SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  8
Télécharger pour lire hors ligne
InfoTrend 62 (2007)2




Bortom Web 2.0.                                     Åke Nygren är studiebib-
                                                    liotekarie och projektle-
                                                    dare på Kista Lärcenter/
Konferensrapport                                    bibliotek samt lärmiljö-
                                                    koordinator i Stockholms

från Computers in                                   stadsbibliotek. På blog-
                                                    gen Bibl.se skriver han
                                                    om e-media, bibliotek 2.0
Libraries                                           och lärmiljöer. Han fick
                                                    Swets Information Servi-

2007                                                ces stipendium 2006 för
                                                    att åka till konferensen




                                                    Connections & Strategies och föreläsningarna
Computers in Libraries 2007 in Arlington, USA.      fokuserade följaktligen framförallt på sociala
Computers in Libraries 2007 is the leading confe-   medier, t.ex. bloggar, wikis, podcasting och
rence for librarians and information professio-     virtuella världar.
nals who need to know about the latest techno-
logies, equipment, software, and services avai-     Informationsdiet
lable. The author shares his impressions and        Halvvägs på min flygresa - någonstans över
views about the latest trends in social media       norra Kanada ungefär – bestämde jag mig för
and its impact on libraries and lifelong lear-      en lämplig informationsdiet som skulle kunna
ning.                                               begränsa min iver och hålla mig fokuserad un-
                                                    der konferensdagarna. De första föreläsningar
                                                    jag kryssade för i konferensprogrammet var de
Internet idag är en ocean av information. Sök-      som kretsade kring web 2.0 och det livslånga
ningar i Google kan formligen ge tsunamivå-         lärandet. Eftersom jag till vardags arbetar med
gor av träffar. Den största utmaningen i det        lärmiljöfrågor var From Core Competencies to
elektroniska referensarbetet är därför förstås      Learning 2.0 förstås ett givet val. Likaså Social
inte att hitta mer eller mindre relevanta käl-      Software in Libraries: Building Collaboration,
lor utan snarare att sortera bort de irrelevanta    Communication, and Community Online. Vi-
träffarna.                                          dare fick jag ju inte missa Gaming & Learning,
                              Detta gäller i        inte heller Using Social Media for Communi-
                              högsta grad även      ty Engagement eller Get a Second Life: Library
                              konferensbesök.       Services in a Virtual World.
Hur svårt är det inte att välja när man änt-            Denna ”learning-cocktail” spetsade jag se-
ligen står där - i en av de mest välsorterade       dan givetvis med konferensens tre keynote-ta-
av biblioteksvärldens alla godisaffärer och bara    lare: Lee Raine från Pew Internet & American
får välja en liten bråkdel av allt det goda som     Life Project och Andy Carvin från National
står på hyllorna? Ungefär så kändes det när jag     Public Radio som båda presenterade senaste
på planet till Washington försökte välja bland      nytt om användningen av sociala medier, samt
alla spännande föreläsningar som Computers          John Van Oudenaren från Library of Congress
in Libraries 2007 lockade med. Temat för i år       som rapporterade om utvecklingen av World
var Beyond Library 2.0: Building Communities,       Digital Library.

                                                                                                  31
InfoTrend 62 (2007)2




Sociala medier och det livslånga lärandet           Internet är därmed en plattform för kollektiv
Låt oss inleda med Lee Raine och Andy Car-          intelligens som biblioteken måste ta på all-
vin. Vad hade de att berätta som har relevans       var. Tiotals miljoner amerikaner, speciellt de
för oss i biblioteksvärlden, och i synnerhet        yngre, skapar och delar innehåll online. 28%
för oss som arbetar med det livslånga läran-        av tonåringarna och 12% av de vuxna har en
det? Ganska snabbt kan man konstatera att           egen blogg. Mer än hälften av tonåringarna
det här med web 2.0 på ett avgörande sätt på-       har en egen profil på någon social nätverks-
verkar allas vårt sätt att inhämta, bearbeta och    tjänst, t.ex. MySpace, och de hanterar i all-
dela med oss av information och kunskaper.          mänhet sina profiler på ett smart och ansvars-
De sociala medierna tvingar oss att i grunden       tagande sätt.
förändra våra synsätt angående vem som äger
informationen, hur kunskap produceras och           Wikipedias läsare är välutbildade
förmedlas. För näringslivet innebär givetvis        Wikipedia används av 44% av ungdomarna.
sociala medier nya möjligheter till effektiv och    En stor andel av Wikipedias användare har
gratis marknadsföring genom att låta kunder-        hög utbildningsnivå och många försöker ve-
na producera nytt innehåll – via t.ex. blog-        rifiera informationen de hittar där, anting-
gar, wikis, podcasting och videodelning. Kun-       en online eller genom personer i sina sociala
derna blir då inte bara innehållskonsumenter        nätverk. Människors sociala nätverk fungerar
utan även producenter av innehåll. Företagen        därmed som viktiga resurser för faktagransk-
kan därmed dra nytta av kundernas virtuella         ning. En intressant reflektion i sammanhanget
sociala nätverk för att öka sina marknadsan-        blir då att om vi i biblioteken blockerar den
delar och intäkter.                                 publika tillgången till sociala nätverkstjänster
     Här har biblioteken mycket att lära; för       (Instant Messaging, VoIP osv,) så blockerar vi
att bättre marknadsföra sina tjänster, nå ut till   samtidigt människors möjligheter att granska
nya användargrupper och sist men inte minst:        informationen via sina sociala nätverk.
bjuda in användarna till delaktighet och enga-
gemang i utvecklingen av bibliotekens tjäns-        Utmaningar
ter. Vad jag kan se finns här en oerhörd möj-       Lee Rainie pekade på några viktiga utmaning-
lighet för biblioteken att för en relativt billig   ar som biblioteken och alla andra deltagare på
penning ta tillvara ”the wisdom of the crowd”,      den sociala webben står inför:
höja kvaliteten på våra tjänster och stärka vår     • Navigering - att lära oss gå från linjär till
roll som plattform för livslångt lärande. Den           icke-linjär navigering
chansen får vi inte missa!                          • Kontext - att lära oss att se samband och
                                                        sammanhang eftersom web 2.0 styckar
Internet – en plattform för kollektiv                   upp informationen (”web 2.0 is disaggre-
intelligens                                             gating info”)
Konferensens första keynote-speaker Lee             • Fokus - att hitta ett sätt att ge plats för ef-
Rainie, director för Pew Internet & American            tertanke och djupare tänkande i en kultur
Life Project, menade att Internet har blivit da-        som förutsätter ”multitasking”.
gens dator, dvs antalet människor som använ-        • Skepticism - att lära oss att kritiskt värdera
der Internet är idag nästan lika många som det          information
antal som använder datorer. Webben är idag          • Etiskt handlande - att förstå reglerna i cy-
en social plattform där människor kommu-                berspace och dess villkor, t.ex. frågor rö-
nicerar och delar information med varandra.             rande det privata och det offentliga.

