3. Innehållsförteckning
Förord 5
Författarens förord 8
Kort sammanfattning av studiens resultat 7
1. Ordnade förhållanden? 10
2. Uppdrag och syfte 11
2.1 Studiens syfte 11
3. Metod 13
3.1 Urval 13
3.2 Enkätformulär 15
3.3 Referensgrupper 15
4. Lika för alla? 17
4.1 Familjerna i studien 17
5. Ekonomin i tonårshushåll 19
5.1 Månadsinkomst 20
5.2 Utgiftsproblem 25
5.3 Svårigheter att klara löpande utgifter 27
5.4 Hur mycket och vad avstår man ifrån? 29
5.4.1 Hur mycket och vad har tonåringen avstått ifrån 30
5.4.2 Hur mycket och vad har föräldern avstått ifrån 33
5.4.3 Hur mycket och vad har hela hushållet avstått ifrån 35
5.5 Hur bedömer man sin ekonomiska standard
i förhållande till andra? 35
5.6 Månadspeng 38
Sammanfattning 39
6. Tid och aktiviteter i tonårsfamiljer 40
6.1 Vad vet vi om tonåringars tid med föräldrar? 40
6.2 Bor tonåringen hos föräldern som har svarat? 41
6.3 Vaken tid tillsammans med tonåringen 41
6.4 Aktivitet med tonåring 46
6.4.1 Måltider 48
6.4.2 Hushållsaktiviteter 48
6.4.3. Delaktig i tonåringens fritidsaktiviteter 49
6.4.4 Prata och gräla om regler och pengar 53
6.4.5 Övriga aktiviteter 54
6.5 Den vuxnes egen tid 54
6.5.1 Egna fritidsaktiviteter 54
6.5.2 Socialt umgänge 58
Sammanfattning 56
7 Tonåringens nätverk 58
7.1 Tonåringars sociala relationer 58
7.2 Tonåringens organiserade fritidsaktiviteter 59
7.3 Hur påverkar den vuxnes nätverk inblicken
i tonåringens nätverk? 61
3
4. 7.4 Mäns och kvinnors nätverk 62
7.5 Tonåringarnas kontakt med andra vuxna 62
7.6 Kontakt med tonåringens nätverk 64
7.6.1 Kontakt med tonåringens vänner 65
7.6.2 Kontakt med tonåringens vänners föräldrar 66
7.6.2 Kontakt med tonåringens lärare 67
7.6.3 Vet vart tonåringen är på fritiden 68
Sammanfattning 69
8 Föräldrars syn på tonåringars förhållande
till alkohol och droger 70
8.1 Vad vet vi om tonåringar och droger? 70
8.2 Vid vilken ålder är det okej för tonåringen
att dricka alkohol? 70
8.4 När ska tonåringen få smaka alkohol hemma? 72
8.5 Har tonåringen druckit sig berusad? 74
8.5 Föräldrar med egna erfarenheter av missbruk 75
Sammanfattning 77
9 Förälderns oro och känsla av förtroende 78
9.1 Förtroende 78
9.2 Brottslighet, alkohol och narkotika 79
9.3 Tonåringens ålder 82
9.4 Nätverk och förtroende 83
9.5 Andra problem eller svårigheter 84
Sammanfattning 85
1 0 Vilket stöd behöver föräldrar? 87
10.1 Samarbete med den andre föräldern 87
10.1 Tidigare stöd från samhället 90
10.2 Behöver inget stöd 90
10.1 Önskat stöd 93
10.5 Andra samband 94
10.6 Separation på grund av missbruk eller psykisk sjukdom 95
Sammanfattning 96
1 1 Södermalm och Västerås 97
11.1 Tonåringens och förälderns gemensamma tid
och nätverk 102
11.2 Inställning till alkohol 102
11.3 Förtroende 103
11.4 Stöd 104
Sammanfattning 104
1 2 Slutdiskussion 106
Referenser 108
4
5. Förord
Denna studie om hur tonårsföräldrar i Västerås upplever sin föräldraroll är den
andra i sitt slag, initierad av riksorganisationen Sveriges Makalösa Föräldrar. Den
första genomfördes år 2005 och utgick från tonårsföräldrar på Södermalm i Stock-
holm.
Det har varit intressant att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i
upplevelser, förutsättningar och villkor mellan olika familjetyper i Västerås men
också mellan de två miljöer som Södermalm och Västerås representerar.
Att vara tonårsförälder innebär många gånger en känsla av att balansera på
slak lina. Det svänger mycket under de här åren och samtidigt som förälderns
uppgift är att skydda, mildra och svalka ska man också våga släppa taget och låta
sitt barn ge sig iväg på egen hand, göra sina egna erfarenheter och sina egna
misstag.
Då behöver man andra i samma situation. Att ha ett nätverk av andra tonårs-
föräldrar som man kan prata med, jämföra vilka gränser och regler som kan vara
rimliga och få information om tonårsvärlden från andra håll än bara genom sin
egen tonåring har under arbetets gång med rapporten framträtt som ett stort be-
hov. Det kostar så lite och betyder så mycket!
Det stöd jag har fått i processen med att färdigställa den här rapporten har varit av
helt avgörande betydelse och jag vill tacka Sveriges Makalösa Föräldrar för att
jag återigen har fått förtroendet att utföra detta uppdrag.
TACK också till Helen Rydberg för hennes oändliga tålamod och Tapio Salonen
för hans mer eller mindre varsamma, men nödvändiga, knuffar framåt!
Torna Hällestad den 4 juni 2006
Eva Broms
5
7. Kort sammanfattning av studiens resultat
Att undersöka hur tonårsföräldrar upplever sin situation och sin roll som förälder
har varit denna studies huvudsakliga syfte. För att få en större kunskap om vilket
stöd som skulle behövas, t.ex. för att minska utsatthet när det gäller alkohol och
droger, krävs en större kunskap om vilka speciella förutsättningar som finns i
olika typer av familjer.
Många av de föräldrar som har tonåringar idag är uppväxta med att begreppet
”familj” helt enkelt betyder mamma, pappa och barn. Nu för tiden är familje-
begreppet betydligt mer varierat. Ett särskilt intresse har därför ägnats åt de rela-
tivt nya familjebildningar som blir allt vanligare; familjer med bara en vuxen och,
med ett gammalt ord, styvfamiljer.
Även de speciella omständigheter som finns kring att själv vara född i ett annat
land och en annan kultur och att vara förälder till en tonåring som växer upp i det
svenska samhället har varit intressant att undersöka.
Variationen bland de tonårsföräldrar som svarat på enkäten är stor, både när det
gäller utbildning, ekonomi och ursprung. Studiens resultat visar att det finns stora
skillnader i många avseenden mellan familjerna.
De traditionella familjerna, alltså familjer med tonåringens båda biologiska för-
äldrar, är den grupp som i störst utsträckning har minst problem med ekonomin. I
dessa familjer behöver tonåringen sällan avstå något p.g.a. ekonomiska begräns-
ningar. Det vanligaste som tonåringarna behövt avstå ifrån av ekonomiska orsa-
ker är kläder.
Föräldrar i denna typ av familj ägnar generellt något mer tid tillsammans med
sin tonåring än andra föräldrar. Det är också vanligare att tonåringarna har möj-
lighet att ägna sig åt olika typer av organiserade fritidsaktiviteter.
Många föräldrarna är också, på ett eller annat sätt, delaktiga i tonåringens fritids-
aktiviteter. Man känner också att kontakten med tonåringarnas vänner och deras
föräldrar är tillredsställnde. Däremot är det många föräldrar som inte tycker att
kontakten med lärarna i skolan är tillfredsställande.
De flesta föräldrar är restriktiva när det gäller tonåringarnas alkoholvanor men
i de traditionella familjerna är det något vanligare att man tycker att det är okej att
han/hon får smaka alkohol hemma redan vid 13-14 års ålder,
Behovet av stöd utifrån är minst vanligt bland dessa föräldrar men det som
flest tycker att de har behov av är föräldrautbildning och stöd från skolan.
7
8. Kort sammanfattning av studiens resultat
De ombildade familjerna, styvfamiljerna, har en kärvare ekonomisk situation än
de traditionella parfamiljerna. Detta hänger troligen samman med att det finns
fler barn i dessa familjer. I många ombildade familjer finns svårigheter att klara
löpande utgifter och inte sällan saknas ekonomiska marginaler. Detta innebär att
det är vanligt att tonåringen tvingas avstå från olika saker. Det vanligaste är klä-
der och nöjen men även sportutrustning och kursavgifter kan vara svårt att klara
ekonomiskt. Det kan också vara svårt att klara kostnader för organiserade fritids-
aktiviteter.
Föräldrarna i dessa familjer spenderar något mindre tid tillsammans med ton-
åringen än föräldrar i det traditionella familjerna men är ändå i hög utsträckning
delaktiga i fritidsaktiviteter.
Många föräldrar i de ombildade familjerna tycker att kontakten med tonåring-
arnas vänner och deras föräldrar är otillräcklig medan man i stor utsträckning är
mycket nöjd med kontakterna med skolan.
Ungefär hälften av föräldrarna är otillfredsställda med samarbetet med den
andre biologiska föräldern.
De flesta känner sig ganska säkra på att tonåringen vänder sig till dem vid
olika typer av problem. I dessa familjer är man mer restriktiv än i de traditionella
familjerna när det gäller tonåringens alkoholvanor men är mer osäker på om han/
hon skulle berätta att de använt alkohol.
Många föräldrar skulle önska stöd i form av föräldrautbildning, ekonomiskt
stöd och stöd från skolan. Det finns även ett ganska stort behov av samarbetssamtal,
stödsamtal, avlastning i hemmet och mötesplatser för vuxna.
För familjer med ensamstående föräldrar är den ekonomiska situationen ofta svår
att hantera. Ungefär hälften av familjerna har svårigheter att klara de löpande
utgifterna och ännu fler har ingen kontantmarginal. De flesta tonåringarna i dessa
familjer måste avstå en eller flera saker av ekonomiska skäl. Familjer med en-
samstående mödrar är mest ekonomiskt utsatta. En tredjedel av tonåringarna har
tvingats avstå från tre eller fler av enkätens alternativ. Många kan inte delta i
fritidsaktiviteter och sport-/ träningsutrustning är ofta omöjligt att klara av. Se-
mester, både i Sverige och utomlands, är för många omöjligt att klara av ekono-
miskt.
