Skolforum 27 Oktober 2009
•
0 j'aime•430 vues
Presentation skolforum 2009 UngMods forskningsprojekt Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig.
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
Tendances
En vedette
En vedette (19)
Similaire à Skolforum 27 Oktober 2009
Similaire à Skolforum 27 Oktober 2009 (20)
Plus de patrik hernwall
Plus de patrik hernwall (19)
Skolforum 27 Oktober 2009
- 1. Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på · eller Skola 2.0 Några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning på Skolforum i oktober 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 2. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/ungmods
- 3. ungas multimodala gestaltning http://mt.sh.se/ungmods • vilka medier använder unga på Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad? Broängsskolan (Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? Rektorsakademien • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
- 5. Multimodalitet • flera textualiteter (vidgat textbegrepp) • flera medier • flera nyttor eller behov
- 7. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället
- 8. Lärandets (skolans) essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande i samhället • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
- 9. Redskap
- 11. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
- 12. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
- 13. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 14. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 15. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
- 16. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
- 17. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
- 19. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
- 20. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
- 21. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 22. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 23. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
- 25. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp
- 26. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare)
- 27. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört
- 28. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet)
- 29. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • från reproduktion till omproduktion
- 30. Multimodal gestaltning • vidgat textbegrepp • producent, sändare OCH konsument (eller: tv-tittaren har blivit en dator- användare) • skapar, återskapar, omskapar - skillnaden mellan original och kopia har upphört • bygger sociala nätverk (vi kan agera i mediet) • från reproduktion till omproduktion • web 2.0
- 33. ?
- 34. 24 + 47 = ?
- 35. ? 24 + 47 = 61
- 36. ? 24 + 47 = 71
- 37. 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = ?
- 38. ? 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = 17.262,9724
- 40. bad at logics, good at frisbee
- 41. Lärande
- 43. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande
- 44. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang
- 45. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp
- 46. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker
- 47. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
- 48. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • nya redskap ger ANDRA sätt att lära ANDRA saker • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen & redskap
- 50. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent
- 51. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier
- 52. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser
- 53. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
- 54. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
- 55. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera? • vad är det att lära? • var finns kunskap? • digital kompetens?
- 56. Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på · eller Skola 2.0 Några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning på Skolforum i oktober 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 57. Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på · eller Skola 2.0 Några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning på Skolforum i oktober 2009 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
Notes de l'éditeur
- Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig. leder fram till tre ”slutsatser”: * hur jag ser på lärande * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum] * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …] Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ... Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig --> var finns eleverna? lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?) Min bas: om mig - två projekt idag ... Syfte och innehåll [KK] Vårt budskap på mässan sammanfattas i nedanstående text… Vad kan/ska/bör vi lära av ungas nätkulturer och hur kommer det att påverka skola och lärarutbildning. Nu är det dags att gå från att oroligt fråga vad man bör VETA om ungas IT-användande (för att kunna hantera problemen) – till att nyfiket fråga vad man kan LÄRA (för att tillvarata möjligheterna). Hur gör de där ute? Kan jag vara med i en nätgemenskap? Hur vill unga lära sig? UTGÅNGSPUNKT i mitt projekt - men inte prata om det; kommer att lägga mig på en ”metanivå” - vad unga gör med medierna: kolla själv! Jag vill skapa ett reflekterande ramverk, ett sätt att se och förstå ungas villkor [jag är pedagog...]
- gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom leder fram till tre ”slutsatser”: * hur jag ser på lärande * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum] * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …] men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ... ------------- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom leder fram till tre ”slutsatser”: * hur jag ser på lärande * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum] * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …] men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ... ------------- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom leder fram till tre ”slutsatser”: * hur jag ser på lärande * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum] * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …] men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ... ------------- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- gå bakom, för att reflektera över varför vi tycker detta är ett viktigt projekt --> tankarna bakom leder fram till tre ”slutsatser”: * hur jag ser på lärande * vad är samtidens tid-rum för lärande [lärandets nya tid-rum] * hur kan digitala medier/redskap bli resurser i skolan? -- mkt på 20 minuter ... [men, kommer säkert inte att tillfredsställa alla …] men också vad jag menar med multimodal gestaltning, hur jag ser på redskap, medier, etc. ... ------------- en annan förmiddag: om hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig --> som en lärprocess/reflekterande process men nu: reflektera kring de erfarenheter denna (o annan fo) givit --> skapa perspektiv på frågan om ungas lärande i det 21.a århundradet ...