32
InfoTrend 62 (2007)2




Web 2.0 – en revolution för de etablerade           bloggosfären blir allt vanligare och större ton-
medierna                                            vikt läggs på s.k.nätverksjournalistik.
                            Andy Carvin in-
                            ledde sitt anfö-        Demokratisering av ordet
                            rande Using Soci-       Varför, kan man undra, har då plötsligt de etab-
                            al Media for Com-       lerade medierna tagit till sig web 2.0? Flera fak-
                            munity Engage-          torer kan spela in, varav lönsamhet förstås är
ment med att berätta om hur de nya sociala          en. Andra kan vara möjligheterna att förbättra
medierna i grunden förändrar stora etablerade       journalistikens transparens, skapa en publik
medieproducenter som NPR (National Public           dialog samt öka kreativiteten. De sociala me-
Radio), CNN (Cable News Network) and                dierna har bidragit till en demokratisering av
USA Today. Genom att ta till sig web 2.0-kul-       ordet som de flesta nu tycks vara överens om
turen och integrera dess normer om delande          är av godo. Man talar idag om s.k. Open Pilo-
och transparens på sina webbplatser söker des-      ting vilket innebär att allmänheten får hjälpa
sa företag hitta nya former för samhällsenga-       till att skapa nya program genom att bearbeta
gemang.                                             programutkast innan programproduktionen.
                                                    På National Public Radio pågår flera sådana
Fokus på idéer och kreativitet – inte               experiment, bl.a. Bryant Park Project (http://
tekniskt kunnande                                   www.npr.org/blogs/bryantpark/). Andra exempel
Web 2.0-revolutionen har lett till att männis-      på etablerade medier som öppnat upp för an-
kor idag kan fokusera på idéer och kreativitet      vändargenererat innehåll är BBC, CNN och
snarare än tekniskt kunnande när de vill få ut      USA Today, som på sina webbplatser låter lä-
sina budskap till en större publik. Det mest        sarna kommentera och ladda upp egna bilder,
kända sättet att snabbt sprida information en       filmer och podcasts.
masse är bloggandet. I början av bloggvågen
chockades den traditionella journalistkåren                      “Did your know they are
över att kreti och pleti plötsligt kunde skriva                 paying library staff to play
                                                                and to do something they
om i princip vad som helst, hur som helst och                       call Learning 2.0?”
snabbt få ansenliga läsarskaror. Det grydde en                         Learning 2.0
misstro mellan etablerade journalister och de
nya skribenterna i bloggosfären. Journalister
ifrågasatte bloggares skrivmetoder och förmå-
ga att förhålla sig opartiska i rapporterandet.     Webben - allas angelägenhet!
Skarp kritik riktades mot vad man menade var        Vad har ny teknik med bibliotekariernas kärn-
en växande mobbmentalitet i bloggosfären.           kompetens att göra? Allt! Det menar Hele-
    Bloggarna å sin sida menade att det inte        ne Blowers från Public Library of Charlotte
gick att lita på de stora och ”gamla” medierna.     Mecklenburg County som har satt igång en
De uttryckte också en stark skepsis gentemot        mindre folkrörelse med sitt radikala och spän-
vad de menade var de traditionella mediernas        nande personalutbildningsprogram Learning
brist på respekt för allmänhetens visdom. Nu,       2.0. Istället för att som tidigare betrakta IT
menar Andy Carvin, har detta ställningskrig         som något förbehållet bibliotekens IT-avdel-
mellan journalister och bloggare avblåsts. Idag     ningar behöver vi förstå att webben numera är
ser vi en tydlig tendens till ömsesidig förståel-   allas angelägenhet. Just det - allas! Den sociala
se. Samarbeten mellan etablerade medier och         webben är här för att stanna och därmed bör

                                                                                                   33
InfoTrend 62 (2007)2




                                                      bokmärken online på den sociala bokmärkes-
                                                      tjänsten Del.icio.us. Genom att personalen
                                                      uppmanas att dokumentera sina framsteg på
                                                      en egen blogg kan man gynna en delandekul-
                                                      tur som leder till kollaborativt lärande genom
                                                      ”Peer-to Peer Networking”.
                                                          Traditionella personalutbildningar utgår
                                                      ifrån det vi redan känner till medan Learning
                                                      2.0 handlar om att ta språnget ut i det okän-
                                                      da och börja upptäcka framtiden, det vi ännu
                                                      inte sett.

Artikelförfattaren i en paus tillsammans med Helene
Blowers. Foto: Janie L. Hermann                       Konkreta tips för lekfullt lärande
                                                      Helene Blowers avslutade sin medryckande
erfarenhet av web 2.0-tjänster vara en själv-         och entusiastiska framställning med att ge oss
klar del av alla biblioteksmedarbetares kärn-         några konkreta tips på vägen:
kompetens.
                                                      •   Förväxla inte lärande med utbildning
Learning by doing                                     •   Bygg ett kompetensutvecklingsprogram
Hur genomför man då denna kompetenshöj-                   för ”late-bloomers”. De som behöver
ning bland teknikskeptiska biblioteksmedar-               Learning 2.0 är inte de redan frälsta utan
betare? Jo, genom ”learning by doing”, och                de som hoppat på IT-tåget sent
”learning by playing” kombinerat med belö-            •   Kommunicera veckovis via 1.0-metoder,
ningar. Tekniken ska erfaras praktiskt, det ska           t.ex. muntligt eller via e-post
vara roligt och det ska löna sig att kompetens-       •   Fokusera på upptäckter och uppmuntra
utveckla sig. Traditionell personalutbildning,            utmaningar
menar Helene Blowers, leder inte nödvän-              •   Uppmuntra personalen att använda var-
digtvis till lärande och därför bör de praktiska          andras kunskap genom att samarbeta
momenten lyftas fram i personalutbildningen.          •   Kom ihåg att det inte handlar om att bli
Istället för att bara prata om webbtjänster ska           accepterad och att göra saker “rätt”. Det
istället personalen använda webbtjänsterna                handlar istället om exponering.
själva.                                               •   Praktisera transparens och radikalt förtro-
                                                          ende
23 Things                                             •   Uppmuntra personalen hela tiden att le-
På Public Library of Charlotte Mecklenburg                ka!!!
County och på ett femtontal andra amerikan-
ska och australiska bibliotek – samt på Malmö         Learning by playing
stadsbibliotek - har man arbetat fram ett ut-         Meredith Farkas är Distance Learning Librar-
bildningsprogram kallat 23 Things där perso-          ian vid Norwich University och författare till
nalen får utföra 23 konkreta web 2.0-relate-          ”Social Software in Libraries: building Col-
rade uppgifter/ting som de fortlöpande doku-          laboration, Communication and Community
menterar på sin egen blogg. Det kan handla            Online. Även hon pläderar för ”learning by
om t.ex. att ladda upp bilder till Flickr, an-        playing” . Det bästa sättet att lära sig något
vända RSS-feeder eller att spara och tagga upp        är via lek, och vad är bättre lämpat för lek än

34
InfoTrend 62 (2007)2




sociala mjukvaror? Bloggar och wikis t.ex. un-         vänd sociala nätverkstjänster som Face-
derlättar konversationer för kollaborativt lä-         Book och MySpace.
rande. Vi är inte längre begränsade till e-post-   •   Ge biblioteket ett mänskligt ansikte.
listor för att delta i diskussioner utan nu på-        Använd Flickr för att visa vad biblioteket
går konversationer överallt. Vi kan dra nytta          handlar om. En bild säger mer än 1000
av ”the wisdom of the crowd”. Aldrig tidigare          ord.
har vi haft närmare till kollektivets samlade      •   Tillhandahåll tjänster för distansanvän-
kunskap och lärande än idag. När en student            dare. Fler och fler av våra användare är
kör fast i studierna kan han eller hon snabbt          virtuella och vi behöver nå dem också. An-
be om råd av någon i sin kompislista på t.ex.          vänd IM eftersom det är vad människor
MSN eller Yahoo Messenger. Sociala bok-                använder – istället för att försöka få dem
märkestjänster som del.icio.us gör det möjligt         att använda något nytt och okänt såsom
att ta reda på vad andra har hittat, wikis kan         speciell programvara för virtuell referens-
användas t.ex. till att dela lokal information         tjänst.Använd webcasts för att skapa ma-
på konferenser etc.                                    nualer istället för skärmdumpar och steg-
                                                       för-steg-instruktioner (jfr Calgary Public
Sociala medier skapar lust att lära - och              Library)
att dela med sig                                   •   Erbjud bibliotekstjänsterna där använ-
Tack vare de social mediernas transparens och          darna är. Skapa en MySpace profil. An-
användarvänliga gränssnitt får vi lättare kon-         vänd en MeeboMe-widget för att använ-
takt med vår egen lust att skriva, skapa och           daren ska kunna starta en IM-konver-
dela med oss av vår kunskap: ”We can make              sation direkt på webbplatsen, utan att
a more human connection to people” Män-                behöva registrera ett nytt IM-konto. An-
niskor, även i näringlivet, skriver om det som         vänd RSS-strömmar för att syndikera ditt
verkligen gör dem passionerade. Allt detta             innehåll till många olika ställen.
gynnar inlärningen.                                •   Använd kundernas kommunikationsvä-
    Tack vare RSS kan vi personifiera, dvs in-         gar, erbjud t.ex. referensservice via SMS
dividanpassa, våra informationskällor. Indivi-     •   Dra nytta av kollegors och kunders kol-
den kan därmed utan större besvär skapa sin            lektiva intelligens t.ex. genom att införa
egen tidning (RSS-läsare) eller radiostation           möjlighet att tagga och kommentera inne-
(podcasting)                                           håll i bibliotekskatalogen.