Trots att man är ensam vuxen tillbringar man dock mycket tid tillsammans
med tonåringen medan det är mindre vanligt än i parfamiljer att man deltar i
fritidsaktiviteter tillsammans.
Många föräldrar, framförallt mödrarna, tycker inte att de har tillräcklig kon-
takt med tonåringarnas nätverk i form av kompisar, deras föräldrar och lärare.
Man är dock relativt säker på att tonåringen berättar om det finns problem av
olika slag. De ensamstående fäderna är överlag något mer osäkra än mödrarna
särskilt när det gäller frågan om de skulle få veta av tonåringen att han/hon använt
alkohol eller narkotika.
Ensamstående föräldrar är liksom parföräldrarna i hög utsträckning restriktiva
när det gäller alkohol. De flesta tycker inte att det är okej förrän vid 18 års ålder
men en del fäder tycker att det är okej att dricka redan vid 16 års ålder.
8
9. Kort sammanfattning av studiens resultat
I familjer med en ensam vuxen är behovet av stöd utifrån betydligt större än i
parfamiljer. Särskilt ensamstående mödrar är i behov av stöd, både ekonomiskt
och när det gäller avlastning. Många behöver också samtals- och rådgivnings-
stöd i olika former.
Familjer med föräldrar födda utomlands framstår i studien som övelag den grupp
som lever under de tuffaste villkoren. Av de ensamstående föräldrarna i denna
grupp är det mer än hälften som inte klarar sina löpande utgifter och många både
tonåringar och föräldrar som avstått från tre eller fler av enkätens alternativ.
Många av dessa föräldrar spenderar mycket tid tillsammans med sin tonåring
men är inte delaktiga i fritidsaktiviteter. Kontakten med tonåringens nätverk är
generellt sämre än för andra föräldrar och många svarar att de inte tror att tonår-
ingen har förtroendefulla relationer med andra vuxna.
Det är också vanligare att man är osäker på om tonåringen skulle berätta om
olika typer av problem och svårigheter som kan uppstå.
Stöd från skolan är det som flest efterfrågar och av de ensamstående föräld-
rarna är det många som förutom ekonomisk hjälp önskar semesterverksamhet,
mötesplatser för vuxna, stödsamtal och avlastning i hemmet.
Överlag framträder en bild av föräldrar som skulle behöva mer kontakt med
den värld tonåringarna lever i.
De flesta föräldrar som är födda utanför Sverige är betydligt mer restriktiva
när det gäller alkohol än andra föräldrar. Många har inte svarat på frågorna om
när det är okej att dricka, förmodligen för att man inte tycker att alkohol är accep-
tabelt överhuvudtaget.
9
10. 1. Ordnade förhållanden?
Kommer ni ihåg när Prussiluskan upptäcker att stackars Pippi inte bor med sin
mamma och sin pappa i en vanlig familj som alla andra i den lilla staden? Indig-
nerad, upprörd och mycket energisk tar sig Prussiluskan an Pippis onormala liv
och hittar en plats åt Pippi på ett barnhem för att hon ska få en ordnad tillvaro.
Vi vet ju alla att detta välvilliga bidrag inte var vad Pippi behövde men hon
kunde hålla med på en punkt:
”Det är bra för barn med en ordnad tillvaro, särskilt om de har ordnat den själva.”
Behovet att ordna sin egen tillvaro gäller inte bara Pippi utan de allra flesta män-
niskor. Man vill faktiskt styra över sitt liv efter eget huvud, lust och personlighet.
Finns det möjligheter för alla att göra detta? Har föräldrar idag möjligheter att
ordna det som man vill för sig själv och sina barn?
Trots att begreppet ”en familj” nuförtiden inte alls behöver betyda mamma-
pappa-barn så är det ändå denna typ av familj som betraktas som norm och ofta är
utgångspunkt för aktiviteter, stöd, politiska beslut etc.
Nuförtiden skulle Prussiluskan haft fullt upp med att försöka rädda och nor-
malisera tillvaron för alla de som inte lever i, vad hon skulle tycka, en riktig
familj.
Nuförtiden kan ju en familj se ut nästan hur som helst...
Nu när mor-ror-far-är-rar-familjen är ett minne blott är frågan om hur mycket
nytta vi vuxna har av de erfarenheter och referensramar vi själva växte upp med
på 50- och 60-talen. Den kunskap och det förhållningssätt vi har med oss från vår
egen uppväxt är ofta inte helt relevant när vi, med nya familjemönster, möter
dagens verklighet för barnen och tonåringarna.
Det är heller inte säkert att det finns någon familj som ser ut som den egna i
närheten att byta erfarenheter med.
För en del barn finns det bara en vuxen som både ska vara rar och kunna ro och
för andra finns det en hel massa reservmammor och bonuspappor som ror och är
rara. För många föräldrar blir det en svår konst att hålla båtarna flytande såpass
nära varandra att barnen kan hoppa emellan utan att hamna i sjön... Och denna
navigationskonst är för de allra flesta inte något vi automatiskt har med oss i vårt
bagage från uppväxten. Detta är en kunskap som vi måste skapa i den här genera-
tionen och i den här tiden.
Det behövs helt enkelt mer kunskap om hur det verkligen ser ut i olika familjer.
Vilka speciella svårigheter finns i familjer med en ensamstående förälder? Vilka
problem stöter styvfamiljerna på? Är det alltid enkelt att leva i en traditionell
parfamilj? Vilka positiva sidor finns i familjemönster med bara en vuxen?
För att söka mera kunskap om dessa frågor har Sveriges Makalösa Föräldrar tagit
initiativet till denna studie om tonårsfamiljers villkor och vardag.
10
11. 2. Uppdrag och syfte
Denna studie grundar sig på en enkätundersökning som gjordes av riksorganisa-
tionen Sveriges Makalösa Föräldrar under hösten 2005.
Makalösa Föräldrar är en stöd- och intresseorganisation för ensamstående för-
äldrar. Syftet med föreningen är dels att samla och sprida kunskap och informa-
tion om villkoren för ensamstående föräldrar och deras barn och dels att på olika
sätt stärka dessa föräldrar och deras barn. Föreningen har sitt huvudsäte på Söder-
malm i Stockholm och det finns 21 lokalföreningar på 10 platser runt om i Sverige.
I Västerås finns en lokalavdelning med nätverk för ensamstående föräldrar. I
samband med det drogpreventiva projekt som denna studie är en del av fick lokal-
avdelningen möjlighet att utvidga aktiviteterna. Kafé, lägerverksamhet, öppen
förskola och självhjälpsgrupper är några exempel. Mer information om aktivite-
ter finns på hemsidan:
www.makalosa.org/vasteras.
Lokalföreningen har sedan hösten 2005 även ett kansli med anställd personal
vilket innebär större möjligheter att utveckla verksamheterna.
2 . 1 Studiens syfte
Det huvudsakliga syftet med studien har varit att belysa tonårsföräldrars situation
och upplevelser av sin föräldraroll.
Särskilt intressant för Makalösa Föräldrars del har varit att undersöka om vill-
koren för tonåringar och tonårsföräldrar skiljer sig åt beroende på om det finns en
eller två vuxna i familjen. I familjer med ensamstående föräldrar individualiseras
ofta de speciella svårigheter som finns, kunskap saknas om de bakomliggande
orsakerna till problemen och den ensamstående föräldern upplever ofta att man inte
räcker till. Intentionen har därför varit att söka kunskap och få en mer samlad bild
av de specifika förutsättningar och villkor som ensamstående tonårsföräldrar har.
Förhoppningar har varit att föräldrarna som grupp ska bli mer synlig- och tyd-
liggjord och att kunskapen kring dessa familjer generellt ska öka.
Fler och fler barn och tonåringar lever idag också i styvfamiljer vilket innebär att
många parter är inblandade i familjens liv och vardag. Detta ställer ofta speciella
krav på samarbete mellan tonåringens biologiska föräldrar.
Vilka möjligheter, förutsättningar och villkor finns kring att vara tillfreds med sin
roll som förälder? I vilken utsträckning har detta att göra med familjetyp, kön,
ekonomi, utbildning, etnicitet, tid och nätverk? Studiens syfte är att undersöka en
del av de skillnader som kan finnas i dessa avseenden. Stämmer de föreställ-
ningar som ofta uttrycks i diskussion och debatt?
Frågeställningarna som undersökningen baserats på har handlat om teman kring
tonårsföräldrars situation: ekonomi, tid tillsammans med tonåringen, sociala nät-
11
12. verks betydelser, tonåringars alkoholvanor och vilket stöd som tonårsföräldrarna
har eller efterfrågar. Förutom dessa teman har en rad bakgrundsdata även medta-
gits. Frågeformuläret presenteras i bilaga 1.
Behov av stöd och hjälp varierar självklart beroende på olikheter i förhållanden
och villkor för olika familjer. Förhoppningarna har varit att studien ska aktuali-
sera frågor kring detta samt att öka kunskapen kring hur detta stöd kan anpassas.
Mycket av den hjälp som tonårsföräldrar erbjuds idag baseras till stor del på att
det finns två föräldrar i familjen. Även om det finns många gemensamma erfaren-
heter av att vara tonårsförälder oavsett i vilken familjetyp man lever i tillkommer
ofta svårigheter för den ensamstående föräldern. Om man har fler barn kan det
vara svårt, rent praktiskt, att delta i möten, föräldravandringar etc. Samarbetet
med den andre föräldern kan vara dåligt eller obefintligt och man är ofta ensam
om att vara den som tonåringen ska frigöra sig från.
Även i de ombildade familjerna finns speciella villkor och svårigheter att tam-
pas med. Många parter är inblandade och ska komma överens, relationer kan ofta
kompliceras och under kort tid förändras drastiskt.
Vi ska dock komma ihåg att många familjer med ensamstående föräldrar och många
familjer med ombildade relationer fungerar, inte bara bra, utan även bättre än vad som
varit fallet om föräldern valt att stanna i den ursprungliga relationen. Det kan dock
konstateras att kunskapen behöver öka och fördjupas för att analyserna av behov av
stöd och hjälp för denna målgrupp ska vara relevanta och verkningsfulla.
