvist
 
Svm ps politik slÄr mot unga
Svm ps politik slÄr mot ungaSvm ps politik slÄr mot unga
Svm ps politik slÄr mot ungaModeraterna
 
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...losverige
 
IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11
IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11
IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11VIRGOkonsult
 
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapportFramtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapportRödgrönt samarbete för framtiden
 
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Peter Johansson
 
Presentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCO
Presentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCOPresentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCO
Presentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCOTCO
 

Recommended

Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀnderna
Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀndernaUngdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀnderna
Ungdomsarbetslösheten i Sverige och Leerwerkplicht i NederlÀndernaStaffan Lindström
 
JÀmstÀllhetsbilaga 2012
JÀmstÀllhetsbilaga 2012JÀmstÀllhetsbilaga 2012
JÀmstÀllhetsbilaga 2012Sisa LÄngkvist
 
Svm ps politik slÄr mot unga
Svm ps politik slÄr mot ungaSvm ps politik slÄr mot unga
Svm ps politik slÄr mot ungaModeraterna
 
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...
Etableing i skuggan av hög arbetslöshet - om flykting- och anhöriginvandrares...losverige
 
IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11
IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11
IFAU, Anders Forslund, Presentation om ungdomsarbetslöshet, 2014-02-11VIRGOkonsult
 
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapportFramtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapportRödgrönt samarbete för framtiden
 
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Socialdemokraternas Budgetmotion 2014
Socialdemokraternas Budgetmotion 2014Peter Johansson
 
Presentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCO
Presentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCOPresentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCO
Presentation av Oxford Research pÄ seminariet #jobba75 pÄ TCOTCO
 
Ungdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumUngdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumTCO
 
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserAtt investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserStaffan Lindström
 
Ett orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeEtt orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeModeraterna
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 
Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Konjunkturinstitutet
 
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsSocialdemokraterna
 
Nya tider - nya jobb
Nya tider - nya jobbNya tider - nya jobb
Nya tider - nya jobbStaffan Lindström
 
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksam
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Socialdemokraterna
 
Regeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerRegeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerSocialdemokraterna i Sörmland
 
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhetEntreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhetRatio - NÀringslivets forskningsinstitut
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolanStaffan Lindström
 
Arbetsmiljörapport
ArbetsmiljörapportArbetsmiljörapport
ArbetsmiljörapportStaffan Lindström
 
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortSNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortVIRGOkonsult
 
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010TCO
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Staffan Lindström
 
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remissHandlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remissChristian Gustavsson
 
Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionen
 
Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionen
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionen
 
Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionen
 
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleHTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleRichard Powell
 

More Related Content

What's hot

Ungdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumUngdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumTCO
 
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserAtt investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserStaffan Lindström
 
Ett orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeEtt orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeModeraterna
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 
Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Konjunkturinstitutet
 
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsSocialdemokraterna
 
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksam
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Socialdemokraterna
 
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortSNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortVIRGOkonsult
 
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010TCO
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Staffan Lindström
 

What's hot (17)

Ungdomsarbetslöshetsseminarium
UngdomsarbetslöshetsseminariumUngdomsarbetslöshetsseminarium
Ungdomsarbetslöshetsseminarium
 
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanserAtt investera i barn och utjÀmna livschanser
Att investera i barn och utjÀmna livschanser
 
Ett orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverigeEtt orÀttvist sverige
Ett orÀttvist sverige
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
 
Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014Lönebildningsrapporten 2014
Lönebildningsrapporten 2014
 
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta PlatsRiktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
Riktlinjer LĂ„T Ungdomsgenerationen Ta Plats
 
Nya tider - nya jobb
Nya tider - nya jobbNya tider - nya jobb
Nya tider - nya jobb
 
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
Folksamrapport - Styrelsekompetens 2008
 
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
Rödgrön Regeringsplattform 2011-2014
 
Regeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabellerRegeringsplattform med-tabeller
Regeringsplattform med-tabeller
 
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhetEntreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
Entreprenörskap och inkomstjÀmlikhet
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 
Arbetsmiljörapport
ArbetsmiljörapportArbetsmiljörapport
Arbetsmiljörapport
 
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bortSNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
SNS analys nr_25: Ungdomsarbetslösheten gÄr inte att pensionera bort
 
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
Thomas lindh, Stora jobbdagen, TCO 17 mars 2010
 
Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin? Vilken framtid har försvarsindustrin?
Vilken framtid har försvarsindustrin?
 
Handlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remissHandlingsprogram, remiss
Handlingsprogram, remiss
 

Viewers also liked

Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionen
 
Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionen
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionen
 
Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionen
 
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleHTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleRichard Powell
 
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladUnionen
 
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunderRapport VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunderUnionen
 
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012Unionen
 
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd? Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd? Unionen
 

Viewers also liked (9)

Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010Unionens branschbarometer dec 2010
Unionens branschbarometer dec 2010
 
Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012Unionens bolagsindikator maj 2012
Unionens bolagsindikator maj 2012
 
Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011Unionens bolagsindikator november 2011
Unionens bolagsindikator november 2011
 
Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011Unionens bolagsindikator mars 2011
Unionens bolagsindikator mars 2011
 
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, NewcastleHTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
HTML5 Canvas @SuperMondays, Newcastle
 
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkoppladAlltid uppkopplad aldrig avkopplad
Alltid uppkopplad aldrig avkopplad
 
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunderRapport VD-bonus - brister och oklara grunder
Rapport VD-bonus - brister och oklara grunder
 
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
Rapport politiska bloggvÀrldens historia 2007-2012
 
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd? Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
Bonus – ett bra sĂ€tt att styra, motivera och rekrytera vd?
 

Similar to Den tredje linjen

Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaMartin Andersson
 
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformerFlyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformerVIRGOkonsult
 
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.VIRGOkonsult
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Martin Andersson
 
En ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustriEn ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustriframtidhaninge
 
En modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger mEn modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger mTCO
 
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...VIRGOkonsult
 
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20VIRGOkonsult
 
Ny strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhetNy strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhetStaffan Lindström
 
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014Folksam
 
Ansvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnAnsvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnUlricehamnsbloggen
 
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamnLĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamnUlricehamnsbloggen
 
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009Centerpartiet
 

Similar to Den tredje linjen (20)

Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisaRod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
 
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna pÄ att göra de friska jobben sjuka
 
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformerFlyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
Flyktingkrisen och dess arbetsmarknadseffekter 20160322 15 reformer
 
Rapport
RapportRapport
Rapport
 
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Lernia vitbok med förslag för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
 
Lernia vitbok
Lernia vitbokLernia vitbok
Lernia vitbok
 
En ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustriEn ny vÀlfÀrdsindustri
En ny vÀlfÀrdsindustri
 
En modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger mEn modern arbetslinje roger m
En modern arbetslinje roger m
 
Avstampsjobb
AvstampsjobbAvstampsjobb
Avstampsjobb
 
Sverige kan bÀttre!
Sverige kan bÀttre!Sverige kan bÀttre!
Sverige kan bÀttre!
 
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
IFAU: LÀgre arbetsgivaravgifter för unga gav smÄ positiva effekter pÄ syssels...
 
Katalys no. 20
Katalys no. 20Katalys no. 20
Katalys no. 20
 
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
FrÄn massarbetslöshet till full sysselsÀttning. Katalys no. 20
 
Rödgrönt kontrakt med unga
Rödgrönt kontrakt med ungaRödgrönt kontrakt med unga
Rödgrönt kontrakt med unga
 
Ny strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhetNy strategi för jÀmlikhet
Ny strategi för jÀmlikhet
 
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
Driftig men otrygg - Rapport om smÄföretagare, Folksam 2014
 
Ansvar för Ulricehamn
Ansvar för UlricehamnAnsvar för Ulricehamn
Ansvar för Ulricehamn
 
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamnLĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
LĂ€gst arbetslöshet i europa 2020 – Ă€ven i ulricehamn
 
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
StÀmmobeslut omrÄde2 partistÀmman 2009
 

More from Unionen

Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013Unionen
 
Från förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmågaFrån förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmågaUnionen
 
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012 ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012 Unionen
 
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013Unionen
 
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisenPresentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisenUnionen
 
SAS folder
SAS folderSAS folder
SAS folderUnionen
 
Foraldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivetForaldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivetUnionen
 
Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen
 
Unionens Twitterskola
Unionens TwitterskolaUnionens Twitterskola
Unionens TwitterskolaUnionen
 
Swedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english versionSwedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english versionUnionen
 
Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012Unionen
 
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012Unionen
 
Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011Unionen
 
Differentierad a kassa
Differentierad a kassaDifferentierad a kassa
Differentierad a kassaUnionen
 
Rapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företagRapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företagUnionen
 
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?Unionen
 
Callcenterbranschen
CallcenterbranschenCallcenterbranschen
CallcenterbranschenUnionen
 
101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare Sverige101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare SverigeUnionen
 
Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen
 
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...Unionen
 

More from Unionen (20)

Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013Politiska bloggvÀrlden 2013
Politiska bloggvÀrlden 2013
 
Från förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmågaFrån förslag till innovationsförmåga
Från förslag till innovationsförmåga
 
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012 ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
ÅtgĂ€rder för att möta varslen dec 2012
 
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
Rapport om förutsÀttningarna inför avtalsrörelsen 2013
 
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisenPresentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
Presentation SĂ„ jobbade Unionen med sociala medier under SAS-krisen
 
SAS folder
SAS folderSAS folder
SAS folder
 
Foraldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivetForaldrar i arbetslivet
Foraldrar i arbetslivet
 
Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012Unionen om konjunkturen okt 2012
Unionen om konjunkturen okt 2012
 
Unionens Twitterskola
Unionens TwitterskolaUnionens Twitterskola
Unionens Twitterskola
 
Swedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english versionSwedish blogosphere 2007-2012 english version
Swedish blogosphere 2007-2012 english version
 
Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012Politiska bloggvÀrlden 2012
Politiska bloggvÀrlden 2012
 
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
Presentation bloggvÀrlden 2007-2012
 
Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011Arbetsmiljöbarometern 2011
Arbetsmiljöbarometern 2011
 
Differentierad a kassa
Differentierad a kassaDifferentierad a kassa
Differentierad a kassa
 
Rapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företagRapport ku pÄ företag
Rapport ku pÄ företag
 
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
Bemanningsbranschen - personal som handelsvara?
 
Callcenterbranschen
CallcenterbranschenCallcenterbranschen
Callcenterbranschen
 
101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare Sverige101 ideer för ett kompetentare Sverige
101 ideer för ett kompetentare Sverige
 
Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011Unionen om konjunkturen oktober 2011
Unionen om konjunkturen oktober 2011
 
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
Ar grÀnsen nadd - En temperaturmÀtning av tjÀnstemÀnnens grÀnslösa arbetssitu...
 

