1. MÅLANALYS
ÖVERGRIPANDE MÅL PÅ LÅNG SIKT
Effekter i problemanalys
Att folkhögskolorna, i förhållande till andra utbildningsformer, hamnat på efterkälken när det gäller medarbetarnas kompetensutveckling.
Att folkhögskolorna i högre grad än hittills måste samverka för att stärka skolverksamheternas profil, uppdrag, kursutbud, kommunikation,
kompetensutvecklingsaktiviteter och strategiska påverkansarbete.
Att det finns en tröghet för rektorer att genomföra förändringar och förnyelseprocesser.
Att det ställs ökade krav på folkhög-skolorna att som arbetsgivare skapa förutsättningar för medarbetarnas påverkan och delaktighet i sin i skolans
utvecklingsarbete.
Att medarbetarnas kompetensutveckling måste vara inrikad på medskapandet i folkhög-skolornas utvecklingsarbete samtidigt som den egna individuella
potentialen tas till vara.
Övergripande mål
Det övergripande syftet/målsättningen är att deltagande folkhögskolor i projektet ska
samverka för kompetensutveckling med fokus på entreprenörskap, hållbar utveckling och kommunikation för att
stärka sina medarbetares möjligheter att – individuellt och i team – vara medskapande i folkhögskolornas utmaningar att
möta framtidens krav på förändring och vidareutveckling.
På lång sikt ska projektet även ha bidragit till en process som innebär att folkhögskolorna i Skåne
gör sig mer sig synliga som utbildningsalternativ för högskolebehörighet såväl som yrkesinriktade och profilerade utbildningar och kurser.
verkar entreprenöriellt och samtidigt behåller sin särart.
för dialoger och kommunicerar folkhögskolornas alternativa värdegrund och syn på utbildningsresultat.
samverkar för att stödja skolledningsarbetet och särskilt uppmärksammar svårigheter i ledarskapet som är kopplat till könsmässiga skillnader.
2. PROJEKTMÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT
Huvudproblem i problemanalys
Folkhögskolornas skolledningar och medarbetare ska utveckla sina arbeten och verksamheter på ett sätt som mer tydligt än hittills kan övertyga
unga och vuxna att folkhögskolan är ett viktigt och fullgott utbildningsalternativ för att ta igen ett misslyckande i grundskola och gymnasium så väl
som en möjlighet att förverkliga drömmar om yrkesutbildningar och/eller högre studier. Ta mycket goda lärartäthet som kan erbjudas.
Folkhögskolan som utbildningsalternativ ska utgå från folkbildningens syften:
• Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
• Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t.ex.
politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete).
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället.
• Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
Projektmål
Projektmålen (direkta mål) återfinns i ansökan och innebär sammanfattningsvis:
Att folkhögskolornas medarbetare tillägnar sig och prövar ett entreprenöriellt förhållningssätt i sitt arbete som lärare eller i befattning med
administration, service etc.
Att medarbetarna stärks i förmågan och känner ökad arbetsglädje inför att delta i samverkans- och förändringsprocesser, organisering av ny verksamhet
som även inkluderar intressenter - offentliga verksamheter, näringsliv och social ekonomi - utanför skolorna i det lokala närområdet och i samarbete
med andra folkhögskolor.
Att det stärkta och utvecklade entreprenörskapet ska särskilt leda till ökad kompetens - metodiskt och organisatoriskt - inom områdena hållbar
utveckling och kommunikation (se nedan).
Att deltagande folkhögskolor och medarbetare ökar sin kompetens i utveckling och delaktighet i lokala nätverk för att skapa olika former av samarbeten
inom lokalsamhällenas ekonomiska, sociala och ekologiska utveckling.
Att medarbetare och deltagande folkhögskolor om medvetandegörs om möjligheter och kompetenskrav i fråga om kommunikation som digitalisering i
samhällsutvecklingen leder till.
Att projektet även ska resultera i ökad beredskap och förmåga att ta till vara möjligheter för att - som medarbetare och organisation – agera för att
utveckla metoder och strukturer för kommunikation i bred mening: i bemötanden, samarbeten med andra aktörer, IT-användning, användning av
sociala medier, lokal-TV och annan kommunikationsteknik.
Att medarbetare och samverkande folkhögskolor därför under projektet ska sätta i gång och aktivt delta i delprojekt som utvecklar och etablerar nya
samarbeten, former och strukturer för kommunikation
3. PROJEKTETS DELMÅL
Orsaker i problemanalys
Att folkhögskolorna diskrimineras, bland annat genom att de står utanför ”Lärarlyftet” och att det behövs särskilda utvecklingsinsatser för att
kompetensutveckla och stärka folkhögskolornas medarbetare och verksamheter att möta ökade krav på entreprenörskap och hållbart utvecklings- och
ledningsarbete samt tydlighet i kommunikation med omvärld och blivande kursdeltagare.
Att det finns kvarlevor från tidigare regleringar och samtidigt större krav och ansvar hos skolans styrelse och ledning.
Att synen på kunskap och utbildning har förändrats som innebär att folkhögskolornas uppdrag kommer i bakgrunden samt att en ny syn på koppling
mellan arbetsförmåga och social trygghet också har påverkat utbildnings- och skolpolitik..
Att folkhögskolorna måste utveckla och beskriva visioner och uppfattningar om möjligheter om entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt
på ett sätt som gör medarbetare delaktiga.
Delmål
Att genomföra BAS-utbildningar – utifrån fokusgrupper – som samlar alla medarbetare och yrkesgrupper på folkhögskolorna (2011).
- Målsättning för BAS I: Att samtliga deltagare ska anse sig ha fått information, fakta och inspiration etc som berikar och stärker
den egna arbetssituationen, både på kort och lång sikt.
- Målsättning för BAS II: Att samtliga deltagare ska anse sig ha fått fördjupade kunskaper och insikter om det aktuella fokusområdet på ett sätt som
berikar och stärker den egna arbetssituationen, både på kort och lång sikt.
Att i samverkan mellan folkhögskolorna genomföra Delprojekt som samlar yrkesgrupper respektive intressegrupper för gemensamma utbildningar och
utvecklingsarbeten för gemensam kompetensutveckling (2012).
Delprojekten ska innebära:
Delaktighet – erfarenhetsutbyten – kontakter – idéer – visioner.
Integrerade teman/samverkan mellan fokusområden.
Utveckling för individer, grupper, verksamheten och samarbetet mellan skolor och med omvärld.
Kreativa resultat.
Att samla medarbetare och skolledningar i delprojekt som både bidrar till kompetensutveckling och spridning av projektets erfarenheter och resultat
(2013).