En liknande studie genomfördes under 2004 bland tonårsföräldrar på Södermalm i
Stockholm. Denna studie visade att många av skillnaderna mellan föräldrar framfö-
rallt handlade om kön och inte familjetyp. Föräldrar i de traditionella familjerna och
de ensamstående mödrarna var de som i störst utsträckning tycktes vara trygga i sin
föräldraroll och också ha mest kontakt med tonåringarnas värld och nätverk. De
ensamstående mödrarna lever dock med avsevärt knappare ekonomiska resurser.
Syftet med denna studie har också varit att undersöka om de olika miljöer som en
stad i Västerås storlek och socioekonomiska sammansättning å ena sidan och
Södermalms typiska innerstadsmiljö å andra sidan innebär skillnader mellan hur
tonårsföräldrar upplever sin situation.
Undersökningsgruppen på Södermalm bestod till stora delar av svenskfödda,
högutbildade föräldrar med, jämförelsevis, höga inkomster. I Västerås är de för-
äldrar som ingått i studien av betydligt mer blandad karaktär. Inkomst och
utbildningsnivåerna skiftar i hög utsträckning och en stor del av föräldrarna är
födda utanför Sverige med allt vad det innebär av olika kulturer, synsätt och möj-
ligheter att vara en del av samhälle och system.
Påverkar dessa skilda livsmiljöer tonårsföräldrar generellt och i så fall på vil-
ket sätt? Är de stora skillnader mellan könen som visade sig i Södermalmsstudien
överförbara till föräldragruppen i Västerås eller går skiljelinjerna på andra ställen
i denna sammansättning av föräldrar?
12
13. 3. Metod
I detta kapitel redogörs för denna studies uppläggning och genomförande. Den
baseras på en enkätundersökning bland ett representativt urval av föräldrar till
tonåringar i åldern 13 – 17 år i Västerås hösten 2005. Riksorganisationen Sveri-
ges Makalösa föräldrar har varit initiativtagare och ansvarig för undersökningen.
Med stöd av projektmedel från Socialstyrelsen har Konsult och Service/Utred-
ning och Statistik i Västerås stad varit ansvariga för insamlingsarbetet. Analys av
insamlat data och presentation av denna rapport har genomförts av Eva Broms,
Framtidsverkstäder AB (www.framtidsverkstad.se).
3 . 1 Urval
Västerås valdes ut som en lämplig kommun för att skildra hur tonårsföräldrar
upplever sin situation i relation till tonåringen. Denna studie är en replikation,
d.v.s. uppföljning av en tidigare studie, i stadsdelen Södermalm i Stockholm år
2004. Av den studien framgick att Södermalm knappast kan anses vara represen-
tativ för tonårsföräldrars situation i allmänhet i landet. Andelen ensamstående
föräldrar är extremt högt och utbildningsnivå, etnisk bakgrund etc. särskiljer sig
tydligt från landet i stort. Västerås valdes ut i denna aktuella studie för att mer
representera hur profilen på tonårsföräldrar ser ut i stort. Tabell 3.1 visar några
grundläggande data för att belysa detta faktum.
Tabell 3.1 Jämförelse mellan Västerås och riket år 2004
Genom- Andel (%) Andel (%) barn som bor med Antal
snittligt barn med Båda Styv- Ensam- separationer
antal barn utländsk ursprungliga förälder stående per 100 barn
per familj bakgrund föräldrar förälder
Västerås 1,82 18 71 5 24 3,59
Riket 1,83 15 74 5 22 3,26
Källa:Kommuntabell1, SCB 2005.Barn och deras familjer 2004.
1
I den åldersgruppen som varit aktuell i denna studie, tonåringar mellan 13 och 17
år och deras föräldrar, övervägdes om ett stratifierat eller representativt urval skulle
göras. Totalt fanns det september 2005 drygt 9 000 tonåringar i denna ålders-
grupp i Västerås. Bedömningen gjordes att om ett tillräckligt stort representativt
urval gjordes skulle storleken på inkomna svar för bl.a. tonårsföräldrar som är
13
14. ensamstående bli tillräckligt stor. Urvalet gjordes utifrån Västerås stads Kommun-
invånarregister (KIR) som är ett hushållsregister som uppdateras löpande. Detta
register innehåller sedvanliga folkbokföringsdata, t.ex. namn, personnummer, kön,
civilstånd, adress, födelseland och medborgarskap. I KIR finns även, för denna
undersökning nödvändiga, personkopplingar mellan barn och föräldrar.
Tabell 3.2 Population, urval och bortfall i studien efter tonåringens ålder
Ålder, tonåring Total Urvalspopulation Bortfall Undersöknings-
population population
n n % n % n %
13 år 1 849 329 17,8 106 32,2 217 66,0
14 år 1 845 306 16,6 107 35,0 192 62,7
15 år 1 934 467 24,1 152 32,5 310 66,4
16 år 1 714 371 21,6 131 35,3 234 63,1
17 år 1 752 327 18,7 126 38,5 195 59,6
Okänt 14 16
Summa 9 094 1 800 19,8 636 35,3 1 164 64,7
Ett slumpmässigt urval på sammanlagt 1 800 föräldrar till barn i åldersgruppen
13-17 år drogs och enkäter skickades ut 21 september 2005 i form av postenkäter.
Detta motsvarade var femte ungdom i denna åldersgrupp. En första påminnelse
gick ut i oktober till drygt 1 000 personer. En andra påminnelse gick ut till ca 750
personer. 15 november 2005 sattes som sista svarsdatum. Sammanlagt 18 perso-
ner hörde av sig och meddelade att de, av olika anledningar, inte ville delta i
undersökningen. Därutöver förekom 3 postreturer. Jämfört med Södermalms-
studien har denna studie i Västerås haft ett betydligt större urval, 1 800 jämfört
med 1 000 föräldrar i Södermalmsstudien. Den främsta anledningen var att få
med, statistiskt sett, tillräckligt många ensamstående föräldrar i studien.
Som framgår av tabell 3.2 inkom slutligen 1 164 enkätsvar från utvalda tonårs-
föräldrar i Västerås. Detta motsvarar nästan två tredjedelar (65 procent) av den
ursprungliga urvalsgruppen. Bortfallet på 35 procent har granskats bl.a. utifrån
tonåringens kön och ålder. Någon skillnad mellan tonåringens kön fanns inte,
däremot varierar bortfallet något efter tonåringens ålder. De allra yngsta har en
något högre svarsfrekvens medan föräldrar till 17-åringar i högre grad avstått från
att svara. Bortfallets storlek blev tämligen förväntat. En målsättning sattes ur-
sprungligen till 1 200 inkomna svar, vilket nästan uppfylldes. Den tillfredsstäl-
lande svarsfrekvensen på ca två tredjedelar kan hänga samman med undersökning-
ens syfte och karaktär, med intresse på tonårsföräldrars situation och att det är en
frivilligorganisation som Sveriges Makalösa Föräldrar som står bakom studien.
14
15. 3 . 2 Enkätformulär
Eftersom denna studie är en uppföljande och jämförande studie med den under-
sökning som genomfördes 2004 på Södermalm, Stockholm (Broms 2005) har i
princip samma enkätformulär använts (se bilaga 1). De enda justeringar som gjort
är några förtydliganden kring några bakgrundsvariabler, t.ex. frågan om var för-
äldern är född. Då urvalsgruppen i Västerås är betydlig mer blandad då det gäller
etnicitet än gruppen på Södermalm och då skillnader mellan invandrarfamiljer
och svenska familjer kunde förutspås lades denna fråga till.
Enkätformuläret kan anses inför denna studie i Västerås vara väl utprovat.
3 . 3 Referensgrupper
I samband med att resultaten från enkätundersökningen började bli tydliga gjor-
des en sammanställning av dessa och tonårsföräldrar från Västerås bjöds in för att
samtala fritt kring vad som framkommit.
Tre grupper inbjöds till detta varav två genomfördes; ensamstående mödrar
och föräldrar i parfamiljer. Gruppen med ensamstående fäder ställdes in p.g.a. att
den blev för liten i slutänden.
Föräldrar som lever i parfamilj visade sig vara de som i högst utsträckning
tackade ja till inbjudan.
Samtalen i grupperna fördes fritt men med de preliminära resultaten som ut-
gångspunkt. Alla föräldrarna uttryckte att den här typen av samtal borde föras
mycket oftare. Man var mycket intresserad av att veta hur andra tonårsfamiljer
hade det, hur andra föräldrar satte gränser och vilka regler som gällde.
Flera av föräldrarna hade två eller fler barn och överraskande många ”var inne
på” sin tredje tonåring och beskrev detta yngsta barn som betydligt mer sociala,
kompisberoende och ”svårkontrollerade” än de tidigare. Ingen hade egentligen
några stora problem men uttryckte en oro och en nervositet kring det intensiva
sociala behovet.
Ett annat samtalsämne som diskuterades livligt var ”internet”. Hur mycket
skulle tonåringen få ”sitta vid datorn”? ”Hur kunde man ha koll på vad som
händer i denna värld”? Även här fanns en liten oro för alla kontakter med, för
föräldrarna, okända bekantskaper. De flesta var dock överens om att det förde
mycket positivt med sig också men att det var en smula obegripligt hur relationer
kunde uppstå och utvecklas bara via datorn.
Vikten av organiserade fritidsaktiviteter var ett annat ämne som diskuterades.
De flesta hade barn som höll på med någon typ av idrott och lovprisade dessa
aktiviteter och intressen. Flera föräldrar berättade dock att när aktiviteten hade
övergått till att bli mer elitinriktad så hade tonåringen slutat med sina aktiviteter.
Detta inträffade, enligt många, vid en olämplig tidpunkt i tonåringens utveckling,
nämligen i 13 –14-årsåldern,
Flera av de ensamstående mödrarna berättade om en stor ensamhet i föräldra-
ansvaret för tonåringen och hur viktigt det var att ha andra att prata och diskutera
med. De efterlyste också ”information om information”. ”Det borde finnas ett
telefonnummer man kan ringa och få reda på vart det finns möjlighet att vända
15
16. sig i olika situationer”. Några berättade om att de, av en slump, hade fått reda på
att de kunde få hjälp och stöd i olika sammanhang. En av mammorna tyckte att
familjecentralen i hennes område fungerade så och att det var fantastiskt bra.
I princip alla föräldrarna som deltog i samtalen skulle önska att det fanns fler
och mer permanenta forum där liknande diskussioner kunde föras.
Ingen uttryckte någon större överraskning över studiens resultat utan tyckte att
det bekräftade deras egen upplevelse.
16
17. 4. Lika för alla?