- inte multitasking - multimodalitet -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap. ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
- inte multitasking - multimodalitet -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap. ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
- inte multitasking - multimodalitet -> att vi som människor klarar av att göra flera saker samtidigt, är ju definitivt inte ngt nytt. Men vi behöver reflektera över vår relation till medier, till vår samtids redskap. ofta i ett och samma medie, lite som fabeln med bönor på ett schackbräde; ju fler medier, desto fler möjligheter --> hur gör du när du antecknar? vad tar du med dig, om du skall lyssna på någon? hur förbereder du dig? ...
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] punkt 1 - bygger på antagandet [punkt 2] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP! skolbyggnaden densamma - lärandet som kognitiv process inte förändrat, men både vad som är centrala kompetenser och hur man når dit, har dramatiskt förändrats
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande matematik, alfabetet, minnesramsor, språket --> sätt att kommunicera, förmedla
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande matematik, alfabetet, minnesramsor, språket --> sätt att kommunicera, förmedla
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc. --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande plasticitet: * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil] * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp] * i utveckling; kan inte förutsägas * allt fler områden, allt fler tjänster * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk] Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens? med det: digital kompetens ..
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc. Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder) Från TV-tittare, till dator-användare
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ...) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ...) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ...) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ...) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ...) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- inte passiv - aktiv inte reproduktion - omproduktion (ny, åter, ...) --> skolan utmanas rejält! original-kopia; upphört på flera nivåer (Poster/finns inte/PirateBay + individen omskapar + ) social nätverk och relationer
- Pedró Hur påverkar digital media: - utvecklandet av kognitiva färdigheter? - sociala värderingar och livsstil? - förväntningar på lärande (learning expectations)? - läromål? /educational achievements McFarlane: Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta? --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund) --> examinationsformerna viktiga Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan. Skolan ≠ inte en plats för funktioner Skolan = plats för relationer RUDD/futurelab: Skolans arkitektur ≈ fängelse Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!) McFarlane skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap] varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap] varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap] varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap] varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap] varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap] varför fortsätter vi att tro att detta är viktiga kunskaper/kompetenser? När vi idag har redskap som gör det så mycket bättre än oss själva! ==> Vi måste ställa oss frågan: vad är unika mänskliga förmågor? Ett svar, är att vi kan använda redskap - både fysiska/konkreta och intellektuella/psykologiska!
- Clark - ”Natural-born cyborgs” Vad är vi ”lämpade” att göra? Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång) -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
- Clark - ”Natural-born cyborgs” Vad är vi ”lämpade” att göra? Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång) -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- PETER BECKER: distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? nya redskap ger andra sätt att lära andra saker kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Digitala medier som ett sätt för unga att uttrycka sig på Skolan och världen utanför följer två olika sorters logik i relation till digitala medier. Både i användandet och i hur detta användande kan stödja individens lärande. Presentationen tar avstamp i ett pågående forskningsprojekt där ambitionen är att utveckla skolans pedagogiska bruk av digitala medier baserat på en fördjupad förståelse för hur unga använder digitala medier för att uttrycka sig. Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är forskarens ”rätt”; att ställa frågor ... inte svara på frågan om utbildningsplattformen ... Mats: lyfta på locket - pandoras ask?: vad släpper vi ut? -- inte minst: inte stänga locket om det är obekant, det som först visar sig --> var finns eleverna? lärandet · pedagogerna · administrationen · vårdnadshavare ==> LÄGGA TILL ETT PERSPEKTIV: ELEVERNAS - ELLER BARNPERSPEKTIV, ANNA HAR GJORT DET PÅ EN KONKRET NIVÅ - JAG KOMMER ATT SKAPA EN FORM AV TEORETISKT RAMVERK, FÖR ATT EG. STÖDJA HENNES ARGUMENT (ELLER HENNES INFORMANTER!?) Min bas: om mig - två projekt idag ...