Idé, upplägg och svenska texter till en bok riktad till unga kvinnor i samarbete med organisationerna RFHL, KSAN och FSUM.

1. En litEn bok om stora
K NSL R
Piller kan inte bota allt
27

2. Du har just öppnat
en viktig bok!
F
örr ansågs män vara finare och bättre än kvinnor.
Män hade rätt till alla känslor medan kvinnor var
en enklare sorts människor med en mindre hjärna
som inte kunde rymma alla de känslor som männen
hade. Kvinnor med starka känslor ansågs onormala och sjuka.
Idag vet vi bättre. Pojkar och flickor, killar och tjejer, män och
kvinnor – alla har samma uppsättning känslor. Men fortfarande
är samhället ofta mindre tillåtande mot flickors, tjejers och
kvinnors känslor. Vi får inte prata eller skratta för högt, inte
tappa kontrollen eller skrika. Och fulla tjejer är sämre än fulla
killar. Tjejer döms hårdare än killar. En tjej som haft sex med
någon kallas ”hora” medan en kille är en ”player”.
Ett sätt att försöka kontrollera känslor är att medicinera
mot dem. Det kan vara nödvändigt i vissa lägen, men de flesta
känslor har inte med sjukdom att göra. Känslorna försvinner
inte med hjälp av lugnande eller antidepressiva läkemedel. Inga
piller kan bota de känslor och upplevelser man inte vill ha och
de tar inte heller bort orsakerna till att känslorna finns. Därför
behöver den som medicinerar även få möjlighet att prata om
sina känslor.
Sedan år 2000
Inga pIllEr kan har läkare skrivit
bota dE upp- ut cirka 110 %
lEvElsEr man mer lugnande
IntE vIll ha. och cirka 300 %
2

3. mer antidepressiva läkemedel till flickor mellan 15 och 19 år
jämfört med åren innan. Det finns ingen anledning att tro att
så många fler av oss bär på psykiska problem som behöver
medicineras. Dagens tempo är högt. Kanske är det så att det
inte anses okej att ha en grå dag, att inte alltid orka med eller
vara på topp. Det tycks också finnas färre vuxna som vill lyssna
och kan stötta när någon inte har det bra.
En lItEn bok om stora känslor vill hjälpa dig att hitta
ord för dina olika känslor. Alla är vi tänkande varelser och
tankarna styr en stor del av vad vi gör. När du förstår dina
känslor kommer du också att förstå dig själv och din omvärld
lite bättre. Den som har det svårt mår bättre av att lära sig
att bita ifrån hellre än att bita ihop! Att förändra sin situation
är viktigare än att dämpa och döva. Det behöver vi alla kunna,
oavsett om vi är unga eller gamla. Det tar tid och är inte helt
lätt. Men det går!
blI sams mEd dIna känslor! Även om du känner dig
förtvivlad idag behöver du inte känna likadant i morgon. Känslor
kommer och går. Tonårstiden är en period i livet när känslorna
är oerhört starka. Lite längre fram i livet kommer de inte att
kännas lika våldsamma allt eftersom du lär dig att hantera
dem. Dina känslor är ditt sätt att uppleva livet. Man kan inte
medicinera bort livet!
Stockholm i februari 2010
Sonja Wallbom Leena Haraké Lotta Partby
3

4. Innehåll.
Piller 06
Stress 11
Självförtroende 16
Att börja om 24
Vänner 26
Lögner är förrädiska 29
Känslor 31
Är jag flata? 33
Ledsen 34
Sorg kan nog döda 38
Rädd 40
Jag kände mig död 45
Ångest 46
Skam 50
Jag är ingen hora! 54
Skuld 56
Om ändå någon kunde se mig! 60
Arg 62
Hat 66
Kärlek 70
Glad 76
Hon är min glädje 82
Det finns hjälp att få! 83

5. Du är unik!
dEt fInns IngEn som du. Ingen som ser likadan ut,
ingen som har samma röst, ingen som rör sig exakt
likadant, ingen som har dina erfarenheter, ingen som kan
det just du kan.
Det finns ingen som är bättre än du.
Det finns ingen som är finare än du.
Det finns ingen som kan ersätta dig.
allt du är utgör hEla dIg: En mycket speciell männi-
ska. Allt du gör är normalt. Allt du känner är normalt. Alla
dina känslor är normala – även om du inte tror det.
Men det märkliga –
och helt fantastiska – är
att samtidigt som vi alla
”Försök alltid
är fullständigt unika som
att vara den
individer är vi alla väldigt
allra bästa
lika varandra som män-
niskor! Så du ska veta att
versionen
du inte är ensam om det av dig själv.
du känner. Även om ingen Aldrig en halvbra
kan känna just precis version av
som du. någon annan.”
Judy Garland,
amerikansk sångerska
och skådespelerska

6. Piller är inte alltid
den bästa hjälpen.
D
et är verkligen inte lätt att vara tonåring och på
väg att bli vuxen. Man far in i och ut ur känslor med
tokfart och hinner inte alltid ens fatta vad som sker.
Ena sekunden mår man jättebra och nästa sekund
är allt totalt hopplöst och nattsvart.
Hela livssituationen kan ibland vara svår: Det är jobbigt
hemma, lärarna begriper ingenting, det mobbas i klassen, man
känner sig totalt sviken och ensam och kan inte påverka det ett
enda dugg.
Det är inte heller givet att man har någon klok person i sin
närhet som kan stötta och trösta. Eller hjälpa till när man inte
kan påverka sin situation för att man inte är myndig eller för att
man inte har tillräckligt med erfarenhet för att veta hur man ska
göra. Ofta vet man inte heller vem man kan vända sig till.
kanskE dEt är I dEt lägEt man går till doktorn för att
få hjälp. Det vanligaste är att gå till skolsköterskan, till vård-
centralen eller till en ungdomsmottagning. Det är inte
ovanligt att mamma eller pappa bokar tid hos en läkare för
att de inte orkar med sin tonåring. De önskar sig inget hellre
än att få tillbaka
sin snälla, gulliga
dEt är IntE flicka som hon
gIvEt att man var innan
har någon som hon kom in
kan trösta. i puberteten!
6 NSnälla flickor kommer till himlen. Andra flickor kan komma hur långt

7. Ofta, ofta har flickor fått medicin för att någon annan inte
mår bra! I synnerhet om mamma eller pappa själva har problem
eller tycker livet är jobbigt på något sätt. Om doktorn då skriver
ut lugnande piller eller antidepressiva mediciner blir det kanske
lugnare hemma. Och precis det vill hela familjen ha – utom
kanske du?
Det finns lägen i livet när du kan
behöva mediciner för att känna lugn, Tänk på:
för att få sova eller för att slippa ha Är det för din
ont. Under en begränsad tid kan det skull eller för
vara okej att ta lugnande mediciner någon annans
eller sömnmedel, men du ska inte ta som du får lug-
dem under längre perioder. Innan du nande piller?
får medicin ska du ta först reda på
om det verkligen är det bästa alter-
nativet. Man ska inte medicinera bort sina känslor. Dessutom
förändrar ju inte mediciner verkligheten. Den finns där ändå.
om läkarEn vIll skrIva ut mediciner till dig, fundera lite på
vad du tycker om det. Antidepressiva mediciner eller lugnande
tabletter kan hjälpa dig men de har också biverkningar som du
nog inte vill ha. Se faktarutan på sidan 55, där har vi räknat upp
en del. Alla får inte alla biverkningar, men de flesta får några. Vi
vill att du ska vara medveten om vad som kan hända.
ssrI-prEparat (se faktarutan på sidan 55) dämpar stora
känslosvängningar, du blir inte lika förtvivlat olycklig och inte
heller lika underbart glad. Du blir jämnare i humöret. Observera
att det tar några veckor innan dessa preparat får effekt – om de
får effekt överhuvudtaget – och under tiden kan du uppleva olika
former av obehag, svagare eller starkare.
För vissa personer ger dessa medel lindring, men inte för alla.
som helst. Helen Gurley Brown, redaktör för tidningen Cosmopolitan i 32 år. 7

8. Om du fortfarande har obehag efter flera veckor bör du sluta för
då fungerar antagligen inte medicinen för dig. Biverkningarna
av SSRI-preparat tycker många är värre än de humörsväng-
ningar man hade innan medicinerna. Detta är också en anledning
att sluta med dem.
lugnandE mEdIcInEr (se den översta faktarutan på sidan
44) kan till en början kännas bra men effekten minskar snabbt.
Efter en kort tid måste du öka dosen för att få den effekt du
hade i början. Även med dessa preparat förändras dina känslor
och du kan få besvärliga biverkningar. Det kan vara svårt att
veta om du faktiskt mår sämre psykiskt eller fysiskt av dig själv
eller om det beror på tabletterna. Det finns också en risk att du
får andra tabletter, högre doser eller en kombination av olika
sorters tabletter för att lindra dessa biverkningar. Det är ingen
bra metod.
smärtstIllandE mEdEl eller värktabletter kan också
skapa beroende. De kan tyvärr också ge smärta, det vill säga
de skapar nytt ont i stället för att lindra det onda du hade
från början. Det är en fälla att se upp med, eftersom det mest
naturliga är att ta mer smärtstillande när det gör ont.
hur ska man kunna vEta när man ska ta mediciner eller
inte? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Om du kan
förklara hur du mår och berätta om din situation kan en kunnig
person hjälpa dig.
Ska du ha medicin
läkarEn som ska det vara vid
skrIvEr ut ska rätt tillfälle och
hålla kontakt med rätt dos. Och
mEd dIg. din läkare ska
8 NDu kan bara göra ditt bästa. Paula Abdul, jurymedlem i American Idol.