Hur är det att vara tonåring i Västerås? En stad som växer och andas en hel del
optimism inför framtiden. Befolkningen ökar, högskolan lockar och närheten till
Stockholm attraherar.
I en undersökning som gjordes 2004 så önskade Västeråsborna att kommu-
nens engagemang framförallt borde öka när det gäller trygghetsfrågor och vård
av psykiskt sjuka och drogberoende. På sjätte plats kom att man önskade att kom-
munen skulle satsa mer på kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar.
Det som man i lägst utsträckning önskade att kommunen skulle satsa mera på var
integration och mångfald. Beror det på att det inte behövs? Är villkoren rimliga
för alla i Västerås? Kan man svara entydigt på frågan om hur det är att vara tonår-
ing i staden? Eller?
.
4 . 1 Familjerna i studien
En introducerande översikt av de sammanlagt 1.154 tonårsföräldrar som medver-
kat i denna studie presenteras i tabell 4.1. I drygt hälften av de studerade hus-
hållen finns endast en tonåring i åldern 13 – 17 år. I ca en tredjedel av hushållen
finns ytterligare ett, oftast yngre, syskon. I 40 procent av hushållen fanns åtmins-
tone två tonåringar i familjen.
Av de föräldrar som separerat från tonåringens andre förälder hade ungefär en
tredjedel vid undersökningstillfället enskild vårdnad av tonåringen. Vanligast var
detta bland de ensamstående mödrarna (36 procent). Eftersom frågeenkäten
skickats till den förälder som tonåringen är skriven hos bor de flesta tonåringarna
hos denna förälder minst halva tiden. 75 – 80 procent av ensamstående mödrar
och föräldrar i ombildade familjer har tonåringen boende hos sig tre veckor eller
mer per månad. För ensamstående fäder är denna andel 65 procent. Knappast
någon betalar underhåll för tonåringen medan ensamstående mödrar och föräld-
rar I ombildade familjer är ca 63 procent som erhåller underhållsstöd. Bland en-
samstående fäder är detta mera sällsynt, 44 procent.
17
18. Tabell 4.2 Beskrivning av studiens hushåll efter kön och familjekonstellation.
I procent.
Familjetyp Respondentens kön Totalt
Kvinna Man
n % n % n %
Parrelation
Traditionell familj 553 78 150 22 703 100
Ombildad familj 163 82 36 18 199 100
Ensamstående
Mödrar 209 100 – – 209 100
Fäder – – 43 100 43 100
Total 925 80 229 20 1154 100
Drygt hälften av samtliga tonårsföräldrar arbetar heltid och 5 procent är syssel-
satta i ett eget företag. Knappt tre fjärdedelar av föräldrarna som svarat på enkä-
ten arbetar, hel-eller deltid. Mödrarna arbetar i högre utsträckning deltid (22 pro-
cent) jämfört med fäderna (4 procent). Ensamstående fäder är de som i högst
utsträckning arbetar heltid (61 procent) och ensamstående mödrar lägt (46 pro-
cent). 5 procent är studerande och 6 procent är arbetssökande.
Utbildningsnivån hos föräldrarna är skiftande. Var tionde förälder har enbart grund-
skoleutbildning, 43 procent gymnasieutbildning och 39 procent högskole- eller
universitetsutbildning. 7 procent har angett ”annan utbildning” vilken oftast kan
vara någon typ av eftergymnasial eller yrkesutbildning. Ensamstående mödrar är
den grupp där flest har enbart grundskoleutbildning (18 procent)
Drygt 15 procent av föräldrarna är födda utomlands. I denna grupp är det mindre
vanligt att föräldrarna har heltidsarbete, många studerar och är arbetssökande.
T.ex. är 18 procent av föräldrar i par där båda är födda utomlands arbetssökande,
jämfört med 5 procent av parföräldrar födda i Sverige.
Utbildningsnivån är också generellt lägre i denna grupp. Nästan en tredjedel av
utlandsfödda parföräldrar har enbart grundskoleutbildning. Bland ensamstående
föräldrar som är födda utomlands är motsvarande andel 17 procent.
Som vi ser så det en grupp med stora variationer som svarat på frågeenkäten.
Detta indikerar att livsvillkor, förutsättningar och möjligheter för de tonåringar
som växer upp i familjerna ser väldigt olika ut. Men hur skiljer det sig åt?
18
19. 5. Ekonomin i tonårshushåll
Ekonomin är en av de faktorer som på ett tydligt vis sätter gränser eller öppnar för
möjligheter i vardagen. Tidigare forskning i Sverige har visat att det finns mycket
starka samband mellan hushållens välfärd i olika avseenden, t.ex. hälsa, utbild-
ning, boende och upplevelse av trygghet, och familjernas ekonomiska situation
(Fritzell & Lundberg 2000, Socialstyrelsen 2001). En hyfsad ekonomisk situa-
tion är en förutsättning men inte en garanti för familjers välfärd.
Flera tidigare studier har under senare år uppmärksammat barnfamiljernas eko-
nomiska utveckling (se Socialdepartementet 2004 för en aktuell översikt). Barn-
familjer, ungdomar och invandrade hushåll är grupper som under senare år inte
har följt med i den allmänna ekonomiska uppgången i Sverige det senaste decen-
niet. (Socialdepartementet 2004, Jansson et al 2004, SCB 2004b). Barnfamiljernas
ekonomiska standard föll under 1990-talets lågkonjunktur men har under senare
år återhämtat sig något. För ensamstående föräldrar har den ekonomiska utveck-
lingen i stort fortsatt att vara bekymmersam. Medan hushållen erhållit en reell
inkomsthöjning (disponibel inkomst per konsumtionsenhet räknat i fasta priser)
på 11-12 procent mellan åren 1991 och 2002 har inkomstutvecklingen för ensam-
hushåll med barn endast uppgått till 0,7 procent (SCB 2004b:7).
I detta kapitel kommer vi att spegla tonårshushållen i Västerås och deras ekono-
miska situation på flera olika sätt. I enkäten ställdes både frågor om familjernas
faktiska inkomstsituation och frågor om hur de uppfattar sin hushållsekonomi
utifrån frågeställningar som handlar om kontantbuffert, svårigheter att klara lö-
pande utgifter och en allmän bedömning av hushållets ekonomiska standard i
förhållande till andra hushåll. Flera av dessa frågor baseras på tidigare etablerade
frågor som regelbundet används i större undersökningar, vilket medger jämförel-
ser mellan studiens urvalshushåll och tonårsfamiljer i stort i Sverige.
Vi vet att ensamstående föräldrar, framförallt mödrar, ofta har en svår ekono-
misk situation. Vi vet också att invandrade familjer i stor utsträckning har det tufft,
inte bara ekonomiskt, utan även med att överhuvudtaget hitta eller skapa sig en
plats i samhället och i de sociala nätverken. I detta kapitel kommer vi att närmare
studera hur de ekonomiska villkoren skiljer sig åt utifrån familjetyp, kön och etnicitet.
De frågor som ställts i enkäten handlar dels om familjens faktiska månads-
inkomst men framför allt om huruvida familjerna har problem med utgifter och
om, och i så fall vad, man tycker sig ha behövt avstå ifrån.
Olikheterna mellan hushåll speglar sig bl.a. i kommentarerna till den fråga i
enkäten som handlade om hur mycket och vad tonåringen hade behövt avstå ifrån
det senaste året p.g.a. ekonomi: alltifrån ”Man får ju alltid snåla och tänka efter”
till ”Han får nästan allt han vill. Vi har inte problem med ekonomin.” fanns med
i kommentarerna.
19
20. 5 . 1 Månadsinkomst
Hushållens inkomster är en grundläggande resursram. En god och trygg löpande
ekonomi ger förutsättningar för att uppfylla de krav och önskemål som familjens
medlemmar har. Detta gäller inte minst i familjer med tonårsbarn där förvänt-
ningar om deltagande i fritidsaktiviteter och kamratumgänge har sina tydliga eko-
nomiska ramar. Men att försöka kartlägga hushålls faktiska ekonomi i en enkät-
undersökning av detta slag är inte okomplicerat. Normalt baseras studier om hus-
hålls ekonomier på årliga uppgifter från olika officiella myndighetsregister, t.ex.
Riksskatteverket och Försäkringskassan. Fördelen med detta är att de samlas in
brett och på ett konsekvent sätt år efter år. Nackdelar finns också i form av att man
enbart mäter registrerade inkomster och inte obeskattade inkomster och andra
transfereringar som sker informellt. I denna studie har vi istället utgått från hushåll-
ens självskattade inkomster, vilket kvalitetsmässigt kan ha både för- och nackde-
lar. Till skillnad från registerdata kan föräldrarna beräkna alla sina förekommande
inkomster, oavsett om dessa finns i officiella register. En nackdel kan vara ifall
föräldrarna glömmer bort inkomster eller avsiktligen väljer att ange för låga eller
för höga inkomster. Någon kvalitetskontroll av de självskattade uppgifterna är
inte möjlig att göra inom ramen för denna studie.
I denna enkätstudie i Västerås ställdes en, till synes, enkel fråga om hushållets
inkomst; Hur stor är hushållets disponibla månadsinkomst? Vad som räknas som
disponibel inkomst angavs som lön minus skatt plus bidrag och andra inkomster,
t.ex. sjukpension, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, under-
hållsbidrag, socialbidrag och studielån. Istället för fasta svarsalternativ ombads
tonårsföräldern ange den sammanlagda disponibla inkomsten som antal kronor
per månad. Resultatet presenteras i tabell 5.1.
Tabell 5.1 Hushållens självskattade disponibla inkomster per månad.
Kronor per månad Antal Procent
-9999 32 2,7
10000-14999 122 10,5
15000-19999 121 10,4
20000-24999 125 10,7
25000-29999 154 13,2
30000-34999 205 17,6
35000-39999 129 11,1
40000- 151 13,0
Bortfall 125 10,7
Summa 1164 100,0
Nästan 90 procent av föräldrarna har svarat på denna inkomstfråga, vilket måste
anses vara överraskande många. Den höga svarsfrekvensen kan troligen hänga
samman med föräldrarnas generellt positiva inställning till denna slags studie och
20
21. dess syfte, men också vara ett utslag av frågans enkla konstruktion. En stor sprid-
ning kan noteras från under 10 000 kr per månad till barnfamiljer med en disponi-
bel inkomstnivå på över 40 000 kronor per månad. Man kan naturligtvis fråga sig
hur sanningsenligt och korrekt som föräldrarna förmått svara. I hushåll med en
förutsägbar och stabil ekonomi kanske det är lättare medan det i hushåll med
stora svängningar över tid är det möjligtvis svårare. Eftersom vi använder dessa
uppgifter för att jämföra mellan olika profiler av tonårsfamiljer kan dessa fel-
källor sannolikt vara jämnt spridda och inte nämnvärt påverka resultaten.