Den tredje linjen

  • 1. ARBETSLIV s k o l a Den tredje linjen – om unga pĂ„ arbetsmarknaden 1
  • 3. Förord FrĂ„gor om ungdomars etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden för- tjĂ€nar stor uppmĂ€rksamhet. I dag Ă€r ungdomsarbetslösheten alldeles för hög. Allt för mĂ„nga unga fullföljer inte skolan och hamnar i försörj- ningssvĂ„righeter. Det hĂ€r medför stora samhĂ€llsekonomiska kostnader och social utsatthet för den enskilde. Men det handlar ocksĂ„ om stora utmaningar ur ett fackligt perspektiv. Starka krafter anvĂ€nder utbild- ningsmisslyckanden och hög arbetslöshet som förevĂ€ndning att urholka den svenska modellen, för att pressa ingĂ„ngslöner och försĂ€mra anstĂ€ll- ningstryggheten. Detta Ă€r bakgrunden till att Unionen har tagit fram den hĂ€r rapporten. Det Ă€r vĂ„r förhoppning att den ska uppfattas som ett fruktbart bidrag till debatten om ungdomsarbetslösheten. Vi hoppas ocksĂ„ att rapporten ska bidra med inspel i diskussioner om ungdomars villkor. Ungdomsrapporten ska ses som en fördjupning inför en bredare rapport om arbetsmarknadspolitiken som Unionen presenterar under 2010. Rapporten Ă€r skriven av Unionens chefsekonom Daniel Lind och ar- betsmarknadsutredaren Jonas Olofsson. Unionens förbundsstyrelse har stĂ€llt sig bakom de förslag som presenteras i rapporten. Ingela Marklund Tf Enhetschef SamhĂ€llspolitiska enheten
  • 4. InnehĂ„llsförteckning Förord ..................................................................................................................................................................................................................3 InnehĂ„llsförteckning.....................................................................................................................................................................................3 Sammanfattning.............................................................................................................................................................................................5 Inledning ..............................................................................................................................................................................................................8 Kommande utmaningar..............................................................................................................................................................9 FörĂ€ndrade villkor ..........................................................................................................................................................................11 Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning ....................................................................................................13 Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer .....................................................................................17 LĂ€gstlönerna och turordningsreglerna ..........................................................................................................................................22 LĂ€gstlönerna och sysselsĂ€ttningen ...............................................................................................................................22 Hur höga Ă€r lĂ€gstlönerna?.....................................................................................................................................................24 LĂ€gstalöner och sysselsĂ€ttning i ett jĂ€mförande perspektiv..........................................................................28 OECD:s arbetsrĂ€ttsindex .......................................................................................................................................................30 Ungdomarna och verkligheten .............................................................................................................................................31 Vad bör göras: Ett tydligare ansvar .................................................................................................................................................33 Arbetsförmedlingens ansvar ...............................................................................................................................................33 Kommunernas ansvar...............................................................................................................................................................37 Parternas ansvar ........................................................................................................................................................................40 Slutord ...............................................................................................................................................................................................................44 Avregleringar leder fel...............................................................................................................................................................45 Behovet av samverkan ...........................................................................................................................................................48 Referenser och statistik..........................................................................................................................................................................48 4
  • 5. Sammanfattning Debatten om ungas etableringsvillkor pĂ„ arbetsmarknaden vĂ€cker star- ka kĂ€nslor. TyvĂ€rr prĂ€glas diskussionen av ett ideologiskt betingat skyt- tegravskrig istĂ€llet för en gemensam strĂ€van efter att nĂ„ samsyn kring faktiska problem och kloka lösningar. Den tredje linjen syftar pĂ„ att vi försöker staka ut ett alternativt per- spektiv i debatten om ungas etableringsvillkor pĂ„ arbetsmarknaden. I dag domineras debatten av tvĂ„ perspektiv. Det ena gĂ„r ut pĂ„ att försöka tona ned problemen med ungas arbetslöshet. Man hĂ€nvisar bland annat till statistikomlĂ€ggningar i SCB:s arbetskraftsundersökningar som an- ses bidra till en överdriven bild av ungas etableringsproblem. Det andra perspektivet gĂ„r ut pĂ„ att ge nĂ„gra bĂ€rande institutioner i den svenska arbetsmarknadsmodellen, anstĂ€llningstryggheten och de relativt höga lĂ€gstlönerna, skulden för ungdomsarbetslösheten. Unionens utgĂ„ngspunkt Ă€r att ungas etableringsproblem mĂ„ste tas pĂ„ största allvar, men att de ideologiskt betingade systemreformerna inte löser problemet och dessutom skapar andra negativa effekter. Den höga ungdomsarbetslösheten Ă€r inget nytt fenomen som har uppstĂ„tt i efter- dyningarna av det senaste Ă„rets finanskris. Etableringsproblemen för unga gĂ„r lĂ„ngt tillbaka i tiden. Det Ă€r viktigt att betona att olika ungdomsgrupper har olika förutsĂ€tt- ningar att klara etableringen pĂ„ arbetsmarknaden. Det handlar om en Ă„ldersgrupp med vĂ€ldigt olika förutsĂ€ttningar kopplade till utbildnings- nivĂ„, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Utbildningsbakgrunden Ă€r en helt avgörande faktor i sammanhanget. De som inte klarar att full- borda en gymnasieutbildning löper en stor risk att drabbas av allvarliga etablerings- och försörjningsproblem. Ett avgörande problem i Sverige idag Ă€r att allt för mĂ„nga unga inte kla- rar att fullborda en gymnasieutbildning. UngefĂ€r 25 procent har inte klarat sin gymnasieutbildning inom fyra Ă„r. MĂ„nga kompletterar dĂ€ref- ter sin utbildning, men över 120 000 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r har ingen fullbordad gymnasieutbildning. 75 procent av dessa Ă€r födda i Sverige. Andelen sysselsatta Ă€r 15 procentenheter lĂ€gre Ă€n bland gymnasieutbildade samtidigt som fĂ€rre Ă€gnar sig Ă„t studier. Det betyder att en stor andel stĂ„r utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssyste- met – de tillhör kategorin ”unga utanför”. Gruppen Ă€r starkt överrepre- senterad bland dem som huvudsakligen försörjer sig pĂ„ socialbidrag och har aktivitetsersĂ€ttning. 5
  • 6. LĂ„gutbildade Ă€r ofta hĂ€nvisade till visstidsanstĂ€llningar. Reglerna för tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningsformer har blivit allt mer tillĂ„tande. Ande- len anstĂ€llda personer under 25 Ă„r med fasta anstĂ€llningar har minskat frĂ„n cirka 70 procent i slutet av 1980-talet till cirka 50 procent i dag. Den vĂ€xande andelen unga med tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar Ă€r en faktor som i hög grad har ökat ungas arbetslöshetsrisker i samband med lĂ„g- konjunkturer. För arbetsgivarna Ă€r lösningen pĂ„ samhĂ€llsproblemen alltid det samma: minska löntagarnas trygghet. Men inget talar för att turordningsreg- lerna i LAS skulle ha nĂ„gon betydelse som förklaring till den vĂ€xande arbetslösheten. Den absoluta merparten av de unga som blir arbetslösa Ă€r ny- eller Ă„terintrĂ€dande pĂ„ arbetsmarknaden (ofta efter studier). An- delen som blivit uppsagda frĂ„n en fast tjĂ€nst Ă€r nĂ€rmast försumbar. En undersökning frĂ„n 2008 visar att enbart en av fyrtio teoretiskt kan ha blivit uppsagd pĂ„ grund av turordningsreglerna. I praktiken Ă€r det Ă€nnu fĂ€rre. Erfarenheterna talar inte heller för att lĂ€gre ingĂ„ngslöner skulle vara en fruktbar medicin mot ungdomsarbetslösheten. Andelen unga arbets- lösa bland de arbetslösa totalt sett Ă€r inte högre i Sverige Ă€n i lĂ€nder som USA och Storbritannien dĂ€r löneskillnaderna Ă€r betydande och lĂ€gstlönerna mycket lĂ„ga. Andelen unga utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssystemet Ă€r ocksĂ„ större i lĂ€nder som USA och Storbritan- nien. Tittar man nĂ€rmare pĂ„ grupperna med svag utbildningsbakgrund, de som inte har en utbildning motsvarande gymnasial nivĂ„, framgĂ„r det att Sverige tvĂ€rt emot den vanliga förestĂ€llningen har haft en högre sys- selsĂ€ttningsgrad. Den höga sysselsĂ€ttningen har garanterats genom en hög och jĂ€mnt fördelad utbildnings- och kompetensnivĂ„ och en generell vĂ€lfĂ€rdspolitik. I det sistnĂ€mnda avseendet Ă€r den svenska modellen hotad. Problemen med genomströmningen i skolan, den försĂ€mrade arbetslöshetsförsĂ€k- ringen och de ökade inkomstskillnaderna inom och mellan generatio- nerna, riskerar att driva fram en mer tudelad arbetsmarknad. Dessa hot mĂ„ste mötas pĂ„ flera plan. Olika aktörer mĂ„ste ocksĂ„ samverka och ta sitt ansvar för att garantera en utveckling som förenar samhĂ€llsekono- misk effektivitet och jĂ€mlika förutsĂ€ttningar. Det handlar om alldeles för viktiga utmaningar för att frĂ„gorna ska tillĂ„tas reduceras till arbets- givarideologi. 6