9. hålla kontakt med dig och följa upp vad som sker med dig och
hur du mår. Det är absolut inte acceptabelt att du bara får ett
recept i handen och sen adjö!
Om ditt liv känns svårt är det allra bästa om du kan hitta
någon som kan lyssna på dig och ge dig stöd, tröst och goda
råd. Du ska inte behöva vakna upp en dag och känna dig som
en främling för dig själv för att du inte har fått hjälp utan bara
mediciner. (På sidan 83 hittar du exempel på vart du kan vända
dig.)
många är vana vId att få piller av doktorn så snart de
känner sig det minsta sjuka. Tänk på alla gånger när du har
fått en antibiotikakur mot någon infektion. Eller när du har tagit
värktabletter. Alla vill vi att det ska gå fort att bli frisk. Men man
kan inte ta medicin mot att bli vuxen! Det är mycket viktigare
att du lär känna dig själv allt eftersom du blir äldre. Det tar
tid. Här gäller det att ha lite tålamod – och kunna lita på kloka
vuxna.
?
Hur mycket medicin är för mycket?
Du ska bara ta exakt den dos som doktorn ordinerar. Hur
stor den är står på medicinförpackningen.
9

10. Bra att veta: Vad är missbruk?
Missbruk är när man gång efter gång ställer till det för sig
genom att använda ett beroendeskapande läkemedel (läs:
drog) på helt fel sätt. Man tar t ex för många tabletter som
gör att man tappar kontrollen över sina handlingar. Det kan
ge problem med polisen, socialtjänsten, jobbet eller skolan.
Missbruk är också när man fortsätter med drogen trots
att man vet att det är stor risk för fysiska skador på t ex
lever, njurar, hjärta och hjärna.
Bra att veta: Vad är beroende?
Beroende är när man inte kan vara utan sin medicin och
fortsätter med ett invant mönster. Antingen vänjer man sig
vid dosen (toleransutveckling) och behöver hela tiden ta en
större dos för att få effekt. Eller så minskar effekten men
man fortsätter ändå att ta läkemedlet som förut.
När man inte tar medicinen kan man få abstinenssymtom
som t ex hjärtklappning, svettning, darrningar, ångest,
minnesstörningar, känslosvängningar och sömnsvårigheter.
10

11. Stress är inte farligt.
S
tress är naturligt, både hos människan och djuren.
De stresshormoner som kroppen utsöndrar är till
stor nytta när vi känner oss hotade eller då vi måste
anstränga oss lite extra. Det är inte farligt att vara
stressad – bara man inte är det hela tiden. Får man inte vila kan
man till slut bli helt utmattad.
Vi kan bli lika stressade av att ha för lite att göra som att ha
för mycket att göra.
om kravEn på oss blIr för höga ökar stressen snabbt.
Antingen är kraven verkliga eller så tror vi att andra kräver
mycket mer av oss än vad vi klarar av. Ofta ställer vi också
väldigt höga krav på oss själva. Därför är det viktigt att tänka
efter varifrån kraven kommer och vad vi kan göra för att minska
dem. Utan stress skulle ingen få något gjort. Men man ska inte
stressa i onödan!
när du är strEssad kan du ha svårt att koncentrera dig.
Du har bråttom med allt, vet inte var du ska börja och det känns
omöjligt att ta det lugnt. Du kan knappt sitta still, känner dig
rastlös, du sover kanske dåligt och har ont i magen. Orsaken
kan vara antingen något negativt eller positivt som du har
framför dig.
Är du orolig inför
posItIv strEss ett prov i skolan
är lIka tuff för känns stressen
kroppEn som obehaglig
nEgatIv strEss. – det kallas
11

12. negativ stress. Kanske är du rädd för att inte vara påläst eller
så tycker du att ämnet är svårt. Ska du på första dejten med
någon du verkligen gillar känns stressen mer som spänd
förväntan, pirrighet och ”fjärilar i magen” – det kallas positiv
stress. Det är lättare att stå ut med positiv stress – men den är
lika påfrestande för kroppen som negativ stress.
om du ofta kännEr dIg stressad kan du behöva göra något
för att känna dig lite lugnare. Eller snarare inte göra någonting
alls. Man måste verkligen inte göra något hela tiden. Det är hälso-
samt och skönt att bara vara, utan några krav eller måsten.
?
Måste det vara ett problem
om jag är beroende?
Att vara beroende betyder att man inte kan avstå från att
ta sin medicin. Du kanske inte har några direkta problem som du
märker av, men din kropp påverkas! Så om du kan låta bli medi-
cinen är det absolut mycket bättre för dig på sikt.
En del kan känna en hel del obehag av beroendet, de mår
dåligt och känner av allt från yrsel, koncentrationssvårigheter,
sömnproblem och hjärtklappning till ångest – som medicinen
framkallar.
12

13. n Hur stressad är du?
1. Är du stressad just nu? Försök pricka in din stressnivå på
skalan här nedanför.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Lugn Lagom aktiv Stressad
2. När kände du negativ stress senast? Vad var det som
gjorde dig stressad? Hur kändes det?
3. När kände du positiv stress senast? Vad var det som
gjorde dig stressad? Hur kändes det?
13

14. 4. Hur känner du dig just nu?
q Jag är glad.
q Jag är rastlös.
q Jag är lättirriterad.
q Jag är spänd.
”Stress är ett till-
stånd där man inbillar
sig att allt är akut.”
Natalie Goldberg,
amerikansk författarinna
14

15. 15

16. Alla mår bra av ett
gott självförtroende.
S
jälvförtroende är att tro på sin egen förmåga. Att
ha ett gott självförtroende betyder att man vill göra
saker, att man vågar prova sådant man inte gjort förut.
Man kan ha bättre självförtroende för vissa saker och
sämre självförtroende när det gäller annat.
Självförtroendet påverkas framför allt genom bekräftelse
från andra. Får vi höra att vi är bra mår vi bättre, och får vi höra
att vi är dåliga mår vi sämre.
självförtroEndEt går upp och ner och det varierar ofta
från dag till dag. Det är naturligt och något vi behöver komma
ihåg.
När man är ung är det vanligt att man känner sig osäker i
vissa situationer och många har ett svajigt självförtroende.
När självförtroendet är som lägst tror man att man inte duger
till någonting. Kanske har du ibland tänkt att du inte klarar av
att göra vissa saker eller känt att ingen någonsin kommer att
älska just dig?
Konstigt nog kan allt vara helt annorlunda nästa dag och det
mesta kännas mycket bättre. Det är också helt normalt.
Ditt självför-
troende är något
trolIgEn är du du själv kan träna
mEr krItIsk mot upp. Och det
dIg själv än är faktiskt inte
mot vännErna. särskilt svårt –
16

17. men du måste vara envis! Det handlar inte om att göra om dig
för att du ska bli duktigare eller snyggare i andras ögon. Du är
jättebra precis som du är. Men med bättre självförtroende kom-
mer du att se på dig själv med vänligare och mer positiva ögon.
Troligen är du mer kritisk mot dig själv än mot dina vänner.
Vad är självkänsla?
a Självkänsla är insikten om vem man verkligen är innerst
inne. Att man duger och är värd att bli älskad precis som
man är, utan att behöva vara duktig.
a Självkänslan grundläggs när man är ett litet barn.
a Att ha god självkänsla handlar om att utgå från det man
själv anser vara viktigt och ta hänsyn till sina egna behov.
a Självkänsla är ditt eget värde sett ur dina egna ögon.
a Även självkänslan går att påverka även om den är
svårare att bygga upp än självförtroendet. Ofta behöver
man hjälp av någon klok vuxen.
17

18. n Hur har du det
med självförtroendet?
1. Hur är ditt självförtroende just nu när det gäller skolan/
arbetet? Försök att pricka in på skalan nedan.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Lågt Lagom Högt
2. Hur är ditt självförtroende just nu när det gäller ditt
privatliv? Försök att pricka in på skalan nedan.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Lågt Lagom Högt
18

19. n Skriv 3 bra saker!
Den här övningen kan du göra för att bygga upp ditt självför-
troende. Kom ihåg att självförtroende byggs inifrån dig själv.
Därför är den här övningen bara för dig och ingen annan. Så nämn
den inte för någon (om det inte är någon du verkligen litar på) och
prata inte heller om den på någon blogg.
gör så här: Varje kväll under minst två veckor ägnar du 5-10
minuter åt att tänka på positiva saker som har hänt under dagen.
Innan du går och lägger dig väljer du ut och skriver ner 3 saker
som du har gjort, i den här boken eller i en annan anteckningsbok.
De 3 sakerna kan vara:
a I morse kom jag i tid till första lektionen.
a Jag bad min lärare om hjälp med matten.
a Jag ringde Shirin och frågade om hon ville gå med mig
på bio.
som du sEr bEhövEr dEt IntE handla om stora saker. Bara
sådant som du inte brukar göra eller sådant som du vanligtvis
inte lägger märke till att du faktiskt gör. (Skulle du missa en kväll
är det okej, fortsätt bara nästa kväll som vanligt.)
Om du varje kväll skriver ner 3 saker har du efter bara två
veckor skrivit ner mer än 40 positiva saker om dig själv. De är
ett klart bevis på att du både vågar och klarar mycket mer än du
kanske tror.
Det här är det första steget mot ett bättre självförtroende.
Sakta men säkert kommer du att våga tro mer på dig själv!
plats för anteckningar
19

20. 20

21. 21

22. n Saker jag tycker om att göra
Skriv ned 15 saker som du tycker om att göra (t ex jag tycker
om att gå i skogen, jag tycker om att lyssna på musik med
mina kompisar, jag tycker om att kramas med min pojkvän/
flickvän, jag tycker om att… ). Börja varje mening med ”Jag
tycker om att...”.
”Vi ser inte
saker som de
är. Vi ser dem
som vi är.”
Anaïs Nin, fransk-
amerikansk förfat-
tarinna känd för sina
dagböcker och erotiska
noveller
22

23. Bra att veta: Abstinenssymtom
Abstinens är olika fysiska eller psykiska obehag som kan
uppstå när man plötsligt slutar ta en drog, oavsett om det
t ex är piller eller alkohol.
Bra att veta: Toleransökning
Ökad tolerans är att man känner att man vill öka dosen. Det
här behovet varierar mellan olika individer. Man ökar dosen
för att få samma effekt som i början när man tog medicinen.
Toleransökning beror troligen på att receptorerna (läs: mot-
tagarna) i hjärnan blir avtrubbade och inte längre reagerar på
läkemedlet.
?
Vad gör jag om jag får panikångest?
Kom ihåg att en panikattack absolut inte är farlig, även om
den kan vara väldigt obehaglig. Det är inte så lätt när man
är väldigt orolig men försök att andas lugnt några gånger. Om du
andas riktigt djupt, ända ner i magen, bör du känna en lättnad. Gör
så här några gånger i rad:
Andas in djupt, håll andan och räkna till 5.
Andas ut långsamt och räkna till 2.
23

