Arbete och fritid: Spalter i Forum för Ekonomi och Teknik 2010

Forum för ekonomi och teknik | Mannerheimvägen 20 A | 00100 Helsingfors
Telefon: +358 9 549 555 00 | redaktionen@forum. | http://www.forum-fet.

Forum -- det nlandssvenska affärsnätverket
http://www.linkedin.com/groups?gid=1841943

Forum för ekonomi och teknik är Finlands enda svenskspråkiga
affärsmagasin, med en upplaga på cirka 11 000 exemplar. Antalet läsare
uppgår till drygt 27 000. Läsekretsen består i huvudsak av personer med
teknisk eller ekonomisk utbildning. Forum ägs av Konstsamfundet och de
svenskspråkiga ingenjörs- och ekonomföreningarna i Finland. Magasinet
utkommer med tolv nummer per år.

Särtryck
2010:

Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den
här spalten vill Kaj Arnö skapa en diskussion mellan Forums
läsare, om ett tema som berör oss alla. Och vi är alla experter.

Innehållsförteckning (se http://kaj.arno.fi/fritid/arbete plus ordet nedan)
1. Fritiden och arbetsmyran, om tillgänglighet och balans /arbetsmyran
2. Förväntningar, om att inte göra någon besviken /forvantningar
3. Fritidsframgång, om hur man 'lyckas' på fritiden /framgang
4. Tidens väsen, om att disponera olika sorters tid /tiden
5. Gallra i dina semesterplaner, om att inte vila för itigt /semester
6. Ordning och reda, om att spara tid och slippa frustration /ordning
7-8. Friheten vi redan har, om skenbara och verkliga begränsningar /frihet
9. Frivilligt arbete, om att nå resultat och ha roligt /probono
10. En sund själ i en sund kropp, om idrott och att ta vara på sig /idrott
11. Mer än tusen ord, om fotografering under arbete och fritid /fotografering
12. På resande fot, om attityder, rutiner och äventyr /resande

Kolumnist
Chefredaktör
Kaj Arnö
Patrik Lindfors
twitter.com/kajarno
twitter.com/patriklindfors
kaj.arno.
patrik.lindfors@forum.
kaj@arno.

Detta material har producerats av Kaj Arnö och Forum för ekonomi och teknik. Materialet kan fritt använ-
das, skrivas ut och distribueras. Du får gärna skicka ett meddelande till Kaj eller Patrik om vad du tycker.

18 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 1 2010
Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här
spalten vill Kaj Arnö skapa en diskussion mellan Forums läsare, om
ett tema som berör oss alla. Och vi är alla experter.

Fritiden och
arbetsmyran
Kaj arnö  http://kaj.arno.fi
Hur avskiljer man arbe niskor eller oss själva med ouppfyllda för
ARbete te från fritid? Bör man väntningar.
Och FRitid alls göra det? Hur myck Det gäller att fatta medvetna beslut,
et jobbar man lämpligen, under olika delar som man kan rättfärdiga framför allt för
av dygnet, året, karriären, livet? sig själv. I stället låter vi oss ofta regeras av
Det här är frågor som vi alla råkar ut för. konvenansen. Vad ska kompisarna säga?
Vi besvarar dem ofta omedvetet, snarare än Frun? Mannen? Barnen? Kollegerna? Släk
eftertänksamt och rationellt. Att arbete och tingarna? Alla dessa referensgrupper är
fritid konkurrerar om vår begränsade tid är viktiga, men man kan ju fråga sig vilken lo
dels en djup sanning, dels en klyscha yttrad giken är, om man jobbar så mycket att man
av oräkneliga självutnämnda experter. inte har tid att njuta frukterna av sitt eget
Avsikten med denna spalt i Forum är att arbete. Detta i synnerhet om man inte arbe
inleda en diskussion mellan Forums läsare, i tar under optimala förhållanden, då chefen
Forumgruppen på Linked In och i det verk är bra, kollegerna stöder en, arbetsuppgif
liga livet, om arbete och fritid. Vad utgör en terna är utmanande och man själv är nöjd
lämplig mängd fritid? Och vad känneteck med vad man får till stånd.
nar lyckad, ’framgångsrik’ fritid? Vi är de Att åtminstone årligen utvärdera hu
facto alla experter på området. Säkert finns ruvida man är nöjd med sin personliga ar
det också folk som förtjänar sitt levebröd på betsfritidsbalans är också hälsosamt. En
sådana frågor, men jag vill påstå att vi kom gång kan man behöva göra undantag, men
mer långt genom att tänka efter själva. ett helt år kan inte bestå av en räcka excep
Ska man vara tillgänglig för arbetskol tionaliteter. Visst ’har man ibland brådis’ ,
leger och kunder under kvällsmiddagen men om arbetslivet urartar i en oändlig följd
med familjen? Då man hugger ved på lan av brandsläckningar kan man fråga sig dels
det? När man är ute på sin löprunda? Under om ens arbetsmetodik är den rätta, dels om
valborg och midsommar? Under semester man gapar efter för mycket.
resan till södern? I skidpisten? Under bas En diskussion om balansen mellan arbe
tukvällen? Jag tror inte vi är betjänta av te och fritid urartar lätt i allmänna filoso
dogmatiska svar på någon av dessa frågor. feringar om livets mening. Men kanske det
Men vi mår bra av att ställa dem, och av att är ett nödvändigt flummande. Hälsa, mat
besvara dem åtminstone inför oss själva. vanor, att röra på sig, att umgås med vänner
Man kan inte vara alla till lags. – det är viktiga saker. Och är vi rationel
Det självupplevda alternativet till mer la då vi optimerar resultatet för våra profes ”Alla dessa
eller mindre ständig tillgänglighet för an sionella aktiviteter, varför då inte fatta för referensgrupper
svarstyngda arbetsuppgifter är i många fall nuftiga beslut också när det gäller att ladda
avsaknad av semester och fritid. ”Hellre kroppens och själens batterier? Också un är viktiga, men
åker jag på semester med vissa avbrott, än der fritiden bör vi fokusera på ett fåtal sa man kan ju fråga
skippar fritiden helt” tänker vi då, och inget
, ker. Att försöka hålla på med för mycket le sig vilken logiken
fel i det. Fel blir det om vi under en tilltänkt der till att inget lyckas bra. Och är vi ute ef
ledighet låter oss medryckas totalt av ar ter ren avkoppling kanske vi bör undvika är, om man jobbar
betet, försummar dem vi tillbringar ledig att tillämpa prestationstänkande på friti så mycket att man
heten med och inte kopplar av. Resultatet den. Fritidsframgången mäts med annor inte har tid att
blir då att vi hellre hade bort stanna på job lunda nyckeltal än den professionella. Vilka
bet: Då hade vi gjort ett bättre jobb, och vi de nyckeltalen är må bli temat för en kom njuta frukterna av
hade inte frustrerat vare sig våra medmän mande spalt.  sitt eget arbete.”


