Ska Sverige och svenska företag klara av den allt tuffare internationella konkurrensen krävs konkurrenskraftiga villkor. Det är varken bolagsskatt eller arbetskraftskostnader som orsakar jobbflytten från Sverige utan snarare en undermålig infrastruktur och höga logistikkostnader. I Västsverige tappar vi dagligen affärsmöjligheter på grund av vår dåliga infrastruktur.

1. Götalandsbanan och Rv 40
Rapport 2012-08-14

2. Innehåll
Götalandsbanan och Riksväg 40 .............................................................................................................. 3
Götalandsbanan ...................................................................................................................................... 3
Tillväxt och konkurrenskraft ................................................................................................................ 3
Effekter av Götalandsbanan ................................................................................................................ 4
Nuläge.................................................................................................................................................. 6
Behov i regionerna – Västra Götaland och Småland ............................................................................... 7
Relationen infrastruktur och BNP.................................................................................................... 7
Finansiering ..................................................................................................................................... 8
Kapacitetsutredningen .................................................................................................................... 8
Göteborgs Hamn ............................................................................................................................. 9
Göteborg Landvetter Airport........................................................................................................... 9
Västra Stambanan ........................................................................................................................... 9
Behov i Sverige ........................................................................................................................................ 9
Minska flyget - Miljö ...................................................................................................................... 10
EU – höga målsättningar ............................................................................................................... 10
RV 40...................................................................................................................................................... 11
Funktionella regioner ........................................................................................................................ 11
Trafikmängd....................................................................................................................................... 11
Vägstandard ...................................................................................................................................... 12
2

3. Götalandsbanan och Riksväg 40
Götalandsbanan och Riksväg 40 är projekt som först och främst måste ses som
samhällsutvecklingsprojekt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling med en kraftigt ökad
tillgänglighet, regionförstoring, större arbetsmarknad och tillväxt både utmed banans sträckning och i
dess omland.
Götalandsbanan
Tillväxt och konkurrenskraft
Götalandsbanan är en ny dubbelspårig järnväg för moderna, snabba tåg som ska sträcka sig mellan
Stockholm och Göteborg via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås.
Trafikverket beskrivet Götalandsbanan som ett projekt vars omfattning blir tydligast när man ser på
målet: att föra miljoner människor närmare varandra. Götalandsbanan ska med snabba och
energieffektiva transporter knyta samman Sveriges två största städer och mellanliggande
befolkningstäta regioner. Genom det ska näringslivets konkurrenskraft stärkas och fler människor ska
få tillgång till arbete, utbildning och kultur. Den helt nya banan kommer att frigöra kapacitet på
befintliga banor.
Trafikverket har nått olika långt i utredningarna för olika delsträckor på den framtida banan. I den
nationella planen för transportsystem 2010–2021 sattes det stopp för fortsatt planering då inga
medel avsattes för fortsatt planering av Götalandsbanan. Utredningarna är nu vilande.
Riksväg 40 är en del av en alternativ vägsträckning mellan Göteborg och Stockholm. Efter att redan
beslutade satsningar är färdiga kommer vägen Riksväg 40/E4 sakna endast 45 kilometer innan hela
sträckan Göteborg-Stockholm är utbyggd som motorväg.
Den regionala pendlingen
Götalandsbanan möjliggör en ökad regional pendling mellan några av Sveriges mest folkrika regioner.
Mellan Göteborg, Borås och Jönköping finns en stor potential för regionalt resande. En utbyggnad av
järnvägen för ökad kapacitet och högre hastigheter skapar förutsättningar för en bättre rörlighet och
en effektiv pendling. Göteborg–Borås har Sveriges tredje största resandeutbyte.
På sträckan Borås-Göteborg går idag tågen långsammare än bussen. Idag går 100 dubbelturer om
dagen med buss och 13 med tåg mellan Borås och Göteborg. Många av bussarna (inte bara i
högtrafik) är överfulla.
Knyta samman Stockholm och Göteborg
Satsningarna knyter samman Sveriges två största städer med dels en sammanhängande motorväg
samt med en modern järnväg som möjliggör personresor som på allvar kan konkurrera med flyget.
Trafikverket konstaterar att nya järnvägar mellan storstadsområdena anpassade för höga hastigheter
förväntas ge förutsättningar för större arbetsmarknadsregioner och minska efterfrågan på flygresor
mellan storstäderna.
3