24. J
Att börja om.
ag har svårt att läsa och skriva. Fast jag är inte
alls dum. Det vet jag. Men i min förra skola var det
många som trodde det. Det blev som en stämpel
som gjorde att jag höll mig undan från de andra i
klassen. Det var hemskt att vara ensam och ingen
lärare verkade vilja hjälpa mig.
Först i sexan fick jag veta att jag hade dyslexi.
när jag skullE börja sjuan flyttade hela familjen så jag
fick börja i en ny skola. Min pappa talade med skolan så de visste
att jag behövde stöd. Från första dagen kände jag att en helt
ny tid började i mitt liv. Jag kunde börja om på nytt och kunde
släppa hela min gamla, trista historia. Det var enormt skönt!
IngEn troddE längrE att jag var korkad, jag fick hjälp på
lektionerna så att jag lärde mig massor av nya saker. Jag fick till
och med en egen dator. Med den var det mycket lättare att läsa
och skriva, inte minst för att den ju stavar själv när man skriver.
Sanna, 17
24

25. Bra att veta: Tjejer och lugnande medel
Det är vanligare att tjejer och kvinnor använder lugnande
läkemedel eller sömnmedel jämfört med jämnåriga män.
Män ”medicinerar” sig oftare med alkohol i känslomässigt
svåra eller stressiga situationer – och allt fler kvinnor har
börjat göra detsamma.
Många tjejer får läkemedel av sina föräldrar, främst av
sina mammor. Lugnande mediciner och sömnmedel bör
skrivas ut av läkare som har koll på vad patienten behöver.
Läkemedlen bör följas upp, det räcker inte att bara få ett
recept i handen.
Det allra bästa är om man kan kombinera medicinerna
med samtal hos t ex en kurator på vårdcentralen eller ung-
domsmottagningen.
?
Jag är jätterädd för att få panikångest
igen. Vad kan jag göra föra att slippa?
Det värsta är faktiskt din rädsla för att du ska få en ångest-
attack igen. Den är mycket värre än ångesten i sig. Den bästa
hjälpen är samtalsterapi. Där får du verktyg som hjälper dig att
hantera ångesten. Antidepressiva läkemedel, d v s SSRI-preparat,
har också effekt men de tar man under längre tid. Kan du låta bli
det ska du definitivt försöka göra det!
25

26. Alla behöver vänner.
K
ompisar, kamrater, vänner, bästisar. Det är viktigt
att ha människor omkring sig som man verkligen
gillar och trivs med. Tillsammans med kompisarna
kan man ha en massa kul. En riktigt god vän är
någon man kan prata med om det mesta – även om sina
hemligheter – och annat som känns svårt.
dEt sägs Ibland att man måste vara en vän för att få en
vän. Det ligger mycket i det, för vänskap bygger på att man litar
på varandra. Goda vänner är ärliga och säger till när man har
gjort något bra, men också när man har gjort något mindre bra.
Det är viktigt att få både uppmuntran och kritik. Vänskap handlar
om att ge och ta, att båda parter får det de behöver och mår bra
i varandras sällskap.
vIssa vännEr gör man sakEr tillsammans med. Man har
ett gemensamt intresse som idrott, kläder eller musik. Andra
umgås man kanske mest med för att få prata – om tjejer, killar,
föräldrar, sex, kärlek, skolan och mycket annat.
Att prata om stort och smått är viktigt för det är tillsammans
med andra man utvecklas och lär sig förstå vem man är.
Samtidigt lär man sig hur andra människor tänker och känner.
Så ägna tid åt
dina vänner och
dEt är vIktIgt bry dig inte om
att få bådE någon säger ”tjejer
uppmuntran gör ingenting, de
och krItIk. pratar bara”.
26 NDet viktigaste är att vara vän med sig själv. Utan den vänskapen kan

27. Om du ibland inte mår så bra, om det t ex är problem hemma
eller i skolan, kan det vara svårt att veta vem du ska prata med.
Alla sina hemligheter vill man kanske inte dela med vännerna.
Och det måste man inte!
Men det är också svårt att hålla inne med sådant som känns
väldigt viktigt. Då är det bra om du försöker leta rätt på någon
annan som du känner förtroende för. För även vuxna är ju bra att
ha som vänner. Vem vet, kanske har de också varit med om det
du just nu går igenom.
har du fundErat på vIlka vuxna du ser som dina vänner?
Kanske mamma eller pappa, en släkting, någon kompis förälder,
en granne eller en lärare?
Om du har ett speciellt problem som du behöver prata med
någon om kan du vända dig till skolsköterskan eller kuratorn.
De är proffs och har dessutom tystnadsplikt! Det betyder att de
inte får prata med någon annan om det du berättar, inte ens dina
föräldrar.
man inte vara vän med andra. Eleanor Roosevelt, amerikansk presidentfru. 27

28. n Fundera kring vänskap
1. Vad är vänskap för dig, hur är en god vän?
2. Det kan vara bra att vänner har gemensamma intressen.
Om du skulle söka nya vänner, hur skulle du beskriva vad
du är intresserad av?
3. Var söker du nya vänner? På internet, i klassen, på ungdoms-
gården? Finns det någon klubb eller förening där du bor som
kan intressera dig?
28

29. O
Lögner är förrädiska.
m jag frågar dig om du någonsin ljugit skulle du
svara nej. Där är den första lögnen! Sen kom-
mer självförnekelsen, att jag bara döljer vissa
delar. Men jag har absolut inte ljugit.
Ljuga är en skam. Man skäms över sin familj,
över sig själv, över att man har gjort fel. Varför ljuger man då?
man hamnar I En ond cIrkEl, tror att man blir mer
accepterad genom lögner. Att man inte duger som man är. Jag
ljög om min uppväxt. Jag är en typisk skilsmässounge, det var
ett ständigt kaos hemma. Pappa låg på soffan och mamma var
aldrig närvarande även om hon var hemma.
jag sa längE tIll andra att jag hade världens bästa
föräldrar. Varför? Jo, för jag skämdes! Skämdes för att jag aldrig
åkt på semester utomlands, för att jag hade föräldrar som var
skilda.
dEn största sannIngEn om lögner är att man ljuger för sig
själv genom att ljuga för andra. Lögner är förrädiska ting, man
tror att man har kontroll över dem, men det är snarare tvärtom.
Emilia, 16
29

30. Bra att veta: Biverkningar
Alla läkemedel har biverkningar. Det betyder att förutom det
de är tillverkade för att hjälpa till med finns det sidoeffekter
som inte alltid är positiva.
Vill du veta mer om biverkningar för just den medicin du
tar, läs på bipacksedeln som följer med förpackningen, fråga
din doktor eller titta i FASS. Det är en katalog över alla läke-
medel som finns på apoteket. Kolla även på www.fass.se.
?
Blir det jobbigt att sluta medicinera?
Om du har använt beroendeframkallande mediciner under
längre tid, kanske några månader, kan du känna obehag när
du slutar. Det kan vara riktigt plågsamt för vissa människor
men för andra märks det knappt alls.
De obehag man upplever kan vara allt från sömnproblem till
yrsel och ångest. Om man får ångest kan den vara värre än den
ångest man hade innan man började med medicinen. När du slutar
ta medicinen bör du ha kontakt med en doktor som vet hur man gör
så att du får minsta möjliga problem.
30

31. Alla känslor är tillåtna.
L
ivet består av en mängd händelser och upplevelser –
stora och små, roliga och tråkiga, svåra och lätta. Våra
tankar och känslor hjälper oss att veta hur vi bör agera
i olika situationer. När vi blir riktigt rädda får vi kraft
att slåss eller fly. Om vi är ledsna gråter vi och när spänningarna
släpper känns det genast bättre. Och när vi är glada producerar
kroppen ämnen som gör att vi håller oss friska och mår bra.
vIssa känslor kan vara skrämmande. Men alla är de lika
betydelsefulla. Därför är det bra att lära sig acceptera alla sina
känslor – även när man känner sig deppig. Ofta kan man ha flera
känslor samtidigt vilket kan vara förvirrande. Om du är väldigt
arg kan du faktiskt också vara rädd eller ledsen, fast det märker
du nog inte just då. Att förstå hur tankar och känslor hänger
ihop och hur vi styrs av dem är viktigt för att vi ska förstå varför
vi reagerar som vi gör.
dEn här bokEn handlar om olika känslor och känslo-
nyanser. För att du ska lära känna dig själv ännu bättre har du
stor hjälp av att kunna sätta ord på dina känslor. Det blir också
enklare för dig att förklara hur du känner för andra människor.
Du kan lättare nå balans i dig själv och känna dig mer har-
monisk. Så var
inte rädd för dina
om du är arg känslor utan se
kan du också dem som en hjälp
vara rädd att förstå och
samtIdIgt. tolka dig själv och
31

32. din omvärld. Och om du kan, försök helst inte att stänga av dina
känslor – t ex med tabletter – för då går du miste om den viktiga
information som de ger dig. Allt det du kommer att få vara med
om i livet är förknippat med olika känslor. Det är därför det är så
spännande att leva!
Du känner vad du tänker.
Dina sinnen – syn, hörsel, smak, doft och känsel – hjälper
dig att uppfatta allt det som händer runt omkring dig. När
hjärnan tolkar intrycken dyker olika tankar upp. De följs av
känslor och du reagerar med att bli t ex glad, arg, ledsen
eller rädd.
Det är alltså hur du tänker som styr vad du känner. Om
du försöker att tänka annorlunda kommer du att märka att
även dina känslor förändras. Det ger dig större frihet att
bestämma vad du vill göra åt situationen – stället för att
bara reagera kan du själv välja hur du vill agera.
Sinnesstämningar
Förutom känslor finns det sinnesstämningar. De är mer
dämpade än känslorna och håller i sig längre. Man är inte
ursinnig en hel dag men man kan vara sur eller irriterad.
Man kan vara lugn och nöjd ganska länge men sprudlande
glad är man bara kortare stunder.
Andra sinnesstämningar kan vara att man är lättretlig,
positiv eller fnittrig.
Utöver detta finns även karaktärsdrag som att man har
ett häftigt temperament, att man är snabb eller stillsam.
32