Vad kan biblioteken göra?                          Bra att tänka på:
Biblioteken måste börja leverera innehåll som      • Undvik “teknolust” – tänk på behovet
är anpassat för de plattformar och verktyg som        först, välj därefter det bästa verktyget. Ställ
människor använder. Hur kan vi göra det?              frågor som ”Kommer det här att förbättra
                                                      biblioteksservicen? Kommer användarna
•   Sprid information – blogga, använd RSS,           verkligen att använda tjänsten?
    starta en wiki, använd del.icio.us, starta     • Involvera all sorts personal i planering-
    podcasts                                          en – inte enbart den tekniskt kunniga per-
•   Få användar-feedback genom att starta             sonalen, utan alla dem som kommer att
    konversationer, t.ex. via en blogg. Lämna         använda och marknadsföra verktygen.
    kommentarfunktionen öppen så att män-          • Involvera IT-avdelningen i planeringen
    niskor kan tycka till om biblioteket. An-         redan från start.

                                                                                                  35
InfoTrend 62 (2007)2




•    Lek med tekniken!                               att förbättra biblioteksservicen och stärka bib-
•    Lita på dina användare, lär av dem – var        liotekens roll i Internetanvändarnas, speciellt
     inte rädd för kommentarerna de kan tän-         de yngres, liv.
     kas publicera. Web 2.0 handlar om totalt             Alliance & Charlotte Libraries var de för-
     förtroende (”radical trust”) och om vi inte     sta biblioteken som började bygga en närva-
     har det så går vi miste om värdefull använ-     ro i Second Life. Alliance Information Archi-
     darmedverkan                                    pelago har idag över 5000 besökare per dag
•    Tänk hållbarhet och uthållighet. Före-          och man erbjuder bl.a. virtuell referensservice,
     ställ dig att att tjänsten kommer att finnas    möten, bokprat, utställningar (mycket popu-
     under många år.                                 lära!), workshops och utbildningar. Den virtu-
•    Tänk ut en policy, t.ex. för publicering av     ella världen används här alltså som ett verktyg
     kommentarer.                                    för e-learning, upplevelser, marknadsföring
•    Marknadsför funktionalitet, inte tek-           och communityskapande. Genom att befin-
     nik. Användarna bryr sig om det som             na sig i Second Life vill man vara där både
     verktyget kan leverera, inte tekniken.          bibliotekens användare och icke-användare är.
                                                     Man försöker helt enkelt värna om det offent-
                                                     liga rummet i den virtuella världen. Det finns
Get a second life!                                   få offentliga platser i Second Life som är öpp-
Det talas idag allt oftare om virtuella 3D-värl-     na för alla. Här kan biblioteken göra skillnad
dar som nästa generation Internettjänster.           genom att erbjuda öppna och offentliga mö-
Istället för att bygga webbplatser som enbart        tesplatser. För bibliotekarierna innebär pro-
representerar produkter eller tjänster, varför in-   jektet ett sätt att bryta ny professionell mark,
te bygga virtuella världar som verkligen före-       här får man tillfälle att bekanta sig med fram-
ställer det som företaget eller organisationen       tidens webbgränssnitt: 3D-webben. Det är
vill visa och/eller marknadsföra?                    också ett utmärkt tillfälle till nya möten med
     Tjänster som Second Life, Active World          bibliotekarier över hela världen. Efter flera års
och World of Warcraft har tagit fasta på det-        arbete med biblioteksservice i Second Life kan
ta och erbjuder vem som helst att köpa och           Allience & Charlotte Libraries konstatera att
bebygga mark i virtuella 3D-miljöer. Second          medborgare i virtuella världar verkligen vill ha
Life är den mest befolkade virtuella världen         ett bibliotek. Folk frågar efter böcker även i en
med över 6 miljoner registrerade ”invånare”.         virtuell värld! Second Life är dessutom roligt
Förutom Second Life ligger stora aktörer som         och varför skulle inte bibliotekarier få ha kul?
Sony och Google i startgroparna för att med               Vad kan då Second Life tillföra det livs-
Playstation respektive Google Maps som bas           långa lärandet? Massor, tänker jag. På blog-
erbjuda sina användare att bygga en virtuell         gen Digitization 101 (http://hurstassociates.
närvaro.                                             blogspot.com/search/label/Second%20Life)
     Under föreläsningen Get a Second Life:          summerar en grupp konferensdeltagare sina
Library Services in a Virtual World (Lori Bell:      tankar kring Second life, de konstaterar bl.a.
Alliance Library System, Tom Peters: TAP In-         att biblioteksnärvaro i Second life kan
formation Services, Kelly Czarnecki och Matt
Gullett: PLCMC) fick vi en inblick hur man           •   möjliggöra nya samarbeten mellan t.ex.
i bibliotekssystemen Alliance & Charlotte Li-            bibliotek, muséer, utbildningsanordnare
braries har tagit sig an uppgiften att börja för-        och återförsäljare som inte vore möjliga i
stå och utnyttja den senaste 3D-tekniken för             den verkliga världen

36
InfoTrend 62 (2007)2




•   bli en ny plattform för distansundervis-        Backchannels – Vad twittrar du om?
    ning                                            Vad skulle en konferens i sann web 2.0-anda
•   tillgängliggöra bibliotekens osynliga och       vara utan s.k. ”backchannels”*? Förutom att
    bortglömda specialsamlingar för använda-        följa de rikliga RSS-strömmarna från konfe-
    re utanför närområdet                           rensdeltagarnas egna bloggar - samt publicera
•   förstärka bibliotekariernas framtida vägle-     ett och annat bidrag på min egen blogg Bibl.
    dande roll i lärandet (”facilitators”)          se – testade
•   underlätta samarbete och utbyte av källor,      jag att ge mig
    idéer och expertkunskap                         in i konferen-
                                                    sens twittran-
                                                    de. Twitter är
When Learnie met Vesta                              en tjänst for
Ett bit in i föreläsningen tyckte jag att det var   one-liners (jfr
dags för lite action: med hjälp av min laptop       den svenska
loggade jag in på Second Life - via min avatar      ”www.onelinr.com) besläktad med chatt och
”Learnie Allen”                                     IM. Där kan man i realtid - via mobilen, web-
                                     Väl      där   ben eller via IM (t.ex. MSN eller Gtalk) - följa
                                 inne telepor-      ett konversationsflöde som svarar på den enkla
                                 terade jag mig     frågan ”Vad gör du nu?” Via twitter skapades
                                 till referens-     under konferensdagarna en spännande un-
                                 disken på den      derström av användargenererat innehåll som
                                 virtuella bib-     fortlöpande kommenterade och komplettera-
                                 lioteksön Info     de föreläsarnas insatser. Web 2.0 i praktiken
                                 Island. Dit ha-    alltså!
                                                         Min uppskattning var att av cirka 1000
                                                    konferensdeltagare var vi ungefär 30-40 blog-
                                                    gare och kanske 15-20 ”twittrare”. En liten
                                                    rännil alltså på kanske totalt 3-4 %. Jämför
                                                    detta med USA:s befolkning i stort där 28%
                                                    av ungdomarna och 12% av de vuxna har en
de, visade det sig, även ”Lebachai Vesta” sökt      egen blogg. Det kommer att bli mycket int-
sig. Hon satt längst bak i samma föreläsnings-      ressant att följa utvecklingen på komman-
sal som jag.                                        de konferenser i biblioteksvärlden. Kommer
     Lebachai Vesta och jag ställde oss vid re-     allt fler att delta i backchannel-diskussioner?
ferensdisken och väntade på att föreläsarna         Kommer det att bli mindre snack och mera
skulle köra en demo i Second Life men till vår      verkstad, så att säga? Vilka konsekvenser får
förvåning gjorde de aldrig det. Varför? Visst
hade det gett en extra krydda åt anrättningen
                                                    * Backchannel is the practice of using networked
om alla konferensens avatarer hade varit in-        computers to maintain a real-time online conversa-
loggade i Second Life under föreläsningen?          tion alongside live spoken remarks. (…) The term
Och projicerade på storbildsskärm?                  ”backchannel” generally refers to online conversa-
                                                    tion about the topic or the speaker. Occasionally
     Kanske slipper Learnie Allen och Lebachai
                                                    backchannel provides audience members a chance
Vesta vänta förgäves vid den virtuella referens-    to fact-check the presentation. (http://en.wikipedia.
disken vid nästa stora 2.0-konferens? :-)           org/wiki/Backchannel)


