1. FÖRBJUDEN LITTERATUR II
BAUDELAIRE OCH FLAUBERT

2. FÖRBJUDEN LITTERATUR II
BAUDELAIRE OCH FLAUBERT

3. FÖRBJUDEN LITTERATUR II
BAUDELAIRE OCH FLAUBERT

4. FÖRBJUDEN LITTERATUR II
BAUDELAIRE OCH FLAUBERT

5. Frankrikes politiska utveckling

6. Frankrikes politiska utveckling
Republik och senare kejsardöme: Kejsaren Napoleon Bonaparte var
enväldig och tog del i styrande av statens alla områden, även moral och
kultur.

7. Frankrikes politiska utveckling
Republik och senare kejsardöme: Kejsaren Napoleon Bonaparte var
enväldig och tog del i styrande av statens alla områden, även moral och
kultur.
Återgång till monarki fram till revolutionen 1830: En kulturell och
politisk återgång till tiden före revolutionen med en stark kung.
Borgarna hade dock redan fått smak på makt och kungen tvingades
fly efter revolutionen 1830.

8. Frankrikes politiska utveckling
Republik och senare kejsardöme: Kejsaren Napoleon Bonaparte var
enväldig och tog del i styrande av statens alla områden, även moral och
kultur.
Återgång till monarki fram till revolutionen 1830: En kulturell och
politisk återgång till tiden före revolutionen med en stark kung.
Borgarna hade dock redan fått smak på makt och kungen tvingades
fly efter revolutionen 1830.
Borgarmonarkin fram till revolutionen 1848: Den nye kungen tonade
ner sig själv som monark. Klädde sig som en vanlig om än rik borgare. I
revolutionen 1848 avsattes han.

9. Frankrikes politiska utveckling
Republik och senare kejsardöme: Kejsaren Napoleon Bonaparte var
enväldig och tog del i styrande av statens alla områden, även moral och
kultur.
Återgång till monarki fram till revolutionen 1830: En kulturell och
politisk återgång till tiden före revolutionen med en stark kung.
Borgarna hade dock redan fått smak på makt och kungen tvingades
fly efter revolutionen 1830.
Borgarmonarkin fram till revolutionen 1848: Den nye kungen tonade
ner sig själv som monark. Klädde sig som en vanlig om än rik borgare. I
revolutionen 1848 avsattes han.
Den andra republiken, Louis Napoléon Bonaparte valdes till
president.

10. Napoleon III

11. Det andra kejsardömet
Presidenten genomför en kupp och gör sig till enväldig härskare som kejsare.

12. Det andra kejsardömet
Presidenten genomför en kupp och gör sig till enväldig härskare som kejsare.
Frankrike styrdes av en enväldig kejsare, Napoleon III. Intresserade sig
för statens alla områden, även kultur.

13. Det andra kejsardömet
Presidenten genomför en kupp och gör sig till enväldig härskare som kejsare.
Frankrike styrdes av en enväldig kejsare, Napoleon III. Intresserade sig
för statens alla områden, även kultur.
I rädsla för fler revolutioner och uppror så försökte kejsaren
kontrollera både bokutgivning och tidningar med censur. Tidningar
och författare skulle visa ”god smak”.

14. Det andra kejsardömet
Presidenten genomför en kupp och gör sig till enväldig härskare som kejsare.
Frankrike styrdes av en enväldig kejsare, Napoleon III. Intresserade sig
för statens alla områden, även kultur.
I rädsla för fler revolutioner och uppror så försökte kejsaren
kontrollera både bokutgivning och tidningar med censur. Tidningar
och författare skulle visa ”god smak”.
I Frankrike fanns en tradition av att författare hade politiska åsikter
och deltog i revolutionerna (t ex Alexandre Dumas). Den franske
författaren Victor Hugo tvingades i exil av kejsaren.

15. Gustave Flaubert

16. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.

17. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.

18. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.
Madame Bovary:

19. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.
Madame Bovary:
❖ Lång tid

20. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.
Madame Bovary:
❖ Lång tid
❖ Omfattande research

21. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.
Madame Bovary:
❖ Lång tid
❖ Omfattande research
❖ Arbetade med att få språket exakt

22. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.
Madame Bovary:
❖ Lång tid
❖ Omfattande research
❖ Arbetade med att få språket exakt

23. Gustave Flaubert
Flaubert var perfektionist och ville skapa
den perfekta romanen.
Madame Bovary:
❖ Lång tid
❖ Omfattande research
❖ Arbetade med att få språket exakt
Romanen publicerades 1857 och blev åtalad
för osedlighet, men friades.

24. Madame Bovary - handling

25. Madame Bovary - handling
Emma läser mängder av romantiska romaner och
drömmer om den stora kärleken.

26. Madame Bovary - handling
Emma läser mängder av romantiska romaner och
drömmer om den stora kärleken.
En ung (ganska ful och korkad) lantläkare,
Charles Bovary, friar till Emma som säger ja.

27. Madame Bovary - handling
Emma läser mängder av romantiska romaner och
drömmer om den stora kärleken.
En ung (ganska ful och korkad) lantläkare,
Charles Bovary, friar till Emma som säger ja.
Livet som äkta hustru är inte så romantiskt som
Emma föreställt sig. Den romantiska drömmen
motsvarar inte förväntningarna.

28. Madame Bovary - handling
Emma läser mängder av romantiska romaner och
drömmer om den stora kärleken.
En ung (ganska ful och korkad) lantläkare,
Charles Bovary, friar till Emma som säger ja.
Livet som äkta hustru är inte så romantiskt som
Emma föreställt sig. Den romantiska drömmen
motsvarar inte förväntningarna.
Emma inleder en romans med en adelsman,
kanske är detta den rätta kärleken? Men nej,
han dumpar Emma.

29. Madame Bovary - handling
Emma läser mängder av romantiska romaner och
drömmer om den stora kärleken.
En ung (ganska ful och korkad) lantläkare,
Charles Bovary, friar till Emma som säger ja.
Livet som äkta hustru är inte så romantiskt som
Emma föreställt sig. Den romantiska drömmen
motsvarar inte förväntningarna.
Emma inleder en romans med en adelsman,
kanske är detta den rätta kärleken? Men nej,
han dumpar Emma.
Emma kämpar med att få världen att bli mer som
litteraturen men misslyckas. Hon begår till slut
självmord.

30. Utdrag ur romanen
Romanen ligger i gränslandet mellan realism och naturalism - hur kan man
se det?
Diligensen stannade vid hotell La Crosse Rouge på Beauvoisineplatsen. Det
var ett av dessa hotell som brukar finnas i provinsstädernas utkanter, med ett
stort stall och små sovrum, där hönsen går på gården och pickar korn bland
leriga vagnshjul, med gamla hederliga trähus med maskstungna balkonger
som knakar i blåsten under aklla vinternätter, fullt med folk året runt, matos
och oväsen, en matsal med svarta bord klibbiga av kaffekaskar, tjocka
fönsterrutor gula av flugsmuts, fuktiga servetter med vinfläckar, ett kafé utåt
gatan och en köksträdgård på baksidan, och överallt en lantlig doft ungefär
som av helgdagsklädd dräng.

31. Åtalet

32. Åtalet
Karaktären Emma Bovary ansågs av åklagaren som en fruktansvärt
moralisk depraverad person som inte borde beskrivas i litteratur

33. Åtalet
Karaktären Emma Bovary ansågs av åklagaren som en fruktansvärt
moralisk depraverad person som inte borde beskrivas i litteratur
I romanen beskrivs osedlighet (otrohet, sex) alldeles för ingående

34. Åtalet
Karaktären Emma Bovary ansågs av åklagaren som en fruktansvärt
moralisk depraverad person som inte borde beskrivas i litteratur
I romanen beskrivs osedlighet (otrohet, sex) alldeles för ingående

35. Åtalet
Karaktären Emma Bovary ansågs av åklagaren som en fruktansvärt
moralisk depraverad person som inte borde beskrivas i litteratur
I romanen beskrivs osedlighet (otrohet, sex) alldeles för ingående
• Vad anser ni om ovanstående åtalspunkter? Kan man nyttja
någon av dessa idag?

