1. Samhällsekonomi
FÖRETAG, ÄGANDEFORMER OCH AKTIER (S. 53-57)

2. FÖRETAG

3. FÖRETAG
 ”En organisation, en eller flera fysiska personer eller en juridisk person
som samordnar bl.a. arbetskraft, kapital och teknik för att producera
varor och tjänster”
- NATIONALENCYKLOPEDIN

4. FÖRETAG
En eller flera personer driver en verksamhet
för att tjäna pengar

6. PRIVATÄGDA FÖRETAG
 Största och vanligaste formen
 Finns i alla storlekar
 Multinationella företag
 Enskild firma (en enskild ägare)
 Handelsbolag (två eller flera kompanjoner)
 AKTIEBOLAG

7. KOOPERATIVA FÖRETAG
 KONSUMENTKOOPERATIONEN. Från slutet av 1800-talet för att få
billigare varor. Exempel på nutida: Coop-Forum, Coop-
Konsum, Akademibokhandeln, KappAhl m.fl. som ingår i
Kooperativa Förbundet.
 PRODUCENTKOOPERATIONEN. Exempelvis jordbrukare slår sig
samman. De flesta mejerier, slakterier och skogsindustrier är ex.
 FÖRÄLDRAKOOPERATIV.

8. OFFENTLIGT ÄGDA FÖRETAG
 STAT, LANDSTING eller KOMMUN.
 Tjänster och varor som exempelvis:
renhållning, kommunikation, skogsindustri, gruvindustri m.m.
 Det händer att offentligt ägda företag blir privat ägda, vilket kallas
för ”privatisering” eller att ”staten säljer ut”. Exempel på detta är
Telia, SSAB, Vin & Sprit m.m.

9. AKTIEBOLAG
 Ett aktiebolag är ett privatägt företag.
 En aktie är en ANDEL av aktiebolaget.
 En aktie har ett nominellt värde, dvs ett angivet pris i pengar.

10. AKTIEBOLAG
 UTDELNING
Aktieägare får årligen en viss
utdelning på sina aktier.
Utdelningen bestäms efter
företagets årsmöte där företagets
bokslut redovisas.
Utdelningen blir olika bra eller dålig
beroende på hur väl företaget har
gått under året.

11. AKTIEBOLAG
 BÖRSEN
- Aktieägare kan sälja sina aktier.
- Priset på en aktieandel kan överstiga sitt nominella värde.
- En stor del av Sveriges befolkning är aktieinnehavare antingen direkt
eller indirekt.

12. Köpa aktier
http://www.dn.se/ekonomi/bors/kurslistor/
http://www.aktiespararna.se/lar-dig-
mer/Grundskolor/Aktiekunskap/Tidningarnas-borssidor/

13. Samhällsekonomi
PENGAR – INFLATION, DEFLATION OCH PRISSÄTTNING (S. 58-61)

14. PENGAR
 Varför finns pengar?

15. PENGARNAS HISTORIA
 Byteshandel
 Mynt från 600 f Kr (Kroisos)
 Sedlar i Sverige från 1661
 Sedan 1900-talets början Riksbankens
uppgift att tillverka pengar
 Kontanter i dag?

16. PENGAR
Vad skulle hända om vi tryckte en
massa nya pengar som vi sedan
delade med oss av till alla?

18. INFLATION
 Saker blir dyrare eller pengarna blir mindre värda
 Stigande priser => stigande löner => stigande kostnader => stigande priser…
 Prisspiral/Inflationsspiral

19. INFLATION
 Stoppa inflation?
 Prisstopp – prishöjningar förbjuds
 Lönestopp – lönehöjningar förbjuds
 Kan bara göras en kortare period eftersom Sverige inte kan styra över
andra länders ekonomiska politik

20. DEFLATION
 Motsatsen till inflation
 1996 hade Sverige en deflation efter en tids inflation
 2009 rådde det också en viss deflation
 Är inte heller nyttigt för ekonomin

21. Prissättning
 Hur bestäms priset på en vara?

22. Prissättning
 UTBUD
 EFTERFRÅGAN
 JÄMVIKTSPRIS

23. UTBUD & EFTERFRÅGAN

24. Samhällsekonomi
RESURSER, PRODUKTION OCH BNP (S. 43-52)

25. Resurser
 Ekonomi = Hushållning

26. Produktion
 Vad ska produceras?
 Hur ska det produceras?
 Hur ska det som produceras fördelas?

27. Produktion

28. Produktionsfaktorer
 Arbetskraft
 Material (råvaror)
 Realkapital (verktyg, maskiner, fabriker)
 Kunskap (know-how)
 Pengar (finanskapital)

29. BNP
 BNP = Bruttonationalprodukt

30. BNP
 Varor – bröd, läkemedel, datorer, läsk, bilar, ägg…
 Tjänster – läkare, lärare, frisörer, mekaniker…
 BNP = Summan av värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett
land under ett år
2012 : 3 549 000 000 000kr (www.ekonomifakta.se)

31. BNP
 Ekonomiska jämförelser mellan länder
 BNP/Capita
Per Capita = Per huvud, per person

32. Kritik av BNP-måttet
 BNP-siffror gynnar länder med välutvecklad ekonomi
 Säger inget om hur mycket nyttigheter som produceras
 Säger inget om vad som produceras (bra eller dåliga saker?)
 BNP/Capita är en genomsnittssiffra och säger inget om fördelningen

33. Grön BNP
 Inte bara ”ekonomisiffror” utan även om det är bra eller dåliga saker som
tillverkas
 Drar ifrån negativa kostnader (exempelvis giftavfall)
 Räknar in olyckor, miljöpåverkan, förbrukning av råvaror
 Komplicerat att räkna ut (svårt att sätta pris på exempelvis en miljöskada)

34. Uppgifter i boken (s. 43-52)
 Fråga 1-5 s.47
 Fråga 1-4 s. 52
 Arbetsuppgift 2 på s. 52
 Extrauppgift: Fråga 5 på s. 52