För att kunna jämföra olika familjers inkomster måste man självklart relatera detta
till deras försörjningsbörda, d.v.s. hushållets storlek och sammansättning beräk-
nat efter antal vuxna och barn i hushållet. Det finns olika vedertagna sätt att vikta
olika hushåll i en s.k. ekvivalensskala, så att man kan jämföra mellan olika hushåll-
skonstellationer. I denna studie har vi utgått från en skala som aktualiserats i en
nyligen presenterad utredning om förbättrad statistik om hushållens inkomster
(SoU 2002:73). Denna skala används numera i den officiella inkomststatistiken
och benämns ”svensk konsumtionsenhetsskala”. Denna KE-skala bygger på en
korg av varor och tjänster som anses motsvara en nödvändig baskonsumtion. I
tabell 5.2 framgår den använda viktningen. Den första föräldern viktas med fak-
tor 1.0, en andra vuxen 0.58 och varje barn 0.48.
Tabell 5.2 Ekvivalensskala efter hushållets sammansättning.
Hushållskonstellation Antal hushåll Ekvivalensskala
Samboende föräldrar, 1 barn 129 2.06
2 barn 430 2.54
3 barn 236 3.02
4 barn 83 3.50
5 barn 23 3.96
6 barn 5 4.46
7 barn 2 4.94
8 barn 1 5.42
Ensamstående förälder,1 barn 71 1.48
2 barn 110 1.96
3 barn 44 2.44
4 barn 11 2.92
5 barn 3 3.40
6 barn 1 3.88
7 barn 0 4.36
8 barn 2 4.84
Utifrån detta sätt att ta hänsyn till hushållens storlek och sammansättning kan
sedan hushållens månatliga disponibla inkomster jämföras mellan olika hushåll-
skonstellationer. Detta sker genom att beräkna inkomster per konsumtionsenhet
(k.e.) genom att dividera hushållets värde på ekvivalensskalan med inkomstvärdet.
Detta kan exemplifieras av en ensamstående förälder med två barn som har en
21
22. disponibel inkomst per månad på 15 000 kr. Detta hushåll erhåller en disponibel
inkomst per konsumtionsenhet på 7 653 kr (15 000/1.96). För att ett hushåll med
två vuxna och tre barn skall komma upp till samma disponibla inkomst per k.e.
krävs en sammanlagd disponibel inkomst på 23 112 kr (23 112/3.06 = 7 653 kr).
Medianvärdet för samtliga hushålls disponibla inkomster per k.e. var 10 236
kr per månad. De tonårsfamiljer med högsta bruttoinkomster per k.e. återfinns
bland de traditionella kärnfamiljerna. De hade i genomsnitt ca 14 procent eller 3
000 kr högre bruttoinkomster än hushållen i stort. De ombildade parfamiljerna
låg kring medianvärdet för samtliga barnfamiljer medan de ensamstående föräld-
rarna hade en betydligt lägre inkomstnivå. Dessa hushåll hade i genomsnitt en
fjärdedel lägre disponibel inkomster per k.e än tonårsfamiljerna i stort. I belopp
innebär detta en lägre inkomstnivå på ca 2 600 kr varje månad för de ensamstå-
ende barnfamiljerna.
Tabell 5.3 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter familjetyp och antal
barn i hushållet. Kronor per månad
Hushåll Antal Disponibel inkomst Index
per k.e. 100 =
medianvärde samtliga hushåll
Samtliga hushåll 1 025 10 236 100
Familjetyp,
traditionellt par 620 11 653 114
ombildad par 181 10 194 100
ensamstående mor 187 7 653 75
ensamstående far 37 7 653 75
Föräldrars bakgrund
svenskt par 602 11 811 115
mixat par 106 11 811 115
utländskt par 82 6 888 67
svensk ensamst. 156 7 787 76
utl. ensamstående 68 7 404 72
De ensamstående barnfamiljerna har således generellt en betydligt sämre hus-
hållsekonomi än barnfamiljer med två vuxna även när man tagit hänsyn till
hushållets storlek och sammansättning. Föräldrarnas härkomst slår också genom
i deras inkomster. Familjer med båda föräldrarna födda utanför Sverige har gene-
rellt sett en betydligt sämre hushållsekonomi. Detta hänger med all sannolikhet
samman med deras bristande grad av etablering på såväl den svenska arbetsmark-
naden som i de offentliga trygghetssystemen (tillgång till arbetslöshetsförsäk-
ring, sjukersättning etc.).
Ett annat tydligt resultat är att den disponibla inkomsten sjunker markant med
antalet barn i hushållet. Detta oavsett om det gäller samboende eller ensamstå-
ende föräldrar. Av diagram 5.1 framgår att inkomstskillnaden mellan parhushåll
22
23. ensamföräldrar är mindre ju fler barn som finns i hushållet. Medianinkomsten per
k.e. för parhushåll med enbart ett barn (14 563 kr) är dubbelt så hög som för t.ex.
ensamstående föräldrar med två eller fler barn men även för parhushåll med fyra
eller fler barn.
Diagram 5.1. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet efter antal vuxna
och barn i hushållet. Kronor per månad.
15000
12000
9000
En vuxen
Två vuxna
6000
3000
0
1 2 3 4
Antal barn
Frågan är då hur inkomstspridningen i stort ser ut bland barnfamiljerna i Väs-
terås? Hur många familjer har så pass låga inkomster att de inte klarar en nödvän-
dig konsumtionsnivå och hur ser det ut med andelen mer välbärgade barnfamiljer
i denna undersökning? Ser vi till spridningen i disponibel inkomst per k.e. har
närmare en fjärdedel av samtliga tonårsfamiljer en disponibel inkomst per k.e.
som understiger 7 500 kr/månad.
Tabell 5.4 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Kronor per månad.
Kronor per månad Antal Andel
hushåll %
– 4 999 62 6
5 000 – 7 499 172 17
7 500 – 9 999 241 24
10 000 – 12 499 233 23
12 500 – 14 999 176 17
15 000 – 141 14
Summa 1 025 100
23
24. För att fånga inkomstskillnader bland barnfamiljerna har vi valt att dela in dem i
tre inkomstklasser:
1. Låg inkomst. Inkomst per k.e. som är under 60 procent av median-
inkomsten för samtliga barnfamiljer i studien (upp till 6 141 kr/månad).
2. Medelinkomst. Inkomst per k.e. mellan 60-140 procent av median-
inkomst (6 142–14 330 kr/månad).
3. Hög inkomst. Inkomst per k.e. över 140 procent av medianinkomst
(minst 14 331 kr/månad).
60 procent av medianinkomst utgör numera ett vedertaget sätt att definiera fattiga
hushåll i EU-sammanhang (se t.ex. Socialdepartementet 2004). Men istället för
att relatera medianinkomst till samtliga hushåll i landet under ett år har vi i denna
studie relaterat medianinkomsten till samtliga barnfamiljer som svarat på denna
fråga.
Tabell 5.5 Fördelning av disponibel inkomst per k.e. för olika hushållstyper.
Hushållstyp Månadsinkomst, andel i % Summa
Låg Medel Hög % n
Samtliga 10 70 20 100 1 018
2 vuxna, 1 barn 6 36 58 100 110
2 barn 5 68 27 100 383
3 barn 9 80 11 100 209
4 barn – 27 68 4 100 95
Summa parhushåll 9 67 24 100 797
1 vuxen, 1 barn 5 86 9 100 66
2 barn 15 82 3 100 101
3 barn 26 71 3 100 38
4 barn – 38 62 0 100 16
Summa ensamstående 15 80 5 100 221
Par, båda svenskfödda 4 69 27 100 597
varav en utlandsfödd 6 67 27 100 106
båda utlandsfödda 38 54 9 100 80
Ensamstående, svenskfödd 2 84 5 100 156
utlandsfödd 28 68 4 100 68
Var tionde tonårsfamilj har en disponibel inkomst som faller under fattigdoms-
strecket på högst 60 procent av samtliga hushålls medianinkomst. En del av dessa
hushåll har en så pass låg disponibel inkomst (långt under detta fattigdomsstreck)
att det finns anledning att anta att den dåliga ekonomin ställer till problem i deras
vardagsliv, vilket vi återkommer närmare om i kommande avsnitt. Ensamstående
24
25. föräldrar har generellt sett en sämre ekonomi än parhushåll. Andelen fattiga ensam-
föräldrar är 15 procent jämfört med 9 procent bland parhushållen. Det finns också
ett tydligt samband mellan antal barn och inkomstnivå; ju fler barn i hushållet
desto sämre ekonomi. Bland familjer med tre barn eller fler hade mer än en fjär-
dedel en inkomstnivå som underskred fattigdomsgränsen. Ett tredje mönster som
framträder klart är att föräldrar som är utrikes födda har en klart sämre löpande
ekonomi än svenskfödda föräldrar, en tredjedel jämfört med endast ca 6 procent
bland familjer med enbart svenskfödda föräldrar.
I omvänd ordning är parfamiljer med endast ett barn överrepresenterade bland
höginkomsttagarna, liksom parhushåll med svensk bakgrund.
Sammanfattningsvis avtäcks stora skillnader i tonårsfamiljernas ekonomiska si-
tuation i denna studie. Det är framför allt två resultat som är värda att lyfta fram
särskilt. För det första att de ensamstående föräldrarna är den familjetyp som
tydligast avviker med markant lägre inkomster. Det ligger i sakens natur att hus-
håll med två föräldrar har större möjligheter att klara av en dräglig inkomststandard
medan ensamstående föräldrar har större svårigheter att få ekvationen mellan in-
komster och tid att gå ihop. De familjepolitiska stöd som särskilt riktar sig till
ensamförsörjande föräldrar förmår således inte kompensera dessa skillnader. För
det andra att många invandrarfamiljer med tonårsbarn har en betydligt sämre eko-
nomisk situation än andra barnfamiljer.