                                                                                                       37
InfoTrend 62 (2007)2




det i så fall för själva konferensformen? Jag       ferensdagen pågick febril aktivitet på sociala
kan inte låta bli att tänka att bibliotekskon-      nätverkstjänster som LinkedIn och Facebook,
ferenser – i likhet med många andra ”vuxna”         de nordiska ”Twitter”-tjänsterna Onelinr.com
och etablerade konferenser – fortfarande dras       och Jaiju.com, konferensbloggen, Flickr, pod-
med en web 1.0-liknande problematik. Det            casts, videotjänster etc.
finns en tendens att underskatta värdet av det          På KTH praktiserade man med andra ord
”inofficiella” konferensinnehållet, dvs de in-      det som vi på Computers in Libraries 2007
formella konversationerna under och mellan          mest bara pratade om. Learning by doing och
föreläsningarna, bloggandet etc. Arrangörerna       learning by playing med andra ord. När ska vi i
av Computers in Libraries 2007 tog förvisso         biblioteksvärlden börja praktisera det vi pratar
tydliga initiativ för att uppmuntra delaktig-       om? När är det dags för verkstad? När kom-
het t.ex. genom att lägga upp en officiell kon-     mer Bibliotek 2.0, inte bara i teorin utan i
ferenswiki där alla deltagare kan bidra med         praktiken? När verkligheten sprungit förbi oss
kommentarer och tips. Mycket lovvärt initia-        och det är dags för Bibliotek 3.0?
tiv, men på vilket sätt syntes det på själva kon-       Det jag framförallt tog till mig under dessa
ferensen? Inte alls. Jag saknade en synlig repre-   intensiva, spännande och lärorika konferens-
sention av deltagargenererat innehåll i form av     dagar kan slutligen sammanfattas så här:
digitala anslagstavlor, bildskärmar som proji-
cerar upp nyhetsströmmarna från bloggar och         Wisdom of the crowd!
andra backchannels.                                 De sociala medierna har en viktig roll i det
     Två dagar innan CIL 2007 hände något int-      livslånga lärandet. De skapar både lust att lära
ressant i Stockholm, en händelse som kan ses        och lust att dela med sig.
som en tanke: En grupp asiatiska gäststuden-
ter på KTH anordnade en kostnadsfri konfe-          Webben är allas angelägenhet!
rensdag, Hej 2007, med syftet att låta olika int-   Learning 2.0 är att våga ta språnget mot det
ressenter inom web 2.0-branschen mötas och          okända och tillsammans lära sig hantera fram-
utbyta idéer med varandra. Efter en förbere-        tiden.
delsetid på bara 30 dagar hade dessa studenter
- genom effektiv nätverksmarknadsföring och         Släpp användarna loss - det är web 2.0!
smart användning av sociala medier – lyckats        Vi måste våga möta användarna där de finns,
mobilisera ett ansenlig mängd föreläsare och        dvs använda kanaler och verktyg som de redan
deltagare samt ordnat med lokaler och utrust-       använder. Låt användarna vara med att skapa
ning. Allt gratis. Före, under och efter kon-       innehåll.




38

Contenu connexe

Similaire à Bortom Web 2.0

Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn Olofsson
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn OlofssonFrukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn Olofsson
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn Olofssoncasmi
 
De sociala medierna och biblioteken
De sociala medierna och bibliotekenDe sociala medierna och biblioteken
De sociala medierna och bibliotekenAnna-Stina Takala
 
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...casmi
 
2012 social media and library services sv4
2012 social media and library services sv42012 social media and library services sv4
2012 social media and library services sv4Margareta Guldér
 
Kajsa hartig digikult_130411
Kajsa hartig digikult_130411Kajsa hartig digikult_130411
Kajsa hartig digikult_130411Kajsa Hartig
 
Läromedelsförlaget och det nya lärandelandskapet
Läromedelsförlaget och det nya lärandelandskapetLäromedelsförlaget och det nya lärandelandskapet
Läromedelsförlaget och det nya lärandelandskapethyperfinder
 
MUSUND 2015 -museikonferens Malmö
MUSUND 2015 -museikonferens MalmöMUSUND 2015 -museikonferens Malmö
MUSUND 2015 -museikonferens MalmöLars Lundqvist
 
Sociala Verktyg
Sociala VerktygSociala Verktyg
Sociala VerktygErik Berg
 
Webb 2 i vuxenutbildningen
Webb 2 i vuxenutbildningenWebb 2 i vuxenutbildningen
Webb 2 i vuxenutbildningenPeter Johansson
 
101116 äldrecentrum
101116 äldrecentrum101116 äldrecentrum
101116 äldrecentrumtirenskan
 
Den Nya Kreativiteten
Den Nya KreativitetenDen Nya Kreativiteten
Den Nya KreativitetenPyramid
 
Sociala medier
Sociala medierSociala medier
Sociala medierErik Berg
 
Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]
Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]
Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]Ann Östman
 
Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2
Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2
Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2Anna-Stina Takala
 
Kulturmaskiner
KulturmaskinerKulturmaskiner
Kulturmaskinermonki
 
Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...
Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...
Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...Christer Edman
 
Sociala medier på bibliotek
Sociala medier på bibliotekSociala medier på bibliotek
Sociala medier på bibliotekAnna-Stina Takala
 
Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)Mikael Korhonen
 

Similaire à Bortom Web 2.0 (20)

Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn Olofsson
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn OlofssonFrukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn Olofsson
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 / Björn Olofsson
 
De sociala medierna och biblioteken
De sociala medierna och bibliotekenDe sociala medierna och biblioteken
De sociala medierna och biblioteken
 
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...
Frukost 2.0 - Introduktion till webb 2.0 och bibliotek 2.0 - Sammanfattning /...
 