  • 7. Vad menar dĂ„ Unionen konkret skulle kunna göras för att förbĂ€ttra ung- domars etableringsvillkor – och dĂ„ sĂ€rskilt villkoren för de med sĂ€mst etableringsmöjligheter? Vad Ă€r innebörden av den tredje linjen? Det be- hövs framför allt mer effektiva och bĂ€ttre samordnade insatser. y Partsorganisationerna skulle kunna göra mer för att skapa praktik- och introduktionsplatser i arbetslivet för bĂ„de studerande och arbets- lösa. MĂ„nga kollektivavtal innehĂ„ller regler om introduktionsplatser, det vill sĂ€ga ett slags utbildningsplatser med en överenskommen ersĂ€ttning som ligger under avtalens lĂ€gstalön, men möjligheterna utnyttjas inte i nĂ„gon större utstrĂ€ckning. Avtal om introduktions- platser ska enligt vĂ„rt förslag baseras pĂ„ godkĂ€nda utbildningsplaner och arbetsmarknadspolitiska medel borde kunna disponeras för att sprida insatserna. y Kommunerna har ett överordnat ansvar för ungdomars etablerings- och försörjningsvillkor. Det kommer bland annat till uttryck i kom- munernas informationsansvar – ocksĂ„ kallat uppföljningsansvaret – som fungerar högst otillfredsstĂ€llande. Ansvaret borde skĂ€rpas och omfatta krav pĂ„ aktiva insatser i form av praktik och utbildning. FrĂ„- gan Ă€r ocksĂ„ om ansvaret skulle utvidgas till att gĂ€lla samtliga unga under 25 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning. y Jobbgarantin i Arbetsförmedlingens regi omfattar idag mĂ„nga ar- betslösa, men dess effektivitet kan ifrĂ„gasĂ€ttas. Aktiva insatser sĂ€tts in för sent och garantin omfattar i för liten utstrĂ€ckning kompetenshö- jande moment. Det skulle behövas mer av samordning mellan kom- muner, arbetsförmedlingar och arbetslivets parter. Modellen med lo- kala Navigatorcentra kunde tjĂ€na som förebild och utvecklas vidare. Resurserna inom jobbgarantin borde kunna utnyttjas för att erbjuda utbildningsmöjligheter pĂ„ gymnasial nivĂ„. Ett förslag Ă€r att utvidga den folkhögskolesatsning för lĂ„gutbildade som regeringen beslutade om tidigare i höstas (och som motsvarar totalt ca 1000 helĂ„rsstudie- platser). Ett annat konkret förslag Ă€r att överföra resurser frĂ„n jobb- garantin till introduktionsplatser i arbetslivet. 7
  • 8. Inledning FrĂ„gor om ungdomars etableringsvillkor vĂ€cker allt större uppmĂ€rk- samhet. Under sommaren 2009 spreds nĂ„got som kan liknas vid chock- vĂ„gor i samband med nyheten att arbetslösheten för unga under 25 Ă„r har ökat till nĂ€rmare 30 procent. Plötsligt rĂ€knades Sverige till lĂ€nderna i Europa som Ă€r sĂ€mst pĂ„ att bekĂ€mpa arbetslösheten. Det kĂ€ndes svĂ„r- smĂ€lt för alla som levt med förestĂ€llningen att Sverige Ă€r ett land som prioriterar full sysselsĂ€ttning och avsĂ€tter betydande resurser för aktiv arbetsmarknadspolitik. Den efterföljande debatten har följt tvĂ„ spĂ„r. Å ena sidan finns en vilja att mildra eller kanske till och med slĂ€ta över problemet. Man hĂ€nvi- sar bland annat till effekterna av att arbetslöshetsdefinitionerna i SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) Ă€ndrades under hösten 2007 1. Sverige tillĂ€gnade sig dĂ„ samma sĂ€tt att definiera arbetslöshet som de flesta andra lĂ€nder, den sĂ„ kallade ILO-definitionen. Den innebĂ€r att heltidsstuderande arbetssökande rĂ€knas till gruppen arbetslösa. Detta fĂ„r naturligtvis effekter pĂ„ uppgifterna om arbetslösheten, framför allt för de yngre. I sjĂ€lva verket Ă€r tvĂ„ tredjedelar av dem som Ă€r registrerade som arbetslösa i Ă„ldern 15-19 Ă„r heltidsstuderande. Flertalet av dessa be- traktar sig ocksĂ„ som studerande i första hand och arbetssökande först i andra. I Ă„ldern 20-24 Ă„r Ă€r en fjĂ€rdedel av de arbetslösa heltidsstu- derande. I den hĂ€r gruppen Ă€r andelen som huvudsakligen betraktar sig som studerande betydligt mindre, cirka 20 procent. Ofta framhĂ„lls ocksĂ„ att det stora problemet pĂ„ lite sikt blir arbetskraftsbrist i spĂ„ren av de demografiska förĂ€ndringarna2. UnderförstĂ„tt: Vi kanske fokuserar pĂ„ fel problem. Å andra sidan tas den höga ungdomsarbetslösheten till intĂ€kt för krav pĂ„ grundlĂ€ggande systemförĂ€ndringar i den svenska arbetsmarknads- modellen. Problemen med ungdomsÂŹarbetslösheten skylls pĂ„ turord- ningsreglerna vid uppsĂ€gning och höga lĂ€gstalöner i kollektivavtalen. Eftersom en sĂ„ begrĂ€nsad del av de arbetslösa ungdomarna under 25 Ă„r Ă€r berörda av turordningsreglerna – en stor andel har ingen tidigare arbetslivserfarenhet och flertalet av dem som har blivit av med ett jobb 1 Grannas, Dan, ”Arbetslösheten bland ungdomar –vad sĂ€ger egentligen statistiken?”, i VĂ€lfĂ€rd nr 3 2009. 2 Bermudez-Svankvist, Angeles & Olsson, Clas, ”Ungdomar klarar krisen pĂ„ arbetsmarknaden bĂ€st”, i Dagens Nyheter (DN-Debatt) 8 oktober 2009. 8
  • 9. har haft tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar – menar vi att detta mest Ă€r ett stickspĂ„r i debatten. Erfarenheter frĂ„n lĂ€nder med mer otrygga anstĂ€ll- ningsvillkor och lĂ€gre löner talar ocksĂ„ emot tesen att ungdomsarbets- lösheten i första hand skulle bero pĂ„ regleringar och facklig lönepolitik. I den hĂ€r rapporten skiljer sig utgĂ„ngspunkten frĂ„n de bĂ„da ovanstĂ„- ende. För det första mĂ„ste de vĂ€xande problemen kopplade till ungas etablering ses i ett bredare perspektiv. Hur man Ă€n vĂ€ljer att mĂ€ta ar- betslösheten Ă€r den svenska ungdomsarbetslösheten hög och den har varit hög under en lĂ€ngre tid. Det Ă€r alltsĂ„ fel att enbart rikta blicken pĂ„ de senaste Ă„ren. Arbetslösheten bland unga har i och för sig alltid va- rit betydligt högre Ă€n arbetslösheten bland medelĂ„lders och Ă€ldre, men mycket talar för att krisen under första hĂ€lften av 1990-talet kan ses som en avgörande brytpunkt. DĂ„ förĂ€ndrades ungdomars etableringsvillkor pĂ„ svensk arbetsmarknad. SysselsĂ€ttningen föll markant och arbetslös- heten steg. NĂ„gon Ă„tergĂ„ng till villkoren dessförinnan har dĂ€refter inte skett. Skillnaderna mellan generationerna och inom ungdomsgruppen har snarast fortsatt att öka. Dessutom finns det en grupp ungdomar och unga vuxna utanför bĂ„de arbetskraften och utbildningssystemet, sĂ„ kallat ekonomiskt inaktiva eller ”unga utanför”, som inte fĂ„ngas in i statistiken, men som rimligen borde rĂ€knas in i ett bredare arbetslös- hetsmĂ„tt3. Kommande utmaningar TyvĂ€rr Ă€r det inte mycket som talar för att villkoren för unga pĂ„ arbets- marknaden kommer att förbĂ€ttras under den nĂ€rmsta framtiden. y Antalet personer i intrĂ€desĂ„ldern pĂ„ arbetsmarknaden fortsĂ€tter att öka. Mellan Ă„r 2000 och 2008 ökade antalet personer i Ă„ldern 16-19 Ă„r med 115 000 personer eller med mer Ă€n 25 procent. Antalet personer i Ă„ldern 20-24 Ă„r ökade med 65 000 och kommer att fortsĂ€tta att öka snabbt under de nĂ€rmaste Ă„ren. Det innebĂ€r att konkurrensen om studieplatser och lediga arbetstillfĂ€llen tilltar. Samtidigt talar flertalet konjunkturprognoser för att efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft förblir fortsatt 3 I utredningen Unga Utanför (SOU 2003:92) uppskattades att 3-4 procent eller cirka 30 000 personer per Ă„r i gruppen 16-24 Ă„r kan rĂ€knas till den hĂ€r gruppen. 9
  • 10. svag under de kommande tvĂ„-tre Ă„ren, Ă€ven om det sker en kraf- tig Ă„terhĂ€mtning av produktionsvolymer och en pĂ„taglig stegring av produktiviteten i nĂ€ringslivet. Förklaringen Ă€r att företagen har bety- dande ledig kapacitet. Det kommer alltsĂ„ att dröja innan det blir dags för mer omfattande nyinvesteringar och nyanstĂ€llningar. y Det Ă€r en fortsatt hög andel unga som inte fullföljer sina grundskole- och gymnasiestudier. NĂ€rmare en av tio lĂ€mnar grundskolan utan behörighet för att lĂ€sa pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasieskolan och 25 procent av eleverna pĂ„ de nationella programmen uppnĂ„r inte mĂ„len för slutbetyg i gymnasieskolan4. Enbart 22 procent av eleverna som pĂ„börjar ett individuellt program (IV) uppnĂ„r kraven för slutbe- tyg fyra Ă„r efter pĂ„började studier5. Det kommer att ta tid att komma till rĂ€tta med problemen med genomströmningen, alldeles oavsett planerade reformer pĂ„ skolomrĂ„det. Man kan ocksĂ„ frĂ„ga sig vad som blir effekten av en ny examensordning i gymnasieskolan (frĂ„n hösten 2011). Det blir mer tydligt vilka som inte uppnĂ„r utbildnings- mĂ„len, vilket kan leda till Ă€n starkare stigmatisering och Ă€n större problem att fĂ„ jobb för de berörda individerna. y Det saknas idag en effektiv samordning av ungdomsinsatserna. Ar- betsförmedlingen och kommunerna befinner sig pĂ„ olika spelplaner. TyvĂ€rr har samspelet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen försĂ€mrats efter införandet av jobbgarantin. Jobbgarantin Ă€r den arbetsmarknadspolitiska insats som omfattar arbetslösa ungdomar under 25 Ă„r och mĂ„nga kommuner ger uttryck för att samarbetet mellan arbetsförmedlingarna och kommunerna inte fungerar. Kom- munerna fĂ„r gĂ„ in och tĂ€cka upp med insatser och försörjningsstöd eftersom unga arbetslösa anvisas till jobbgarantin först efter tre mĂ„- naders öppen arbetslöshet. 4 Enligt uppgifter i Sveriges Kommuners och Landstings ”Öppna jĂ€mförelser 2009. Gymnasieskola” var det 76,6 procent av eleverna som pĂ„började ett nationellt program hösten 2005 som hade uppnĂ„tt kraven för slutbetyg tre Ă„r senare. Andelen som uppnĂ„tt kraven för grundlĂ€ggande högskolebehö- righet var lĂ€gre. Cirka 89 procent av dem som fick slutbetyg uppnĂ„dde kraven för grundlĂ€ggande behörighet för studier pĂ„ högskola och universitet. 5 Siris – kvalitet och resultat i skolan. Skolverket. 10
  • 11. y Vi menar ocksĂ„ att parterna pĂ„ svensk arbetsmarknad kan spela en mer framtrĂ€dande roll för att underlĂ€tta ungas etablering. Organisa- tionerna talar ofta om behovet av mer samverkan mellan skola och arbetsliv, men i praktiken sker för lite. Kollektivavtalen ska ge ut- rymme för introduktions- och utbildningsplatser i företagen för bĂ„de arbetslösa och studerande. Även till detta avser vi att Ă„terkomma i rapportens avslutande del. y Ansvaret för ungdomars arbetsmarknadsetablering bör förtydligas. Kommunerna bör ha ett överordnat ansvar, men Ă€ven staten och par- terna pĂ„ arbetsmarknaden har naturligtvis ett ansvar. I dag faller i praktiken ett för tungt ansvar pĂ„ ungdomarna sjĂ€lva. Det behöver inte vara nĂ„got större problem om man kommer frĂ„n en resursstark miljö, har en bra utbildningsgrund och tillgĂ„ng till sociala nĂ€tverk. Det Ă€r mer problematiskt för den frĂ„n socioekonomiskt svagare för- hĂ„llanden. Har du dessutom utlĂ€ndsk bakgrund och bor i ett förorts- omrĂ„de förstĂ€rks problembilden. En kombination av oförmĂ„nliga sociala förutsĂ€ttningar och negativa förvĂ€ntningar frĂ„n omgivningen skapar stora hinder. FörĂ€ndrade villkor FörutsĂ€ttningarna för ungdomars arbetsmarknadsetablering och för- sörjning har förĂ€ndrats pĂ„tagligt under de senaste decennierna. I mĂ„nga avseenden framstĂ„r 1990-talets inledande krisĂ„r som en brytpunkt. Ut- bildningsperioderna har förlĂ€ngts och det tar allt lĂ€ngre tid innan unga vuxna hittar mer varaktiga arbetstillfĂ€llen. En större grupp Ă€n tidigare fastnar i ett lĂ„ngvarigt utanförskap pĂ„ arbetsmarknaden, bostadsmark- naden och pĂ„ andra centrala arenor i livet. Det vore emellertid fel att enbart förklara detta med 1990-talskrisen och de ökade arbetslöshetsta- len dĂ€refter. I grunden handlar det om en mer lĂ„ngsiktig och successiv förĂ€ndring som hĂ€nger samman med en utbildningsexpansion och för- Ă€ndrade villkor i arbetslivet. Det Ă€r ingen unik svensk företeelse. Samma mönster kan urskiljas i flertalet jĂ€mförbara lĂ€nder6. 6 Se Olofsson, Jonas & Panican, Alexandru (red.) (2008)Ungdomars vĂ€g frĂ„n skola till arbetsliv – nord- iska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska MinisterrĂ„det. 11