33. A
Är jag flata?
lla andra pratade om killar. Jag kände mig utan-
för, varför kände jag inte på samma sätt? Skulle
jag våga säga det jag kände? Jag hade sett en
tjej i parallellklassen som jag gillade så mycket.
Jag vågade inte säga något men hon tittade alltid
på ett speciellt sätt på mig. Kanske kände hon som jag??!!
skullE jag våga? Jag berättade för en av mina tjejkompisar
till slut. Hon sa att hon gillade mig för den jag är och att jag
måste försöka. Det var så skönt när hon sa det, jag som trodde
att hon skulle hata mig . Då kände jag att jag kanske skulle våga
säga hur jag kände. Men det pirrade jättemycket!!!
dEt där var när jag var 14 år, nu är jag 21, och jag tänker
på hur det var då. Nu vet mina föräldrar, mina vänner och det
känns bara bra. Jag som var så rädd. Nu är jag öppen och är
tillsammans med en tjej sedan två år tillbaka och jag mår bra
och är lycklig!!!
Maya, 21
33

34. LEDSEN.
Jag är ledsen
Jag är nere
Jag är deppig
Jag är dyster
Jag är gråtfärdig
Jag är sorgsen
Jag är vemodig
Jag är deprimerad
Jag har sorg
34

35. Tårar hjälper
när vi är ledsna.
Alla blir ledsna ibland. Det är normalt. Och det är viktigt att
våga släppa ut sina ledsna känslor, både inför sig själv och
andra. Att få gråta ut är skönt och efteråt känns det genast lite
bättre. Man kan säga att tårarna är kroppens sätt att tömma
ut sorgen, men lite i taget, så att våra känslor orkar hänga med
i svängarna.
sorg är En naturlIg rEaktIon vid förluster och för-
ändringar i livet. När någon dör, vid en skilsmässa eller en
separation, om vi måste flytta eller byta skola och om någon
vi verkligen gillar, bästisen eller pojkvännen, gör slut. Allt det
här är stora händelser som ofta drabbar oss utan förvarning.
Och de är svåra att behöva gå igenom så det är inte så konstigt
att vi blir ledsna.
Alla människor är unika och alla relationer är unika. Därför
upplever vi sorg på olika sätt. Ofta gömmer vi den inom oss
medan vi låtsas vara glada. Ibland kanske andra runt omkring oss
ser att vi är ledsna och vill hjälpa till men vet inte vad de ska säga
eller göra. Om de drar sig undan blir vi lämnade kvar ensamma
med vår sorg. Då kan det vara svårt att släppa den och gå vidare.
dEt bästa sättEt att bEarbEta sin sorg är att ge den tid,
ha tålamod med sig själv, försöka att sätta ord på känslorna och
prata med någon man känner sig trygg med. Men om den man
verkligen behöver få prata med inte längre är närvarande, om
den personen har dött eller om man har förlorat kontakten, vad
gör man då? Det är fortfarande lika viktigt att du får säga vad du
NSkratt genom tårar är min favoritkänsla. Ur filmen ”Steel Magnolias”. 35

36. har på hjärtat. Så känn efter vad du vill ha sagt och säg det. Du
kan göra det högt för dig själv, måla dina känslor på ett papper
eller skriva ner dem. Det är bra om du kan aktivera dina sinnen,
byta ut tankar och känslor mot något du kan se och ta på, som
en teckning eller ett brev (även om du sedan inte kan skicka iväg
brevet).
när du vIll hjälpa någon annan som är ledsen – lyssna
med hjärtat, inte med huvudet. Försök att ge stöd istället för
att trösta. Att få höra att man ”inte ska vara ledsen” när man
är ledsen hjälper inte. Ofta behöver man bara få veta att någon
finns där och är beredd att lyssna om man vill prata. Att känna
sorg är inget problem som ska lösas, det är en naturlig del
av livet. Visst kan livet kännas hopplöst ibland, men aldrig
meningslöst!
Man kan vara ledsen på olika sätt.
När man är ledsen kan det kännas på många olika sätt. Om
du märker att du har koncentrationssvårigheter, humör-
svängningar, känner trötthet, har minskad aptit eller om du
får plötsliga vredesutbrott bär du kanske på en sorg.
Fundera över vad det är som har hänt som har gjort dig
ledsen. Sätt ord på känslorna och prata med någon du litar
på om hur du mår. Och gråt gärna en skvätt då och då, det
hjälper mer än du tror!
”The way I see it, if you want the rain-
bow, you gotta put up with the rain.”
Dolly Parton, amerikansk artist
36

37. n Är du ledsen?
1. Är det något du är ledsen för just nu? Vad är det och hur
känns det?
2. Om det är någon du skulle vilja prata med om att du är
ledsen – men som inte är närvarande, vad skulle du vilja
säga till den personen? Tänk dig att du skriver ett brev till
honom eller henne.
37

38. M
Sorg kan nog döda.
in bästa vän blev sjuk när vi var 15. Vi hade
känt varandra sen lågstadiet. Sara fick
leukemi, fast det visste man ju inte direkt.
Hon hade varit blek och trött ett tag. Det
gick fort. Hon åkte in och ut på sjukhus,
ibland bara för någon dag och senare längre perioder.
Jag försökte vara hos Sara när jag fick men när hon blev
sämre var det svårare att hålla kontakten. Vi messade länge
men sen blev messen från henne till mig kortare och kortare.
Redan där tror jag att jag började sörja henne.
En morgon kom mamma in till mig i mitt rum och berättade
att Sara hade dött under natten. Jag började gråta. Det värkte
i hjärtat, en värk som inte kunde komma ut hur mycket jag än
grät. Jag var hemma från skolan den dagen och min mamma
var hos mig. Vi pratade och grät hela dan, gråten kom nästan
hela tiden, fast liksom i stötar. Mellan stötarna kunde vi prata.
sEnarE på dagEn tog vI en promenad. Det jag minns var att
jag såg så många färger, att jag kände dofter och hörde mas-
sor av ljud. Det var som om jag hade blivit mer känslig. Det var
skönt och mildrade sorgen lite så den inte gjorde så ont. Efter
ett tag kom sorgen tillbaka, så klart med full kraft.
Idag är dEt mEst saknad efter Sara jag känner och den
klarar jag av. Men jag tror faktiskt att man kan dö av sorg. För
Sussie, 19
det gör så ont att hjärtat kan brista.
38

39. Bra att veta: Smärtstillande läkemedel
Regelbundet bruk av smärtstillande medel är vanligare än man tror.
Det gäller både receptfria och receptbelagda medel. Ofta startar
bruket på grund av tillfällig värk men kan övergå i slentrianmässigt
intag som kan leda till direkt missbruk. Några exempel på värk-
tabletter:
Receptbelagda: Treo Comp, Citodon, Tradolan, Tramadol och
Tiparot.
Receptfria: Ipren, Alvedon, Magnecyl, Bamyl och Treo.
39

40. RÄDD.
Jag är ängslig
Jag tvekar
Jag är orolig
Jag är vaksam
Jag är feg
Jag känner mig nervös
Jag är rädd
Jag är vettskrämd
Jag är panikslagen
Jag har fobi
40

41. Alla är rädda
för samma sak.
Rädslan varnar oss. När vi möter något som vi tror kan vara
farligt blir vi rädda. Musklerna spänns, vi andas snabbare och
kroppen gör sig beredd att antingen fly eller slåss. Rädslan är
viktig, den gör oss försiktiga och mindre dumdristiga. Om du
lär dig att snabbt känna igen situationer när du blir rädd kan du
enklare undvika dem.
du vEt säkErt hur dEt känns när du blir rädd, allt från att
du känner lite oro till att du är helt vettskrämd. Det finns många
nyanser i rädslan och du har nytta av att lära dig hur du reagerar
i olika situationer. När du förstår varför du blir rädd styrs du inte
längre av känslan. Då mår du betydligt bättre.
Men det är också viktigt att våga gå emot sin egen rädsla. Att
göra saker trots att man är rädd. Om vi låter rädslan styra vad
vi gör och inte gör kan den till slut nästan förlama oss. Den som
har spindelfobi vågar kanske inte ens gå en promenad i skogen.
Är man rädd för att prata inför grupper vågar man kanske inte
hålla föredrag inför klassen eller träffa nya människor. Med tiden
blir livet rätt instängt och ensamt.
att gå Emot sIn rädsla är svårt. Ett bra sätt att träna är
att ta små steg.
Säg att du är
dEt som skräm- bjuden på en fest.
mEr oss allra Du vet vilka som
mEst är att blI kommer dit men
övErgIvna. ingen av dina nära
NDen som kan se genom rädslan känner sig alltid trygg. Kinesiskt ordspråk. 41

42. vänner kommer att vara där. Din träning i att gå emot rädslan
blir att du bestämmer dig för att gå på festen men ger dig själv
friheten att gå hem när du vill. Känner du bara för att stanna en
liten stund är det helt okej. Huvudsaken är att du gick dit! Nästa
gång du blir bjuden kommer du ju att redan ha träffat flera av
de andra. Då har du tagit ett steg till.
dEt är bra att komma Ihåg är att ALLA människor är
rädda. Det som skrämmer oss allra mest är att bli övergivna, att
inte få vara med i gemenskapen, att hamna utanför en grupp.
Så alla är vi rädda för samma sak. Och ingen vill göra bort sig
inför andra. Så om du är rädd för att prata med någon, tänk på
att den andra kan känna precis likadant. Du är inte ensam!
n Vad är du rädd för?
1. När brukar du bli rädd? Är det t ex när du ska redovisa
ett grupparbete, träffa människor du inte känner eller gå
genom parken när det är mörkt?
42

43. 2. Nämn något du kan undvika så att du slipper känna rädsla?
3. Tänk på något som du är rädd för och som du kan träna
på att göra ändå, t ex att prata inför klassen eller med någon
du inte känner. Fundera på vad du kan göra för att gå emot
rädslan – försiktigt och med ett steg i taget.
4. Känner du igen dig i något av dessa påståenden?
q Jag är ofta väldigt rädd.
q Jag tänker sällan på att jag är rädd.
q När jag är orolig vet jag oftast varför.
q Jag är rädd för framtiden.
q Jag har bra koll på hur jag mår.
43