Förväntningar
Nyckeln till balans mel hinner tala några minuter, eftersom jag är
ARbete lan arbete och fritid lig ute och äter med dig.” – ”Pappa måste job
Och FRitid ger i rätt ställda för ba i övermorgon, fast vi är här på landet.”
väntningar. Det gäller både ens egna för – ”Jag måste gå halv elvatiden och kan inte
väntningar och omgivningens förväntning dricka ikväll, eftersom jag har ett telefon
ar på en själv. möte med Kalifornien. Men tills dess tänker
Besvikelse, och i förlängningen ont sam jag ha roligt!”
vete och stress, är oundvikliga konsekven Vardagen är full av orealistiskt högt
ser om vi lovar våra närmaste en avslappnad ställda förväntningar. ”Jag är inte anträff
semester eller en trevlig middag, samtidigt bar just nu men lämna ditt namn och ditt
som vi lovat kunderna eller kollegerna att nummer så återkommer jag så fort jag kan” ,
vara tillgängliga efter bästa förmåga. Då blir kantänka med betoning på ’fort’ är önske
,
det omöjligt att vara alla till lags. tänkande. Själv säger jag ”Jag avlyssnar säl
Det är inget fel i sig på att vilja beha lan telefonsvararen så sänd helst mejl el
ga vår omgivning. Att vi hjälper och stö ler SMS” .
der varandra, i privatlivet eller i yrket, är en Och så har vi automatmejlen om semes
fundamental del av vårt existensberätti terledighet. Oj voj. Här föreslår jag ett mejl
gande. Fel blir det då vi mot bättre vetan i god tid i förväg före ledigheten, till dem
de lovar runt, i situationer där år av erfa man väntar sig mejl av under ledigheten el
renhet borde ha lärt oss att det kan bli tunt ler dem man mejlas mest med. Då kanske
med hållandet. parterna hinner reda ut de viktigaste frågor
Det är också en grov missuppfattning, na före ledigheten och förebygga behovet av
närd av felutnyttjande av mobiltelefoner avbrott. Och automatmeddelandet då? ”Jag
och mejl, att vi ständigt behöver vara till tar inte illa upp om du påminner mig om
gängliga. Det behöver vi inte alls. Och vän viktiga ärenden på nytt på tisdag 9.3.2010” ,
tar sig någon det av oss, är det bäst att ta efter den obligatoriska harangen om ersät
ner denna någon på jorden. Att säga nej. tare och SMStillgänglighet.
Inte aggressivt, reaktivt eller självömkan Och stäng för allt i världen av telefonen ”Att vi hjälper och
de, utan empatiskt, förebyggande och själv ibland. Romantiska stunder med partnern stöder varandra, i
säkert. Varken offensivt eller defensivt, ska inte bli störda, ej heller viktiga diskus
utan sakligt. sioner mellan fyra ögon. Personer blir inte privatlivet eller i
Att ställa förväntningarna hos perso automatiskt viktigare av att de avbryter dig yrket, är en
ner man står i beroendeförhållande till be per telefon; kanske den du just nu är med fundamental del
höver inte alltid vara något man ser fram förtjänar din fulla uppmärksamhet.
emot. Tidpunkten måste väljas rätt, oavsett Småpratet är en ypperlig chans att av vårt existens
det gäller den viktiga men något besvärli smärtfritt ställa folks förväntningar. berättigande. Fel
ga kunden, den självupptagna chefen eller ”I kväll ska jag på fotbollsmatch med min blir det då vi mot
toffelhjältens underdåniga äskan om kom son!” Och låt dina kolleger veta huruvida
.
pisledighet av ’regeringen’ Möts en väl un
. du är morgon eller kvällsmänniska. Ring bättre vetande
derbyggd hemställan av oförståelse, kan er kvällskollegan dig sjutiden på kvällen lovar runt, i
ske man bör överväga hur viktigt beroende och du beskrivit dig som morgonmännis situationer där år
förhållandet egentligen är. Är detta en kund ka, är det mycket enklare att säga ”det här
jag faktiskt vill jobba med? Behöver jag byta är jag inte beredd att lösa just nu. Jag behö av erfarenhet
chef? ver ett klart huvud. Kan vi ta det en vettig borde ha lärt oss
Smärtan i att ställa förväntningarna rätt tid i morgon?” att det kan bli
behöver däremot inte alltid vara hög. ”Jag Rätt ställda förväntningar åt alla håll är
väntar ett samtal av Henrik om vårt nästa a och o. Undvik negativa överraskningar för tunt med
uppdrag, men har sagt åt honom att jag bara alla parter!  hållandet.”