  • 12. Men det handlar inte bara om att fler hamnar utanför arbetsmarknaden. Villkoren för yngre som har jobb Ă€r annorlunda Ă€n för Ă€ldre. Andelen med tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar har ökat snabbt och uppgĂ„r nu till cirka 50 procent i Ă„ldrarna under 25 Ă„r. Tittar man pĂ„ bakgrunden hos dem som har tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar kan nĂ„gra tydliga mönster urskiljas. Kvinnor och utrikes födda Ă€r starkt överrepresenterade. Per- soner med förgymnasial och eftergymnasial utbildning Ă€r ocksĂ„ i högre utstrĂ€ckning anstĂ€llda pĂ„ tidsbegrĂ€nsad basis Ă€n personer med gymna- sial utbildning, men av olika skĂ€l. År 2008 var andelen visstidsanstĂ€llda 15 procent högre bland förgymnasialt utbildade jĂ€mfört med dem med gymnasieutbildning. Andelen visstidsanstĂ€llda bland utrikes födda var ocksĂ„ mellan 10 och 15 procent högre jĂ€mfört med andelen bland svenskfödda7. Lönerna Ă€r traditionellt ocksĂ„ mycket lĂ€gre för yngre Ă€n för Ă€ldre. Inom industrin och tjĂ€nstesektorn Ă€r den genomsnittliga tim- lönen för personer under 30 Ă„r 20 procent lĂ€gre Ă€n för dem över 30 Ă„r8. 7 SCB:s arbetskraftsundersökningar. 8 Employment in Europe 2007. European Commission. October 2007, Table 14. 12
  • 13. Arbetslöshet och sysselsĂ€ttning – en lĂ€gesbeskrivning Generellt kan sĂ€gas att ungdomar och andra nytilltrĂ€dande pĂ„ arbets- marknaden (t ex personer med utlĂ€ndsk bakgrund) Ă€r i underlĂ€ge i kon- kurrensen om jobben i förhĂ„llande till medelĂ„lders och Ă€ldre. Det finns flera förklaringar till detta: y Ungdomar och andra nytilltrĂ€dande har mindre erfarenhet frĂ„n ar- betslivet och dĂ€rmed lĂ€gre produktivitet jĂ€mfört med mer erfaren arbetskraft. y Arbetsgivare Ă€r ovilliga att ta risker och Ă€r dĂ€rför mer benĂ€gna att anstĂ€lla personer som har erfarenhet av liknande arbetsuppgifter se- dan tidigare. y Arbetsgivare kan ha svĂ„rt att vĂ€rdera yngres arbetsförmĂ„ga. Utbild- ningsmeriter sĂ€ger en del om en persons kompetens och fĂ€rdigheter, men lĂ„ngt ifrĂ„n allt. y Ju mer den generella utbildningsnivĂ„n i samhĂ€llet höjs ju starkare blir bestraffningen av ungdomar som inte lever upp till normen (t ex om fullbordad gymnasieutbildning). Arbetslösheten har varierat en hel del under senare Ă„r, men som no- terades inledningsvis har den hĂ„llit sig kvar pĂ„ betydligt högre nivĂ„er jĂ€mfört med Ă„ren före 1990-talskrisen. Diagram 1. Öppen arbetslöshet i Ă„ldersgrupperna under respektive över 25 Ă„r, 1983-2008. 25 Arbetslösa 25-74 Ă„r Arbetslösa 15-24 Ă„r 20 15 Procent 10 5 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År KĂ€lla: Eurostat. 13
  • 14. Diagram 1 visar att arbetslösheten har utvecklats mycket ogynnsamt för ungdomar. Under 2000-talets inledande Ă„r minskade arbetslösheten för medelĂ„lders och Ă€ldre samtidigt som den ökade kraftigt för ungdomar och unga vuxna. Nu har arbetslöshetstalen ökat Ă€nnu mer mot bak- grund av finanskrisens effekter. Konjunkturinstitutets prognoser talar om en ökning av arbetslösheten bland bĂ„de vuxna och unga vuxna fram till Ă„r 20119. I skrivandets stund, i januari 2010, Ă€r arbetslösheten i Ă„ld- rarna under 25 Ă„r en av de högsta inom EU. Men man mĂ„ste gĂ„ lĂ€ngre Ă€n att studera arbetslöshetssiffrorna för att fĂ„ en uppfattning om arbetslöshetens sociala effekter. För att ta ett exem- pel: om det Ă€r 20 procent av en Ă„ldersgrupp som tillhör arbetskraften betyder en öppen arbetslöshet pĂ„ 10 procent att enbart 2 procent Ă€r ar- betslösa, 18 procent Ă€r sysselsatta och 80 procent gör nĂ„got annat. Hög arbetslöshet behöver inte utesluta att en ganska liten andel individer i de aktuella Ă„ldrarna Ă€r drabbade av arbetslöshet. Som den öppna ar- betslösheten definieras i Sverige efter 2005 utgör, som nĂ€mndes inled- ningsvis, ocksĂ„ gruppen arbetssökande heltidsstuderande en betydande andel av unga arbetslösa. För att man ska kunna sĂ€ga nĂ„got mer bestĂ€mt om arbetslösheten mĂ„ste man veta mer om arbetskraftsdeltagande och sysselsĂ€ttning. 9 Konjunkturinstitutet (2009) KonjunkturlĂ€get augusti 2009. Stockholm: Konjunkturinstitutet. 14
  • 15. Diagram 2. SysselsĂ€ttningsgrad i Ă„ldrarna 25-64 Ă„r, 20-24 Ă„r respektive 16-19 Ă„r, 1983-2008. 100 90 80 70 60 Procent 50 40 30 Andel sysselsatta 25-64 Ă„r 20 Andel sysselsatta 20-24 Ă„r Andel sysselsatta 16-19 Ă„r 10 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 KĂ€lla: Arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB. År Som framgĂ„r av diagram 2 var sysselsĂ€ttningsnedgĂ„ngen under 1990-ta- lets början kraftigt koncentrerad till de yngre pĂ„ arbetsmarknaden. I Ă„l- dersgruppen 20-24 föll andelen sysselsatta med cirka 20 procentenheter, frĂ„n ungefĂ€r 80 till 60 procent. Det kan tillĂ€ggas att arbetsmarknaden för de yngsta, gruppen 16-19 Ă„r, i princip raderades ut10. Den vĂ€sentli- gaste förklaringen till sysselsĂ€ttningsnedgĂ„ngen Ă€r inte ökad arbetslös- het utan en ökad andel studerande och förlĂ€ngda studieperioder. Sedan 1990-talets början har gymnasieskolan varit skyldig att erbjuda alla ton- Ă„ringar som lĂ€mnar grundskolan en studieplats pĂ„ ett treĂ„rigt program. Idag vĂ€ljer i praktiken alla att pĂ„börja gymnasiestudier. Det gĂ€ller Ă€ven dem som saknar den formella behörigheten för studier pĂ„ nationella program11. En betydande andel av nedgĂ„ngen i sysselsĂ€ttningen i Ă„ldrarna 20-24 10 SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Grundtabeller 2008. 11 Tidigare var det ungefĂ€r 10 procent som antingen inte började pĂ„ gymnasiet efter grundskolan el- ler som helt enkelt inte kom in pĂ„ en gymnasieutbildning och dĂ€rför hĂ€nvisades till nĂ„gon annan verksamhet. Som framgĂ„tt tidigare Ă€r ungefĂ€r 10 procent av dem som lĂ€mnar grundskolan har inte behörighet för studier pĂ„ nationellt program utan hĂ€nvisas istĂ€llet till ett individuellt program (IV). 15
  • 16. förklaras ocksĂ„ av ett ökat studiedeltagande. År 1993 rĂ€knades 25 pro- cent i de aktuella Ă„ldrarna som studerande. År 2007 hade den andelen ökat till 38 procent. Den absoluta merparten av ökningen förklaras av högskoleutbildningens expansion. Höstterminen 2008 fanns det cirka 330 000 registrerade studenter, vilket nĂ€ra nog motsvarar en fördubb- ling jĂ€mfört med 1980-talets slut12. Men Ă€ven om utbildningsexpansionen Ă€r en viktig förklaring till sys- selsĂ€ttningsnedgĂ„ngen i Ă„ldrarna 20-24 kan vi inte bortse frĂ„n arbets- löshetens betydelse. Cirka 70 procent ingĂ„r enligt arbetskraftsundersök- ningarna i arbetskraften. Arbetslöshetstalen har varit tvĂ„siffriga sedan 1990-talets början. En mycket stor andel av individerna i dessa Ă„ldrar Ă€r arbetslösa nĂ„gon del av Ă„ret. En undersökning inom ramen för utred- ningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning för ett par Ă„r sedan visade att cirka 100 000 drabbades av arbetslöshet under Ă„r 200413. Till detta ska lĂ€ggas att cirka 60 000 deltog i arbetsmarknadspolitiska pro- gram. Det betyder att mellan 25 och 30 procent var arbetslösa nĂ„gon gĂ„ng under det aktuella Ă„ret. DĂ„ talar vi alltsĂ„ om personer som inte rĂ€knades som arbetslösa trots att de studerade. Det Ă€r en mycket hög andel. Men det ska tillĂ€ggas att Ă„ren 2003-04 prĂ€glades av lĂ„gkonjunktur och hög arbetslöshet generellt sett. Genomsnittligt Ă€r arbetslöshetsperioderna för unga och unga vuxna betydligt kortare Ă€n för medelĂ„lders och Ă€ldre. Medeltalet för samtliga Ă„ldersgrupper var 76 dagar Ă„r 2004 medan motsvarande uppgift för personer i Ă„ldrarna 18-24 var 35 dagar14. Tittar man pĂ„ lite mer sentida uppgifter framtrĂ€der emellertid en annan bild. Bland dem som enligt Arbetsförmedlingens statistik avbröt en arbetslöshetsperiod under sep- tember mĂ„nad 2009 dĂ€rför att de fick ett jobb, pĂ„började studier eller ett arbetsmarknadspolitiskt program fördelade sig det genomsnittliga antalet arbetslöshetsdagar under perioden januari till och med septem- ber 2009 enligt uppgifterna i tabell 1 nedan. 12 Högskoleverket – statistik om högskolan (www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan.4.539a949110f3 d5914ec800057797.html) samt FolkhĂ€lsa och sociala förhĂ„llanden – LĂ€gesrapport 2007. Stockholm: Socialstyrelsen. 13 SOU 2007:18 Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. Stock- holm: Fritze. 14 SOU 2007:2 FrĂ„n socialbidrag till arbete. Stockholm: Fritze. 16
  • 17. Tabell 1. Genomsnittlig tid i arbetslöshet, antal dagar Totalt inskrivna 20-24 Ă„r 25-29 Ă„r 25-64 Ă„r MĂ€n 75 103 134 Kvinnor 72 97 127 Totalt 74 100 130 KĂ€lla: Arbetsförmedlingen. Som framgĂ„r av tabell 1 var det genomsnittliga antalet arbetslöshetsda- gar lĂ€gre för yngre Ă€n för medelĂ„lders och Ă€ldre, men med tanke pĂ„ att det handlar om genomsnittlig arbetslöshetstid Ă€r antalet dagar Ă€ndĂ„ förvĂ„nansvĂ€rt högt för de unga. En förklaring Ă€r rimligen den höga ar- betslösheten och de förlĂ€ngda arbetslöshetsperioderna i finanskrisens spĂ„r. Hur som helst Ă€r det viktigt att betona att arbetslöshetsperioder av den hĂ€r lĂ€ngden inte bara Ă€r allt för lĂ„nga utan med största sannolikt ocksĂ„ skadliga. Betydelsen av utbildning och andra bakgrundsfaktorer Arbetslösheten Ă€r inte jĂ€mnt fördelad. Som tidigare framhĂ„llits Ă€r det viktigt att tydliggöra hur arbetslösheten och dess effekter följer ett möns- ter som hĂ€nger samman med utbildningsnivĂ„n. Som framgĂ„r av tabell 2 nedan finns det ett mycket pĂ„tagligt samband mellan utbildningsnivĂ„ och olika Ă„ldersgruppers sysselsĂ€ttning och försörjningssituation. I tabellen Ă€r följaktligen de olika Ă„ldergrupperna indelade efter utbild- ningsnivĂ„: enbart förgymnasial utbildning, fullbordad gymnasieutbild- ning samt erfarenhet frĂ„n utbildning pĂ„ eftergymnasial nivĂ„. Uppgif- terna motsvarar varje grupps procentuella andel i respektive kategori, det vill sĂ€ga andelen av dem som haft sin huvudsakliga inkomst frĂ„n förvĂ€rvsarbete under Ă„ret, huvudsaklig inkomst i form av studiestöd, a-kassa och/eller aktivitetsstöd, etc. Uppgifterna baseras pĂ„ SCB:s LISA- databas som innehĂ„ller uppgifter om samtliga individer i de aktuella Ă„ldersgrupperna. Uppgifterna strĂ€cker sig till 2007. 17
  • 18. Tabell 2. Huvudsakliga inkomstkĂ€llor relaterade till Ă„lder och utbildningsnivĂ„ (pro- centtal), Ă„ren 2005 och 2007. Ålder 20-24 Ă„r 25-29 Ă„r 30-64 Ă„r Årtal 2005 2007 2005 2007 2005 2007 Andel med huvudsaklig inkomst frĂ„n förvĂ€rvsarbete Förgymnasial 52 62 63 65 61 63 Gymnasial 73 77 78 79 76 79 Eftergymnasial 47 56 74 79 83 85 Utbildning Förgymnasial 15 13 5 4 0 1 Gymnasial 16 14 4 5 1 1 Eftergymnasial 49 41 16 13 2 1 Arbetslöshet (a-kassa och aktivitetsstöd) Förgymnasial 7 3 11 6 5 3 Gymnasial 5 2 6 3 5 3 Eftergymnasial 1 0 3 1 3 2 Försörjningsstöd (socialbidrag) Förgymnasial 11 8 7 6 2 3 Gymnasial 1 1 1 1 1 1 Eftergymnasial 0 0 0 0 0 0 Sjuk-/aktivitetsersĂ€ttning (förtidspension) Förgymnasial 5 7 5 6 20 20 Gymnasial 0 1 1 2 9 9 Eftergymnasial 0 0 0 0 1 3 VĂ„rd av barn/anhörig Förgymnasial 5 3 5 8 1 1 Gymnasial 2 1 5 6 1 1 Eftergymnasial 1 1 3 4 2 2 KĂ€lla: LISA-databasen. SCB. 18