44. Bra att veta: Beroendeframkallande
Lugnande och sömngivande medel är beroendeframkallande.
Det är också vissa receptbelagda smärtstillande medel.
(Se Bra att veta på sidan 39.) De lugnande och sömngivande
medlen brukar med ett samlingsnamn kallas benzodiaxepin-
er eller benzodiazepinliknande. Några exempel är Alopam,
Apodorm, Apozepam, Halcion, Iktorivil, Imovane, Oxazepam,
Serepax, Sobril, Stesolid, Stilnoct, Temesta, Trialozam,
Valium, Xanor och Zopiklon.
Bra att veta: Beroende av läkemedel
För att patienterna ska slippa bli beroende uppmanas läkare
att skriva ut beroendeframkallande läkemedel enbart för
kortare tidsperioder. Hur pass farligt detta beroende är och
hur fort det uppstår är det ingen som riktigt vet. Det finns de
som använt den här sortens läkemedel under flera år utan
att få några besvär, medan andra snabbt utvecklar svåra
beroenden.
De flesta experter anser att risken för att utveckla ett
beroende med toleransökning (se sid 23) är så stor att man
inte bör ta dessa medel längre än en kortare tid, kanske bara
2-3 veckor.
?
Vågar jag köpa läkemedel på nätet?
Svaret är helt klart nej! Det har visat sig att 96 av 100
nätapotek inte är seriösa. Det finns helt enkelt ingen koll
ännu på vad de säljer. Det kan vara vilka gifter som helst. Och
de är bara ute efter att tjäna pengar. De bryr sig inte om att hjälpa
dig även om det kanske kan verka så.
44

45. D
Jag kände mig död.
et började när jag var 14 år. Vi träffades på som-
maren. Han var så underbar! Köpte fina saker och
tog ut mig på sånt som mina vänner aldrig gjorde.
Han var lite äldre, men det var ju bara häftigt!
Sen kom det första slaget, en lätt smäll över
kinden. Chock??!! Hur hamnade jag här? Ånger i hans ansikte
och jag skämdes för att jag tvivlade på honom. Så klart att han
ångrade sig. Det var ju inte meningen, han blev ju bara så arg.
dEt skullE bara blI värrE. Slagen blev hårdare, han
sparkade på mig när jag redan låg. Ibland kunde han tvinga mig
att ha sex med honom. Jag tänkte att det var ett sätt att be om
ursäkt. Så här höll det på i fyra år!!
Min vändpunkt blev när han låste in mig i ett rum till-
sammans med honom och kastade mig mot alla fyra väggarna,
sparkade mig i huvudet och drog sönder min läpp. Någonstans
kände jag mig mer värdefull än så här, jag förtjänade inte detta.
En av hans kompisar kom in i rummet och jag smet ut. Jag låg
utanför hans hus och kände mig död. Jag visste att han inte
kunde följa efter, han hade ju sin fotboja.
dEt tog tId för mIg att helt och hållet få honom ur mitt
system, han var ju mitt liv. Jag var värdelös utan honom. Jag
åkte in på akuten med hjärnskakning. Men den största skadan
satt i själen. Det som jag är mest förundrad över är att jag aldrig
polisanmälde honom, jag försökte, men jag var så förbaskat
RÄDD hela tiden.
Tuija, 20
45

46. ÅNGEST.
Jag är rastlös
Jag kan inte sitta stilla
Det är tungt att andas
Det trycker över bröstet
Jag oroar mig för allt
Jag tappar tiden
Jag vet inte vart
jag ska ta vägen
Jag håller på att bli galen
Jag har panik
46

47. Ångest är vanligare
än man tror.
Ångest är en stark känsla som tar sig olika fysiska uttryck.
Det kan vara allt från oro, en klump i halsen och yrsel till hjärt-
klappning, svettningar och tryck över bröstet så att det känns
svårt att andas. Dessa känslor vill man helst fly ifrån eftersom
man blir otroligt rädd. Man kan till och med tro att man håller på
att dö.
Du kan uppleva att du håller på att få en hjärtattack, att du
håller på att bli galen eller att du är på väg att tappa kontrollen
över hela ditt liv. Man blir ofta rädd för att ångesten inte ska
släppa eller att den ska komma tillbaka – och bara rädslan kan
framkalla nya attacker. Rädslan för ångesten är ofta mycket
värre än själva attacken.
ångEst styrs av dEn dEl av nervsystemet som inte går att
påverka med viljan. Därför kan man känna sig ensam, uppgiven
och till och med deprimerad – och helt maktlös. Men kom ihåg
att ångest inte är farligt, bara förfärligt obehagligt.
många männIskor kännEr stark rädsla eller ångest
någon gång i livet, vissa oftare än andra. Skillnaden är att vid
rädsla vet man oftast vad man är rädd för. Men när man känner
ångest hittar man
inte alltid orsaken.
ångEstEn kan Ångesten kan
plötslIgt dyka plötsligt dyka upp
upp utan att utan att man vet
man vEt varför. varför. När vi är
47

48. rädda försöker vi undvika det som skrämmer oss men när det
gäller ångest försöker vi först och främst undvika den obehag-
liga känslan.
dEt är vIktIgt att du lär dIg varför du reagerar som du
gör och kommer underfund med vilken händelse som kan ligga
bakom attacken. Respektera dina känslor och försök att sätta
ord på dem. Prata med någon du har förtroende för. Det kan
vara en klok vuxen som är bra på att lyssna. Men det kan också
vara skolsköterskan, kuratorn, en präst eller en terapeut, någon
som är proffs på att hjälpa till att hitta orsaken till problemet.
Och kom ihåg att aldrig, aldrig skämmas för din ångest!
n Hur ser din ångest ut?
1. Försök beskriva din ångestkänsla. Blir du t ex jätterädd,
arg eller förtvivlad?
2. Efteråt, kan du se vad det var som orsakade ångesten?
48

49. Min ångest
3. Går det att rita ångest? Hur skulle den i så fall se ut?
49

50. SKAM.
Jag gör jämt bort mig
Jag är besviken
på mig själv
Jag ångrar mig
Jag skäms
Jag känner mig
förödmjukad
Jag känner mig
ofta urusel
Jag känner skam
50

51. Alla skäms ibland.
”Alla människor är lika i värde och rättigheter.” Så lyder den
första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Men som människor nedvärderar vi ofta oss själva på olika sätt.
Vi skäms och vi känner skam. Det är en känsla som är så enormt
stark och förbjuden att vi inte kan dela den med någon annan
i hela världen, känns det som.
När man skäms känns det ofta som att ”jag är den enda som
har gjort något tokigt, sagt något dumt, varit klumpig eller gjort
något så att min familj skäms för mig”. Då är det bra att veta att
nästan ALLA har liknande saker som de skäms över. Precis som
du har de stängt in sina skamkänslor utan att kunna prata med
någon.
dEt är IntE bra att vI I vårt samhälle inte kan tala om
skuld eller skam, eftersom det allra, allra oftast inte är något
särskilt märkvärdigt. Ofta handlar det om saker som vi faktiskt
inte kan påverka – utseendet, familjen, hemmet eller att vi inte
har råd eller möjlighet att göra eller köpa vissa saker. Men det
kan också handla om mer eller mindre stränga regler inom
familjen eller släkten. Bryter man mot dem utsätts även grup-
pen för skam. Om du känner igen dig i det här och vill prata med
någon kan du titta
på sidan 83 i bok-
dEt kan också en. Du bestäm-
handla om mer själv vad du
stränga rEglEr vill berätta och
Inom famIljEn. den du vänder dig
51

52. till har tystnadsplikt . De har pratat med många andra i samma
situation och kan ge dig råd och hjälp. Det är din rättighet!
om dEt är något du har gjort eller sagt och som du
skäms lite över (det ska inte vara något jättestort), välj någon
som du tycker om och litar på och berätta om det. Lägg märke till
hur han eller hon reagerar. Någon som verkligen tycker om dig
kommer förmodligen att nicka igenkännande och sedan berätta
om något de har varit med om och som de har skämts för.
dEt är sunt att känna skam. Det hjälper oss att rätta till
våra misstag. Men vi ska bara skämmas när vi vet att vi verkligen
har gjort något fel. Då ska vi be om förlåtelse, tänka igenom vad
vi har lärt oss och sedan lämna det bakom oss. Att gå omkring
och bära på skammen gör ingen nytta och är plågsamt. Och
du ska aldrig någonsin behöva ta emot kritik för vem eller hur
du är. Vi är alla lika mycket värda och alla har vi rätt att själva
bestämma vilka vi är och hur vi vill leva våra liv.
Så säger FN om kvinnodiskriminering.
”Uttrycket ‘diskriminering av kvinnor’ avser varje åtskillnad,
undantag eller inskränkning på grund av kön som har till
följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet
av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på
det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller med-
borgerliga området eller något annat område för kvinnor,
oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan
män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövan-
det av dessa rättigheter och friheter.”
FN:s kvinnokonvention om avskaffande av
all slags diskriminering av kvinnor, artikel 1 (1979)
52

53. n Känner du skam över något?
1. Om du skäms över något, vad är det och vem skulle du
kunna prata med om det?
2. Om du känner dig besviken på dig själv, vad beror det på
och vad kan du göra för att komma över den känslan?
3. Vilken färg har skam för dig? Måla
i cirkeln och se om färgen känns rätt.
53

54. J
Jag är ingen hora!
ag satt bredvid min kompis Omar på rasten i
skolan. Min bror fick se mig och han blev galen.
Han sa att jag var en hora och att han skulle
berätta för pappa. Jag blev jätterädd, Omar är ju
bara en av mina vänner. De tror alltid ”de värsta
grejorna” om mig. Fast jag inte gör något.
dE kollar mIg jämt, vem jag är med, vart jag skall gå och
med vem.
De andra i klassen kan vara med sina kompisar efter skolan,
åka in till stan eller gå på disco men jag får inte vara med utan
måste alltid gå hem direkt. Ta hand om mina småsyskon och
sitta och titta på teve från mitt hemland och vara med släkten.
Nu har de börjat prata om att vi skall åka dit i sommar.
på nättErna vaknar jag och tänker: Tänk om de har
bestämt sig för att gifta bort mig med min kusin?????
JAG VILL INTE!!!!!!!!!!!!!!!!
Varför får jag inte bestämma över mitt eget liv?
Mitra, 16 år
54