2012 social media and library services sv4
2012 social media and library services sv42012 social media and library services sv4
2012 social media and library services sv4
 
Sociala medier
Sociala medierSociala medier
Sociala medier
 
Kajsa hartig digikult_130411
Kajsa hartig digikult_130411Kajsa hartig digikult_130411
Kajsa hartig digikult_130411
 
Läromedelsförlaget och det nya lärandelandskapet
Läromedelsförlaget och det nya lärandelandskapetLäromedelsförlaget och det nya lärandelandskapet
Läromedelsförlaget och det nya lärandelandskapet
 
MUSUND 2015 -museikonferens Malmö
MUSUND 2015 -museikonferens MalmöMUSUND 2015 -museikonferens Malmö
MUSUND 2015 -museikonferens Malmö
 
Sociala Verktyg
Sociala VerktygSociala Verktyg
Sociala Verktyg
 
Webb 2 i vuxenutbildningen
Webb 2 i vuxenutbildningenWebb 2 i vuxenutbildningen
Webb 2 i vuxenutbildningen
 
101116 äldrecentrum
101116 äldrecentrum101116 äldrecentrum
101116 äldrecentrum
 
Den Nya Kreativiteten
Den Nya KreativitetenDen Nya Kreativiteten
Den Nya Kreativiteten
 
Sociala medier
Sociala medierSociala medier
Sociala medier
 
Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]
Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]
Kunskapsunderlag för en nationell folkbibliotekswebb[1]
 
Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2
Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2
Facebook - rum för lek och bibliotek? 1.2
 
Kulturmaskiner
KulturmaskinerKulturmaskiner
Kulturmaskiner
 
Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...
Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...
Slutrapport stimulera kreativ förnyelse och egna initiativ i hallstavik med s...
 
Web2 071115
Web2 071115Web2 071115
Web2 071115
 
Sociala medier på bibliotek
Sociala medier på bibliotekSociala medier på bibliotek
Sociala medier på bibliotek
 
Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)
Digital kultur och digitala arkiv I (ÅA 17.4.2015)
 

Plus de Åke Nygren

Bibliotek som genderbending makerspace
Bibliotek som genderbending makerspaceBibliotek som genderbending makerspace
Bibliotek som genderbending makerspaceÅke Nygren
 
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...Åke Nygren
 
Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!
Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!
Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!Åke Nygren
 
Skaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delande
Skaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delandeSkaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delande
Skaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delandeÅke Nygren
 
Connected learning amsterdam 2014
Connected learning amsterdam 2014Connected learning amsterdam 2014
Connected learning amsterdam 2014Åke Nygren
 
Hopkopplat lärande
Hopkopplat lärandeHopkopplat lärande
Hopkopplat lärandeÅke Nygren
 
Boosting ICT Training in Public Libraries
Boosting ICT Training in Public LibrariesBoosting ICT Training in Public Libraries
Boosting ICT Training in Public LibrariesÅke Nygren
 
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning
The Public Library as a Community Hub for Connected LearningThe Public Library as a Community Hub for Connected Learning
The Public Library as a Community Hub for Connected LearningÅke Nygren
 
What makes you motivated to go to work?
What makes you motivated to go to work?What makes you motivated to go to work?
What makes you motivated to go to work?Åke Nygren
 
Kista Idea City/Lab - Partnerships for inclusion
Kista Idea City/Lab - Partnerships for inclusionKista Idea City/Lab - Partnerships for inclusion
Kista Idea City/Lab - Partnerships for inclusionÅke Nygren
 
Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009
Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009
Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009Åke Nygren
 
Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008
Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008
Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008Åke Nygren
 
Not just books - A library for all - Comparative study
Not just books - A library for all - Comparative studyNot just books - A library for all - Comparative study
Not just books - A library for all - Comparative studyÅke Nygren
 
Litera Tour Hejvarlden
Litera Tour HejvarldenLitera Tour Hejvarlden
Litera Tour HejvarldenÅke Nygren
 
23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagen23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagenÅke Nygren
 
23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagen23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagenÅke Nygren
 
Biblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärande
Biblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärandeBiblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärande
Biblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärandeÅke Nygren
 

Plus de Åke Nygren (20)

Bibliotek som genderbending makerspace
Bibliotek som genderbending makerspaceBibliotek som genderbending makerspace
Bibliotek som genderbending makerspace
 
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning @ Rendez-vous de...
 
Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!
Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!
Hopkopplat lärande, makerspace och delande - gemensam skaparglädje!
 
Skaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delande
Skaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delandeSkaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delande
Skaparbibblan - en nod för hopkopplat lärande, makerkultur och delande
 
Connected learning amsterdam 2014
Connected learning amsterdam 2014Connected learning amsterdam 2014
Connected learning amsterdam 2014
 
Hopkopplat lärande
Hopkopplat lärandeHopkopplat lärande
Hopkopplat lärande
 
Boosting ICT Training in Public Libraries
Boosting ICT Training in Public LibrariesBoosting ICT Training in Public Libraries
Boosting ICT Training in Public Libraries
 
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning
The Public Library as a Community Hub for Connected LearningThe Public Library as a Community Hub for Connected Learning
The Public Library as a Community Hub for Connected Learning
 
What makes you motivated to go to work?
What makes you motivated to go to work?What makes you motivated to go to work?
What makes you motivated to go to work?
 
Kista Idea City/Lab - Partnerships for inclusion
Kista Idea City/Lab - Partnerships for inclusionKista Idea City/Lab - Partnerships for inclusion
Kista Idea City/Lab - Partnerships for inclusion
 
Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009
Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009
Bildanätverk_lärandebroar_Vux2009
 
Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008
Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008
Speedsliding @SFIS höstkonferens 2008
 
Bildanätverk
BildanätverkBildanätverk
Bildanätverk
 
BildaNetwork
BildaNetworkBildaNetwork
BildaNetwork
 
Not just books - A library for all - Comparative study
Not just books - A library for all - Comparative studyNot just books - A library for all - Comparative study
Not just books - A library for all - Comparative study
 
Litera Tour Hejvarlden
Litera Tour HejvarldenLitera Tour Hejvarlden
Litera Tour Hejvarlden
 
23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagen23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagen
 
23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagen23 x 2.0 - EBSCO-dagen
23 x 2.0 - EBSCO-dagen
 
Bildanätverk
BildanätverkBildanätverk
Bildanätverk
 
Biblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärande
Biblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärandeBiblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärande
Biblioteket som möjliggörare i människors livslånga lärande
 

