6. Varför en E-delegation? Förbättra styrning och samordning Minska dubbelarbete Öka effektiviteten Bättre nytta för användarna
7. Vad gör E-delegationen? Ta fram och vidareutveckla en strategi Koordinerar utvecklingsprojekt Följer upp effekter Koordinerar IT-standardiseringsfrågor Bistår regeringen i internationellt arbete Offentlig öppen data (PSI) och sociala medier Delrapporter 2 ggr/år Slutrapport senast den 31 december 2014
8. Vilka är med i E-delegationen 16 mest IT-intensiva myndigheterna och SKL
11. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet
19.
20. att skapa juridiska möjligheter för utvecklingen,
21. att definiera, strukturera och använda gemensamma begrepp och termer,
22.
23.
24. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Att sätta IT i människans tjänst.
25.
26.
27.
28.
29.
30. Sverige ska vara världsbäst, men hur duktiga är vi - egentligen?
46. Stockholms Handelskammares E-förvaltningsindex 2010 - Sammanfattning Bara en av tre har en plan för e-förvaltning (46 av 130). 45 procent har inte utsett någon ansvarig för e-förvaltningsarbetet. 28 myndigheter av 44 verkar inte följa den gällande säkerhetsföreskriften från MSB. Kommuner är dåliga på att utvärdera e-förvaltningen Centralstyrning från regeringen eller myndigheter ger genomslag i myndigheter. E-delegationens roll är positiv. Risk att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ. Sverige tappar initiativet i elektronisk öppenhet. Svårt att hitta information om vilka datakällor, avgifter och villkor.
47. Lärdomar Var försiktig med centralstyrning: För gemensamma eller förvaltningsövergripande projekt. Snabba resultat? Se upp för ytliga genomföranden. De som är nära användarna ska göra prioriteringarna. Finansiering: Var ska vi mäta kostnader och nyttan? Dyrt för en myndighet, stor nytta för användare eller i övriga förvaltningen? Lagstiftning: tar tid, bör vara fokus för departementen. Engagera näringslivet som användare. Förädling av offentliga data: låt näringslivet bygga e-tjänster och förädla offentliga data.
48. Hinder för utvecklingen Inte tillräckliga resurser (24%) Ingen efterfrågan på e-tjänster från företag och medborgare inom vårt område. (15 %) Lagar och regler hindrar. (12 %) Inget av exemplen är ett hinder. (27%)
49. Drivkrafter Ökad användarnytta för företag och medborgare. (52%) Behov att verksamhetsutveckla. (35%) Efterfrågan från medborgare. (8%)
50. Färre än hälften av kommunerna använder kryptering. Mindre än 41 % använde e-id för dessa ändamål:
51. Stockholms HandelskammareMer om e-förvaltning Webbplats:http://chamber.se/e-index-2010Förädling av offentliga data:chamber.se/psi Facebook:facebook.com/stockholmshandelskammare Twitter 1:twitter.com/sthlmchamber Twitter 2:twitter.com/fredriksand Kontakt: e-index-2010@chamber.se
72. Fråga Gör en prioritering av listan genom att välja de tre viktigaste samverkanslösningarna! Vilka är utmaningarna för att kunna samverka vad är ert förslag på hur vi hanterar dessa?
76. Våra utmaningar Många olika förväntningar Allt är möjligt: kanske blir jag astronaut, designer ellerfotbollsproffs. Jag kan själv! Allt ska fungera – nu! Jag vill kunna välja själv!
85. Vägledning för automatiserad samverkan Enkelt, enhetligt, effektivt Bättre samverkan genom standardisering En uppgift en gång Rätt information i rätt tid Löst kopplade system Försörjningsstrategi för interoperabilitet
89. Tierp, liten men stor inom e På g: Tierp Arena, motorpark, 20000 sittplatser(~1,5 globen), Invigs 9-12 juni Bruksorter, gammal Vallonbyggd S,V,MP styrd Inv: 20125
98. Prata med oss www.edelegationen.se www.facebook.com/edelegationen www.twitter.com/edelegationen www.edelegationen.ning.com eSeminarieserie till hösten tillsamman med SKL
Notes de l'éditeur
Globaliseringen innebär en fortsatt allt hårdare konkurrens mellan olika städer, regioner och länder om kompetens, arbetskraft och investeringar. Stockholm har ett bra utgångsläge. Invånarna i Stockholm är språkkunniga, erkänt trendkänsliga och reser ofta utomlands. Det är ingen slump att vi är en testmarknad för många stora internationella företag.Vi är också sedan länge en mycket internationell stad vilket är en fördel i en alltmer internationell värld.Drygt 180 000 (22%) av Stockholms stads invånare är födda utomlands (Sverige 14%, Göteborg 21%, Malmö 26%, New York 36%). Ytterligare närmare 60 000 personer (7%) har föräldrar som båda är födda utomlands.I Stockholms län bor människor från 183 av världens 194 självständiga stater.
För att sammanfatta: Stockholm växer och utvecklas och är inne i en mycket spännande fasVarje enskilt projekt och nysatsning som vi genomför är en byggsten på väg mot att uppnå visionen om ett Stockholm i världsklassVi har lika många mjuka som hårda byggstenar i vår service till stockholmarna!AvslutningFrågor