36. Charles Baudelaire
Trots att Baudelaire under sin livstid bara
gav ut en diktsamling , Les Fleurs du mal
(Det ondas blommor), anses han vara en av
världen främsta poeter.
Baudelaire skrev även en samling
prosadikter, en kort roman och mängder av
tidningsartiklar och essäer.
Baudelaire skapade en estetik, ett sätt att
resonera kring och uttrycka konst, som
kom att bli central under modernismen.

37. DET ONDAS BLOMMOR

38. Det ondas blommor
Diktsamlingen inleds med en dikt där författaren vänder sig direkt till
läsaren.
Diktsamlingen är efter det indelad i olika teman: Spleen och ideal,
ondskans blommor, uppror, vinet och döden. I senare utgivning tillkom
temat - Parisbilder.
Baudelaire blandar det åtråvärda med det frånstötande.
I dikterna finns ett mycket genomtänkt och spännande bildspråk.
En representativ och populär dikt är: Kadavret (Une Charogne).

39. VAMPYRENS FÖRVANDLING
Min kvinna vred sin kropp som ormen över glöd och lät korsettens fjädrar
knåda sina bröst. Förförisk nådde mig ur munnen, lika röd som smultron,
hennes milda, myskindränkta röst:
"Min läpp är fuktigt varm; jag vet hur man bedårar och hur i bäddens djup
er medvetenhet dör. Jag torkar på min barm, den stolta, alla tårar och lockar
åldringar att le som småbarn gör. Jag är för alla dem som sett mig naken
värd
långt mer än måne, sol och stjärnor utan namn. I vällust, kloke vän, är jag
så vis och lärd när hänförda ni kvävs i djupet av min famn eller åt tänders
bett jag lämnar ut min byst, gracil och svällande, och kättjefull och sval, att
även änglarna som på min bädd jag kysst med glädje säger ja till evigt
helvetskval!"

40. VAMPYRENS FÖRVANDLING

41. VAMPYRENS FÖRVANDLING
När så ur mina ben hon sugit märg och must och trånande jag drogs mot
henne, att till svar ge åt en älskad mun min lidelse och lust såg jag en
lägel blott, till brädden fylld med var. Jag slöt mitt ögonlock, skakad av
skräck och yr, och när jag uppslog det på nytt mot soldränkt dag låg vid
min sida ej den mäktiga vampyr som druckit allt mitt blod i njutningsrika
drag men en förvirrad hög, fragment av ett skelett som darrade och kved,
likt väderflöjlars gnissel eller som krogens skylt när den på stången lätt i
vinternatten svängs av kalla vindars gissel.

42. Åtalet

43. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).

44. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).
Baudelaires försvar bestod i:

45. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).
Baudelaires försvar bestod i:
synden framställdes så att den blev motbjudande i dikterna.

46. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).
Baudelaires försvar bestod i:
synden framställdes så att den blev motbjudande i dikterna.
dikterna ingick i ett större sammanhang, diktverkets arkitektur
och i denna visade att synden var förgänglig.

47. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).
Baudelaires försvar bestod i:
synden framställdes så att den blev motbjudande i dikterna.
dikterna ingick i ett större sammanhang, diktverkets arkitektur
och i denna visade att synden var förgänglig.
Flera författare före Baudelaire hade beskrivit snusk utan att
bli åtalade (George Sand, Alfred de Musset, Honoré de
Balzac).

48. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).
Baudelaires försvar bestod i:
synden framställdes så att den blev motbjudande i dikterna.
dikterna ingick i ett större sammanhang, diktverkets arkitektur
och i denna visade att synden var förgänglig.
Flera författare före Baudelaire hade beskrivit snusk utan att
bli åtalade (George Sand, Alfred de Musset, Honoré de
Balzac).

49. Åtalet
La sûreté publique lät åtala diktverket för att det bröt mot både moral
och religion, man valde ut tretton dikter (fokuserade på fem).
Baudelaires försvar bestod i:
synden framställdes så att den blev motbjudande i dikterna.
dikterna ingick i ett större sammanhang, diktverkets arkitektur
och i denna visade att synden var förgänglig.
Flera författare före Baudelaire hade beskrivit snusk utan att
bli åtalade (George Sand, Alfred de Musset, Honoré de
Balzac).
DIKTVERKET DÖMDES

50. D. H. LAWRENCE
kampen mot det hämmande samhället

51. Sekelskiftets England

52. Sekelskiftets England
Industrialiserat
samhälle

53. Sekelskiftets England
Industrialiserat
samhälle
Fackföreningar och
arbetarkravaller

54. Sekelskiftets England
Industrialiserat
samhälle
Fackföreningar och
arbetarkravaller

55. Sekelskiftets England
Industrialiserat
samhälle
Fackföreningar och
arbetarkravaller

56. Influenser från kolonierna

57. Influenser från kolonierna

58. Influenser från kolonierna
Sträng sexualmoral
(viktoriansk)

59. Influenser från kolonierna
Sträng sexualmoral
(viktoriansk)
Kvinnornas roll begränsad
men ifrågasatt.

60. Influenser från kolonierna
Sträng sexualmoral
(viktoriansk)
Kvinnornas roll begränsad
men ifrågasatt.

61. D. H. Lawrence
son till en gruvarbetare

62. D. H. Lawrence
son till en gruvarbetare
inspirerades av Freud

63. D. H. Lawrence
son till en gruvarbetare
inspirerades av Freud

64. D. H. Lawrence
son till en gruvarbetare
inspirerades av Freud

65. D. H. Lawrence
son till en gruvarbetare
inspirerades av Freud
människan en fånge i
samhället - drifterna
kvävs i stadskulturen

66. Lady Chatterleys älskare

67. Lady Chatterleys älskare
Lady Chatterley (från början Constance Reid) växer
upp i den brittiska övre medelklassen och får en
ordentlig utbildning.

68. Lady Chatterleys älskare
Lady Chatterley (från början Constance Reid) växer
upp i den brittiska övre medelklassen och får en
ordentlig utbildning.
Hon möter en engelsk adelsman och gifter sig med
denne (Clifford Chatterley).

69. Lady Chatterleys älskare
Lady Chatterley (från början Constance Reid) växer
upp i den brittiska övre medelklassen och får en
ordentlig utbildning.
Hon möter en engelsk adelsman och gifter sig med
denne (Clifford Chatterley).
Clifford blir invalid och kan inte ha sex. Han föreslår att
hans fru ska skaffa sig en älskare (för att skaffa en
arvinge?)

70. Lady Chatterleys älskare
Lady Chatterley (från början Constance Reid) växer
upp i den brittiska övre medelklassen och får en
ordentlig utbildning.
Hon möter en engelsk adelsman och gifter sig med
denne (Clifford Chatterley).
Clifford blir invalid och kan inte ha sex. Han föreslår att
hans fru ska skaffa sig en älskare (för att skaffa en
arvinge?)
När Connie möter skogsvaktaren, Oliver blir hon alldeles
överrumplad av hans naturlighet. Han lockar fram
hennes egen sexualitet.