Fritidsframgång
Vad vill vi åstadkom- En personlig prioriteringsfråga gäl-
ARbete ma under fritiden? Vil- ler semesterresor. Bör vi maximera anta-
Och FRitid ket mål vill vi nå med att let bongade sevärdheter och upplevelser per
vara lediga från arbetet? Avkoppling, kant- tidsenhet? Eller får vi mer ut av att smäl-
änka. Men i vilket syfte? För att bli produk- ta in i miljön, skapa lärorik interaktion med
tivare i yrkeslivet? Då kanske ekvationen både ortsbor och medturister, och umgås
är lättast att lösa: Kör med just den mängd med vårt eget eventuellt medhavda ressäll-
och typ av fritid som gör att dina prestan- skap? Balansen är inte uppenbar, och all-
da optimeras. tid lyckas inte både och. Därför lönar det sig
Men då blir fritiden som idrotten är för alla gånger att klargöra målen för sig själv
somliga: Ett nödvändigt ont. Behövs i läng- och komma överens om förväntningsnivån
den av hälsoskäl, fast helst skulle man låta med medresenärerna.
bli. Svårast mätbar är fritidens roll som gro-
Tanken på fritiden som enbart olja för grund för nya tankar. Nya mål, ändring-
arbetsmotorn är givetvis befängd. Friti- ar i livsinställning och vanor uppstår av sig
den har ett egenvärde. Att tillbringa tid med själva endast om vi ger oss tid att tänka.
medmänniskor, må så vara partner, barn, Kanske måttet här är huruvida vi förändrat
familj, släkt, vänner eller bekanta är ett oss. Har vi vuxit som människor eller stag-
grundläggande mänskligt behov som föga nerat i gamla banor?
behöver ifrågasättas. Då kanske ett mått på Ett annat framgångsmått för fritiden
fritidsframgång är den glädje man lyckats är huruvida den kan kombineras med ar-
bereda sina medmänniskor? Det mervärde betet, varvid dess ’kostnad’ är mindre och
man skapat för andra? dess ’nytta’ större. Själv har jag framgångs-
Fritiden omfattar även arbetsliknan- rikt delat flera intressen med arbetskolle-
de plikter. Räkningar ska betalas. Inkomster ger. Löpning är avkopplande efter intensiva
deklareras. Hus ska kanske byggas. Ju för- möten och ger möjlighet att informellt fråga
ment tråkigare, mer pliktliknande fritiden vad kollegan riktigt menade; ibland har vi
är, desto mer liknar framgångsmåtten dem löst riktiga gordiska knutar under löpturen.
vi använder i arbetslivet. Småprat om fotografering för att mjuka upp
Och så har vi mellantingen, hobbyerna. atmosfären inför eller efter möten har givit
Även om jag fotar för mitt eget höga nöj- nya, spännande impulser för min fritid.
es skull, kan jag ställa upp klassiska, nume- Och de som gillar matlagning kan gi-
riska mål: Så och så många foton sorterade vetvis dela glädjen med sina arbetskolleger,
med taggar och bildtexter, uppladdade på oavsett om dessa också lagar mat eller bara
nätet för andra att beskåda, eller utdelade njuter av att äta den. ”Svårast mätbar
som fotoböcker för släkt och vänner. Mitt Själv har jag i varje fall gått så långt som är fritidens roll
subjektiva höga nöje består i att dela foto- att planera och följa upp kvartalsmål för
glädjen med andra; för detta finns objektiva fritiden. Ett kvartal är tillräckligt långt för som grogrund för
mätetal. Det kommer sedan an på mig själv att långsiktiga mål ska hinna uppnås, och nya tankar. Nya
att det hela inte urartar i en Photography tillräckligt kort för att önsketänkande ska mål, ändringar i
Key Performance Indicator som förtar själ- synliggöras fort. Jag har nu satt upp rätt så
va glädjen i fotograferandet. Men motsatt detaljerade privata kvartalsmål i flera år. livsinställning
förhållningssätt, att samla på sig oräkneli- Endel har jag nått, andra inte. Jag kan göra och vanor uppstår
ga foton ingen ser, är knappast rationellt el- målen lagom specifika, mätbara och realis- av sig själva
ler saliggörande, det heller. Eller, ännu vär- tiska. Och jag är inte redovisningsskyldig
re, att skaffa dyr fotoutrustning och lämna inför någon annan än mig själv. Hittills har endast om vi ger
den oanvänd. det känts rätt!  oss tid att tänka.”

FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 2 2010 Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här 17

Tidens väsen
En timme är inte en tim bete eller fritid. Gränserna mellan de tu fly
ARbete me. Tiden är inte skapt ter såviså. Mina rättesnören, påstår jag,
Och FRitid
lika. ”Alla har vi 24 tim ökar mitt välbefinnande och min produkti
mar om dagen, det kommer bara an på oss vitet oavsett vi talar om förvärvsarbete el
själva att disponera tiden rätt.” Vilket kva ler avkoppling.
lificerat struntprat! För oss irrationella Min logik går i följande banor. Vars och
mänskliga varelser finns det fundamentalt ens liv indelas omedvetet i olika sorters tid:
olika sorters tid, som vi först måste få grepp vid skrivbordet, i telefonen, med datorn,
om, innan vi kan planera och disponera över i mötesrummet, i flyget, med partnern, i
den logiskt. skidbacken, under middagen, i den avskilda
Att fakturering i yrkeslivet sker per tim stugan, i diverse köer. Indelningen är per
me eller dag ger oss illusionen att värdeska sonlig och godtycklig. Allmängiltigt är att
pandet är lineärt beroende av den satsade vi kan påverka både fördelningen av vår tid
tiden. I förlängningen riskerar vi också att mellan de olika kategorierna och den sub
förledas agera som om olika semesterdagar, jektiva tidskvaliteten inom varje katego
veckoslut eller vardagsavbrott i princip vore ri. Den rätta boken kan förvandla väntetid
ungefär lika värdefulla. till läsglädje. Minneslistor kan effektivera
Ändå borde vi veta bättre. Samman ärenden på stan, om man likt mig avskyr att
hangen är mer komplicerade än så. Ibland gå i butiker. Och att jag förberett samtals
kan vi omge oss med de medmänniskor vi ämnen behöver mitt middagssällskap inte
helst tillbringar tid med, ibland lyckas vi veta, oavsett de är affärsbekanta, vänner el
inte. Ibland avbryts vår tankevärld, produk ler familj.
tivitet och lyckoupplevelser av diverse irri De mest inspirerande människorna
tationsmoment, ibland förunnas oss stun tycker jag mig ha iakttagit bland dem som
der av inlevelse och ostörd koncentration. bäst lever sig in i nuet och visar mest närva
Ibland har vi tillgång till just de resurser vi ro, både i arbetet och under fritiden. De an
anser oss behöva, ibland saknar vi allt från passar sig till förutsättningarna och hän
internet via proviant till något läsbart. ger sig mödolöst åt stunden. Själv försöker
Kvalitetstid är begreppet med vilket vi jag med varierande framgång skapa ett så
beskriver situationer då allt stämmer, då vi dant tillstånd av flöde, både för mig själv
mår bra. Många av oss tänker speciellt på och min omgivning.
tiden vi tillbringar med familjen, och delvis Till livsvisdomen hör också omdömet
tror vi oss med kvaliteten kunna kompense
ra utebliven kvantitet.
att inse när förutsättningarna för en lyck
ad tidsanvändning saknas. Slår jag huvudet
”De mest
Så vad hävdar jag då att vi borde göra? i väggen? Är bergstoppen omöjlig att nå? Är inspirerande
För det första: varsebli vilka sorters det bäst att tacka nej till denna affär? Hittar människorna
subjektiv tid vi utsätter oss för.
För det andra: gynna tillkomsten av
jag inte buggen i programmet? Alltför ofta
inser vi onödigt sent att det är bäst att bryta
tycker jag mig ha
angenäma och produktiva tidssorter. upp och byta tidssort, gå ut och springa el iakttagit bland
För det tredje: öka kvaliteten på ler bara ta en paus. dem som bäst
kvalitetstiden genom aktiva förberedelser.
För det fjärde: hänge oss åt just den sub
En rationell och till den subjektiva verk
ligheten anpassad disposition av tiden är
lever sig in i nuet
jektiva tidssort vi för stunden lever i. nyckeln till ett liv där arbete och fritid inte och visar mest
För det femte: bryta upp i stunder då vi inkräktar på varandra, utan skapar en har närvaro, både i
inte förmår hänge oss.
Dessa privata filosoferingar gör ingen
monisk helhet. Jag hoppas mina här fram
förda filosoferingar inspirerar dig att skapa
arbetet och under
större skillnad på huruvida vi talar om ar dina egna, personliga rättesnören.  fritiden.”

FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 4 2010 Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här 17

Gallra i dina
semesterplaner
Vad ska du göra under arna från 1927, diverse uppdämt yrkes
ARbete semestern i år? Det här relaterat. Städa upp gammalt bråte. Skriva.
Och FRitid är en skenbart oskyldig Vandra. Idrotta, paddla, cykla, springa. Och
fråga som vi bombarderas med av arbets så har vi ambitionerna kring åretruntfri
kolleger, vänner och bekanta. Frågan kan tidssysselsättningarna: Ta HDRfotogra
vara välment och genuin, men den kan ock fier, makrofoton av fjärilar och blommor,
så vara en utmaning till statusmarkering. filma sommarkalasen och under regniga da
Att besvara frågan i ett socialt samman gar öva Photoshop och få ordning på mor
hang kräver talang i att läsa mellan rader fars frimärkssamling.
na. För att få tyst på storskrävlarna kan du Och egentligen vill vi på semestern bara
ju utveckla ett standardsvar: Du har bli ta igen oss.
vit trött på det enahanda golfandet och vill Frågan ”Vad ska du göra under semes
få litet omväxling med några seglingsturer i tern i år?” reduceras därmed till resone
nya båten. Du ska dessutom ta allihop på en mang ur två tidigare arbetefritidspalter i
långfärdsresa men ska sedan varva ned och Forum: Fritidsframgång och Förväntningar.
tillbringa resten av ledigheten i lugn och ro Hur definierar du en framgångsrik semester
på något av familjens sommarresidens, åt för dig själv? Och ser du till att du ställer in
minstone fram till jaktsäsongen. förväntningsnivån hos dina nära och kära så
Värre är det när familjen frågar, för att lågt, att du med största sannolikhet över
inte tala om släkten och svärföräldrarna. träffar den? När du vet vad du vill, och ser
Men det här är inte en spalt om parterapi, till att de dina inte blir besvikna på dig, har
barnavård, släktrelationer eller diploma du det väl förspänt.
ti gentemot ingifta. Därför koncentrerar vi Vad du sedan väljer att göra är din sak,
oss på den fråga du har fullständig kontroll och ett otal val kan visa sig bli helt rätta:
över: Vad vill du själv göra på semestern? En luthersk effektivitetssemester i byggan ”Och ser du till att
Därmed inte sagt att din semester vore
fri från förpliktelser. Du mår dock högst
dets och vindsröjandets tecken. En janne
holménsk idrottssemeter i kroppskulturens
du ställer in
sannolikt bättre av att inför dig själv kon och det fysiska välbefinnandets tecken. En förväntnings
statera att du verkligen vill besöka svärför michaelbjörklundsk matlagningssemester. nivån hos dina
äldrarna, din partners syskon eller påfres
tande kusiner (om så bara för att glädja din
En bokmalssemester i hängmattan. Något
romantiskt på tu man hand. Med barnen på
nära och kära så
partner), än att motvilligt uppoffra dig för Eckerö, i Vimmerby och Kolmården. Allt på lågt, att du med
att du ’måste’ . en gång torde dock bli fel. största
Huvudproblemet för oss Forumläsare
brukar i semestersammanhang vara för
Och, lever jag som jag skriver? Njae, jag
vill fotografera, ordna, städa, läsa, vara so
sannolikhet
högt ställda ambitioner. I våra vilda önske cial, idrotta och lite resa. Jag vet! Jag bor överträffar den?
drömmar tror vi oss under den skenbart de rensa bort några ambitioner. Men verk När du vet vad du
oändligt långa semestern hinna med allt: De
sociala förpliktelserna, parrelationen, bar
ligheten tar nog sedermera ned mig på jor
den; det jag inte hinner med förblir ogjort.
vill, och ser till att
nen, de egna föräldrarna. Byggandet, nytt Min tröst: Jag har i varje fall i detalj tänkt de dina inte blir
utedass, lider, ny bastu, vinterboning, nya igenom vad jag vill och passat mig noga för besvikna på dig,
fönster, vatten in och ut. Fiska, plocka bär
och svamp. Läsa deckare, Alice Lyttkens,
att inte ställa omgivningens förväntning
ar för högt. 
har du det väl
Richard Dawkins, fynd på vinden, Husis förspänt.”

14 FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 5 2010 Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här