5 . 2 Utgiftsproblem
Ett vanligt sätt att undersöka en familjs ekonomiska status är att ta reda på om
hushållet, på en vecka, kan skaffa fram 15 000 kronor. Statistiska Centralbyrån
har sedan mitten av 1970-talet, i de årliga levnadsnivåundersökningarna, formu-
lerat frågan på följande sätt: ”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situa-
tion, där du på en vecka måste skaffa fram 15 000 kr, skulle du klara det?”
Av samtliga hushåll i Sverige med barn i åldern 13–17 år svarade nästan en femtedel
nej på denna fråga 2001/2002 (SCB 2004a:134). I storstäderna anger en fjärdedel
av barnfamiljerna att de inte kan skaffa fram detta belopp inom en vecka. I vår
studie är motsvarande andel 26 procent.
Tabell 5.6 Saknar kontantmarginal i urvalet och riket. I procent.
Familjetyp Urval Riket1
% %
Sammanboende föräldrar 17 14
Ensamboende föräldrar, 58 44
- ensamstående moder 59 48
- ensamstående fader 51 28
1
Avser familjer med barn 0–17 år (SCB 2004a:134)
25
26. Att veta att det inte finns möjlighet att skaffa fram pengar på kort varsel innebär
självklart en oro. Många föräldrar vittnar om att detta betyder en ständig och
gnagande källa till oro för att något oförutsett ska hända. Skillnaden mellan fa-
miljer med en vuxen och två vuxna i urvalet från Västerås är markant. I nedanstå-
ende diagram ser vi att nästan 60 procent av de ensamstående föräldrarna och
bara 18 procent av de sammanboende har svarat att de inte skulle klara av att
skaffa fram 15 000 kronor med en veckas varsel. Även mellan de ensamstående
föräldrarna finns en liten skillnad. 59 procent av mödrarna och 51 procent av
fäderna har ej denna möjlighet.
Skillnaden är också stor mellan mödrar och fäder totalt. 28 procent av möd-
rarna och 18 procent av fäderna har svarat nej på frågan.
De ombildade familjerna har betydligt svårare än de traditionella att skaffa
fram en kontantbuffert. 30 procent av dessa, jämfört med 13 procent av de tradi-
tionella familjerna kan inte skaffa 15 000 kronor på en vecka.
Diagram 5.2 Andel föräldrar som inte skulle klara av att skaffa fram 15 000 kronor
på en vecka. Fördelat efter familjekonstellation och kön. I procent.
Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa
fram 15 000 kronor, skulle du klara det?
70
60
50 Mödrar totalt
Fäder totalt
40 Trad. Fam.
30 Ombildad fam.
Ensamst. mor
20 Ensamst. far
10
0
Nej
Förälderns ursprung har stor betydelse för möjligheten att skaffa fram 15 000 kronor
på en vecka. Svårast är det för en utlandsfödd ensamstående förälder. Något enklare
för en svenskfödd ensamstående och ytterligare lite enklare för utlandsfödda par medan
svenska par och mixade par har större möjligheter till detta.
26
27. Diagram 5.3 Andel föräldrar som inte skulle klara av att skaffa fram 15 000 kronor
på en vecka. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent.
Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa
fram 15 000 kronor, skulle du klara det?
80
70
60
Svenskt par
50 Mixat par
40 Utländskt par
30 Ensamst sv
20 Ensamst utl
10
0
Nej
5 . 3 Svårigheter att klara löpande utgifter
Ytterligare ett sätt att studera den ekonomiska situationen är att ta reda på om
hushållet har haft svårt att klara de löpande utgifterna någon gång under de se-
naste 12 månaderna.Även denna frågeställning förekommer i de regelbundna stu-
dierna om svenska folkets levnadsförhållanden. Bland tonårsföräldrar i hela riket
svarade 21 procent att de haft sådana svårigheter det senaste året (SCB 2004a:134).
I nedanstående tabell ser vi att en betydligt högre andel av ensamstående fäder i
Västerås har haft problem med detta jämfört med hela riket. Något färre av en-
samstående mammor i Västerås har uppgett att de haft detta problem jämfört med
riket.
Tabell 5.7 Svårigheter med löpande utgifter det senaste året i Västerås och i
riket. I procent.
Familjetyp Urval Riket1
Västerås
% %
Samtliga föräldrar 23 21
Sammanboende föräldrar 17 17
Ensamboende föräldrar, 47 49
- ensamstående mor 48 52
- ensamstående far 42 32
1
Avser familjer med barn 0–17 år (SCB 2004a:134)
27
28. Att klara hushållets löpande utgifter är betydligt svårare i hushåll med en vuxen än
i parhushåll. I nästan tre gånger så många ensamförälderfamiljer som i parhushåll
har man haft svårt att klara detta.
Diagram 5.4 Andel föräldrar som haft svårigheter att någon gång under de
senaste 12 månaderna klara de löpande utgifterna. Fördelat
efter familjekonstellation. I procent.
Har det under de senaste 12 månaderna hänt att hushållet haft svårt att klara de
löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar?
60
50
40
Trad. Fam
Ombildad fam.
30
Ensamst. mor
Ensamst. far
20
10
0
Ja
Allra svårast är det för ensamstående mödrar att klara de löpande kostnaderna.
Det är även skillnad mellan de traditionella familjerna, där bara 14 procent har
haft problem med detta, och de ombildade familjerna där det är nästan dubbelt så
vanligt med denna typ av bekymmer. En liten skillnad finns också mellan kvinnor
och män generellt men det som gör störst skillnad är om det finns en eller två
vuxna i familjen.
Även förälderns ursprungsland spelar roll för hur svårt man har att klara de löpande
utgifterna. Det är betydligt svårare för utlandsfödda men återigen så ser vi att
antalet vuxna i familjen gör den största skillnaden
28
29. Diagram 5.5 Andel föräldrar som haft svårigheter att någon gång under de
senaste 12 månaderna klara de löpande utgifterna. Fördelat
efter förälderns ursprung. I procent.
Har det under de senaste 12 månaderna hänt att hushållet haft svårt att klara de
löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar?
60
50
40 Svenskt par
Mixat par
30 Utländskt par
Ensamst sv
20 Ensamst utl
10
0
Ja
Sammataget är det alltså en fjärdedel av alla hushåll och hälften av enförälder-
hushåll som någon gång haft svårt att klara de löpande utgifterna.
Barns knappa ekonomiska villkor har allt mer uppmärksammats under senare år
(Salonen 2003, Lytsy 2004, Socialdepartementet 2004, Hjort 2004).
Dessa visar ett tydligt samband mellan materiella förutsättningar och nödvändiga
vardagslivsvillkor. För tonåringar handlar detta mycket om att kunna gör det ”alla
andra” gör, d.v.s. ha möjlighet att ingå i de sociala sammanhang som finns just i
deras närmiljö. Nästa fråga i studien; om, och i så fall vad, man i familjen har
tvingas avstå ifrån handlar om i vilken utsträckning man har möjlighet till detta.
5 . 4 Hur mycket och vad avstår man ifrån?
På frågan om hushållet under de senaste 12 månaderna varit tvungna att avstå
från något p.g.a. att det fattats ekonomiska resurser har många svarat ja. Det skil-
jer sig dock mycket åt ifråga om vad man har behövt avstå ifrån. Någon har t.ex.
svarat att tonåringen behövt avstå från en häst och en annan har svarat att det
saknas pengar till glasögon och astmamedicin. En förälder har skrivit: ”Jag för-
söker snåla på det man kan, t.ex. kläder till mig själv”. Detta är nog typiskt för det
flesta föräldrar, man vill ogärna att barnen ska behöva avstå från saker som är
viktiga för dem utan man avstår då hellre från saker själv. Frågan i enkäten var
uppdelad i tre delar, vad tonåringen avstått ifrån, vad föräldern avstått ifrån och
vad hela hushållet avstått ifrån. I följande tabell ser man hur svaren fördelar sig
utifrån förälderns kön och familjekonstellation.
29
30. Tabell 5.8 Har hushållet varit tvungna att avstå från något p.g.a. att det har
fattats ekonomiska resurser. I procent.
Sammanboende Ensamstående Förälders kön Totalt
Trad. fam Ombild. fam S:a Mor Far S:a Mor Far S:a
n=708 n=199 n=907 n=207 n=43 n=252 n=925 n=229 n=1159
Tonåring avstått
Inte något 75 64 72 39 49 41 63 73 66
Kläder 12 15 13 42 33 40 25 15 19
Kursavg 3,5 8,5 5 20 14 19 7 5 8
Sport- el träningsutrustn 7 13 8 33,5 19 31 13 8 13
Bio 7 14 9 32 21 30 13 8 13
Teater/ konsert 6 10 7 25 14 23 14 10 11
Andra fritids.aktiviteter 5 8,5 5,5 21 21 21 11 5 9
Annat 7 10 8 19 12 18 12 9 10
Vuxen avstått
Inte något 73 57 69 27 44 30 53 61 61
Tandvård 11 23 13,5 43 28 40,5 19 15 19
Kläder 15 23 17 60 46,5 58 32 27 26
Kursavgift 5 9,5 6 29 16 27 16 5 10
Sportutrustning 8 16 10 35 19 32 19 9 14,5
Bio 7 17 9 38 26 36 19 11 15
Teater, konsert 11 16 12 40 26 37 22 12 17
Restaurang 15 27 17,5 49 30 46 34 26 24
Annat 6 8,5 6 14 9 13 12 7 8
Hushållet avstått
Inte något 62 50 59 21 42 24 49 62 52
Hemförsäkring 2 2,5 2 8 9 8 4 3 3,5
Dagstidning 5,5 15 7,5 37 30 36 14 11 14
Internet 2 5,5 3 16 14 16 5 4 6
Semester Sverige 11 24 14 50 33 47 22 16 21
Sermester utomlands 30 42 32 67,5 51 65 41 32 39
Kapitalvaror hem 15 21 16,5 53 44 51 25,5 18 24
Bil 7,5 13 9 23 19 23 12 12 12
Annat 3 5 3,5 9 0 7 5 2 4
5.4.1 Hur mycket och vad har tonåringen avstått ifrån
Hur många av enkätens sju alternativ som tonåringen behövt avstå ifrån beror till
största delen på om familjen har en eller två vuxna. I parfamiljer är det nästan tre
fjärdedelar som inte behövt avstå någonting medan det bara är 40 procent av
tonåringarna i en familj med en ensamstående förälder. I familjerna med en en-
samstående vuxen måste var tionde tonåring avstå från fem eller fler av alternati-
ven alternativ medan detta i parfamiljer är mycket ovanligt. Bara var femtionde
tonåring behöver avstå såpass många av alternativen.