55. Bra att veta: SSRI-preparat
SSRI-preparat är en grupp antidepressiva läkemedel. De
används när man vill hjälpa patienten ur t ex en depression.
De skrivs mycket ofta ut idag. Det finns flera läkemedelssorter
som läkemedelsföretagen ger ut under olika namn. Det är
namnen inom parentes du ser på receptet. Några exempel
(preparat och läkemedelsföretagens produktnamn):
Fluoxetin (Fontex, Prozac, Sarafem)
Sertralin (Zoloft, Sertranatl)
Paroxetin (Seroxat, Paxil)
Fluvoxetin (Fevarin, Fluvosol, Luvox)
Citalopram (Cipramil, Celexa)
Escitalopram (Cipralex, Lexapro, Seroplex)
Bra att veta: SSRI-biverkningar
Vanliga biverkningar är viktförändringar (ökning eller minsk-
ning) samt darrningar, yrsel, illamående, muntorrhet, minskad
sexdrift, problem med att få orgasm och en känsla av att
leva i en “bubbla”, d v s att man känner sig avstängd och inte
har kontakt med sina vanliga känslor.
?
Blir alla beroende av alla mediciner?
Nej, inte alla. Vissa tycks kunna använda mediciner under
lång tid utan att få problem medan andra snabbt kan bli
beroende. Det går inte att på förhand veta om man tillhör
dem som blir beroende. Ju tidigare man tar sig ur ett beroende,
desto enklare blir det. Du bör försöka leva utan att ta piller, du får
ut mycket mer av livet då!
55

56. SKULD.
Inget är mitt fel
Jag känner mig skyldig
Jag har dåligt samvete
Jag har inte
gjort det jag borde
Jag tar ansvar
för vad jag gjort
Jag är en dålig människa
Jag känner skuld
Allt är mitt fel
56

57. Skuld är en känsla
vi alla bär på.
Det finns mycket som kan orsaka känslor av skuld hos oss. Men
det är stor skillnad på att känna skuld och att ha skuldkänslor,
och det är inte alltid så lätt att se skillnaden. Men det finns en
stor skillnad!
Alla har ibland anledning att känna skuld för att man har
gjort fel. Kanske har du sagt något du inte menade eller så har
du inte gjort något du har lovat att göra. Du kan också känna
skuld om du sviker dina principer och går emot något du innerst
inne tycker är rätt och riktigt. Det kan vara att prata bakom
ryggen på en vän, att fuska på ett prov i skolan eller ljuga om
någonting. Men sådant går oftast att reda ut och man kan rätta
till de saker man känner skuld för. Man kan be om förlåtelse,
man kan ångra sig och försöka gottgöra den man gjort fel mot.
dE flEsta av oss vEt också hur det är att ha skuldkänslor.
De bygger på din egen uppfattning om vad du tror att andra
förväntar sig av dig. Det kan vara både uttalade eller outtalade
krav som du försöker leva upp till. Men de stämmer inte alltid
överens med verkligheten.
Många runtomkring oss ställer stora krav – föräldrar, lärare,
syskon och kompisar. De personer som ger oss de starkaste
skuldkänslorna
är oftast de som
många runt- står oss allra
omkrIng oss närmast. Om du
ställEr stora engagerar dig i
krav. andra människors
57

58. behov och förväntningar är det lätt hänt att du drabbas av
skuldkänslor.
för att rEda ut vad som är att känna skuld och vad som
är att ha skuldkänslor kan du ställa några frågor till dig själv:
Var jag dum? Har jag svikit? Gjorde jag fel? Om det stämmer
har du kanske anledning att känna skuld och kan då försöka att
göra något åt det. Alla gör vi fel ibland. Att erkänna när man har
gjort något fel och acceptera sina känslor av otillräcklighet är
det första steget för att komma över känslorna av skuld. Om du
däremot vet att du inte med flit har försökt skada någon annan,
ska du inte ha skuldkänslor.
prova att prata om skuld och skuldkänslor med någon du
tycker om och litar på. Förmodligen känner den andra igen sig i
det du berättar. Nästan alla känner vi skuld eller har skuld-
känslor för ungefär samma saker. Oftast helt i onödan! För det
ena kan vi göra något åt och det andra ska vi försöka undvika. Så
snart vi pratar om det mår vi bättre.
?
Vad gör jag om jag inte kan sova?
Tonåringar behöver mycket sömn men många sover för
lite och för oregelbundet. Det bästa är om du kan lägga dig
och sova vid ungefär samma tid varje kväll. Kroppen mår bra av
att leva regelbundet. Försök att gå ner i varv innan du går och
lägger dig, läs lite ur en bok och ta en kopp kvällste. Ge dig – och
din kropp – en timme eller två i lugn och ro innan du ska somna.
Försök göra det här till en vana.
58

59. n Skuld eller skuldkänslor?
1. Skriv ner några situationer när du har känt skuld och några
andra situationer när du har haft skuldkänslor. Hur skulle du
beskriva skillnaden mellan de två känslorna? Vad gjorde du
för att komma över skulden du kände? Och hur blev du av med
skuldkänslorna?
2. Gör du ibland saker för att du känner att du ”borde”? Vad då?
3. Trivs du med dina vänner? Eller träffar du dem mest för att
du känner att du ”måste”, för att du inte vill såra deras känslor?
59

60. Om ändå någon
B
kunde se mig!
ekräftelse! Jag behöver bekräftelse. Det är som
en drog. Att jag ser bra ut, att jag är en bra person
och att jag duger som jag är. Och hur får man
enklast bekräftelse?
För mig var det att ha sex. Jag blev tillgänglig
för killar men egentligen var det inte jag. Så fort jag träffade
en kille tänkte jag direkt att vi skulle bli tillsammans. Jag
gav hela min kropp och själ till honom. När vi väl hade sex
så kändes det så bra. Jag kämpade för att vara så sexig som
möjligt och gjorde allt han ville. Till slut kände jag ingenting
och började gå på automatik. Ett stycke kött. Det gjorde ont
för det var inte det som jag egentligen ville.
alla mIna rElatIonEr har handlat om sex. När jag var
tillsammans med någon kille kunde jag gå och ha sex med
en annan kille utan dåligt samvete. Det spelade ingen roll för
någonstans därute fanns den första kyssen, första beröringen,
första sexet som alltid känns så bra. Jag började dricka
mycket, sex och alkohol hörde ihop. Det ena hjälpte mig att
komma över det andra.
Det gick så långt att jag började jobba på en strippklubb.
Jag fick betalt för att göra något som fick mig att må bra.
Sjukt kan jag tycka idag, härligt tyckte jag då!
Till slut började jag känna hur dåligt jag mådde och att jag
sårade människor runt omkring mig. Jag smittade min pojkvän
med klamydia två gånger. Jag har haft både klamydia och
mykoplasma och kände att jag blev äcklig.
60

61. OM ändå någon kunde se mig, den lilla prinsessan, under
allt smink. Om bara någon ville dra fingrarna genom mitt hår
tills jag somnade. Men ingen som klappade mig till sömns,
istället var det blödande underliv, bråk in till sent på natten
och ett samvete som ständigt bankade på dörren. JAG KUNDE
ALDRIG SÄGA NEJ TILL SEX!!!!! Varför???
för att jag InnErst InnE inte tyckte om mig själv. För att
jag ständigt sökte någon som talar om för mig att jag duger
precis som jag är. För att jag skäms för allt jag gjort. Jag
klarade inte av att säga det till mig själv då men en kurator
hjälpte mig.
jag har bEarbEtat mItt självdestruktiva beteende. Det
jag gjorde gör fortfarande ont, men jag är på rätt väg. Jag SKA
komma ända fram!
Frida, 20
61

62. ARG.
Jag är irriterad
Jag är sur
Jag är upprörd
Jag är arg
Jag är ilsken
Jag är förbannad
Jag känner vrede
Jag är skitförbannad
Jag är rasande
Jag är ursinnig
62

63. Ilska är en positiv kraft.
Man kan bli arg om ingen lyssnar eller om man känner att man
inte kan påverka sitt liv. Ofta har man en bra anledning att bli
arg. Ilskan visar vad du vill och vad du är beredd att acceptera.
Att lära känna igen sin egen ilska och förstå skillnaden mellan
”småsur” och ”ursinnig” är en bra hjälp.
När vi blir arga ökar pulsen och blodtrycket höjs. Kroppen
blir spänd, du känner dig varm och pulsen dunkar i öronen. Det
är viktigt att du förstår VAD du blir arg på och VARFÖR du blir
arg så att ilskan inte går ut över fel person. Det finns också
gränser för HUR arg du bör bli. För mycket ilska kan skrämma
andra och det leder inte någonstans.
alltId arg? många ExplodErar för minsta småsak.
Får de inte som de vill skriker de och kastar saker. De kan
oftast inte uttrycka i ord vad de känner. Kanske har de växt
upp i en familj där man måste bli urförbannad för att någon
överhuvudtaget ska lyssna.
aldrIg arg? vIssa döljEr sIn Ilska eller vänder den inåt.
När andra skriker eller slår i dörrar blir de istället rädda eller
tyst irriterade. I deras familjer är det troligen inte tillåtet att
visa ilska. Den
sortens ”tyst
släpp ut rätt ilska” stannar
mängd Ilska kvar länge i
vId rätt kroppen. Om man
tIllfällE. aldrig blir arg kan
NVad här ser ut, har du haft inbrott? – Nej, jag har haft utbrott. Okänd 63