Ordning
och reda
Detta har hänt: Dagens tande av ordningens frukter: Snabbare ruti-
ARbete förvärvsarbete är slut. ner. Betydligt mindre tid tillbringad med le-
Och FRitid De privata plikterna in- tande. Färre eldsvådor att släcka. Och möj-
leds med att räkningarna betalas. Men var lighet att genast ta fram sådant jag tidigare
sjutton var den där ena räkningen? Och var knappt visste att jag hade.
är koderna till det sällan använda kontot Den subjektiva lyckokänslan var stor
(för föreningen)? Efter något frustrerat le- då jag slängde över hundra gamla CD- och
tande blir detta undanstökat, varvid fören- DVD-skivor med diverse backupar. Hög på
ingens påstöt om fotografierna för histo- hög med papper gick till insamlingen. Arki-
riken blir aktuell. Men de fotografierna är vet tar mindre plats, och själva slängandet
dels i pappersform från förra århundradet, är en renande gärning som givit vällust.
någonstans, och dels i digital form på obe- Nu är det här ju ingalunda fashionabelt.
kant plats i filstrukturen på två olika hård- Ordning associeras med trångsynthet, rigi-
skivor samt på några CD- och DVD-skivor ditet, inflexibilitet, småborgerlighet. Men
som de andra föreningsmedlemmarna gav lika bra kan man associera oordning med
mig (vänta nu, var lade jag dem?). resursslöseri både vad tid och pengar be-
Och plötsligt är fritiden inte rolig längre. träffar, med brist på respekt för medmän-
Irrationella som vi människor är, för- niskor, med slarv eller i förlängningen rent-
faller vi lätt till önsketänkande både under av med lortighet eller habegär.
arbetet och på fritiden. Men under friti- Det har inte alltid varit så, men själv för-
den verkar vi tillåta oss betydligt mer irra- binder jag numera ordning med sparad tid,
tionalitet. En finansdirektör jag jobbat med sparade pengar och en känsla av frihet. Det
gjorde hisnande privatekonomiska beslut är skönt att under fritiden göra sig av med
utan någon vidare analys. Och folk med pe- bördan av tillhörigheter man egentligen inte
nibelt sinne för ordning på företagets pap- behöver eller fäst sig vid. Lagringskostna-
per har ibland det personliga arkivet i en den för allsköns bråte blir lätt hög, om man
salig röra. beaktar alternativkostnaden för kvadrat-
Efter att ha bränts av eget rådd och se- meterhyran. Och vad gör man med tinges-
dermera under en längre tid satsat på grad- tar man glömt att man har, eller prylar man
vis ökad ordning och reda uttryckligen ock- inte hittar om man råkar behöva dem? Nu ”Snabbare rutiner.
så under fritiden, har jag mått bara bätt- har jag givit hedersplatsen åt det jag behö- Betydligt mindre
re och bättre. Flera frustrationsmoment har ver oftast respektive det jag gillar mest, i
bortfallit. arbetsrummet, i resten av bostaden, i källa- tid tillbringad
Det svåra är som bekant att komma ren. Och hårdskivan, speciellt mina vid det med letande.
igång. Men jag har tagit det i två steg: Först här laget över etthundratusen fotografier, Färre eldsvådor
har jag övertygat mig om att avdela korta håller på att få samma behandling.
entimmes pass för sortering, och gjort ka- Att bli en icke-prylsamlare och en före- att släcka. Och
lenderanteckningar för ordningsskapan- detta-råddstövel är dock inte lätt. Hushåll möjlighet att
de, som jag lytt nästan lika blint som om det tenderar att ha medlemmar med större to- genast ta fram
gällt kundmöten. Och dessa entimmes pass lerans för oordning. Själv har jag haft stort
har sedan inspirerat till fortsatt sorteran- utbyte av att städa i den privata balansräk- sådant jag
de, under telefonkonferenser eller kvällstid, ningen, både vad ekonomin och inventari- tidigare knappt
då hjärnan i mitt fall inte klarar av krävan- erna beträffar. Kanske det är en välsignel- visste att jag
de jobb. På så sätt har jag övervunnit min se att jag är så disträ att min enda chans att
egen tröghet och olust, och kommit i åtnju- hitta är att skapa ordning?.  hade.”

FORUM FÖR ekonomi och teknik nr 7-8 2010 Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här 19

Friheten
vi redan har
Ifall ordet fritid faktiskt kor som på något vis har det bättre ställt än
ARbete åsyftar fri tid, rör det sig vi själva. Via ödets nycker har jag kommit i
Och FRitid om tid vi fritt dispone- åtnjutande av vissa frihetsgrader jag tidiga-
rar över. Och frihet har vi också i arbetet. re saknade. Slutsatsen har för egen del varit
Visst begränsas vårt val av arbetsplats av en att jag under mitt tidigare, skenbart ’ofria’
mängd förpliktelser, och visst finns det ex- liv helt i onödan låtit mig bindas av band
terna, objektiva restriktioner för hur vi kan som aldrig funnits. Och överdriven frihet är
gestalta arbete och fritid. Men jag hävdar ett gissel. Människan behöver fasta ramar,
att vi använder bara en bråkdel av den frihet övertygelse och rutiner; det blir en belast-
vi är givna av vår Skapare, av Rousseau, av ning att behöva fatta beslut i frågor vi hit-
vår arbetsgivare och av våra närmaste. intills avgjort med förlängda ryggmärgen.
Tänk bara vilka val vi står inför. Hur Eftersom jag inte tror mig vara särdeles an-
mycket vill jag jobba? Vad vill jag jobba norlunda än vad folk är mest, är min slut-
med? Hur mycket måste jag slita i och tjäna sats att vi inte lever ut den frihet vi har el-
pengar för brödfödans och överlevnadens ler rättmätigt borde ta oss, samtidigt som vi
skull? Vad vill jag håva in mest på grund av gör vårt bästa att nå frihet inom andra om-
snikenhet, habegär och prestige? Når jag råden, där vi bara borde finna oss tillrätta
mina egentliga mål i livet, på det sätt jag med omständigheterna.
använder min fritid och min arbetstid? Friheten att gestalta arbetsliv och fri-
En tankenöt jag tror vi alla mår bra av är tid binds för mycket av konvenansen. Vad
frågan om hur vi skulle bete oss ifall inga ska folk säga, tycka och tänka? Men bo- ”Eftersom jag inte
yttre tvång existerade. Vad skulle vi göra
om total frihet rådde? Jag tror att det finns
ven är vi själva, om vi ständigt jämför oss
med hur det gått för de andra som började
tror mig vara
två till sitt väsen helt skilda former av frihet i Topeliusskolan i september 1970, som tog särdeles
rörande arbetet: Friheten att och Friheten studenten i Lönkan i maj 1981, som blev annorlunda än
från. Friheten att få jobba, förtjäna pengar
och skapa värde för våra medmänniskor är
fuxar på Teknologföreningen i septem-
ber samma år, eller som delar någon an-
vad folk är mest,
något annat än friheten från att nödgas job- nan egenskap som gör dem till vår referens- är min slutsats att
ba, av vilken orsak det vara månde. Tanke- grupp. vi inte lever ut
nöten blir därmed: Om tvångsaspekten i ar-
betandet försvinner, vad skulle vi då använ-
Så när vi begrundar arbetet och fritiden
i en lugn stund, påstår jag att vi mår bra av
den frihet vi har
da vår frihet till? litet tidlös filosofering. Om vi vore fria, vad eller rättmätigt
”Vilken lyxtanke” kanske läsaren invän-
, skulle vi då göra? Är vi mogna att förvalta borde ta oss,
der. ”Ja, själv har jag åtminstone inte nå-
gon sådan frihet” Må så vara. Men om, ifall,
.
och nyttja den frihet vi har? Vill vi konsu-
mera eller producera? Har vi på sistone ska-
samtidigt som vi
denna frihet faktiskt fanns, kanske slutsat- pat något, om än aldrig så litet, som är av gör vårt bästa att
sen är att valet skulle falla på något som är värde eller till glädje för våra medmännis- nå frihet inom
åtminstone delvis möjligt att förverkliga
också i realvärlden.
kor – kunder, arbetsgivare och kolleger li-
kafullt som familj, släkt och vänner? När vi
andra områden,
En stor del av oss människor måste via besvarat dessa frågor för oss själva, kan det där vi bara borde
egen erfarenhet lära sig att överkonsumtion bli enklare att fatta beslut om hur vi vill för- finna oss tillrätta
och lättja inte ger något varaktigt och där-
med inte är värda att eftersträvas, lika li-
foga över den arbets- och fritid som blivit
oss förunnade, och som vi faktiskt har en
med omständig
tet som det är värt att avundas de männis- hög grad av frihet att besluta om själva.  heterna.”