Bortom Web 2.0

  • 1. InfoTrend 62 (2007)2 Bortom Web 2.0. Åke Nygren är studiebib- liotekarie och projektle- dare på Kista Lärcenter/ Konferensrapport bibliotek samt lärmiljö- koordinator i Stockholms från Computers in stadsbibliotek. På blog- gen Bibl.se skriver han om e-media, bibliotek 2.0 Libraries och lärmiljöer. Han fick Swets Information Servi- 2007 ces stipendium 2006 för att åka till konferensen Connections & Strategies och föreläsningarna Computers in Libraries 2007 in Arlington, USA. fokuserade följaktligen framförallt på sociala Computers in Libraries 2007 is the leading confe- medier, t.ex. bloggar, wikis, podcasting och rence for librarians and information professio- virtuella världar. nals who need to know about the latest techno- logies, equipment, software, and services avai- Informationsdiet lable. The author shares his impressions and Halvvägs på min flygresa - någonstans över views about the latest trends in social media norra Kanada ungefär – bestämde jag mig för and its impact on libraries and lifelong lear- en lämplig informationsdiet som skulle kunna ning. begränsa min iver och hålla mig fokuserad un- der konferensdagarna. De första föreläsningar jag kryssade för i konferensprogrammet var de Internet idag är en ocean av information. Sök- som kretsade kring web 2.0 och det livslånga ningar i Google kan formligen ge tsunamivå- lärandet. Eftersom jag till vardags arbetar med gor av träffar. Den största utmaningen i det lärmiljöfrågor var From Core Competencies to elektroniska referensarbetet är därför förstås Learning 2.0 förstås ett givet val. Likaså Social inte att hitta mer eller mindre relevanta käl- Software in Libraries: Building Collaboration, lor utan snarare att sortera bort de irrelevanta Communication, and Community Online. Vi- träffarna. dare fick jag ju inte missa Gaming & Learning, Detta gäller i inte heller Using Social Media for Communi- högsta grad även ty Engagement eller Get a Second Life: Library konferensbesök. Services in a Virtual World. Hur svårt är det inte att välja när man änt- Denna ”learning-cocktail” spetsade jag se- ligen står där - i en av de mest välsorterade dan givetvis med konferensens tre keynote-ta- av biblioteksvärldens alla godisaffärer och bara lare: Lee Raine från Pew Internet & American får välja en liten bråkdel av allt det goda som Life Project och Andy Carvin från National står på hyllorna? Ungefär så kändes det när jag Public Radio som båda presenterade senaste på planet till Washington försökte välja bland nytt om användningen av sociala medier, samt alla spännande föreläsningar som Computers John Van Oudenaren från Library of Congress in Libraries 2007 lockade med. Temat för i år som rapporterade om utvecklingen av World var Beyond Library 2.0: Building Communities, Digital Library. 31
  • 2. InfoTrend 62 (2007)2 Sociala medier och det livslånga lärandet Internet är därmed en plattform för kollektiv Låt oss inleda med Lee Raine och Andy Car- intelligens som biblioteken måste ta på all- vin. Vad hade de att berätta som har relevans var. Tiotals miljoner amerikaner, speciellt de för oss i biblioteksvärlden, och i synnerhet yngre, skapar och delar innehåll online. 28% för oss som arbetar med det livslånga läran- av tonåringarna och 12% av de vuxna har en det? Ganska snabbt kan man konstatera att egen blogg. Mer än hälften av tonåringarna det här med web 2.0 på ett avgörande sätt på- har en egen profil på någon social nätverks- verkar allas vårt sätt att inhämta, bearbeta och tjänst, t.ex. MySpace, och de hanterar i all- dela med oss av information och kunskaper. mänhet sina profiler på ett smart och ansvars- De sociala medierna tvingar oss att i grunden tagande sätt. förändra våra synsätt angående vem som äger informationen, hur kunskap produceras och Wikipedias läsare är välutbildade förmedlas. För näringslivet innebär givetvis Wikipedia används av 44% av ungdomarna. sociala medier nya möjligheter till effektiv och En stor andel av Wikipedias användare har gratis marknadsföring genom att låta kunder- hög utbildningsnivå och många försöker ve- na producera nytt innehåll – via t.ex. blog- rifiera informationen de hittar där, anting- gar, wikis, podcasting och videodelning. Kun- en online eller genom personer i sina sociala derna blir då inte bara innehållskonsumenter nätverk. Människors sociala nätverk fungerar utan även producenter av innehåll. Företagen därmed som viktiga resurser för faktagransk- kan därmed dra nytta av kundernas virtuella ning. En intressant reflektion i sammanhanget sociala nätverk för att öka sina marknadsan- blir då att om vi i biblioteken blockerar den delar och intäkter. publika tillgången till sociala nätverkstjänster Här har biblioteken mycket att lära; för (Instant Messaging, VoIP osv,) så blockerar vi att bättre marknadsföra sina tjänster, nå ut till samtidigt människors möjligheter att granska nya användargrupper och sist men inte minst: informationen via sina sociala nätverk. bjuda in användarna till delaktighet och enga- gemang i utvecklingen av bibliotekens tjäns- Utmaningar ter. Vad jag kan se finns här en oerhörd möj- Lee Rainie pekade på några viktiga utmaning- lighet för biblioteken att för en relativt billig ar som biblioteken och alla andra deltagare på penning ta tillvara ”the wisdom of the crowd”, den sociala webben står inför: höja kvaliteten på våra tjänster och stärka vår • Navigering - att lära oss gå från linjär till roll som plattform för livslångt lärande. Den icke-linjär navigering chansen får vi inte missa! • Kontext - att lära oss att se samband och sammanhang eftersom web 2.0 styckar Internet – en plattform för kollektiv upp informationen (”web 2.0 is disaggre- intelligens gating info”) Konferensens första keynote-speaker Lee • Fokus - att hitta ett sätt att ge plats för ef- Rainie, director för Pew Internet & American tertanke och djupare tänkande i en kultur Life Project, menade att Internet har blivit da- som förutsätter ”multitasking”. gens dator, dvs antalet människor som använ- • Skepticism - att lära oss att kritiskt värdera der Internet är idag nästan lika många som det information antal som använder datorer. Webben är idag • Etiskt handlande - att förstå reglerna i cy- en social plattform där människor kommu- berspace och dess villkor, t.ex. frågor rö- nicerar och delar information med varandra. rande det privata och det offentliga. 32
  • 3. InfoTrend 62 (2007)2 Web 2.0 – en revolution för de etablerade bloggosfären blir allt vanligare och större ton- medierna vikt läggs på s.k.nätverksjournalistik. Andy Carvin in- ledde sitt anfö- Demokratisering av ordet rande Using Soci- Varför, kan man undra, har då plötsligt de etab- al Media for Com- lerade medierna tagit till sig web 2.0? Flera fak- munity Engage- torer kan spela in, varav lönsamhet förstås är ment med att berätta om hur de nya sociala en. Andra kan vara möjligheterna att förbättra medierna i grunden förändrar stora etablerade journalistikens transparens, skapa en publik medieproducenter som NPR (National Public dialog samt öka kreativiteten. De sociala me- Radio), CNN (Cable News Network) and dierna har bidragit till en demokratisering av USA Today. Genom att ta till sig web 2.0-kul- ordet som de flesta nu tycks vara överens om turen och integrera dess normer om delande är av godo. Man talar idag om s.k. Open Pilo- och transparens på sina webbplatser söker des- ting vilket innebär att allmänheten får hjälpa sa företag hitta nya former för samhällsenga- till att skapa nya program genom att bearbeta gemang. programutkast innan programproduktionen. På National Public Radio pågår flera sådana Fokus på idéer och kreativitet – inte experiment, bl.a. Bryant Park Project (http:// tekniskt kunnande www.npr.org/blogs/bryantpark/). Andra exempel Web 2.0-revolutionen har lett till att männis- på etablerade medier som öppnat upp för an- kor idag kan fokusera på idéer och kreativitet vändargenererat innehåll är BBC, CNN och snarare än tekniskt kunnande när de vill få ut USA Today, som på sina webbplatser låter lä- sina budskap till en större publik. Det mest sarna kommentera och ladda upp egna bilder, kända sättet att snabbt sprida information en filmer och podcasts. masse är bloggandet. I början av bloggvågen chockades den traditionella journalistkåren “Did your know they are över att kreti och