  • 19. Mönstret Ă€r mycket tydligt Ă€ven om uppgifterna varierar mellan 2005 och 2007. Variationerna kan sannolikt förklaras av att 2005 fortfarande prĂ€glades av sviterna efter lĂ„gkonjunkturen 2003-04 medan 2007 prĂ€g- lades av högkonjunktur med stark arbetskraftsefterfrĂ„gan. Totalt sett motsvarade gruppen utan fullbordad gymnasieutbildning strax under 15 procent av Ă„ldersgruppen mellan 20 och 24 Ă„r och strax över 10 procent bland dem mellan 25 och 29 Ă„r. 75 procent av dem med högst förgymnasial utbildning var födda i Sverige. Totalt omfattade gruppen 123 500 individer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r 2007. De med förgymnasial utbildning var underrepresenterade bland förvĂ€rvsarbe- tande och studerande, men de var överrepresenterade i samtliga andra kategorier. Förutom bland de arbetslösa Ă€r överrepresentationen pĂ„- taglig bland dem som huvudsakligen försörjer sig pĂ„ försörjningsstöd. De mellan 20 och 29 Ă„r med enbart förgymnasial utbildning utgjorde knappt 50 procent av dem som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst Ă„r 2007. De var, som framgĂ„r av tabell 2, ocksĂ„ pĂ„tagligt över- representerade bland dem som hade beviljats aktivitetsersĂ€ttning (tidi- gare förtidspension). Drygt 22 000 personer i Ă„ldrarna mellan 20 och 29 Ă„r levde huvudsakligen pĂ„ aktivitetsersĂ€ttning Ă„r 2007. Andelen med aktivitetsersĂ€ttning Ă€r mĂ„ngdubbelt högre bland dem med förgymna- sial utbildning jĂ€mfört med grupperna gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Andelen ökar ocksĂ„ markant med Ă„ldern. För dem mellan 30 och 64 Ă„r utan fullbordad gymnasieutbildning utgör andelen med sjuk- ersĂ€ttning 20 procent. Mycket talar för att svĂ„righeterna för förgymnasi- alt utbildade att fĂ„ en stabil förankring pĂ„ arbetsmarknaden, i kombina- tion med det höga beroendet av försörjningsstöd, bidrar till att fler och fler – i takt med stigande Ă„lder – beviljas aktivitets- eller sjukersĂ€ttning. Det Ă€r ocksĂ„ intressant att notera att uppgifterna i tabellen visar att en högre andel bland dem utan fullbordad gymnasieutbildning har inkom- ster för vĂ„rd av barn som huvudsaklig inkomst. Det illustrerar möjligen att just det förhĂ„llandet att arbetsmarknaden ger ytterst begrĂ€nsade val- möjligheter pĂ„verkar i vilken Ă„lder man vĂ€ljer att skaffa barn. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet pĂ„verkas i hög grad av utbild- ningsbakgrund och födelseland. Arbetslösa i Ă„ldern mellan 20-29 Ă„r utan fullbordad gymnasieutbildning hade under de Ă„tta första mĂ„na- 19
  • 20. derna 2009 i genomsnitt cirka 15 dagars fler dagar i arbetslöshet Ă€n de i samma Ă„ldersgrupp som hade en gymnasieutbildning. Skillnaden mel- lan utrikes födda och svensk födda i samma Ă„lder uppgick till 20 dagar15. En ungefĂ€r dubbelt sĂ„ stor andel av de utrikes födda i Ă„ldrarna 20-24 Ă„r fĂ„r nĂ„gon gĂ„ng ekonomiskt bistĂ„nd – sett över ett Ă„r – jĂ€mfört med inrikes födda. År 2007 var det ungefĂ€r 1,5 procent av de svensk födda ungdomarna i Ă„ldern 20-24 Ă„r som hade försörjningsstöd som domine- rande inkomst. Motsvarande andel för utrikes födda i samma Ă„lder var cirka 4 procent. Men Ă„terigen: utbildningsbakgrunden Ă€r utslagsgivan- de. Bland de utrikes födda 20-24-Ă„ringarna utan gymnasieutbildning var andelen som hade försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst 12,5 procent. Bland svensk födda utan gymnasieutbildning i samma Ă„lder var andelen 7 procent16. Men det Ă€r viktigt att betona att utrikes födda inte Ă€r nĂ„gon homogen grupp. En betydande andel har t ex eftergym- nasial utbildning. Experter pĂ„ ungdomsfrĂ„gor verkar vara ense om att övergĂ„ngsmönst- ren frĂ„n ungdomsliv till vuxenliv liksom frĂ„n skola till arbetsliv har förĂ€ndrats under senare decennier. Mönstret Ă€r inte bara mer utdraget. ÖvergĂ„ngen Ă€r inte sĂ„ linjĂ€r och utstakad som tidigare. Processen Ă€r fylld av hopp uppĂ„t och nedĂ„t. Problemet Ă€r att de insatser som görs inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade till dessa förĂ€ndringar. Aktiveringspolitik prĂ€glad av hĂ„rd styrning Ă€r exempel pĂ„ en ensidig politik som inte ger utrymme för individanpassade Ă„tgĂ€rder. Jobb behöver inte heller alltid vara det mest efterstrĂ€vansvĂ€rda mĂ„let. TvĂ€rtom kan en insats som le- der till ett okvalificerat jobb minska individens möjligheter att utvecklas och klara egenförsörjningen pĂ„ lĂ€ngre sikt. Studier av ungdomsinsatser 15 Arbetsförmedlingen. 16 Bland de utrikes födda saknade 21 procent i Ă„ldrarna mellan 20-24 Ă„r och 18 procent i Ă„ldrarna mellan 25 och 29 Ă„r fullbordad gymnasieutbildning Ă„r 2007. 20
  • 21. i England visar att ungdomar som saknar yrkesutbildning ofta fastnar i lĂ„glönesegment pĂ„ arbetsmarknaden17. Jobbsubventioner bidrar till un- dantrĂ€ngning och de lĂ„ngsiktiga vĂ€lfĂ€rdseffekterna för de arbetslösa Ă€r högst diskutabla, givet att kvalitĂ©n pĂ„ jobben Ă€r lĂ„g18. I det följande diskuteras vilken betydelse turordningsreglerna i LAS respektive nivĂ„erna pĂ„ lĂ€gstlönerna kan ha som förklaringar till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. I den politiska debatten om ungdomsarbetslösheten har ju frĂ„gorna om turordningsregler och kol- lektivavtalens lĂ€gstlöner fĂ„tt en mycket framtrĂ€dande roll. 17 Detzel, Patrick & Rubery, Jill (2002) “Employment systems and transitional labour markets: a com- parison of youth labour markets in Germany, France and the UK” i Schmid, GĂŒnther & Gazier, Ber- nard (red.) The Dynamics of Full Employment. Social Integration through Transitional Labour Markets. Cheltenham: Edward Elgar. 18 EffektutvĂ€rderingar har visat att anstĂ€llningssubventioner inte pĂ„verkar den totala arbetslöshets- nivĂ„n utan snarare tenderar att leda till en omfördelning av arbetslösheten (vilket i och för sig kan vara önskvĂ€rt). Än vĂ€rre Ă€r att de som omfattas av subventionerna ofta skulle ha fĂ„tt jobb Ă€ven utan subventioner (dödviktseffekter 21
  • 22. LĂ€gstlönerna och turordningsreglerna SĂ„ gott som alla kollektivavtal pĂ„ svensk arbetsmarknad faststĂ€ller den lĂ€gsta tillĂ„tna lönenivĂ„n. Detta benĂ€mns som lĂ€gstalön, ingĂ„ngslön, grundlön eller minimilön, men syftet Ă€r alltid detsamma – att identi- fiera den nivĂ„ under vilken lönen inte fĂ„r sjunka. Dessa nivĂ„er, som ofta differentieras utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och yrke, gĂ€ller för alla företag som Ă€r medlemmar i ett arbetsgivarförbund eller som genom hĂ€ngav- tal Ă„lĂ€gger sig att följa det som sĂ€gs i kollektivavtalen19. PĂ„ arbetsplatser utan kollektivavtal och hĂ€ngavtal kan arbetsgivare och arbetstagare fritt avtala om lĂ€gstlönenivĂ„erna; lagregler om lön existerar inte i Sverige och det rĂ„der avtalsfrihet. Men om lönenivĂ„n vĂ€sentligt underskrider det som betraktas som normalt kan den bedömas som oskĂ€ligt lĂ„g och dĂ€rmed strida mot 36§ avtalslagen. I sĂ„dana fall anvĂ€nds kollektivavta- len som relevant referenspunkt. PĂ„ detta sĂ€tt blir kollektivavtalen Ă€ven normerande pĂ„ arbetsplatser utan kollektivavtal, men det finns ingen exakt grĂ€ns för hur mycket lönenivĂ„n kan underskrida kollektivavtalens nivĂ„. LĂ€gstlönerna och sysselsĂ€ttningen För arbetstagaren Ă€r lönen en inkomst som förhoppningsvis sĂ€kerstĂ€ller en skĂ€lig levnadsnivĂ„ och bidrar till en god livskvalitet. För arbetsgiva- ren Ă€r lönen en kostnad. Allt sedan lĂ€gstlöner etablerades i vĂ€stvĂ€rlden har diskussionen varit het om denna kostnadsaspekt och dess betydelse för sysselsĂ€ttningen: leder höga ingĂ„ngslöner till att sysselsĂ€ttningen för unga och lĂ„gutbildade minskar? Enligt ekonomisk standardteori Ă€r sambandet enkelt: om lönenivĂ„n sĂ€tts högre Ă€n den nivĂ„ som den fria marknaden skulle driva fram ska- pas arbetslöshet20. Orsaken Ă€r att fler kommer att vilja arbeta samtidigt som arbetsgivarens benĂ€genhet att anstĂ€lla minskar. PĂ„ grund av detta skapas ett utbudsöverskott – för mĂ„nga som vill arbeta till den efterfrĂ„- 19 LĂ€gstlönerna bestĂ€ms i förhandlingar mellan parterna pĂ„ arbetsmarknaden i övriga nordiska lĂ€nder, i Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike. Men genom allmĂ€ngiltigförklaring utstrĂ€cks kollektivavtalen till att gĂ€lla alla arbetsplatser i flera av dessa lĂ€nder. 20 Ur ett perspektiv Ă€r det ett trivialt resonemang. Om lĂ€gstlönerna i Sverige ökade med, sĂ€g, 200 procent kan man misstĂ€nka att sysselsĂ€ttningen skulle minska. PĂ„ motsvarande sĂ€tt skulle sys- selsĂ€ttningen öka om lĂ€gstlönerna minskade med tvĂ„ tredjedelar. Men detta resonemang innebĂ€r inte automatiskt att marginella förĂ€ndringar i verkligen fĂ„r samma triviala effekt. Detta pĂ„visar tillkor- takommandet för dem som alltför mycket baserar sin argumentation pĂ„ en extrem linjĂ€r logik. 22
  • 23. gan pĂ„ arbete som finns pĂ„ marknaden. Kontentan blir att de som har arbete gynnas samtidigt som andra förlorar sina jobb/fĂ„r aldrig in en fot pĂ„ arbetsmarknaden21. Fram till inledningen av 1990-talet visade merparten av forskningen att standardteorins förutsĂ€gelser tycktes stĂ€mma med verkligheten. Men dĂ€refter har den akademiska debatten – frĂ€mst i USA, dĂ€r forskningen har varit mest intensiv – blivit allt mindre entydig. Genom mer förfi- nade utvĂ€rderingsmetoder har uppfattningarna om lönekostnadernas betydelse nyanserats. Mot bakgrund av detta menar ILO att lĂ€gstlönerna inte direkt kan kopp- las till den ökade arbetslösheten i de lĂ€nder dĂ€r den har tagit fart. ILO sĂ€ger bland annat att lĂ€gstalönens eventuella effekter pĂ„ sysselsĂ€ttningen ocksĂ„ mĂ„ste vĂ€gas mot en högre minimilöns effekter pĂ„ enskildas vĂ€l- fĂ€rd och konsumtionsnivĂ„22. Även OECD har gjort avsteg frĂ„n det enkla ekonomiska resonemanget. I deras Jobs Study frĂ„n 1994 var man förhĂ„llandevis tydlig med att lĂ€gst- lönerna entydigt pĂ„verkade sysselsĂ€ttningen negativt. I dag sĂ€ger orga- nisationen i stĂ€llet att vissa studier pekar pĂ„ en negativ effekt, andra pĂ„ att det inte finns nĂ„gra effekter alls pĂ„ den aggregerade sysselsĂ€ttningen. Mot bakgrund av detta sĂ€ger OECD att: ”The fact that a considerable number of studies have found that the adverse impact of minimum wa- ges on employment is modest or non-existent, also suggests that there may be scope to use minimum wages as one part of employment-cent- red social policy, intended to mitigate poverty while fostering high em- ployment rates.” OECD menar att det kan vara sĂ„ att svaga grupper pĂ„ arbetsmarknaden kan pĂ„verkas negativt, men som kommer att framgĂ„ lĂ€ngre fram Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden för dessa grupper högre i Sverige (och Norden) Ă€n i lĂ€nder med betydligt lĂ€gre lĂ€gstlöner. 21 Hur mycket sysselsĂ€ttningen minskar beror pĂ„ hur kĂ€nslig (elastisk) efterfrĂ„gan pĂ„ arbetskraft Ă€r för ett högre pris (högre lön). 22 http://www.ilo.org/public/english/protection/condtrav/pdf/infosheets/w-1.pdf 23
  • 24. Om det finns en konsensus bland experterna Ă€r den att ökade lĂ€gstlöner pĂ„ sin höjd har mycket begrĂ€nsade negativa sysselsĂ€ttningseffekter. Paul Krugman, 2008 Ă„rs nobelpristagare i ekonomi, menar att stödet för te- sen att det inte finns nĂ„gra negativa sysselsĂ€ttningseffekter Ă€r minst lika starkt som för den motsatta stĂ„ndpunkten. Andra forskare har ocksĂ„ framhĂ„llit att högre lĂ€gstalöner kan ha en rad positiva effekter (förutom att efterfrĂ„gan pĂ„ varor och tjĂ€nster i samhĂ€llet ökar): personalomsĂ€tt- ning och rekryteringskostnader minskar, högre lĂ€gstalöner motiverar anstĂ€llda att engagera sig mer i arbetet och effektiviteten stiger, omvand- lingstrycket i ekonomin ökar nĂ€r utrymmet för lĂ„gproduktiva segment minskar samtidigt som fler blir intresserade att stĂ€lla sin arbetskraft till arbetsmarknadens förfogande nĂ€r lönerna Ă€r högre. Detta Ă€r slutsatser som dras utifrĂ„n forskning frĂ€mst genomförd i anglo- saxiska lĂ€nder och möjligheten att överföra dessa resultat till en svensk och nordisk kontext Ă€r naturligtvis begrĂ€nsad, men det signalerar Ă€ndĂ„ att verkligheten Ă€r mer komplicerad Ă€n vad den enkla standardteorin gör gĂ€llande. De som tror att sĂ€nka lĂ€gstlöner pĂ„ nĂ„got betydande sĂ€tt skulle öka sysselsĂ€ttningen i Sverige Ă€r med största sannolikhet fel ute. Men detta innebĂ€r inte att markant höjda lĂ€gstlöner inte skulle pĂ„verka sysselsĂ€ttningen. Det Ă€r naturligtvis hela tiden en frĂ„ga om en delikat balansgĂ„ng. Hur höga Ă€r lĂ€gstlönerna? I och med det svenska kollektivavtalssystemets utformning med bety- dande differentiering Ă€r det inte helt enkelt att fĂ„ nĂ„gon enhetlig bild av lĂ€gstlönernas nivĂ„ över tid och skillnader mellan lĂ€nder. Men om man börjar med utvecklingen i Sverige har det gjorts en del försök inom ramen för LO-kollektivet. För att göra detta bör man relatera lögstlönen till genomsnitts-/medianlönen inom samma avtalsomrĂ„de. I en studie – som baseras pĂ„ fem avtalsomrĂ„den – visar det sig att minimilönebettet, som definitionsmĂ€ssigt betyder lĂ€gstlönernas andel av genomsnittlönen inom ett visst avtalsomrĂ„de, har minskat mellan 1975 och 2003 i fyra 24