Frivilligt arbete
I gränsmarkerna mel- upptäcker att du också dagligdags har möj-
ARbete lan arbete och fritid lighet att välja jobba i huvudsak med folk
Och FRitid finns något vi kallar för som får dig på gott humör och ger dig lust
frivilligarbete. Frivilligt är det såtillvida, att att prestera?
ingen ersättning utgår. Arbete är det där- Jag hävdar att frivilligarbetet är ett gott
igenom, att det finns en uppdragsgivare. föredöme för vardagsjobbet ur grundläg-
Någon utomstående part har intressen som gande produktivitetsperspektiv: Jobbar
ska drivas. Ren hobbyverksamhet kräver man gratis, vill man bara två saker – nå re-
ju inte att vi på något vis är nyttiga, utan vi sultat och ha roligt medan man jobbar. Im-
kan lugnt odla vår själ utan yttre krav. produktivitet, intrigering och nejsägare har
Varför skulle man då åta sig att arbeta man väldigt litet till övers för. De självklara
frivilligt? Är det någon mening med att låta metoder man använder för att undvika dem
andra ställa krav på en, utan ekonomiskt i pro bono-arbete kan inspirera alldagen.
vederlag? Utan vidare. Det finns många be- Frågan inställer sig förstås huruvida
vekelsegrunder, ytliga såväl som djupa. Att man ekonomiskt sett har råd att arbeta gra-
pro bono-arbetserfarenhet ser bra ut på tis. Jag tror de flesta Forumläsare lever över
CV:n skadar ju inte, men räcker föga som existensminimum. Ofta är respekt och ge-
motivationsfaktor annat än för den vär- nuin arbetsglädje en större bristvara än det
sta prestigetänkare. Mer givande är det ut- pekuniära. Och de bristvarorna bjuder för-
vidgade nätverket, av personer med annan nuftigt valt frivilligarbete på i riklig mängd.
profil än de vanliga kunderna. Detta nätverk Själv har jag haft påfallande roligt fri-
kan hjälpa med de mest varierande behov, villigarbete under senvåren och sommaren.
ifall föremålet för frivilligarbetet är om- Via omvägar i form av mig tidigare obekan-
sorgsfullt valt. ta beröringspunkter i de ömsesidiga nät-
Rimligen väljer man ett ändamål man verken kontaktades jag av turismenheten
vurmar för. Det kan röra sig om en organi- i Väståbolands stad, med uppgift att hjäl-
sation med anknytning till ens egna intres- pa staden nyttja webbens sociala nät för att
sen, som har behov av ens sakkunskap. Du få fler turister till skärgården. Mitt egenin-
får lära känna personer som kan det du är tresse som tidvis Nagubo var att förstärka
intresserad av; de får dra nytta av ditt kun- mitt nätverk till ortsbefolkningen, och jag ”Jag hävdar att
nande inom ditt specialområde. Då blir det slogs omedelbart av tanken att andra tidvi- frivilligarbetet är
ömsesidigt utbyte – så mycket mer än bara
ett gott samvete över dagens goda gärning.
sa Nagubor har liknande behov.
Vi grundade Facebook-fansidor för
ett gott föredöme
Villkoren för frivilliga uppdrag är inte Nagu och en skild Twitter- och Facebook- för vardagsjobbet
heller lika strikta som för betalt arbe- identitet vid namn Bertel Nagubo, en dia- ur grundläggande
te. Visst ska arbetet du gör vara uppdrags-
givaren till nytta, men ingen förväntar sig
lekttalande gambel skråpelgåbb som på Na-
gufärjan skyltar att ”he blir betär om tu å
produktivitets
att du i detalj dansar efter deras pipa el- komber me” Kontona twitter.com/nagubon
. perspektiv:
ler uppfyller byråkratiska detaljformalite- och facebook.com/nagubon har kopplat Jobbar man gratis,
ter när du jobbar gratis. Det blir enklare att
säga nej; din tröskel för att våga dra gränser
ihop hundratals ortsbor och sommargäs-
ter, som Bertel motiverar till att bli frivil-
vill man bara två
för vad du ställer upp på kan sjunka. Dessa liga Nagu-ambassadörer. Jobbet som Ber- saker – nå
erfarenheter kan komma väl till pass också tel-barnmorska kan vara svårt att klå i ro- resultat och ha
i det normala yrkeslivet. En arbetsrelation
som bygger enbart på ömsesidig respekt
lighet, men med litet fantasi kan de flesta av
oss hitta frivilliga uppdrag som är både sko-
roligt medan man
och empati får en annan natur. Kanske du jiga och nyttiga.  jobbar.”