pleti plötsligt kunde skriva paying library staff to play and to do something they om i princip vad som helst, hur som helst och call Learning 2.0?” snabbt få ansenliga läsarskaror. Det grydde en Learning 2.0 misstro mellan etablerade journalister och de nya skribenterna i bloggosfären. Journalister ifrågasatte bloggares skrivmetoder och förmå- ga att förhålla sig opartiska i rapporterandet. Webben - allas angelägenhet! Skarp kritik riktades mot vad man menade var Vad har ny teknik med bibliotekariernas kärn- en växande mobbmentalitet i bloggosfären. kompetens att göra? Allt! Det menar Hele- Bloggarna å sin sida menade att det inte ne Blowers från Public Library of Charlotte gick att lita på de stora och ”gamla” medierna. Mecklenburg County som har satt igång en De uttryckte också en stark skepsis gentemot mindre folkrörelse med sitt radikala och spän- vad de menade var de traditionella mediernas nande personalutbildningsprogram Learning brist på respekt för allmänhetens visdom. Nu, 2.0. Istället för att som tidigare betrakta IT menar Andy Carvin, har detta ställningskrig som något förbehållet bibliotekens IT-avdel- mellan journalister och bloggare avblåsts. Idag ningar behöver vi förstå att webben numera är ser vi en tydlig tendens till ömsesidig förståel- allas angelägenhet. Just det - allas! Den sociala se. Samarbeten mellan etablerade medier och webben är här för att stanna och därmed bör 33
  • 4. InfoTrend 62 (2007)2 bokmärken online på den sociala bokmärkes- tjänsten Del.icio.us. Genom att personalen uppmanas att dokumentera sina framsteg på en egen blogg kan man gynna en delandekul- tur som leder till kollaborativt lärande genom ”Peer-to Peer Networking”. Traditionella personalutbildningar utgår ifrån det vi redan känner till medan Learning 2.0 handlar om att ta språnget ut i det okän- da och börja upptäcka framtiden, det vi ännu inte sett. Artikelförfattaren i en paus tillsammans med Helene Blowers. Foto: Janie L. Hermann Konkreta tips för lekfullt lärande Helene Blowers avslutade sin medryckande erfarenhet av web 2.0-tjänster vara en själv- och entusiastiska framställning med att ge oss klar del av alla biblioteksmedarbetares kärn- några konkreta tips på vägen: kompetens. • Förväxla inte lärande med utbildning Learning by doing • Bygg ett kompetensutvecklingsprogram Hur genomför man då denna kompetenshöj- för ”late-bloomers”. De som behöver ning bland teknikskeptiska biblioteksmedar- Learning 2.0 är inte de redan frälsta utan betare? Jo, genom ”learning by doing”, och de som hoppat på IT-tåget sent ”learning by playing” kombinerat med belö- • Kommunicera veckovis via 1.0-metoder, ningar. Tekniken ska erfaras praktiskt, det ska t.ex. muntligt eller via e-post vara roligt och det ska löna sig att kompetens- • Fokusera på upptäckter och uppmuntra utveckla sig. Traditionell personalutbildning, utmaningar menar Helene Blowers, leder inte nödvän- • Uppmuntra personalen att använda var- digtvis till lärande och därför bör de praktiska andras kunskap genom att samarbeta momenten lyftas fram i personalutbildningen. • Kom ihåg att det inte handlar om att bli Istället för att bara prata om webbtjänster ska accepterad och att göra saker “rätt”. Det istället personalen använda webbtjänsterna handlar istället om exponering. själva. • Praktisera transparens och radikalt förtro- ende 23 Things • Uppmuntra personalen hela tiden att le- På Public Library of Charlotte Mecklenburg ka!!! County och på ett femtontal andra amerikan- ska och australiska bibliotek – samt på Malmö Learning by playing stadsbibliotek - har man arbetat fram ett ut- Meredith Farkas är Distance Learning Librar- bildningsprogram kallat 23 Things där perso- ian vid Norwich University och författare till nalen får utföra 23 konkreta web 2.0-relate- ”Social Software in Libraries: building Col- rade uppgifter/ting som de fortlöpande doku- laboration, Communication and Community menterar på sin egen blogg. Det kan handla Online. Även hon pläderar för ”learning by om t.ex. att ladda upp bilder till Flickr, an- playing” . Det bästa sättet att lära sig något vända RSS-feeder eller att spara och tagga upp är via lek, och vad är bättre lämpat för lek än 34
  • 5. InfoTrend 62 (2007)2 sociala mjukvaror? Bloggar och wikis t.ex. un- vänd sociala nätverkstjänster som Face- derlättar konversationer för kollaborativt lä- Book och MySpace. rande. Vi är inte längre begränsade till e-post- • Ge biblioteket ett mänskligt ansikte. listor för att delta i diskussioner utan nu på- Använd Flickr för att visa vad biblioteket går konversationer överallt. Vi kan dra nytta handlar om. En bild säger mer än 1000 av ”the wisdom of the crowd”. Aldrig tidigare ord. har vi haft närmare till kollektivets samlade • Tillhandahåll tjänster för distansanvän- kunskap och lärande än idag. När en student dare. Fler och fler av våra användare är kör fast i studierna kan han eller hon snabbt virtuella och vi behöver nå dem också. An- be om råd av någon i sin kompislista på t.ex. vänd IM eftersom det är vad människor MSN eller Yahoo Messenger. Sociala bok- använder – istället för att försöka få dem märkestjänster som del.icio.us gör det möjligt att använda något nytt och okänt såsom att ta reda på vad andra har hittat, wikis kan speciell programvara för virtuell referens- användas t.ex. till att dela lokal information tjänst.Använd webcasts för att skapa ma- på konferenser etc. nualer istället för skärmdumpar och steg- för-steg-instruktioner (jfr Calgary Public Sociala medier skapar lust att lära - och Library) att dela med sig • Erbjud bibliotekstjänsterna där använ- Tack vare de social mediernas transparens och darna är. Skapa en MySpace profil. An- användarvänliga gränssnitt får vi lättare kon- vänd en MeeboMe-widget för att använ- takt med vår egen lust att skriva, skapa och daren ska kunna starta en IM-konver- dela med oss av vår kunskap: ”We can make sation direkt på webbplatsen, utan att a more human connection to people” Män- behöva registrera ett nytt IM-konto. An- niskor, även i näringlivet, skriver om det som vänd RSS-strömmar för att syndikera ditt verkligen gör dem passionerade. Allt detta innehåll till många olika ställen. gynnar inlärningen. • Använd kundernas kommunikationsvä- Tack vare RSS kan vi personifiera, dvs in- gar, erbjud t.ex. referensservice via SMS dividanpassa, våra informationskällor. Indivi- • Dra nytta av kollegors och kunders kol- den kan därmed utan större besvär skapa sin lektiva intelligens t.ex. genom att införa egen tidning (RSS-läsare) eller radiostation möjlighet att tagga och kommentera inne- (podcasting) håll i bibliotekskatalogen. Vad kan biblioteken göra? Bra att tänka på: Biblioteken måste börja leverera innehåll som • Undvik “teknolust” – tänk på behovet är anpassat för de plattformar och verktyg som först, välj därefter det bästa verktyget. Ställ människor använder. Hur kan vi göra det? frågor som ”Kommer det här att förbättra biblioteksservicen? Kommer användarna • Sprid information – blogga, använd RSS, verkligen att använda tjänsten? starta en wiki, använd del.icio.us, starta • Involvera all sorts personal i planering- podcasts en – inte enbart den tekniskt kunniga per- • Få användar-feedback genom att starta sonalen, utan alla dem som kommer att konversationer, t.ex. via en blogg. Lämna använda och marknadsföra verktygen. kommentarfunktionen öppen så att män- • Involvera IT-avdelningen i planeringen niskor kan tycka till om biblioteket. An- redan från start. 35