64. man få t ex huvudvärk eller magkatarr. Det är hälsosamt att få
bli arg.
Tjejer får ofta höra att det viktigt att vara ”snäll” och ”lydig”.
Det anses inte ”fint” att tjejer visar ilska. Men du har rätt att
bli arg när det behövs. Lär dig att använda din ilska på rätt sätt
när du känner dig orättvist behandlad eller hamnar i bråk med
någon.
I början, när du vIsar dIn Ilska kan det verka lite över-
drivet, helt enkelt för att det känns ovant. Du behöver träna på
att släppa ut rätt mängd ilska vid rätt tillfälle. Det tar lite tid,
men du lär dig med tiden!
?
Kan hjärnan skadas
av lugnande mediciner?
Sannolikt skadas inte hjärnan av lugnande medel. När man
har slutat med läkemedlen försvinner deras verkan. Men medan
man tar dem kan många biverkningar ibland uppfattas som nya
psykiatriska symptom. Man kan t ex bli yr, få ökad ångest, få ont i
kroppen på olika sätt. Då kan det vara klokt att tala med doktorn
om man ska försöka sluta med tabletterna och inte gå upp i dos
eller få ett nytt preparat.
Men om man kombinerar lugnande mediciner med alkohol, då
kan det bli riktigt farligt, till och med livshotande!
64

65. n Hur hanterar du din ilska?
1. I vilka situationer brukar du bli arg? Varför blir du arg just då?
2. Hur skulle du vilja reagera när du blir orättvist behandlad?
3. Hur gör du när du blir riktigt arg?
q Jag biter ihop och tiger.
q Jag bara skriker rakt ut.
q Jag säger ifrån på skarpen.
q Jag säger ifrån lugnt.
q Jag går undan och funderar över det som hänt.
65

66. HAT.
Jag tycker väldigt illa om
Jag är tvärförbannad
Jag känner mig fientlig
Jag är oförsonlig
Jag tål inte
Jag föraktar
Jag avskyr
Jag vill hämnas
Jag hatar
66

67. Hat är en farlig känsla.
– Jag hatar dig! Säkert har du någon gång hört det, och själv
också sagt det. När man blir riktigt arg är det lätt hänt. Men är
det verkligen fråga om hat? Det är stor skillnad på att vara
jättearg och att känna hat.
Någon har sagt att ”hat är lika intensivt som kärlek – fast
utan värmen”. Det ger dig en bild av vilka passionerade känslor
både kärlek och hat är. Den som älskar kan inte sluta tänka på
sin älskade. Den som hatar kan inte sluta tänka på sin fiende.
hat kan lIknas vId ”stElnad Ilska”. Den som hatar
vägrar att släppa taget om sin ilska. Man lever i det förgångna
och varje gång man tänker på det som hänt väcks hatet igen.
Man ser sig själv som ett offer, hatkänslorna växer och man
vill hämnas. Med hat följer ibland en känsla av makt och kraft.
Kanske märker man inte ens när hatet tar över och börjar styra
hela ens liv.
allt dEt här gör hat till en mycket farlig känsla. Men bara
den som känner hatet kan bestämma sig för att sluta. Om du
hatar, är det du som ska släppa känslan. Kom ihåg att ingen
är bara ond eller bara god. Man kan tycka illa om vad någon
har gjort utan
att tycka illa om
dEn som hatar personen. Gör
kan IntE sluta skillnad på
tänka på sIn person och
fIEndE. handling!
67

68. Hat stjäl mycket energi. Bestäm dig för att använda den
energin för att komma över ilskan och istället lära dig något
om dig själv och andra människor.
När du inte längre orkar med alla negativa tankar, när du
känner att du vill se framåt och längtar efter förändring i ditt
liv, först då kan du släppa hatet och gå vidare. Det är inte lätt
och det tar tid men kan du klara det är du en vinnare!
Om mitt hat vore en flod.
Försök att se ditt hat som en brusande flod och prova hur
det känns när du läser den här texten för dig själv:
”Många små bäckar av ilska och oförrätter har skapat
en stark flod av hat inom mig. Min ilska svämmar över alla
breddar, den väller fram och inget eller ingen kan längre
stoppa mig. Till slut når floden fram till havet. Jag känner
hur jag ska lyckas fylla hela havet med vrede, men havet
är för stort. Jag försöker förtvivlat kämpa emot men allt
hat som finns samlat i floden flyter ut och blir en del av det
oändliga havet. Hatet späs sakta ut och vågorna vaggar mig
stilla i sin famn. Floden har förvandlats till en liten droppe i
havet. Hatet rinner sakta bort och det känns
lugnt och skönt.”
”Du förlorar
bara en
massa tid
på att hata
andra.”
Marian Anderson,
amerikansk sångerska
68

69. n Hur känns verkligt hat?
1. Har du känt verkligt hat någon gång? Vad var det som
hände då?
2. Hur kändes det? Försök beskriva känslan i kroppen!
3. Vad gjorde du för att stoppa hatkänslorna? Kunde du förlåta
dig själv eller den du hatade?
69

70. KÄRLEK.
Jag känner mig vänlig
Jag hör hemma här
Jag känner mig öppen
för nya intryck
Jag tycker så mycket om
Jag beundrar
Jag ser upp till
Jag dyrkar
Jag är förälskad
Jag är nykär
Jag känner passion
Jag älskar
70

71. Kärleken är
varm och god.
Många känner att de blir ”hela” när de funnit sin kärlek. Det
pirrar i hela kroppen och man är lugn och nervös om vartannat.
Att vara nyförälskad är härligt och om man kunde välja skulle
många vilja leva så jämt.
Men förälskelser kommer och går och som ung testar man
sina känslor. Kanske blir man kär i någon man inte alls känner
eller ens har pratat med. Det kan vara en idol man beundrar
eller någon man bara har sett på ett party eller i skolan. En
del har lätt för att förälska sig och är kära i flera personer
samtidigt. Andra är mer försiktiga, kanske känner de sig blyga
eller så är de lite rädda för kärleken.
om du vErklIgEn gIllar någon kan det vara svårt att ta
första steget. Tänk om han/hon bara skrattar dig rätt upp i
ansiktet!? Försök att ta reda på vilka intressen han/hon har. Då
blir det lättare att börja prata och när ni sedan känner varandra
lite bättre kan du föreslå att ni ska göra något tillsammans.
Många kärleksrelationer börjar som vänskap!
ärlIghEt varar alltId längst, även i kärlek. Visst är
det smickrande om någon gillar dig, men om du inte känner
likadant, säg det.
På ett snällt sätt.
att lEka mEd Skulle någon
varandras säga samma
känslor mår sak till dig gör
alla dålIgt av. det visserligen
71

72. ont, men efteråt kommer du att vara tacksam för att de sade
sanningen. Att våga prata om hur man känner är alltid modigt.
Men att leka med varandras känslor mår alla dåligt av.
dEt är skIllnad på förälskElsE och kärlek. När vi blir
förälskade ser vi bara de goda sidorna hos varandra. Kärlek är
att älska varandra trots alla fel och brister. Man kan säga att
kärlek är förälskelse som har mognat. Det är inte lätt, det tar
tid att lära sig och kärleken är inte lika stark hela tiden. Men det
går. Det kan vara skönt att veta.
Om du inte har någon du är kär i kanske du tvivlar på om det
finns någon enda människa i världen som kan bli kär i dig! För
att inte tala om när den du är kär i gör slut. Det är något som
drabbar de allra flesta och då känns livet svart och hopplöst.
Prata då med någon som vill lyssna. Att få säga det man
känner hjälper läkningen. Brustna hjärtan går att laga.
om du just nu IntE är förälskad men gärna vill träffa någon
kan du fundera över vilka intressen du har. Gillar du musik, läser
du mycket, älskar du djur eller håller du på med någon idrott?
Ett förhållande fungerar bättre och håller längre om man har
gemensamma intressen. Det är också ett bra sätt att lära känna
nya människor. Och mitt ibland dem kanske du finner kärleken.
Det finns inga rätt eller fel.
Den första kärleken kan dyka upp när som helst i livet.
Vissa blir förälskade första gången redan på dagis medan
andra träffar den ”rätta” först när de blivit vuxna. Någon
hinner med många relationer i livet medan någon annan
kanske bara blir kär en gång. Kärleken är inte är någon
tävling och det finns inga rätt eller fel.
72

73. n Kärlek och förhållanden
1. Har du blivit dumpad någon gång? Eller har du själv
avslutat ett förhållande? Hur kändes det?
2. Om en kompis var kär i någon men inte vågade ta kontakt,
vilka råd skulle du ge?
73

74. Testa att
skriva dikt:
Skriv en dikt
om kärlek. Den ska
innehålla orden
kyss, hjärta, kär
och rus.
74 N Kärlek får din själ att krypa ut ur sitt gömställe. Zora Neale Hurston.

75. Bra att veta: Blanda inte med alkohol!
Vissa värktabletter är livsfarliga ihop med alkohol. Om de
blandas kan det leda till t ex att man slutar andas (andnings-
stillestånd) som verkligen är livshotande! Prata med din
doktor eller fråga på apoteket.
Andra biverkningar kan du hitta i FASS. Det är en katalog
över alla läkemedel som finns på apoteket, och den finns
även på www.fass.se.
Obs! Ingen under 18 år får enligt lag dricka alkohol över
huvudtaget!
Bra att veta: Rophypnol eller ”roppar”
Rohypnol är ett ångestdämpande och lugnande preparat
som är narkotikaklassat och inte längre säljs lagligt i Sverige.
Numera heter det t ex Flunitrazepam eller Fluscand men
kallas fortfarande ibland ”roppar”.
En del använder preparatet för att förstärka effekten av
andra droger, andra använder dem för att bedöva sig, t ex
för att våga begå brott. Det är även känt som ”rape drug” då
man kan bedöva sitt offer vid en våldtäkt. Att ta ”roppar” kan
ge allvarliga minnesluckor och preparatet används därför vid
våldsbrott för att man inte ska kunna pressas till att erkänna
det man gjort.
75

76. GLAD.
Jag tycker det känns okej
Jag är rätt nöjd
Jag är ganska glad
Jag känner mig fnittrig
Jag har roligt
Jag känner glädje
Jag är jätteglad
Jag kan inte
sluta skratta
Jag är förtjust
Jag är lycklig
Jag är överlycklig
76