En sund själ i
en sund kropp
Det fanns en tid då jag de. Slalomåkning och snöbrädande i Lapp-
ARbete såg kroppen som ett bi- land och Alperna begränsades inte längre av
Och FRitid hang till hjärnan. Hjär- konditionen. Jag fick mer tålamod i arbetet,
nan skapade. Hjärnan stod i centrum under mer uthållighet. Under löpningen märk-
både arbete och fritid, medan kroppen mest te jag att vissa framsteg tar tid, men känns
följde med. Visst kunde kroppen tidvis desto angenämare då man når dem. Fastän
möjliggöra intressanta upplevelser för hjär- jag objektivt sett ingalunda var i trim, ver-
nan, men den spelade en underordnad roll. kade min omgivning se mig som något av en
Den modellen kör många med än i dag. sportfåne och hälsoapostel. I vår matrika
Ibland pinar samvetet (vilket som bekant är och rörelsefattiga värld är en sådan status
en konstruktion av hjärnan) och deklarerar nåbar även för oss vanliga dödliga.
att man ’borde’ röra på sig. Underförstått I dag är en välmående kropp ett själv-
är att man egentligen inte alls har lust, och ändamål för mig. Denna kropp tjänar arbe-
att ändamålet med fysisk aktivitet har med tet likaväl som fritiden. Under arbetsresor
nyttotänkande att göra. Är du i bättre skick, löper jag med kolleger och löser företagets
orkar du jobba bättre. problem då vi först småpratat och utbytt de
Med just en sådan hemställan blev jag i senaste löperfarenheterna. I ensamhet lö-
tiden kontaktad av mitt eget samvete. Ini- per jag med papper och penna, som jag lärt
tiativet var kryddat med en liten pris även- mig ta med för att krafsa ner de många idé-
tyrslust, och en desto större dos olust in- er som infinner sig i en ordentligt syrsatt
för fysisk ansträngning. Att frivilligt utsät- hjärna. Jag följer årstidernas gång i både
ta sig för att bli trött och svettig, under den München och Nagu, och njuter av den fris-
knappt tilltagna fritiden, det kan väl inte ka luften och avkopplingen.
vara meningen med livet? Jag har ju sluppit Hjärnan har inte kommit till korta under
skolans förhatliga gymnastiklektioner för mitt dyrkande av kroppsligt välbefinnande.
år och dar sedan! Cykling över Alperna, bestigning av Mont
All vår början varder svår. Inget blev Blanc och Kilimandjaro eller skidvand-
bättre av att mina första stapplande löpför- ring med tusen höjdmeter per dag hade inte
sök i novemberrusket, med en överambitiös kommit på fråga utan mina drygt hundra
löptakt enligt mottot ’må detta fort ta slut’ , löpkilometer per månad. Maratonlopp och
ledde till andfåddhet och förkylning. det lekfulla grundandet av runnismen, lö-
Nu vet jag bättre. Jag försökte på nytt pandets religion, har givit hjärnan ytterli-
med några års mellanrum och kom igång gare intensiva upplevelser.
ordentligt när jag kombinerade tävlingsin- Den senaste impulsen på idrottsarenan ”Självinsikten var
stinkt med självinsikt. Tävlingsinstinkten har jag fått till sjöss. En väldefinierad över- att jag inte ska
gällde ambitionen att en vacker dag springa
en maraton, något som sannerligen platsade
kropp får man inte av löpning, men nog av
paddling. Naturnärheten i en kajak i Åbo
tävla med dem
som ett äventyr för en som likt mig aldrig skärgård är oöverträffbar och den estetiska som är bättre än
sprungit längre än tre kilometer i ett sträck. upplevelsen hisnande; sådan magmusku- jag, utan med den
Självinsikten var att jag inte ska tävla med
dem som är bättre än jag, utan med den hö-
latur skulle jag då aldrig idas bygga upp i en
konditionssal.
hösäck jag varit
säck jag varit ditintills. Bättre än en sådan Slutresultatet är att hjärnan och krop- ditintills. Bättre
slöfock kunde jag nog! pen i dag betjänar varandra på lika villkor. än en sådan
Med tiden (nej, inte plötsligt) förbyttes
olusten i lust. Jag orkade mera. Jag kände
Kroppen åtnjuter en oerhörd respekt för de
upplevelser den låter hjärnan få del av, un-
slöfock kunde jag
mig attraktivare och fick mer självförtroen- der både arbete och fritid.  nog!”


Mer än
tusen ord
I vinjetten för denna ko- i två år. Även om jag på picasaweb.google.
ARbete lumn ingår en kamera. com/kaj.arno.fi eller Facebook lagt bara en
Och FRitid Och det är ingen slump. bråkdel av bilderna jag tagit, har utbytet av
Fotografering knyter ihop arbete och fritid, bilderna klart ökat. Picasa lagrar även bil-
till nytta och glädje. der som inte är offentligt länkade men nog
Det vimlar av bilder omkring oss, vack- syns för dem jag publicerat länken till, så-
ra som fula. Var och varannan telefon har som deltagarna på privata fester. Och rätt
kamera. De sociala näten svämmar över av valda foton blir bra gåvor, som stärker ge-
bilder. Som turister knäpper vi foto på foto. menskapen mellan givaren och mottagaren
Tonåringar tar självporträtt och kompis- både i yrket och privat.
porträtt nästintill dagligen. Därmed kommer vi till våra medmän-
Fotoöverflödet utmanar oss på flera sätt, niskors bild av oss. I ålderskategorin 15 till
i egenskap av förmenta herrar över vår ar- 25 år är de flesta både medvetna och ange-
bets- och fritid. Hur riktar vi fotouppmärk- lägna om det intryck de gör på bild; de smi-
samheten rätt? Hur kan vi dra nytta av de lar reflexmässigt upp sig då en kamera tas
bilder som finns? Hur kan vi se till att våra fram, rensar bums bort dåliga bilder och
medmänniskors bild av oss inte blir allt- sätter tid på att få de rätta bilderna att sy-
för skev? Och hur kan vi gestalta fotandet så nas både på nätet och i realvärlden. Vi över
det blir möjligast avkopplande och givande? 25 har inte lika mycket ork till detta, men
Liksom i så många andra sammanhang gör oss själva en björntjänst om vi neglige-
är vi människor irrationella och låter slum- rar saken totalt. Andras bild av oss påverkar
pen och humöret avgöra vad vi fotografe- vårt liv. Det hjälps inte annat än att vi själva
rar. Vackert så, för det vi har lust att foto- ägnar saken uppmärksamhet.
grafera, tar vi bättre bilder av. Men funde- Men framför allt ska fotografering vara
rar vi ett varv på vilka mål vi har i livet, och skoj, både framför och bakom objektivet.
hur vi kan stöda målen med fotografier, kan Och det blir det, om vi gör det till något so-
vi rikta fotouppmärksamheten bättre och få cialt och estetiskt. Fota med vänner. Skaf-
vackra bilder som både blir nyttiga att an- fa nya vänner via fotografering. Hitta foto-
vända och lustfyllda att skapa. Fota kaoset grafer. Motivera andra att ställa upp på bild,
på vinden eller källaren, före och efter upp- bland arbetskolleger, familj, släkt och vän-
röjningen. Satsa en del av företagets budget ner. Koppla in andra intressen. I något jag
på slående profil- och gruppbilder, tagna av skämtsamt kallade ”Furuvik Fashion Fes-
en proffsfotograf under nästa större möte. tival” (se Picasa-länken ovan) kombinera-
Engagera arbetskollegans halvvuxna, foto- de jag Facebook-identiteten Bertel Nagubo ”Vi över 25 har
intresserade barn som semi-proffsfotograf med modeintresset hos vänner till min est-
för att fånga stämningen under en tillställ- niska byggentreprenörs döttrar (tala om inte lika mycket
ning som förväntas bli minnesvärd. omvägar!) och fick oförglömliga bilder av ork till detta, men
De bilder som redan finns ligger ofta mitt sommarhus som resultat. På kuppen gör oss själva en
osorterade på en hårddisk och saknar back- fick jag lärdomar för arbetslivet: Att leda
up. Egen dumhet. Alla våra bilder kan vi fotomodeller skiljer sig inte fundamentalt björntjänst om vi
inte med ett slag sortera och göra tillgängli- från att leda programmerare. negligerar saken
ga för vänner och kolleger, men vi kan rela- Kameran blir rätt använd ett verktyg för totalt. Andras bild
tivt mödolöst skapa ett webbalbum på, säg, skapande och dokumentation. Bildernas
Picasa och lägga upp åtminstone valda ny- mer än tusen ord kan vi dra nytta av i arbe- av oss påverkar
tagna bilder. Det har jag nu gjort sporadiskt tet och ha glädje av på fritiden.  vårt liv.”