  • 25. av de fem avtalsomrĂ„dena23. Till dessa hör: verkstad, tele, butiks och trĂ€industri. MĂ„leriavtalet gĂ„r i motsatt riktning, med en snabb ökning sedan slutet av 1980-talet, men med en viss nedgĂ„ng under de senaste Ă„ren. Med drygt 50 procent var andelen lĂ€gst i tele. Inom mĂ„leri var den nĂ€stan 80 procent. Övriga tre avtalsomrĂ„den lĂ„g mellan 65-70 procent. I en annan studie studeras sex olika avtalsomrĂ„den: Teknikavtalet Me- tall (före detta Verkstadsavtalet), Byggnadsavtalet, Slakteri- och char- kuteriavtalet, Bageriavtalet, Detaljhandelsavtalet och Hotell- och res- taurangavtalet24. Perioden som studeras Ă€r 1970-2006 och fokus ligger pĂ„ vuxna, okvalificerade arbetare. Resultaten visar att minimilönebettet trendmĂ€ssigt har minskat i verkstadsindustrin, men att förĂ€ndringarna inte Ă€r lika tydliga inom de övriga avtalsomrĂ„dena. Inom Bageri och Byggnads har minimilönebettet ökat under den studerade perioden, men minskat inom Slakt och chark, Detaljhandeln samt Kommunerna (1995-2006). NivĂ„erna skiljer sig Ă„t mellan avtalsomrĂ„dena och sprid- ningen strĂ€cker sig mellan 60 (Byggnads) och nĂ€rmare 85 procent (Ho- tell- och restaurang). Som sagt, differentieringen i avtalen i termer av yrke, Ă„lder och erfaren- het kopplade till lĂ€gstlönerna gör det svĂ„rt att dra nĂ„gra entydiga slut- satser, men vad som framkommer Ă€r att inom LO-kollektivet kan man inte se nĂ„got entydig höjning av lĂ€gstlönerna i förhĂ„llande till genom- snittslönerna; minimilönebettet har överlag inte ökat. Bland mĂ„nga av de stora avtalsomrĂ„dena – Verkstad, Detaljhandeln och Kommunal – Ă€r trenden snarare den motsatta. Relativt genomsnittslönerna har lĂ€gstlö- nerna fallit tillbaka. Men avtalsrörelsen 2007 innebar att lĂ€gstlönerna justerades uppĂ„t. NĂ€r det gĂ€ller tjĂ€nstemannagrupperna Ă€r lĂ€gstlönerna Ă€n mindre ana- lyserade. Inte minst i ljuset av att dessa grupper vĂ€xer pĂ„ svensk arbets- marknad Ă€r detta ett problem. För Unionens del, som tĂ€cker sĂ„ gott som hela det privata nĂ€ringslivet, handlar det om cirka 100 avtal, med allt frĂ„n Callcenter och Bemanning till Teknikavtalet, Detaljhandeln och 23 Högre lĂ€gstlöner för högre tillvĂ€xt (2004). En rapport av Andersson, D och Kainelainen, A, LO. Ett liknande resonemang förs i Vem vinner pĂ„ lĂ€gre löner? (2007). Det Ă€r ocksĂ„ en rapport av Andersson och Kainelanien. 24 Skedinger, P (2005). Hur höga Ă€r minimilönerna?, IFAU, Rapport 2005:18. 25
  • 26. Teknik och design. Detta gör att det Ă„r svĂ„rt att ge nĂ„gon entydig bild, men i diagram 3 nedan presenteras minimilönebettet pĂ„ Teknikavta- lets omrĂ„de mellan 1995 och 2008. Som framgĂ„r har minimilönebettet minskat under den studerade perioden. Trots den satsning som gjordes i avtalsrörelsen 2007 pĂ„ att fĂ„ upp lĂ€gstlönerna ligger bettet fortfarande under nivĂ„n i mitten av 1990-talet. Diagram 3. Minimilönebettet pĂ„ Teknikavtalets omrĂ„de 1995-2008 70 65 60 SĂ€rskild satsning Procent pĂ„ lĂ€gstlöner 2007 för de med 1 Ă„rs 55 erfarenhet 50 Utan erfarenhet 45 40 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 En annan intressant komponent Ă€r i vilken utstrĂ€ckning som de an- stĂ€llda inom de olika avtalsomrĂ„dena pĂ„ svensk arbetsmarknad ligger vid eller nĂ€ra lĂ€gstlönenivĂ„erna. HĂ€r finns det ocksĂ„ sjĂ€lvklart stora variationer mellan olika avtalsomrĂ„den och mellan olika kategorier av löntagare. PĂ„ Teknikavtalets omrĂ„de och fokuserat pĂ„ ungdomar mellan 20-29 Ă„r ser det för Ă„r 2008 ut som i diagram 4. Endast en mycket liten andel av ungdomarna, med eller utan erfarenhet, inom detta omrĂ„de arbetar till en lön som ligger vid eller i nĂ€rheten av lĂ€gstlönenivĂ„erna; en procent av de mellan 20-29 Ă„r har en lön som understiger 16 000 kr/ 26
  • 27. mĂ„n25. LĂ€gstlönerna inom detta omrĂ„de Ă€r dĂ€rmed inte bindande i nĂ„- gon nĂ€mnvĂ€rd utstrĂ€ckning. Framför allt inom Callcenter och Beman- ning Ă€r bilden en annan. Diagram 4. Lönefördelning pĂ„ Teknikarbetsgivarnas omrĂ„de (heltid – fasta löner) 2008 uppdelat per Ă„lder 20 18 LĂ€gstlön 2-Ă„rs erfarenhet = 15450 16 14 LĂ€gstlön utan erfarenhet 12 =14470 Procent 10 8 6 4 2 0 Under 15000 45000 eller högre 15000-15999 16000-16999 17000-17999 18000-18999 19000-19999 20000-20999 21000-21999 22000-22999 23000-23999 24000-24999 25000-25999 26000-26999 27000-27999 28000-28999 29000-29999 30000-30999 31000-31999 32000-32999 33000-33999 34000-34999 35000-35999 36000-36999 37000-37999 38000-38999 39000-39999 40000-40999 41000-41999 42000-42999 43000-43999 44000-44999 Kr 20 till 24 Ă„r 25-29 Ă„r En central frĂ„ga Ă€r i vilken utstrĂ€ckning som löntagare i allmĂ€nhet och Unionens medlemmar i synnerhet ligger kvar pĂ„ lĂ„ga lönenivĂ„er över tid. Uppgifter gĂ€llande SIF:s medlemmar inom de avtal som berörs av Industriavtalet mellan 1995 och 2005 ger en uppfattning om detta. Det visar sig att drygt 50 procent av dem som fortfarande sysselsĂ€tts inom omrĂ„det efter tio Ă„r har en lön som ligger under den tjugonde percenti- 25 I avtalet stĂ„r ocksĂ„ att om sĂ€rskilda skĂ€l föreligger kan en lĂ€gre lön tillĂ€mpas under sex mĂ„nader. Genom överenskommelse med lokal facklig organisation kan lĂ€gre lön tillĂ€mpas under ytterligare sex mĂ„nader. Denna typ av skrivning finns i en del avtal inom Unionen och ofta Ă€r de kopplade till nĂ„gon form av introduktion och aktiv utbildningsinsats i arbetet. Ett sĂ„dant avtal finns i avtalet med Almega tjĂ€nsteföretagen. I det framgĂ„r att en introduktionslön kan tillĂ€mpas under förutsĂ€ttning att det finns ett program och en tidsplan som har godkĂ€nts av det lokala facket och om tjĂ€nstemannen i frĂ„ga saknar erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter. Introduktionslönen kan tillĂ€mpas för ungdomar mellan 18-23 Ă„r, fĂ„r utgĂ„ i maximalt 12 mĂ„nader och lönen ska minst uppgĂ„ till 75 procent av lĂ€gsta lön för dem som fyllt 18 Ă„r. För perioden 2009-05-01-2010-04-30 innebĂ€r det en lön pĂ„ 11115 kr/mĂ„n (0,75*14820). Samma skrivningar finns i avtalet med Svensk handel. 27
  • 28. len. PĂ„ andra omrĂ„den Ă€r denna rörlighet bort frĂ„n de lĂ€gsta lönenivĂ„- erna sannolikt Ă€n svagare. MĂ„nga av Unionens medlemmar som gĂ„r in pĂ„ en lĂ„g lön fastnar alltsĂ„ i de lĂ€gre skikten av lönefördelningen. LĂ€gstalöner och sysselsĂ€ttning i ett jĂ€mförande perspektiv Att jĂ€mföra lĂ€gstlönenivĂ„erna internationellt Ă€r förknippat med stora svĂ„righeter. I de försök som har gjorts har dĂ€rför jĂ€mförelserna frĂ€mst utgĂ„tt frĂ„n de lĂ€nder som har lagreglerade lĂ€gstlöner. Av dessa framgĂ„r att de svenska lĂ€gstlönerna Ă€r höga och att minimilönebettet Ă€r förhĂ„l- landevis högt – ett förhĂ„llande som ocksĂ„ rĂ„der i vĂ„ra nordiska grann- lĂ€nder, NederlĂ€nderna, Belgien och Frankrike. Det verkar alltsĂ„ som om lĂ€gstlönerna Ă€r högre i lĂ€nder med kollektivavtalsreglerade system Ă€n i lĂ€nder med lagstadgade minimilöner26. Samtidigt Ă€r det viktigt att komma ihĂ„g att en av den kollektivavtalade modellens styrkor Ă€r dess mĂ„ngsidighet – att olika lĂ€gstlöner sĂ€tts utifrĂ„n Ă„lder, erfarenhet och tjĂ€nstens art. PĂ„ detta sĂ€tt skapas en flexibilitet som de lagstiftningsba- serade lĂ€nderna saknar. PĂ„ motsvarande sĂ€tt skapar avtalsskrivningar om introduktionslön och systematiserad arbetsplatsförlagd utbildning en ökad flexibilitet för arbetsgivarna. De i ett internationellt perspektiv höga lĂ€gstlönerna innebĂ€r att Sverige och Norden har en förhĂ„llandevis liten grupp som arbetar till lĂ„ga löner under fattigdomsgrĂ€nsen27. Detta Ă€r kĂ€rnan i det som vissa nedsĂ€ttande kallar för den ”sammanpressade lönestrukturen”. Har detta pĂ„verkat sysselsĂ€ttningsmöjligheterna för de lĂ€gst utbildade grupperna pĂ„ svensk arbetsmarknad? Som framgĂ„r av diagram 5 Ă€r sysselsĂ€ttningsgraden för de lĂ„gutbildade grupperna i Sverige hög i ett internationellt perspektiv. Mot bakgrund av detta Ă€r det svĂ„rt att hĂ€vda att höga lĂ€gstlöner i Sverige skulle bidra 26 Enligt OECD ligger lĂ€gstlönen (netto) i tio av de 18 OECD-lĂ€nderna med lagstiftade lĂ€gstlöner under fattigdomsgrĂ€nsen för en familj med tvĂ„ barn. 27 Om man utgĂ„r frĂ„n medellönen för en heltidsarbetande i Sverige Ă„r 2009 Ă€r det runt 500 medlemmar i Unionen som har en lön som understiger 60 procent av denna (24 360 kr/mĂ„n). LO-ekonomerna gjorde för nĂ„gra Ă„r sedan bedömningen att runt 5 procent av löntagarna i Sverige arbetar till lĂ„ga lö- ner (tvĂ„ tredjedelar av medianlönen). Motsvarande andel i USA och Storbritannien uppgĂ„r till 20-25 procent. I lĂ€nder med utbredd fattigdom Ă€r ocksĂ„ fattigdomsperioderna lĂ€ngre och möjligheterna för nĂ€stkommande generationer att ta sig ur en utsatt position Ă€r mindre. Om lönefördelningen öppnas upp nedĂ„t finns stora risker att utsattheten ökar och att livschanserna minskar för de grupper som drabbas. 28
  • 29. till att trĂ€nga undan lĂ„gutbildade frĂ„n svensk arbetsmarknad. Trots de höga lĂ€gstlönerna fungerar den svenska arbetsmarknaden sĂ„ pass ef- fektivt att den skapar en förhĂ„llandevis hög sysselsĂ€ttning för de med lĂ€gst utbildning. Diagram 5. SysselsĂ€ttningsgrad för lĂ€gre utbildade, 25-64 Ă„r, OECD, 2007 90 Pre-primary and primary 80 Below upper secondary 70 Upper secondary and post- secondary non-tertiary 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Iceland Switzerland Denmark OECD EU19 Belgium average average KĂ€lla: OECD Education at a glance 2009. Av detta följer dock inte att man kan slĂ„ sig till ro och förlita sig pĂ„ att framtiden blir ljus. Som den hĂ€r rapporten visar finns det stora utma- ningar pĂ„ arbetsmarknaden, inte minst kopplat till ungdomars utbild- ning och möjligheter i arbetslivet. Till detta kommer ocksĂ„ bristen pĂ„ ett vĂ€lutvecklat system för det livslĂ„nga lĂ€randet och den bristande samver- kan mellan skola och arbetsliv. FörsĂ€mringarna i a-kassan och strĂ€van- dena efter att pressa lönenivĂ„erna genom ett försĂ€mrat inkomstbaserat skydd vid arbetslöshet bidrar inte i nĂ„got avseende till en lösning. 29