71. Lady Chatterleys älskare
Lady Chatterley (från början Constance Reid) växer
upp i den brittiska övre medelklassen och får en
ordentlig utbildning.
Hon möter en engelsk adelsman och gifter sig med
denne (Clifford Chatterley).
Clifford blir invalid och kan inte ha sex. Han föreslår att
hans fru ska skaffa sig en älskare (för att skaffa en
arvinge?)
När Connie möter skogsvaktaren, Oliver blir hon alldeles
överrumplad av hans naturlighet. Han lockar fram
hennes egen sexualitet.
De inleder en våldsam erotisk kärleksrelation och så
småningom blir Connie gravid.

72. Lady Chatterleys älskare
Lady Chatterley (från början Constance Reid) växer
upp i den brittiska övre medelklassen och får en
ordentlig utbildning.
Hon möter en engelsk adelsman och gifter sig med
denne (Clifford Chatterley).
Clifford blir invalid och kan inte ha sex. Han föreslår att
hans fru ska skaffa sig en älskare (för att skaffa en
arvinge?)
När Connie möter skogsvaktaren, Oliver blir hon alldeles
överrumplad av hans naturlighet. Han lockar fram
hennes egen sexualitet.
De inleder en våldsam erotisk kärleksrelation och så
småningom blir Connie gravid.

73. Lady Chatterleys älskare

74. Lady Chatterleys älskare
Connie bestämmer sig för att skilja sig från
sin make. Det visar sig att även Oliver är gift
och även han försöker få skilsmässa.

75. Lady Chatterleys älskare
Connie bestämmer sig för att skilja sig från
sin make. Det visar sig att även Oliver är gift
och även han försöker få skilsmässa.
Boken slutar med att Oliver väntar och
hoppas på skilsmässa.

76. Lady Chatterleys älskare
Connie bestämmer sig för att skilja sig från
sin make. Det visar sig att även Oliver är gift
och även han försöker få skilsmässa.
Boken slutar med att Oliver väntar och
hoppas på skilsmässa.

77. Censur
Lady Chatterleys älskare

78. Censur
Lawrence romaner var
förbjudna i England
fram till 1960
Lady Chatterleys älskare

79. Censur
Lawrence romaner var
förbjudna i England
fram till 1960
I USA, Australien och
Indien var de länge
också förbjudna
Lady Chatterleys älskare

80. WILLIAM BURROUGHS
Den nakna lunchen

81. Beatniks
40- och 50-talets USA
Stark medelklassmoral med
tydlig uppdelning mellan
könen, fördomar mot allt som
var annorlunda.
Kommunistskräck på grund
av kalla kriget.
Jack Kerouac Allen Ginsberg
Ett gäng författare med Kerouac och Ginsberg i centrum ville inte vara med i
medelklass-svängen utan ville leva fritt och skapa fritt. De kom att kallas beatniks
eller beatgenerationen. De tog droger, lyssnade på bebopp-jazz, svängde sig med
allt från socialism, existentialism till buddism. De mest berömda verken är Kerouacs
På drift (On the road) och Ginsbergs långa dikt Howl.

82. William Burroughs
En händelse som blev central för
William Burroughs enligt honom själv
och hans skrivande inträffade när han
och hans fru var i Mexico. De var i
behov av pengar och Burroughs hade
tänkt sälja sin pistol. Medan de
väntade på köparen blev de fulla.
Burroughs hustru ville att hennes man
skulle skjuta prick på ett glas som hon
ställde på sitt huvud. Burroughs sköt
men missade och träffade hustrun i
huvudet.

83. Den nakna lunchen
Burroughs hade drogproblem, beroende av heroin,
prostituerade sig för att finansiera sitt beroende.
Kerouac och Ginsberg försökte hjälpa honom. De
hittade mängder av anteckningar i hans lägenhet
som redigerades till att bli, Den nakna lunchen.
Boken blev åtalad för obscenitet och hamnade i
rättegång. Efter en del turer blev den friad, men
boken är ändå portad från många bibliotek i USA.