30
31. I de ombildade familjerna är det vanligare att tonåringarna måste avstå från
fler av alternativen än i de traditionella. Dubbelt så många (15 procent) av tonår-
ingarna i de ombildade familjerna behöver avstå från tre eller fler av alternativen.
I familjer med en ensamstående mor är det färre än hälften som inte tvingats
avstå från någonting och en tredjedel som behövt avstå från tre alternativ eller
fler. I familjer med ensamstående fäder är det inte lika många men ändå så många
som en fjärdedel.
Det vanligaste för tonåringar att behöva avstå ifrån är kläder och det näst van-
ligaste är sport- och träningsutrustning samt bio.
Tonåringars olika intressen påverkar ju självklart en del av hur mycket han/hon
vill ha. En häst är ju svårt för de allra flesta föräldrar att klara av ekonomiskt och
detta är ju vanligtvis inte något som ”alla andra har”. När det handlar om att man
inte ekonomiskt kan klara internetuppkoppling eller mobiltelefon påverkar detta
sannolikt både tonåringens och förälderns känsla av att ha vad som anses ”nor-
malt”. Skillnaderna mellan hur mycket tonåringar behövt avstå ifrån är markanta
utifrån familjekonstellation och många ensamstående föräldrar berättar dessutom
att det inte bara känns svårt att alltid behöva säga nej utan även att barnet eller
tonåringen är så van vid att det inte finns pengar att det inte ens är lönt att önska.
(Hjort 2004, Lytsy 2004).
Diagram 5.6 Förälders uppfattning om tonåringen avstått eller inte avstått
någonting de senaste 12 månaderna. Fördelat efter familje-
konstellation. I procent.
Hur många av enkätens alternativ har din tonåring tvingats avstå ifrån under de
senaste 12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser?
80
70
60
50 Trad. Fam.
Ombildad fam.
40
Ensamst. mor
30 Ensamst. far
20
10
0
Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3
De tonåringar som tvingas avstå från flest av enkätens alternativ är de som lever
med en ensamstående utlandsfödd förälder. 40 procent av tonåringarna i denna
typ av familj tvingas avstå från tre eller fler av alternativen jämfört med 25 pro-
cent av svenska ensamstående föräldrar.
31
32. I en familj med två svenska föräldrar är det tre fjärdedelar av tonåringarna som
inte behövt avstå någonting medan det bara är hälften av tonåringar i familjer
med utlandsfödda föräldrar.
Diagram 5.7 Förälders uppfattning om tonåringen avstått eller inte avstått
någonting de senaste 12 månaderna. Fördelat efter förälderns
ursprung. I procent.
Hur många av enkätens alternativ har din tonåring tvingats avstå ifrån under de
senaste 12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser?
90
80
70
60 Svenskt par
50 Mixat par
Utländskt par
40 Ensamst sv
30 Ensamst utl
20
10
0
Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3
Det vanligaste är att tonåringen avstår från kläder. Det näst vanligaste är bio och
sport- eller träningsutrustning.
I nedanstående tabell ser vi bl.a. att hälften av alla tonåringar till en ensamstå-
ende utlandsfödd förälder avstått från kläder, en tredjedel har avstått från sport-
eller träningsutrusning etc.
Tabell 5.9 Förälders uppfattning om vad tonåringen avstått under de senaste
12 månaderna. Fördelat efter förälderns ursprung. I procent.
Svenskt par Mixat par Utländskt par Ensamstående Ensamstående
svensk utl.född
n=680 n=115 n=96 n=169 n=38
Tonåring avstått
Kläder 11 11 24 34 51
Kursavg 3 4 12 16 24
Sport- el träningsutrustn 7 7 19 28 36
Bio 6 9 27 27 33
Teater/ konsert 5 8 22 21 26
Andra fritidsaktiviteter 4 5 15 18 25
Annat 8 7 8 18 17
32
33. Vad som kan vara värt att poängtera är att möjligheterna för tonåringen att syssla
med olika fritidsaktiviteter skiljer sig åt beroende på i vilken familj man lever. I
referensgrupperna med tonårsföräldrar var det många som pratade både om hur
mycket man uppskattade att tonåringen hade organiserade fritidsaktiviter men
också om hur mycket allting runt omkring kostade. Detta kan också vara intres-
sant att komma ihåg då vi, i ett senare kapitel, belyser vad som kan påverka för-
äldrarnas möjligheter att ha inblick i sina tonåringars nätverk och hur mycket
kunskap de har om vad tonåringarna gör på sin lediga tid.
En förälder har i kommentar till frågan skrivit ”Kan sällan följa med på komp-
isarnas aktiviteter”. Att inte kunna se till att detta är möjligt upplever förmodli-
gen de flesta föräldrar som svårt och plågsamt.
5.4.2 Hur mycket och vad har föräldern avstått ifrån
Om valmöjligheten finns väljer de flesta föräldrar att avstå saker själva i stället
för att låta barnen göra det.. Ofta väljer föräldrar bort förhållandevis nödvändiga
behov till förmån för tonåringens, till synes, mindre nödvändiga behov.
Hur mycket den vuxne tvingats avstå ifrån av ekonomiska skäl skiljer sig mar-
kant åt beroende på om det finns en eller två vuxna i familjen. Tre gånger så
många föräldrar i familjer med en vuxen har tvingats avstå från någonting jäm-
fört med föräldrar i parfamiljer. Hälften av föräldrarna i familjer med en vuxen,
jämfört med var sjunde i parfamiljer har behövt avstå från tre eller fler av enkät-
ens alternativ.
Tabell 5.10 Har hushållet varit tvungna att avstå från något p.g.a. att det har
fattats ekonomiska resurser. I procent.
En förälder Två föräldrar
Ej avst ngt 30 69
Avst 1-2 23 17
Avst 3- 48 14
I de traditionella familjerna, som är den familjekonstellation som i lägst utsträck-
ning behöver avstå från något, är det ingen skillnad mellan hur mycket tonåringen
och hur mycket föräldern avstått. I de ombildade familjerna är det betydligt van-
ligare att föräldern tvingats avstå från mer än tonåringen. Var femte förälder har
avstått från ett eller två alternativ och lika många har avstått från tre eller flera.
En ännu större skillnad finns i familjerna med en ensamstående förälder. Drygt
var fjärde ensamstående mamma och knappt varannan ensamstående pappa har
inte behövt avstå något. Så många som hälften av alla ensamstående mödrar och
en tredjedel av de ensamstående fäderna har avstått från tre eller fler av alternati-
ven. Hela 20 procent av de ensamstående mödrarna har avstått från sex eller sju
av enkätens alternativ.
33
34. Diagram 5.8 Föräldrar som avstått eller inte avstått någonting de senaste 12
månaderna. Fördelat efter familjekonstellation. I procent.
Hur många av enkätens alternativ har du tvingats avstå ifrån under de senaste
12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser?
80
70
60
50 Trad.fam.
Ombildad fam.
40
Ensamst. mor
30 Ensamst. far
20
10
0
Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3-
För föräldrar totalt är kläder och restaurangbesök det som flest avstår ifrån. En
fjärdedel av föräldrarna totalt har avstått från detta. Tandvårdens kostnader har
debatterats en hel del på sistone och oroväckande är att så många som var femte
förälder i studien har avstått från detta. I de traditionella familjerna har 11 procent
och i de ombildade familjerna 23 procent uppgett att de avstått från tandvård.
För ensamstående mödrar och ensamstående föräldrar födda utomlands är tand-
vården ännu mer eftersatt. 43 procent respektive 47 procent av dessa har tvingats
avstå tandläkarbesök av ekonomiska skäl.
Mellan ensamstående föräldrar skiljer det sig inte åt så mycket beroende på ur-
sprungsland. Något fler svenskfödda ensamstående föräldrar har inte behövt av-
stå någonting och något fler utlandsfödda har tvingats avstå från tre eller fler av
alternativen. För ett svenskt par och ett utländskt par är skillnaden betydligt större.
Drygt 70 procent av svenskfödda föräldrar och bara 45 procent av utlandsfödda
har inte avstått något. En tiondel av svenskfödda och nästan en tredjedel av
utlandsfödda parföräldrar har avstått från tre eller fler av alternativen.
34
35. Diagram 5.9 Hur mycket föräldrar avstått de senaste 12 månaderna. Fördelat
efter förälderns ursprung. I procent.
Hur många av enkätens alternativ har du tvingats avstå ifrån under de senaste
12 månaderna p.g.a. att det saknats ekonomiska resurser?
80
70
60
Svenskt par
50
Mixat par
40 Utländskt par
Ensamst sv
30
Ensamst utl
20
10
0
Ej avst ngt Avst 1-2 Avst 3
5.4.3 Hur mycket och vad har hela hushållet avstått ifrån
Skillnaden mellan olika typer av familjer när det gäller hur mycket hela hushållet
har avstått ifrån är stor. 59 procent av parfamiljer och bara 24 procent av ensam-
stående familjer har inte avstått ifrån någonting alls. Semester utomlands är det
som flest föräldrar har angett som det hela familjen har avstått ifrån. Det näst mest
vanliga är kapitalvaror till hemmet.
Vad som är anmärkningsvärt är att mer än en tredjedel av de ensamstående
föräldrarna avstår från dagstidning.
5 . 5 Hur bedömer man sin ekonomiska standard i förhål-
lande till andra?
Den uppfattning föräldrarna har om sin ekonomiska situation stämmer väl över-
ens med hur de har beskrivit sina villkor tidigare.
De flesta föräldrar är måna om att skapa uppväxtvillkor för sina barn som innebär
att de har möjlighet att ingå i de sammanhang som finns i närheten och att de inte
ser sig själv som avvikande eller udda mot sin vilja. När man relaterar sin situa-
tion till andras så utgår man vanligtvis från denna närmsta omgivning och därför
kan det vara svårt att bedöma sin ekonomi i förhållande till andra i Sverige. För
många tonåringar är det i vissa faser väldigt viktigt att kunna vara och göra det
som alla andra gör vilket de ofta klargör mycket tydligt för föräldrarna.