  • 30. Den absolut avgörande förklaringen till att Sverige har lyckats uppnĂ„ hög sysselsĂ€ttning utan extremt lĂ„ga löner bland de med lĂ„g utbildning Ă€r att löntagarnas effektivitet har stĂ€rkts över tid. Sverige har haft ett utbildningssystem som har möjliggjort att svenska löntagare har upp- visat en hög och jĂ€mnt fördelad kompetens. Till detta kommer en god hĂ€lsostandard i befolkningen och att löntagare med lĂ„g utbildning har ökat sin utbildningsnivĂ„ snabbare Ă€n andra grupper. PĂ„ motsvarande sĂ€tt har skillnader i utbildningsnivĂ„ mellan yrkesverksamma och ar- betslösa minskat. Även om frĂ„gan om utbildningssystemet inte stĂ„r i fokus för denna rapport mĂ„ste det betonas att det finns betydande utmaningar. Studie- resultaten försĂ€mras och att skillnaderna mellan olika grupper ökar. Risken Ă€r att detta pĂ„ sikt kommer att göra det svĂ„rare att upprĂ€tthĂ„lla lĂ€gstlönerna, att en ny lĂ„gförĂ€dlande tjĂ€nstesektor vĂ€xer fram, att seg- regeringen ökar och att dörrar stĂ€ngs snabbare och hĂ„rdare Ă€n tidigare. Ett utbildningssystem som frĂ„n förskolan till forskningen fortsĂ€tter att sĂ€kerstĂ€lla kunskapsnivĂ„n hos de svenska arbetstagarna mĂ„ste vara en facklig kĂ€rnfrĂ„ga. Skillnader i fördelningen av kompetens mellan olika grupper Ă€r en helt avgörande orsak till skillnader i lönespridning. LĂ€n- der med stora kompetensskillnader mĂ„ste ocksĂ„ acceptera lĂ€gre löner för att de lĂ„gutbildade ska fĂ„ jobb. Rörligheten bort frĂ„n lĂ„ga löner Ă€r lĂ€gst i lĂ€nder med mĂ„nga lĂ„gavlö- nade – och vice versa. Dessutom gĂ„r lĂ„ga inkomster i arv mellan genera- tioner, sĂ€rskilt i lĂ€nder med stora inkomstskillnader och lĂ„ga lĂ€gstlöner. Har familjen Ă€n gĂ„ng fastnat i lĂ„glönearbete Ă€r det troligt att nĂ€sta gene- ration ocksĂ„ kommer att befinna sig dĂ€r. OECD:s arbetsrĂ€ttsindex I takt med att finanskrisens Ă„terverkningar pĂ„ svensk arbetsmarknad har tilltagit har nĂ€ringslivets organisationer börjat anvĂ€nda ungdomar- nas vĂ€xande arbetslöshet som en murbrĂ€cka i debatten kring lagen om anstĂ€llningsskydd och dess turordningsregler. Centern och Folkpartiet har ocksĂ„ stĂ€mt in i klagosĂ„ngen. I diskussionen om arbetsrĂ€ttens betydelse för utvecklingen pĂ„ arbets- marknaden Ă€r utgĂ„ngspunkten ofta OECD:s Employment protection 30
  • 31. index. I detta anstĂ€llningsskyddsindex, som nyligen uppdaterades, hamnar Sverige pĂ„ tionde plats av 30 lĂ€nder. Högre ranking indikerar ett mer ”flexibelt” och mindre ”strikt” anstĂ€llningsskydd. Utökade möj- ligheter till visstidsanstĂ€llningar har inneburit att Sverige hamnar högre upp i rankingen Ă€n tidigare. Ett betydande problem Ă€r att rankingen inte tar hĂ€nsyn till att lagstift- ningen Ă€r semi-dispositiv i Sverige, det vill sĂ€ga att parterna kan komma överens om att frĂ„ngĂ„ lagreglerna. I en del andra lĂ€nder blir villkoren striktare i kollektivavtalen, men i Sverige Ă€r det precis tvĂ€rtom. Genom att inte ta hĂ€nsyn till att t ex avtalsturlistor nĂ€stan alltid upprĂ€ttas vid personalneddragningar blir bilden av villkoren i Sverige helt missvis- ande. PĂ„ ett principiellt plan Ă€r det ocksĂ„ mycket tveksamt att anvĂ€nda ett in- dex dĂ€r rankingen endast förbĂ€ttras i takt med att företagens kostnader minskar. Är det verkligen efterstrĂ€vansvĂ€rt att i alla lĂ€gen minska företa- gens kostnader och maximera deras valfrihet? Den andra sidan av myn- tet Ă€r ju att det skydd som anstĂ€llningsskyddet ger löntagarna – i termer av t ex varselregler, uppsĂ€gningstider, möjligheter till skadestĂ„nd och Ă„teranstĂ€llningsregler – enbart betraktas som en kostnad som minskar arbetsmarknadens ”flexibilitet”. Att det skulle leda till en optimalt fung- erande arbetsmarknad Ă€r lika tveksamt. Indexets logik Ă€r att ekonomin mĂ„r bĂ€st om löntagarna har det som allra sĂ€mst. Ungdomarna och verkligheten I den offentliga debatten dominerar uppfattningen att den anstĂ€lldes kompetens knappt spelar nĂ„gon roll vid personalneddragningar pĂ„ grund av arbetsbrist. Det Ă€r fel. För att fĂ„ företrĂ€de i turordningen krĂ€vs tillrĂ€ckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet, det vill sĂ€ga de krav arbetsgivaren skulle stĂ€lla vid en nyanstĂ€llning. Den anstĂ€llde behöver inte vara fullĂ€rd frĂ„n början, men inom rimlig tid ska arbetsuppgifter- na kunna fullgöras pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt. Har du inte tillrĂ€ckliga kvalifikationer förlorar du jobbet Ă€ven om du har lĂ„ng anstĂ€llningstid – kompetenskriteriet Ă€r absolut centralt. Förklaras den stigande ungdomsarbetslösheten i Sverige av principen om ”sist-in-först-ut”? Lagstiftningen har inte blivit striktare och anvĂ€n- 31
  • 32. dandet av framförhandlade avtalsturlistor har ökat. Det senare leder snarare till en förbĂ€ttrad situation för ungdomar pĂ„ arbetsmarknaden. Mer flexibla regelverk kan rimligen inte förklara den vĂ€xande ungdoms- arbetslösheten. SCB:s arbetskraftsundersökningar visar att nĂ€rmare 80 procent av de i Ă„ldern 15-24 Ă„r som blev arbetslösa 2008 blev det dĂ€rför att de var ny- intrĂ€dande eller Ă„terintrĂ€dande pĂ„ arbetsmarknaden (t ex efter studier). Denna betydande majoritet av yngre arbetslösa kan sĂ„ledes inte ha pĂ„- verkats av turordningsreglerna – de befann sig inte ens pĂ„ arbetsmark- naden innan de inkluderades i definitionen som arbetslös. De övriga dryga 20 procenten tillfrĂ„gas ocksĂ„ om varför de hade blivit arbetslösa: Beror det pĂ„ personal/driftsinskrĂ€nkningar eller pĂ„ att arbetet var tids- begrĂ€nsat (vilket innebĂ€r att den anstĂ€llde inte omfattas av nĂ„gra tur- ordningsregler)? De som nĂ€mnde det första alternativet omfattade 2,5 procent av de arbetslösa. Detta Ă€r den grupp som nĂ€rmast motsvarar de som har blivit uppsagda pĂ„ grund av arbetsbrist. Av alla de ungdomar som blev arbetslösa under 2008 var det dĂ€rmed endast en av fyrtio som kan ha förlorat jobbet pĂ„ grund av turordningsreglerna. I denna grupp Ă€r det dessutom sĂ„ att en viss andel (oklart hur stor) har förlorat jobbet pĂ„ grund av att personalneddragningarna var sĂ„ omfattande att turord- ningsreglerna inte spelade nĂ„gon roll. FörhĂ„llandena pĂ„ svensk arbets- marknad talar inte för att LAS skulle diskriminera unga. FĂ€rre Ă€n 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna har befunnit sig i en situation dĂ€r turordningsreglerna har varit tillĂ€mpliga. För gruppen 25-34 Ă„r Ă€r ande- len nĂ„got högre, 10 procent, men Ă„terigen Ă€r det en mycket liten andel av dessa arbetslösa som skulle kunna ha pĂ„verkats av ”sist-in-först-ut”. En mer nĂ€raliggande förklaring till den vĂ€xande ungdomsarbetslös- heten, utöver att mĂ„nga unga rör sig in och ut pĂ„ arbetsmarknaden i samband med utbildning och de ökade svĂ„righeterna för vissa utsatta ungdomar med svag utbildningsbakgrund, Ă€r den vĂ€xande andelen tidsbegrĂ€nsat anstĂ€llda. För ungdomar mellan 20-24 Ă„r har denna andel mer Ă€n fördubblats frĂ„n slutet av 1980-talet till i dag – frĂ„n 20 till nĂ€r- mare 45 procent. För ungdomar mellan 15-24 Ă„r var motsvarande andel Ă„r 2008 drygt 50 procent. MĂ„nga arbetsgivare i Sverige överutnyttjar de förbĂ€ttrade möjligheterna till tidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar. Priset för detta betalas av ungdomarna, i form av otrygghet, bristande kompe- tensutveckling och svĂ„righeter att uppnĂ„ egen försörjning. 32
  • 33. Vad bör göras: Ett tydligare ansvar Alla Ă€r överens om att ungas etablering i arbetslivet mĂ„ste underlĂ€ttas. Om detta rĂ„der ingen oenighet. DĂ€remot Ă€r Ă„siktsskillnaderna stora om vilka insatser som Ă€r mest effektiva. Som framhĂ„llits tidigare Ă€r det inget som talar för att försĂ€mrad anstĂ€llningstrygghet och sĂ€nkta lĂ€gstalöner skulle förĂ€ndra villkoren i nĂ„gon avgörande bemĂ€rkelse. De mest grundlĂ€ggande problemen kopplade till ungas försörjnings- situation och etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r relaterade till utbildning, eller snarare brist pĂ„ utbildning. Utbildningen Ă€r inte bara avgörande för individers vĂ€lfĂ€rd utan för den samhĂ€llsekonomiska utvecklingen i stort. Vi har bland annat kunnat konstatera att det finns ett nĂ€ra samband mellan arbetskraftsdeltagande och utbildningsnivĂ„. Fler lĂ„gutbildade talar inte bara för fler arbetslösa utan ocksĂ„, pĂ„ sikt, fler utanför arbetskraften, t ex med sjuk- och aktivitetsersĂ€ttning. Vad som behövs Ă€r dĂ€rför effektivare insatser inom bĂ„de utbildningssyste- met och arbetsmarknadspolitiken. Kommunernas samordnande ansvar mĂ„ste tydliggöras. Unionen menar ocksĂ„ att partsorganisationerna kan spela en mer framtrĂ€dande roll Ă€n idag. Kollektivavtalen borde i högre grad skapa öppningar för praktik- och introduktionsplatser för bĂ„de ar- betslösa och studerande. Arbetsförmedlingens ansvar Arbetsförmedlingen har naturligtvis ett avgörande ansvar för ungdo- mars och unga vuxnas etableringsförutsĂ€ttningar. Under 2008 deltog i genomsnitt strax under 85 000 arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Av de arbetslösa under 25 Ă„r var flertalet hĂ€nvi- sade till jobbgarantin. Jobbgarantin utgjorde det nĂ€sta största program- met och samlade i genomsnitt drygt 11 000 deltagare. Det innebĂ€r att 19 procent av deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program fanns dĂ€r. Kostnaden för jobbgarantin var emellertid mycket lĂ„g jĂ€mfört med an- dra program. Totalt uppgick kostnaden till cirka 535 miljoner kronor under 2008 vilket motsvarade mindre Ă€n 5 procent av de totala utgif- terna för arbetsmarknadspolitiska program. Jobbgarantin Ă€r alltsĂ„ ett program med en mycket lĂ„g styckkostnad, vilket frĂ€mst förklaras av deltagarnas lĂ„ga ersĂ€ttning. 33
  • 34. Som ett resultat av finanskrisen och dess effekter pĂ„ arbetsmarknaden har antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i allmĂ€nhet och jobbgarantin i synnerhet ökat dramatiskt. Under november 2009 deltog strax under 155 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilket motsvarade en ökning med 96 procent jĂ€mfört med november mĂ„nad Ă„ret innan. Antalet deltagare i jobbgarantin hade ökat till över 46 000, vilket motsvarade en ökning med nĂ€rmare 176 procent jĂ€mfört med november 2008. Antalet deltagare i jobbgarantin utgjorde i novem- ber 2009 cirka 30 procent av samtliga deltagare i arbetsmarknadspoli- tiska program. I förordningen om jobbgaranti för ungdomar (SFS 2007:813) heter det att jobbgarantin ska rikta sig till arbetslösa som har fyllt 16 men inte 25 Ă„r. För att anvisas till jobbgarantin ska man ha varit anmĂ€ld pĂ„ arbets- förmedlingen som arbetssökande i tre mĂ„nader. Jobbgarantin Ă€r dĂ€ref- ter uppdelad i tvĂ„ faser. Den första tremĂ„nadersperioden i garantin ska bestĂ„ av fördjupad kartlĂ€ggning (med utgĂ„ngspunkt i den individuella handlingsplanen), studie- och yrkesvĂ€gledning och jobbsökaraktiviteter med coachning28. Först efter tre mĂ„nader kan det bli frĂ„ga om arbets- praktik eller utbildning. Arbetspraktiken fĂ„r pĂ„gĂ„ i högst tre mĂ„nader. Utbildningsinsatserna ska ocksĂ„ vara korta. Det handlar inte om att ge nĂ„gon fullstĂ€ndig utbildning utan ”kortare yrkesteoretisk utbildning” eller ”kortare teoretisk utbildning” som syftar till att förbereda för en re- guljĂ€r utbildning. Man fĂ„r inte delta i aktiviteter inom jobbgarantin mer Ă€n maximalt i 15 mĂ„nader. FrĂ„n 1 januari 2010 har regelverket förĂ€ndrats en del. Det kommer att vara möjligt att fĂ„ del av arbetslivsinriktad re- habilitering inom jobbgarantin. Inom ramen för jobbgarantin ska man kunna fĂ„ del av stöd till start av nĂ€ringsverksamhet och man ska kunna delta i jobbgarantin pĂ„ deltid och Ă€gna resterande tid Ă„t studier pĂ„ t ex komvux. Men förĂ€ndringarna Ă€r marginella och förĂ€ndrar i den grund- lĂ€ggande karaktĂ€ren pĂ„ insatsen. ErsĂ€ttningsreglerna för deltagarna i jobbgarantin Ă€r komplicerade. Det finns flera olika nivĂ„er. För deltagare under 18 Ă„rs Ă„lder erbjuds ingen ersĂ€ttning alls, inte ens pĂ„ studiebidragsnivĂ„. FörĂ€ldrarna förutsĂ€tts stĂ„ 28 SFS 2007:813 § 6. 34