På resande fot
Måste du resa mycket reklam. Men det kräver att man tänkt efter
ARbete i arbetet? Samtidigt före, lagt upp små minneslistor och förval
Och FRitid som du inte måste, utan tat sin adressbok så väl att man enkelt får
får, resa på fritiden? Resande är en sällsam en överblick över vilka personer man kunde
kombination av rutin och äventyr. träffa, privat eller i yrket, på orten man be
Jag minns med saknad hur jag i tiden såg söker. Google Maps, Wikipedia, Wikitravel,
fram emot mina första ’riktiga’ affärsresor. Trip Advisor och andra nätresurser hjälper
Det var spännande att få fara på kurs till också, om man surfat i tid.
Stockholm, på konferens till Rom eller ända Att kombinera affärsresor med privata
till USA. Det var svårt att förstå äldre kolle intressen är inte lätt, men inte heller omöj
ger som blaserat talade om att ’igen’ behöva ligt. Närvaro av för arbetet utomstående
resa, till Frankfurt, London eller Paris. Kun personer blir lätt distraherande och rentav
de det bli enahanda att fara dit? påfrestande. En sak i taget! Ett fuktigt be
Resande kan innebära ofrihet. Klockslag sök på Oktoberfest kan mycket väl vara helt
att passa. Obekväma tidpunkter att stiga koncentrerat på lösande av svåra affärs
upp. Komma hem sent. Tidszoner som rub problem, varvid närvaro av aldrig så stäm
bar dygnsrytmen. Okunskap om var man ningshöjande bättre hälfter vore fel. Rätt
hittar vettig mat. Avstånd från dem man kan däremot vara att förlänga resan och då
egentligen vill vara med. Köande och vän bjuda med privat sällskap, så länge allas
tan. Och förmaningar: Stäng av datorn! förväntningar satts riktigt.
Telefonen såviså. För att inte tala om den Uppbyggande av personliga rutiner
självgoda maktutövningen småpåvarna i kring resandet kan göra affärsresande inte
säkerhetskontrollen utsätter oss för, under bara uthärdligt utan mödolöst och pro
förespegling att det vore för vårt eget bästa. duktivt. När och vad man packar (i tid, li
Den mest extrema känsla av ofrihet upplev tet). Var man förvarar resväskan och neces
de jag då Eyjafjallas utbrott höll mig stran sären (alltid resklara och på samma plats).
dad på fel sida Atlanten under fem dagar i Vilka papper och vilken litteratur man tar
våras. med (små högar som man gjort redo i tid).
Mer uthärdligt blir det enahanda resan Var man håller dem under resan (enkelt till
det om man anpassar sig. Stiger upp i tid. handa). När och hur man förvaltar kvitton
Tar egen mat med. Lagom liten och lätt lit (sorterar och slänger under resan, redovisar
teratur, bekväm att ta fram i varje kö. Mini genast efteråt). När man mejlar under re
mal packning. Mentala rutiner och minnes san (under väntetider, dock minst två gång
listor så småsaker såsom laddare inte er dagligen). Hur man packar upp då man
glöms. Skype och SMS till stödtrupperna, kommer hem (genast allt på rätt ställe, även
vid rätt tillfälle. Tacka nej till att oreflekte om man är trött). ”Uppbyggande av
rat äta flygmaten. Vägra distraheras av köp Själv nyttjar jag tröttheten under resor
erbjudanden och löpsedlar. Värna om mak till att utvärdera tidigare planer och ned personliga rutiner
ten över den egna tanken och humöret. teckna nya idéer med penna och papper. kring resandet
Guldkant kan resorna få om man lyck Överföringen till datorn får vänta tills det kan göra
as ta vara på de tillfällen man erbjuds att blir bekvämt.
göra något annorlunda, socialt, unikt. Rätt Rikligt resande har för egen del lett till affärsresande
förberedd kan man förvandla oförutsedd att jag bättre uppskattar de miljöer och för inte bara
väntetid till en angenäm träff, en löptur el utsättningar jag har framför köksdörren, uthärdligt utan
ler ett besök på en ort man själv verkligen både i München och i Nagu. Och de affärs
gillar, i stället för att hemfalla åt självömkan resor jag nuförtiden mest ser fram emot går mödolöst och
eller låta sig vilseledas av ovidkommande till Åland.  produktivt.”

Arbete och fritid: Spalter i Forum för Ekonomi och Teknik 2010

Recommandé

Recommandé

Contenu connexe

Similaire à Arbete och fritid: Spalter i Forum för Ekonomi och Teknik 2010

Similaire à Arbete och fritid: Spalter i Forum för Ekonomi och Teknik 2010 (20)

Arbete och fritid: Spalter i Forum för Ekonomi och Teknik 2010