77. Glädjen är kort.
Så ta vara på den!
har du tänkt på hur snabbt man kan bli glad? Någon
säger något roligt och plötsligt sprider sig glädjen i hela
kroppen och man kan inte låta bli att skratta högt. Nästa
sekund kan känslan vara en helt annan. Glädjen är ofta snabb,
både när den dyker upp och när den försvinner. Det är viktigt
att förstå att lyckan ofta består av många små, korta stunder
av glädje. Därför måste de tas tillvara!
konstIgt nog har många av oss lättare att fokusera på
problem och svårigheter än glädje. Att vara glad kräver större
ansträngning av kroppen. Ansiktsmusklerna måste spännas
rejält för att få till ett leende och för att skratta krävs en massa
energi hela vägen från magen och upp till munnen. Dessutom
måste hjärnan vara inställd på att tänka glada tankar och
samtidigt uppfatta alla de möjligheter till skratt som finns runt
omkring oss.
Vi känner alla igen lyckokänslorna oavsett om de är starka
eller svaga. Glädjen kan vara allt från ett snabbt, högljutt
skratt till lite längre stunder av mer stillsam lycka. Men lyckan
är inte evig så det är viktigt att lära sig upptäcka alla glada
ögonblick i livet. Och man måste bry sig om dem och ge dem
näring. Då växer de – och blir fler!
vIssa männIskor har lättarE att vara glada eller lyck-
liga. De njuter av livet oavsett vad som händer och ser till att
få ut så mycket glädje som möjligt av tillvaron. Hemligheten är
helt enkelt att de har lärt sig att upptäcka och uppskatta alla
NDelad glädje är dubbel glädje. Lao Zi, kinesisk filosof. 77

78. tillfällen till att vara glada. Om du tänker efter, hur väl stäm-
mer den beskrivningen in på dig? Helt och hållet? Inte alls?
Eller bara ibland?
andra männIskor vErkar inte alls vara lika lyckliga. De
kanske inte är deprimerade men de tycks aldrig vara så glada
som de skulle kunna vara. De kan ha vant sig vid ett sorts
känslomässigt mellanläge och är kanske nöjda med det. Eller
så går de och hoppas på att lyckan en dag ska dyka upp, nästan
som en överraskning.
Om du tänker efter, hur väl stämmer den beskrivningen in på
dig? Helt och hållet? Inte alls? Eller bara ibland?
alla har vI skäl att vara lEdsna eller nere ibland,
men även glädjen är en känsla vi aktivt behöver ägna mer tid
åt. Man brukar säga att ”den som söker lyckan finner den”. Så
fundera gärna lite mer över vad som gör dig glad – och se till
att du skapar fler stunder när du känner glädje. Det kan vara
att umgås med vänner, att lyssna på musik, att njuta av god
mat, åka till platser du tycker om eller något helt annat. Du har
inget att förlora på att ta reda på vad som gör dig mest glad.
78

79. n Vad gör dig glad?
1. Har du människor omkring dig som du blir glad av att vara
tillsammans med? Vad tror du att det är som gör dig glad när
du umgås med dem?
2. När skrattade du senast? Vad skrattade du åt? Och vad tycker
du är roligt?
79

80. Kul klipp! 1:
Skriv ner några roliga 2:
böcker eller filmer. 3:
Kan du ladda ner
4:
musik i mobilen eller
hitta roliga Youtube- 5:
klipp som du kan 6:
använda när du kän- 7:
ner att du behöver
8:
muntra upp dig?
9:
10:
Vill du bli lyckligare?
Några av de forskare som har
studerat lycka och vad som gör oss
lyckliga har kommit fram till att vår
förmåga att uppnå lycka är med-
född till 50 % medan 10 % beror på
slumpen och olika omständigheter.
Det betyder att hela 40 % kan vi
n Medfödd
själva påverka!
lycka (50%)
Därför är det bra att ta reda på vad
det är som gör oss glada och sedan
n Yttre omstän-
digheter (10%)
försöka göra mer av det. Att göra
ett lyckotest kan vara en bra början. n Medvetna
Några sådana finns på internet och de handlingar (40%)
är gratis:
www.lyckoprojektet.com
www.happier.com
80

81. Bra att veta: All abstinens går över
När man slutar med att ta vissa läkemedel kommer ofta
abstinensen. Sådana besvär går över men det kan ta olika
lång tid för olika personer. Det beror på hur länge man har
använt preparatet och hur mycket man har tagit, hur stor
kropp man har (t ex vikt), vilken ämnesomsättning man har
och om man är tjej eller kille.
Alla drabbas inte av alla symtom men de flesta får några.
De är oftast inte farliga men kan vara väldigt obehagliga.
?
Är det farligt att ta värktabletter när
jag har huvudvärk eller mensvärk?
Om du får en Alvedon eller Ipren någon gång är det säkert
helt okej. Men man kan bli beroende av receptfria mediciner också
så ta dem inte i onödan. Receptbelagda läkemedel är starkare.
Därför är principen att man inte ska experimentera med
andras mediciner. Det finns två skäl:
1. Läkaren har skrivit ut läkemedlet till en särskild person och
har anpassat dosen efter just den personen.
2. Tonåringars kroppar och hjärnor växer fortfarande och är
känsligare för påverkan än vuxnas. Därför är det extra viktigt att
vara försiktig med vilka piller man stoppar i sig när man är ung.
81

82. J
Hon är min glädje.
ag hade suttit hela vägen och gråtit av någon
an ledning som jag inte kommer ihåg. Så rullade
tåget in på Alviks station och jag klev av. Ensam en
sen lördagskväll.
Jag såg mig desperat omkring innan jag såg
henne. Min bästa vän. Hon kramade mig länge, tills jag inte län-
gre kunde gråta. Jag kände mig varm och trygg. Det är glädje för
mig. Inte att alltid luta mig mot någon, men att ha ett husdjur,
musik, eller föräldrar det kan vara glädje. Men i mitt fall är det
hon. Det är i alla fall grunden till glädje.
dEt är dEt som får mIg att njuta av de ljusa stunderna i
livet. Stunderna då vi har suttit uppe till fem på morgonen och
spelat sällskapsspel, alla gånger vi har skrattat åt lustiga ord,
när jag släppt alla krav och bara känt mig hemma. Det är ren
och skär lycka.
Lydia, 16
82

83. Det finns hjälp att få!
D
et finns många ställen att vända sig till när man mår
dåligt och behöver prata med någon. Prova något
ställe som du tror passar dig.
Det kanske finns hjälp närmare än du tror.
Kolla med skolsköterskan, skolläkaren eller kuratorn.
Din familjeläkare kanske är bra eller en sköterska på din
vårdcentral. Eller varför inte en präst eller en diakon i kyrkan.
(En diakon är kyrkans kurator.)
alla dEssa har tystnadsplIkt och får inte berätta för någon
om vad du berättar. På sajterna hittar du även telefonnummer om
du hellre vill ringa någon. Du har alltid rätt att vara anonym.
n Tjej- eller kvinnojourer: www.bup.nu
www.roks.se www.tjejjour.se
www.kvinnojour.com www.flicka.nu
n BUP- eller psykiatrisk www.heder.nu
mottagning: n Om du känner dig
www.vardguiden.se utsatt eller kontrollerad
www.bup.nu till exempel i din familj:
n Ungdomsmottagning: www.elektra.nu
www.vardguiden.se www.flicka.nu
www.umo.se www.heder.nu
www.rfsu.se n Andra bra sajter:
www.rfsl.se www.rfhl.se
n Mailjourer: www.ksan.se
www.bris.se www.can.se
83

84. n Fsum
www.fsum.org
Till ungdomsmottagningen kan du gå om du är mellan 13 och
23 år gammal (skillnader förekommer på olika orter.) På ung-
domsmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och läkare.
Till ungdomsmottagningen kan du gå om du vill
n få råd om och prova ut preventivmedel
n få gratis kondomer
n diskutera och fråga om sex och sexualitet
n få svar på dina frågor om graviditet eller få dagen-efter-piller
n prata om kärlek och relationer
n prata om olika livsfrågor
n få någon att tala med och få hjälp av när du känner dig nere
eller deprimerad eller har andra problem.
Fsum = Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar.
n KSAN
www.ksan.se
KSAN är alla de svenska kvinnoorganisationernas samarbetsorgan
för frågor som berör alkohol, narkotika och beroendeframkallande
läkemedel. KSAN arbetar främst med förebyggande verksamhet.
Våra målgrupper utgörs av flickor och kvinnor i alla åldrar.
Sedan 1990-talet har KSAN utbildat tjejgruppsledare i inter-
aktiva metoder, värderingsövningar och forumspel, som ett sätt
att stärka unga flickors hälsa. I tjejgrupperna får flickor tillfälle
att se sina möjligheter, utveckla sin beslutsförmåga och stärkas
i sin stolthet över att vara tjej.
KSAN = Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol-
och Narkotikafrågor.
84

85. n RFHL
www.rfhl.se
RFHL är ett förbund av föreningar och medborgare som till-
sammans verkar för ett samhälle utan missbruk och beroende.
Vi menar att staten inte tar sitt ansvar i beroendefrågorna.
Man faller undan för de enkla lösningarna, sätter narkomaner
i fängelse och struntar i de läkemedelsberoende.
Till RFHL kan du ringa om du har frågor om läkemedel och
droger.
RFHL = Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läke-
medelsberoende.
Vi som arbetat fram materialet tillsammans
med Fsum, KSAN och RFHL är:
Nina Vestlund, projektledare och skribent.
Maria Lindberg Howard, skribent.
Rikard Johansson, formgivare.
85

86. En viktig bok
för unga tjejer!
En liten bok om stora känslor vill hjälpa dig att hitta
ord för dina känslor. Du behöver känslorna för att
förstå dig själv och världen omkring dig. Det behöver
alla kunna, ung som gammal.
Du kan behöva lugnande eller antidepressiva
mediciner i perioder av ditt liv om du har det svårt
och behöver hjälp. Men var försiktig. Du ska inte ta
piller så fort det är jobbigt. Man ska inte medicinera
bort livet. Man ska lära sig leva livet. Det är roligare
och du mår mycket bättre av det!
Vi hoppas att du får glädje av En liten bok om
stora känslor!
Lycka till!
26