  • 35. för hela försörjningen. För den som Ă€r mellan 18 och 20 Ă„r, men inte har fullbordat en gymnasieutbildning, erbjuds 48 kronor/dag. Har man fullbordat en gymnasieutbildning Ă€r ersĂ€ttningen 134 kronor/dag. Det Ă€r ocksĂ„ den ersĂ€ttning som gĂ€ller efter det att man har fyllt 20 Ă„r, givet att man inte har kvalificerat sig för ersĂ€ttning pĂ„ a-kassenivĂ„. För den som har rĂ€tt till a-kasseersĂ€ttning gĂ€ller sedvanligt aktivitetsstöd. År 2008 hade cirka 25 procent av mĂ€nnen och 18 procent av kvinnorna i jobbgarantin enbart förgymnasial utbildning. Bland de arbetslösa i stort hade cirka 30 procent enbart förgymnasial utbildning29. Även gruppen utrikes födda var underrepresenterad i jobbgarantin. Bland de arbets- lösa utgjorde de utrikes födda cirka 20 procent. Bland deltagarna i jobb- garantin utgjorde de utrikes födda mĂ€nnen cirka 18 procent och bland kvinnorna cirka 14 procent. Generellt sett var det fler mĂ€n som deltog i jobbgarantin Ă€n kvinnor, vilket Ă„terspeglar högre arbetslöshetstal bland unga mĂ€n. Det Ă€r naturligtvis problematiskt att jobbgarantin inte i högre grad ger utrymme – eller prioriterar – de mest utsatta grupperna: lĂ„gutbildade och utrikes födda ungdomar. Samtidigt Ă€r det betĂ€nkligt att innehĂ„llet i jobbgarantin Ă€r sĂ„ begrĂ€nsat. För mĂ„nga ungdomar Ă€r tre mĂ„naders öp- pen arbetslöshet före anvisning till ungdomsprogrammet en alldeles för lĂ„ng tid. Det behövs tidigare insatser. De uppgifter som har presenterats i rapporten om det genomsnittliga antalet dagar i arbetslöshet för olika Ă„ldergrupper, under perioden januari till och med september 2009, ta- lar ocksĂ„ för att det krĂ€vs snabbare insatser för unga. I praktiken sker ibland sĂ€rskilda insatser, men utanför Arbetsförmedlingen via kommu- nernas socialtjĂ€nst. Med tanke pĂ„ den svaga arbetskraftsefterfrĂ„gan som rĂ„der och de stora etableringsproblem som drabbar vissa grupper bland ungdomarna, sĂ€rskilt lĂ„gutbildade och utrikes födda, borde det disku- teras om det verkligen Ă€r försvarbart med tre mĂ„naders prövotid före intrĂ€de i garantin. För ungdomar utan fullbordad gymnasieutbildning borde det rĂ€cka med en mĂ„nads öppen arbetslöshet. 29 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2008. Ure 2009:1. Arbetsförmedlingen. 35
  • 36. Unionen menar följaktligen ocksĂ„ att innehĂ„llet i jobbgarantin Ă€r allde- les för begrĂ€nsat. Korta perioder av arbetspraktik och avgrĂ€nsade kurser ger inte de resurssvagaste ungdomarna det stöd de behöver. Det borde i högre grad vara möjligt att lĂ€sa lĂ€ngre kompletterande utbildningar pĂ„ gymnasienivĂ„ inom ramen för en arbetsmarknadspolitisk insats. Det samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna som ska pĂ„börjas under nĂ€sta Ă„r Ă€r ett steg i rĂ€tt riktning, Ă€ven om omfattningen sannolikt blir för begrĂ€nsad (1000 platser). Dagens starka bodelning mellan de arbetsmarknadspolitiska insatserna och det reguljĂ€ra utbild- ningssystemet leder fel. Gymnasieutbildning borde betraktas som en rĂ€ttighet, inte minst för dem under 25 Ă„r, och arbetsmarknadspolitiska resurser borde kunna utnyttjas för att förverkliga denna rĂ€ttighet. Inom ramen för ungdomsgarantin, det vill sĂ€ga den arbetsmarknadspolitiska insats i kommunal regi som föregick jobbgarantin, var detta möjligt. Det var en i grunden positiv intention som tyvĂ€rr utnyttjades i allt för liten utstrĂ€ckning. Jobbgarantin ger inga sĂ„dana möjligheter, vilket Ă€r beklagligt. Unionen menar ocksĂ„ att de ersĂ€ttningsregler som gĂ€ller idag Ă€r svĂ„r- motiverade ur rĂ€ttvisesynpunkt. I vanliga fall gĂ€ller att en arbetslös som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och som inte har upparbe- tat rĂ€tt till a-kasseersĂ€ttning fĂ„r en lĂ€gsta ersĂ€ttning pĂ„ 223 kronor per dag. Inom jobbgarantin Ă€r ersĂ€ttningen 134 kronor/dag. Det motiveras med att ersĂ€ttningen ska stĂ„ i relation till bidragsdelen i studiemedels- systemet. I praktiken innebĂ€r detta ett slags diskriminering av unga och det leder till ett ökat beroende av försörjningsstöd. Den reducerade ersĂ€ttningsnivĂ„n kan bara motiveras om man hĂ€vdar att deltagande i jobbgarantin Ă€r ett negativt val och att gymnasieutbildningen ska upp- fattas som den enskildes ansvar. 36
  • 37. Kommunernas ansvar NĂ€r arbetsförmedlingens insatser inte rĂ€cker till innebĂ€r det att kom- munerna tvingas ta ett allt större ansvar för ungdomars försörjning och sysselsĂ€ttning. Ibland talar man om ett slags kommunal aktiveringspo- litik30. År 1998 infördes en paragraf i socialtjĂ€nstlagen (fjĂ€rde kapitlet 4 §) dĂ€r det heter att socialnĂ€mnden fĂ„r begĂ€ra av den som fĂ„r försörjningsstöd att denne ska delta i ”anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas nĂ„gon lĂ€mplig arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd”31. FörutsĂ€ttningen för detta Ă€r vidare bi- dragstagaren Ă€r yngre Ă€n 25 Ă„r. I den följande paragrafen (fjĂ€rde kapitlet 5 §) heter det att den som inte accepterar erbjuden Ă„tgĂ€rd, eller utan godtagbart skĂ€l uteblir frĂ„n aktiviteten, antingen fĂ„r acceptera nedsatt bidrag eller överhuvud taget inte ska beviljas ytterligare ekonomiskt bi- stĂ„nd. I juli 2005 genomfördes ocksĂ„ en skĂ€rpning i skollagen som berörde kommunernas skyldighet att hĂ„lla sig underrĂ€ttade om de personer un- der 20 Ă„r som inte har pĂ„börjat eller fullbordat en gymnasieutbildning32. Syftet med detta informationsansvar Ă€r att kommunen ska kunna er- bjuda varje individ en lĂ€mplig och ”individuellt anpassad” Ă„tgĂ€rd som syftar till att underlĂ€tta en Ă„tergĂ„ng till studier eller lĂ„ngsiktigt förbĂ€ttrar försörjningsmöjligheterna. Ett uppföljningsansvar som formulerades pĂ„ liknande sĂ€tt fanns Ă€ven tidigare, men kraven luckrades upp i samband med att det individuella programmet (IV) introducerades 1992. Det Ă€r viktigt att betona att skollagen enbart anger att kommunerna ska hĂ„lla sig informerade. Informationsansvaret medför formellt sett ingen Ă„t- gĂ€rdsskyldighet. De arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga och det kommunernas informationsansvar illustrerar en dubbelhet i synen pĂ„ gymnasiesko- lans roll, ungdomars etableringsmöjligheter pĂ„ arbetsmarknaden och 30 Ulmestig, Rikard (2007) PĂ„ grĂ€nsen till fattigvĂ„rd. En studie om arbetsmarknadspolitik och socialbi- drag. Lund: Socialhögskolan. 31 SFS 2001:453 SocialtjĂ€nstlag. 32 Sveriges Kommuner och Landsting. CirkulĂ€r 2005:63. 37
  • 38. arbetsmarknadspolitikens uppgifter. Stat och kommuner laborerar med olika institutioner och försörjningssystem, som kan fĂ„ ganska paradox- ala och till och med destruktiva effekter. Som betonats tidigare har utrymmet pĂ„ arbetsmarknaden för ungdomar i Ă„ldrarna 16 till 19 Ă„r i det nĂ€rmaste försvunnit sedan krisen i början av 1990-talet. I slutet av 1980-talet valde fortfarande cirka 10-15 procent av en Ă„rskull att inte söka in pĂ„ gymnasiet efter avslutade grundskolestu- dier. I dag Ă€r den andelen försumbar, 2-3 procent. Andelen i Ă„ldersgrup- pen som rĂ€knas som sysselsatta har ocksĂ„ minskat dramatiskt, frĂ„n cir- ka 50 procent 1990 till cirka 20 procent 2008. Flertalet av de sysselsatta jobbar ett fĂ„tal timmar under kortare perioder parallellt med studier. Det individuella programmet (IV) introducerades i början av 1990-ta- let som ett uttryck för den politiska ambitionen att skapa ”en gymna- sieskola för alla”. Alla elever som lĂ€mnade grundskolan skulle rymmas inom gymnasieskolan. De som saknade den formella behörigheten för gymnasiestudier skulle ges möjligheter till kompletteringar inom ramen för IV. Informationsansvaret Ă€r ett utryck för samma politiska ambition. Ungdomar i Ă„ldrarna under 20 Ă„r förvĂ€ntas Ă€gna sig Ă„t gymnasiestudier. Utrymmet pĂ„ arbetsmarknaden har begrĂ€nsats kraftigt, i det nĂ€rmaste helt försvunnit. Trots detta vidmakthĂ„lls bilden av gymnasieskolan som en ”frivillig” skolform. Förekomsten av jobbgarantin, sĂ€rskilt för dem upp till 20 Ă„r som inte har fullbordat en gymnasieutbildning, Ă€r ett av uttrycken för denna dubbelhet. De flesta offentliga försörjningssystem Ă€r utformade pĂ„ ett sĂ€tt som be- grĂ€nsar ungdomars möjligheter att vĂ€lja alternativ till gymnasieskolan, Ă€ven i samband med tillfĂ€lliga studieavbrott. Det Ă€r inte enbart den per- son som avbryter sina studier som pĂ„verkas negativt utan ett studieav- brott kan pĂ„verka hela familjens ekonomi pĂ„ ett mycket pĂ„tagligt sĂ€tt. En ung mĂ€nniska som bor hos en ensamstĂ„ende förĂ€lder och har upp nĂ„tt 18 Ă„rs Ă„lder nĂ€r han eller hon avbryter gymnasiestudierna utsĂ€t- ter familjen för betydande ekonomiska pĂ„frestningar. 18-Ă„ringen mĂ„ste 38
  • 39. sjĂ€lv söka försörjningsstöd och kan nekas sĂ„dant stöd om han eller hon inte uppfattas som tillrĂ€ckligt förhandlingsvillig enligt de regler som gĂ€ller i socialtjĂ€nstlagen efter 1998. Även underhĂ„llsbidraget – eller un- derhĂ„llsstödet i det fall den frĂ„nvarande förĂ€ldern inte betalar – dras in om personen avbryter sina studier. OcksĂ„ bostadsbidraget kan re- duceras i det fall en person i Ă„ldern mellan 18 och 19 Ă„r avbryter sina gymnasiestudier. Den sammantagna effekten av bidragsförĂ€ndringar av det hĂ€r slaget kan bli mycket tung att bĂ€ra för ett i utgĂ„ngslĂ€get redan sĂ„rbart hushĂ„ll. Unionen menar att det finns mycket som talar för ett bredare och samlat ansvar för ungdomars etablering. SĂ€rskilt för dem utan fullbordad gym- nasieutbildning. Modellen med lokala Navigatorcentra, som understöd- des av Ungdomsstyrelsen i ett projekt under Ă„ren 2004 till 2007, borde vidareutvecklas. HĂ€r var utgĂ„ngspunkten att hitta former för samverkan mellan socialtjĂ€nst, gymnasieskolor och arbetsförmedling, det vill sĂ€ga att etablera ett gemensamt ansvar för att undvika att ungdomar trillade mellan stolarna. I flera kommuner drivs projekt av det har slaget vi- dare pĂ„ enskilt initiativ, men det sker osystematiskt33. Ungdomsstyrelsen borde fĂ„ i uppdrag att fortsĂ€tta att stimulera framvĂ€xten av lokala sam- verkansprojekt – i Ă€n större skala Ă€n tidigare. Syftet borde vara att pĂ„ sikt reglera samverkansformerna mellan olika myndigheter. Ungdomar som behöver stöd och vĂ€gledning ska kunna vĂ€nda sig till en organisa- tion, inte bollas mellan flera olika. SĂ„ lĂ€nge som ungdomarna Ă€r föremĂ„l för stöd och insatser inom ramen för en sĂ„dan organisation ska de och deras förĂ€ldrar inte heller riskera att bestraffas ekonomiskt genom redu- cerade bidrag eller reducerade ersĂ€ttningar (dĂ€rför att de har avbrutit en gymnasieutbildning). Flera studier pekar pĂ„ att Ă„tskilliga kommuner har utvecklat en mĂ„ng- fald av insatser riktade till unga och unga vuxna med etableringspro- blem. Insatserna Ă€r emellertid ofta dĂ„ligt planerade och svagt samord- nade. Det framhĂ„lls ocksĂ„ ofta, frĂ„n kommunalt hĂ„ll, att införandet av jobbgarantin 2007 liksom förĂ€ndringarna av de arbetsmarknadspoli- 33 Olofsson, Jonas, Panican, Alexandru, Pettersson, Lars & Righard, Erica, Ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv – aktuella utmaningar och lokala erfarenheter, Meddelanden frĂ„n Socialhögskolan (Lunds universitet), Nr 1 2009. 39