Som vi tidigare har sett skiljer sig de ekonomiska villkoren mycket åt mellan
parfamiljer och ensamföräldrar. Detta stämmer väl med hur de själva upplever
35
36. det. 13 procent av parföräldrar upplever att deras ekonomiska situation är sämre
än andras medan nästan 60 procent av ensamföräldrarna upplever det så.
Tabell 5.11 Hushållens bedömning av sin egen ekonomiska standard jämfört
med de flesta andra i Sverige. Fördelat efter en eller två vuxna i
familjen. I procent.
1 förälder 2 föräldrar
Sämre 58 13
Lika 27 41
Bättre 11 45
Diagram 5.10 Hushållens bedömning av sin egen ekonomiska standard
jämfört med de flesta andra i Sverige. Fördelat efter
familjekonstellation. I procent.
Hur bedömer du den ekonomiska standarden i ditt hushåll jämfört med
de flesta andra i Sverige?
70
60
50
Trad. Fam
40
Ombildad fam.
Ensamst. mor
30
Ensamst. far
20
10
0
Sämre Lika Bättre
Framförallt ensamstående mödrar uttrycker i hög grad att deras ekonomiska stan-
dard är sämre än andras. Mer än 60 procent upplever detta och det är nästan en
fjärdedel som tycker att standarden är mycket sämre än andras. Bland ensamstå-
ende fäder är det drygt 40 procent som tycker sig ha en sämre standard än andra
Mellan svenska och utomlandsfödda ensamstående föräldrar är det en liten skill-
nad mellan hur många som tycker de har en sämre standard än andra men bland
de svenskfödda är det 13 procent som tycker de har det bättre medan det bland
ensamstående föräldrar födda utomlands bara är 6 procent.
Mellan parfamiljerna är skillnaden betydligt större. Knappt var tionde svensk-
född förälder och 42 procent av de utlandsfödda tycker att de har en sämre stan-
dard.
Som förväntat skiljer sig hushållens upplevda ekonomiska standard på samma
sätt som i kapitlets tidigare frågeställningar kring ekonomi, d.v.s. bruttoinkomst
per ke, kontantbuffert och svårigheter att klara löpande utgifter (se tabell 5.9).
36
37. Bedömningen av det egna hushållets ekonomiska standard följer tydligt hushållets
angivna bruttoinkomster. Mer än hälften av hushållen med en månadsinkomst
understigande 10 000 kr anser att de har en mycket eller lite sämre ekonomisk
standard än de flesta andra hushåll.
Tabell 5.9 Hushållens bedömning av sin egen ekonomiska standard jämfört
med de flesta andra i Sverige. I procent.
Bedömning av hushållets Balansmått1
ekonomiska standard
sämre lika bättre
Totalt 23 38 37 +14
Familjekonstellation:
Parhushåll 13 41 45 +32
-traditionell parhushåll 11 41 47 +36
-ombildad parhushåll 19 42 38 +19
Ensamstående 58 27 11 -47
-ensam moder 61 26 9 -52
-ensam fader 44 30 23 -21
Bruttoinkomst per ke. kr
- 4999 58 31 10 -48
5000 - 7499 57 29 13 -44
7500 - 9999 28 52 19 -9
10000-12499 10 47 40 +30
12500-14999 6 36 58 +52
15000- 1 15 84 +83
Kontantbuffert?
- Ja 9 40 50 +41
- Nej 61 32 4 -57
Svårt klara löpande utgifter?
- Ja 62 28 9 -53
- Nej 11 42 47 +36
Sysselsättning
Heltidsarbete 15 40 44 +29
Deltidsarbete 19 43 36 +17
Studier 40 33 24 -16
Arbetssökande 43 37 19 -24
Pension 64 23 13 -51
Sjukskriven 48 32 20 -28
Eget företag 6 31 64 +58
1
Balansmåttet har beräknats genom att relatera andel hushåll med sämre standard med andel
hushåll med bättre standard.
37
38. 5 . 6 Månadspeng
Många av föräldrarna som deltog i någon av referensgrupperna i Västerås var
intresserade av vad andra tonåringar hade i månadspeng och om andra föräldrar
kopplade denna till någon typ av arbetsuppgifter.
Det månadspengen i högst utsträckning är kopplad till är tonåringens ålder.
Från 15–16 år är det vanligt att han/hon disponerar barnbidraget själv och det är
ovanligt att månadspengen är högre än detta belopp.
Tabell 5.10 Tonåringarnas månadspeng fördelat utifrån ålder. I procent.
13 år 14 år 15 år 16 år 17 år
n = 201 n = 165 n = 277 n = 204 n = 158
Månadspeng
kronor/månad
0 5 2 4 4 4
1–-249 45 24 12 6 6
250–499 34 44 28 13 10
500-949 11 22 33 35 29
950 3 6 16 32 35
951– 3 2 8 9 16
Summa 100 100 100 100 100
Förutom åldern är månadspengens i hög grad kopplad till föräldrarnas inkomst.
Tabell 5.11 Tonåringarnas månadspeng fördelat utifrån förälderns inkomst.
I procent.
Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare
n = 90 n = 629 n = 185
Månadspeng
kronor/månad
0 9 4 1
1–-249 20 18 18
250–499 22 27 27
500–949 29 26 27
950 13 19 16
951– 7 6 11
Summa 100 100 100
Familjetypen påverkar i betydligt mindre utsträckning hur mycket tonåringen får
i månadspeng.
38
39. Tabell 5.12 Tonåringarnas månadspeng fördelat utifrån familjekonstellation. I
procent.
Traditionell Ombildad Ensamstående Ensamstående
familj familj mor far
n = 623 n = 180 n = 179 n = 47
Månadspeng
kronor/månad
0 3 3 7 3
1–-249 19 19 17 14
250–499 27 23 22 35
500–949 28 26 23 22
950 16 19 23 19
951– 7 9 8 8
Summa 100 100 100 100
Ca 60 procent av föräldrarna totalt, oavsett familjekonstellation, har svarat att
månadspengen helt eller delvis är kopplade till arbetsuppgifter i hemmet. I famil-
jer med lägst inkomster är det mest ovanligt att denna koppling finns. I denna
grupp är det bara 40 procent som ställer detta krav.
Sammanfattning
De tonåringar som lever i en svensk traditionell parfamilj har de bästa ekono-
miska förutsättningarna. Ensamstående föräldrarna är den familjetyp som tydli-
gast avviker med markant lägre inkomster.
Många invandrarfamiljer med tonårsbarn har en betydligt sämre ekonomisk situa-
tion än andra barnfamiljer. Samma sak gäller för hur lätt eller svårt det är att klara de
löpande utgifterna och i vilken utsträcknng det finns en kontantbuffert i familjen.
Vi ser också en stor skillnad mellan könen. Betydligt fler mödrar än fäder har
problem med att klara löpade utgifter och att skaffa fram en kontantbuffert.
Detta innebär bland annat att familjer med ensamstående föräldrar och i synner-
het utlandsfödda tvingas avstå från betydligt mer än parfamiljer. För tonåringar-
nas del innebär det i viss utsträckning att de inte kan delta i olika aktiviteter som
andra.
Resultaten stämmer väl överens med andra studier. Då konjunkturen i Sverige
förbättrades under slutet av 1990-talet ledde inte detta till någon förbätttring för,
framförallt, ensamstående mödrar. Detta kan relateras till att kvinnolöner gene-
rellt är lägre än mäns, kvinnor har oftare ansvar för familjeförsörjning och att
kvinnorna har huvudansvaret för barnens försörjning (Gähler 2001:21). Den grupp
som är allra mest utsatt är tonåringar som lever med en utlandsfödd ensamstående
mamma.
39
40. 6. Tid och aktiviteter i tonårsfamiljer
I det grönländska språket lär det finnas 25 olika ord för snö vilket berättar att snö
är en central fråga för en grönländares liv. Det skulle vara intressant att veta hur
många ord för ”tid” det finns i vårt samhälle idag! Ställtid, egentid, kvalitetstid,
fritid, arbetstid, halvtid, heltid, deltid, tidsfattigdom, realtid, reflektionstid.... När
det handlar om umgänge med tonåringar så kanske jourtid är ett relevant begrepp.
Man kan ha jour ett antal dagar utan att det händer något men rätt som det är
dyker det upp något. Ofta i bilen, framför TV:n eller precis innan läggdags. När
som helst utom då man som förälder, möjligen, hade planerat in umgängestid.
Detta betyder att den s.k. kvantitetstiden ofta underskattas till förmån för ett mer
populärt begrepp: kvalitetstid.
När det gäller tid har enkätens frågor handlat dels om hur mycket vaken tid för-
äldern spenderar med sin tonåring och dels vilka aktiviteter man ägnar sig åt till-
sammans.
Den vakna tiden som inte ägnas åt ”någonting särskilt” kan handla om att äta
tillsammans, titta på TV, skjutsning till kompisar eller aktiviteter etc.
Gemensamma aktiviteter kan vara alltifrån att hjälpa till med läxor till att vara
starkt engagerad i tonåringens intressen och fritidsaktiviteter.
Det finns många olika faktorer för hur mycket man umgås och vad man gör till-
sammans i en familj. I detta kapitel undersöks hur mycket tid föräldrar spenderar
med sina tonåringar och vad man ägnar sig åt tillsammans?
Är det så att ensamföräldrarna har mindre tid med sina tonåringar? Gör mam-
mor och pappor olika saker tillsammans med sina barn? Skiljer sig typen av akti-
viteter åt beroende på ekonomi, sysselsättning eller utbildningsnivå?
Som vi såg i det förra kapitlet så skiljer sig de ekonomiska villkoren för famil-
jerna åt mycket. Är det även så att tillgång till tid skiljer sig åt mellan olika typer
av familjer? Vilka olika faktorer påverkar hur man använder sin tid med familjen?
Vilka aktiviteter sysslar man med? Ett relativt nytt begrepp, tidsfattigdom, an-
vänds allt oftare i det allmänna samtalet och det pratas ofta om den ojämlika
fördelningen av tid.
6 . 1 Vad vet vi om tonåringars tid med föräldrar?
En ständigt aktuell fråga för de flesta föräldrar är hur man ska kunna klara att
förena arbete och familj.
Fyra av fem föräldrar önskar att de kunde spendera mer tid med barnen. Dock
visar det sig att de allra flesta barn mellan 10 och 18 år tycker att föräldrarna har
lagom mycket tid för dem. Bara ungefär var tionde tycker att föräldrarna har för
lite tid (Östberg, SOU 2001:55).
40
