1. Basnäringar

2. Sektorer
 Privat sektor
 Företag, affärer osv. Säljer varor och tjänster
 Offentlig sektor
 Stat, kommun, landsting. Vi betalar skatt för att få
tillbaka från samhället. Ju mer vi vill ha desto mer skatt
måste vi betala.

3. Produktionsfaktorer
för att kunna producera något krävs
 Arbetskraft
 Realkapital
 Företagets byggnader och maskiner
 Råvaror
 Material som man använder för att framställa något. Ex för att
tillverka produkten smör krävs råvaran mjölk. För att tillverka
stål krävs kol och järn
 Kunskap kallas också Know how.
 Finanskapital. Behövs för att anställa, köpa byggnader och
material men också kunskap

4. Varor och tjänster
Näringslivssektorer
• Den första sektorn. Jordbruk, fiske, skog och gruv
• Den andra sektorn. Tillverkningsindustri, byggnation
• Tredje sektorn. Tjänster, service, handel, transporter
och utbildning
• Fjärde sektorn. Information, forskning och
ledningsuppgifter

5. Förändring av olika näringslivsfaktorer de senaste 100 åren
100
80
3&4
60
40 2
20
1
1900 1920 1940 1960 1980 2000
Bondesamhälle Industrisamhälle Tjänstesamhälle Informations
Postindustriellt samhälle

6. Prisbildning
ex Bilar
Pris Pris
E U
Efterfrågad kvantitet Utbjuden kvantitet
kvantitet
Konsumenterna efterfrågar fler bilar då Högre priser lockar tillverkarna att
priset sjunker producera fler bilar

7. Jämvikt
Pris
p1
k1 Kvantitet
Jämviktspriset (p1) – konsumenterna
efterfrågar lika många bilar som
producenterna tillverkar (k1)

8. Exempel Läsk
Vad händer om du väljer att ta 8 kr för läsken?
Pris
10
8
Jämviktspris 6 kr
p1 6 Kvantitet 500 st
4
2
200 400 600 800 Kvantitet
k1

9. Exempel Läsk
Vad händer om läskfabrikanterna kommer
på en ny teknik som gör det billigare att
tillverka läsk?
Pris
10
8
p1 6
4
2
200 400 600 800 Kvantitet
k1

10. Pris
10
8
6
4
2
200 400 600 800 Kvantitet
k1

11. Ord
 Monopol
 Oligopol
 Kartell
 Fri konkurrens
 Konkurrenslagstiftning
 Anti- trust och karteller
 Koncentrationskontroll
 Avreglering
 Kontroll av statligt stöd

12. BNP
 Bruttonationalprodukt
Summan av alla varor och tjänster i ett land
2006 Sverige 2 biljoner 687 miljarder
 BNP/Capita = BNP/invånare kan användas för att
jämföra länders ekonomi
 Tillväxt för ett land är när BNP ökar.

13. Banker
Hushåll Företag
Stat

14. Banker
Hushåll Företag
Stat

15. Varu- och tjänstemarknad
Pengar Pengar
Efterfrågan Utbud
Konsumtion & BNP
investeringar Priser
Varor/tjänster Varor/tjänster
Hushåll Företag
Konsumtion Produktion

16. Bidrag och tjänster Bidrag och tjänster
Skatter och Bidrag och tjänster
Skola avgifter
Budgetbalansen
Offentliga sektorn
Penningmarknaden
Sparande Lån
Ränta Ränta
Utbud Inlåning Efterfrågan
(sparande) Utlåning till
Lån Ränta hushåll, företag Pengar
Ränta Ränta
Arbetsmarknaden
Arbetskraft Utbud Efterfrågan Arbetskraft
Arbetssökande Arbetskraft
Löner
Lön Pengar
Varu- eller tjänstemarknaden
Pengar Pengar
Efterfrågan Utbud
Hushåll Konsumtion & BNP Företag
investeringar Priser
Konsumtion Varor Varor Produktion

17. BNP
Tid

18. Högkonjunktur – goda tider
Konjunkturläge •Låg arbetslöshet, folk har gott om pengar och handlar mycket-
företagen tjänar pengar och investerar därför gärna i nya maskiner
för att öka produktionen. De är beredda att höja lönerna för att få
tag i folk
• Det negativa är att efterfrågan drar upp priserna och lönerna vilket
kan leda till inflation och minskad efterfrågan vilket leder till att
högkonjunkturen avtar
•Minskad efterfrågan kan också bero på att marknaden är mättad
Tid

19. Lågkonjunktur – sämre tider
Konjunkturläge • När försäljningen sjunker får företagen kanske avskeda folk. Folk
får mindre att handla för efterfrågan sjunker än mer och ännu fler
avskedas… Lågkonjunkturen förvärras av sig själv
•En riktigt djup lågkonjunktur kallas depression. Hög arbetslöshet
och dålig framtidstro – få vågar investera
• Till slut måste folk/företag börja handla igen eftersom kläder,
maskiner osv är utslitna. Efterfrågan ökar – lågkonjunkturen kan
börja vända uppåt igen
Tid

20. Konjunkturpolitik
Konjunkturläge •För att inte svängningarna i konjunkturen skall bli för stora så
försöker staten dämpa dessa genom aktiv konjunkturpolitik
•Vid lågkonjunktur kan man sänka skatten, höja bidragen, skapa en
massa offentliga jobb (extra personal till skolor, vägbyggen osv)för
att minska arbetslöshet. Detta leder till att hushållen kan handla
mer med följd att efterfrågan inte minskar så mycket
•Detta är dyrt för staten varför man under lågkonjunkturer ofta går
minus och tvingas låna pengar.
•Vid högkonjunktuer försöker man dämpa efterfrågan genom att
minska bidrag, ta bort offentliga arbeten. Nu går staten plus vilket
behövs
Tid