  • 6. InfoTrend 62 (2007)2 • Lek med tekniken! att förbättra biblioteksservicen och stärka bib- • Lita på dina användare, lär av dem – var liotekens roll i Internetanvändarnas, speciellt inte rädd för kommentarerna de kan tän- de yngres, liv. kas publicera. Web 2.0 handlar om totalt Alliance & Charlotte Libraries var de för- förtroende (”radical trust”) och om vi inte sta biblioteken som började bygga en närva- har det så går vi miste om värdefull använ- ro i Second Life. Alliance Information Archi- darmedverkan pelago har idag över 5000 besökare per dag • Tänk hållbarhet och uthållighet. Före- och man erbjuder bl.a. virtuell referensservice, ställ dig att att tjänsten kommer att finnas möten, bokprat, utställningar (mycket popu- under många år. lära!), workshops och utbildningar. Den virtu- • Tänk ut en policy, t.ex. för publicering av ella världen används här alltså som ett verktyg kommentarer. för e-learning, upplevelser, marknadsföring • Marknadsför funktionalitet, inte tek- och communityskapande. Genom att befin- nik. Användarna bryr sig om det som na sig i Second Life vill man vara där både verktyget kan leverera, inte tekniken. bibliotekens användare och icke-användare är. Man försöker helt enkelt värna om det offent- liga rummet i den virtuella världen. Det finns Get a second life! få offentliga platser i Second Life som är öpp- Det talas idag allt oftare om virtuella 3D-värl- na för alla. Här kan biblioteken göra skillnad dar som nästa generation Internettjänster. genom att erbjuda öppna och offentliga mö- Istället för att bygga webbplatser som enbart tesplatser. För bibliotekarierna innebär pro- representerar produkter eller tjänster, varför in- jektet ett sätt att bryta ny professionell mark, te bygga virtuella världar som verkligen före- här får man tillfälle att bekanta sig med fram- ställer det som företaget eller organisationen tidens webbgränssnitt: 3D-webben. Det är vill visa och/eller marknadsföra? också ett utmärkt tillfälle till nya möten med Tjänster som Second Life, Active World bibliotekarier över hela världen. Efter flera års och World of Warcraft har tagit fasta på det- arbete med biblioteksservice i Second Life kan ta och erbjuder vem som helst att köpa och Allience & Charlotte Libraries konstatera att bebygga mark i virtuella 3D-miljöer. Second medborgare i virtuella världar verkligen vill ha Life är den mest befolkade virtuella världen ett bibliotek. Folk frågar efter böcker även i en med över 6 miljoner registrerade ”invånare”. virtuell värld! Second Life är dessutom roligt Förutom Second Life ligger stora aktörer som och varför skulle inte bibliotekarier få ha kul? Sony och Google i startgroparna för att med Vad kan då Second Life tillföra det livs- Playstation respektive Google Maps som bas långa lärandet? Massor, tänker jag. På blog- erbjuda sina användare att bygga en virtuell gen Digitization 101 (http://hurstassociates. närvaro. blogspot.com/search/label/Second%20Life) Under föreläsningen Get a Second Life: summerar en grupp konferensdeltagare sina Library Services in a Virtual World (Lori Bell: tankar kring Second life, de konstaterar bl.a. Alliance Library System, Tom Peters: TAP In- att biblioteksnärvaro i Second life kan formation Services, Kelly Czarnecki och Matt Gullett: PLCMC) fick vi en inblick hur man • möjliggöra nya samarbeten mellan t.ex. i bibliotekssystemen Alliance & Charlotte Li- bibliotek, muséer, utbildningsanordnare braries har tagit sig an uppgiften att börja för- och återförsäljare som inte vore möjliga i stå och utnyttja den senaste 3D-tekniken för den verkliga världen 36
  • 7. InfoTrend 62 (2007)2 • bli en ny plattform för distansundervis- Backchannels – Vad twittrar du om? ning Vad skulle en konferens i sann web 2.0-anda • tillgängliggöra bibliotekens osynliga och vara utan s.k. ”backchannels”*? Förutom att bortglömda specialsamlingar för använda- följa de rikliga RSS-strömmarna från konfe- re utanför närområdet rensdeltagarnas egna bloggar - samt publicera • förstärka bibliotekariernas framtida vägle- ett och annat bidrag på min egen blogg Bibl. dande roll i lärandet (”facilitators”) se – testade • underlätta samarbete och utbyte av källor, jag att ge mig idéer och expertkunskap in i konferen- sens twittran- de. Twitter är When Learnie met Vesta en tjänst for Ett bit in i föreläsningen tyckte jag att det var one-liners (jfr dags för lite action: med hjälp av min laptop den svenska loggade jag in på Second Life - via min avatar ”www.onelinr.com) besläktad med chatt och ”Learnie Allen” IM. Där kan man i realtid - via mobilen, web- Väl där ben eller via IM (t.ex. MSN eller Gtalk) - följa inne telepor- ett konversationsflöde som svarar på den enkla terade jag mig frågan ”Vad gör du nu?” Via twitter skapades till referens- under konferensdagarna en spännande un- disken på den derström av användargenererat innehåll som virtuella bib- fortlöpande kommenterade och komplettera- lioteksön Info de föreläsarnas insatser. Web 2.0 i praktiken Island. Dit ha- alltså! Min uppskattning var att av cirka 1000 konferensdeltagare var vi ungefär 30-40 blog- gare och kanske 15-20 ”twittrare”. En liten rännil alltså på kanske totalt 3-4 %. Jämför detta med USA:s befolkning i stort där 28% av ungdomarna och 12% av de vuxna har en de, visade det sig, även ”Lebachai Vesta” sökt egen blogg. Det kommer att bli mycket int- sig. Hon satt längst bak i samma föreläsnings- ressant att följa utvecklingen på komman- sal som jag. de konferenser i biblioteksvärlden. Kommer Lebachai Vesta och jag ställde oss vid re- allt fler att delta i backchannel-diskussioner? ferensdisken och väntade på att föreläsarna Kommer det att bli mindre snack och mera skulle köra en demo i Second Life men till vår verkstad, så att säga? Vilka konsekvenser får förvåning gjorde de aldrig det. Varför? Visst hade det gett en extra krydda åt anrättningen * Backchannel is the practice of using networked om alla konferensens avatarer hade varit in- computers to maintain a real-time online conversa- loggade i Second Life under föreläsningen? tion alongside live spoken remarks. (…) The term Och projicerade på storbildsskärm? ”backchannel” generally refers to online conversa- tion about the topic or the speaker. Occasionally Kanske slipper Learnie Allen och Lebachai backchannel provides audience members a chance Vesta vänta förgäves vid den virtuella referens- to fact-check the presentation. (http://en.wikipedia. disken vid nästa stora 2.0-konferens? :-) org/wiki/Backchannel) 37
  • 8. InfoTrend 62 (2007)2 det i så fall för själva konferensformen? Jag ferensdagen pågick febril aktivitet på sociala kan inte låta bli att tänka att bibliotekskon- nätverkstjänster som LinkedIn och Facebook, ferenser – i likhet med många andra ”vuxna” de nordiska ”Twitter”-tjänsterna Onelinr.com och etablerade konferenser – fortfarande dras och Jaiju.com, konferensbloggen, Flickr, pod- med en web 1.0-liknande problematik. Det casts, videotjänster etc. finns en tendens att underskatta värdet av det På KTH praktiserade man med andra ord ”inofficiella” konferensinnehållet, dvs de in- det som vi på Computers in Libraries 2007 formella konversationerna under och mellan mest bara pratade om. Learning by doing och föreläsningarna, bloggandet etc. Arrangörerna learning by playing med andra ord. När ska vi i av Computers in Libraries 2007 tog förvisso biblioteksvärlden börja praktisera det vi pratar tydliga initiativ för att uppmuntra delaktig- om? När är det dags för verkstad? När kom- het t.ex. genom att lägga upp en officiell kon- mer Bibliotek 2.0, inte bara i teorin utan i ferenswiki där alla deltagare kan bidra med praktiken? När verkligheten sprungit förbi oss kommentarer och tips. Mycket lovvärt initia- och det är dags för Bibliotek 3.0? tiv, men på vilket sätt syntes det på själva kon- Det jag framförallt tog till mig under dessa ferensen? Inte alls. Jag saknade en synlig repre- intensiva, spännande och lärorika konferens- sention av deltagargenererat innehåll i form av dagar kan slutligen sammanfattas så här: digitala anslagstavlor, bildskärmar som proji- cerar upp nyhetsströmmarna från bloggar och Wisdom of the crowd! andra backchannels. De sociala medierna har en viktig roll i det Två dagar innan CIL 2007 hände något int- livslånga lärandet. De skapar både lust att lära ressant i Stockholm, en händelse som kan ses och lust att dela med sig. som en tanke: En grupp asiatiska gäststuden- ter på KTH anordnade en kostnadsfri konfe- Webben är allas angelägenhet! rensdag, Hej 2007, med syftet att låta olika int- Learning 2.0 är att våga ta språnget mot det ressenter inom web 2.0-branschen mötas och okända och tillsammans lära sig hantera fram- utbyta idéer med varandra. Efter en förbere- tiden. delsetid på bara 30 dagar hade dessa studenter - genom effektiv nätverksmarknadsföring och Släpp användarna loss - det är web 2.0! smart användning av sociala medier – lyckats Vi måste våga möta användarna där de finns, mobilisera ett ansenlig mängd föreläsare och dvs använda kanaler och verktyg som de redan deltagare samt ordnat med lokaler och utrust- använder. Låt användarna vara med att skapa ning. Allt gratis. Före, under och efter kon- innehåll. 38