4. Utbyggnad av den sista biten 2+1 väg till motorväg mellan Borås och Jönköping innebär fullt utbyggd
motorväg på hela sträckan mellan Göteborg och Stockholm.
Det finns inget motsatsförhållande mellan de nämnda investeringarna och behovet av att investera
för Västra stambanan och E20. Götalandsbanan möjliggör nödvändig avlastning och omfördelning av
resandet.
Effekter av Götalandsbanan
Internationellt skall banan bidra till att öka Sveriges konkurrenskraft genom att
koordinera och stimulera nya utvecklingsmiljöer, för stora delar Sveriges
kunskapsaxel i form av FoU centra, universitet och högskolor
öka tillgängligheten via ny direkt koppling med två internationella flygplatser; Göteborg
Landvetter Airport och Skavsta Airport
utgöra en magnet för en tilltagande internationell turism- och besöksindustri
skapa kapacitet för miljövänliga internationella godstransporter på järnväg till
och från Göteborgs-, Norrköpings-, Oxelösunds- och Stockholms hamnar samt
strategiska godsterminaler som t ex Torsvik i Jönköping.
Nationellt skall banan även bidra till att skapa ekonomisk tillväxt i en hållbar
utveckling genom att:
skapa fyra kraftfulla och kraftigt utvidgade lokala arbetsmarknadsregioner med drygt fyra
miljoner innevånare
knyta samman landets storstadsområden med varandra och knyta fler
nationella stödjepunkter i mellanliggande stora städer till en växande bandstad
med
i. moderna tåg och nya inter-regionala snabbtåg som angör nya och
ombyggda reseterminaler i förtätade stadsutvecklingsområden
ii. kapacitetsstark och mer kostnadseffektiv godstrafik som också får ökad
kapacitet för genomgående godstransporter i strategiska godstråk
iii. ett transportsystem som reducerar sårbarheten i vår energiförsörjning
och reducerar koldioxidutsläppen
4

5. Figur 1 – Källa: Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan - Ett nationellt huvudstråk (2008-05-14)
Storregionalt skall banan bidra till ett betydligt starkare näringsliv, högre
hushållsinkomster och effektivare samhällsservice genom att
skapa hållbara pendlingsomland med tät, snabb och bekväm tågtrafik
säkerställa nya utvidgade funktionellt hållbara, och i en EU jämförelse
tillräckligt stora, tillväxtregioner omkring Borås, Jönköping, Linköping -
Norrköping som i sin funktionalitet nästan kan mäta sig med storstädernas
Lokalt skall samtliga större tätorter och städer i det nationella Götalandsbanestråket
kunna dra nytta av en ökad tillgänglighet genom att
näringslivet ökar sitt omland och får en större marknad,
hushåll ökar sin förvärvsfrekvens
hushåll och företag erhåller ett ökat utbud för sina inköp förmodligen till lägre
kostnad med rimlig tillgänglighet
samhällsservice kan bli mer fullständig och bedrivas effektivare med en större
massa
Götalandsbanan tillför för överskådlig framtid:
kapacitet för både gods- och persontrafik på järnväg att kunna växa med nästan 50 %
sett över hela järnvägsnätet i Sverige1
tillgänglighet för regioner att växa och storstadsregioner att närma sig varandra
kvalitet med nya förutsättningar för punktlighet och flexibilitet i valet av resealternativ och
transportvägar
en kraftigt reducerad sårbarhet i det svenska transportnätets energianvändning
1
Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan - Ett nationellt huvudstråk (2008-05-14)
5

6. effektivitet i resursutnyttjande genom betydligt snabbare genomströmningshastighet
Götalandsbanan kommer att väl passa in i ett befintligt järnvägsnät och också kunna
kompletteras med en utbyggnad söderut
Nuläge
Vissa av Götalandsbanans delsträckor är väl utredda. Ostlänken2 och Mölnlycke – Bollebygd är i
princip planerade standardmässigt så att de utan stora merkostnader kan bli en del i framtida
höghastighetsbanor. Båda dessa sträckor har varit föremål för järnvägsutredningar, vilket innebär att
de är väl utredda.
Götalandsbanan är en satsning på modern samhällsutveckling. Det är en satsning som inte kan få full
effekt fören alla delar finns på plats även om varje del ger stora positiva effekter för respektive
region. Planeringsarbetet för samtliga delsträckor borde snarast återupptas.
Figur 2 Planeringsläget för Götalandsbanans olika delsträckor
2
Ostlänken är en ny planerad dubbelspårsjärnväg som ska gå från Linköping i söder till Järna och Storstockholm i norr, via Norrköping,
Nyköping/Skavsta och Trosa. Idag har den här sträckan stora kapacitetsproblem och det är fullt på spåren, och med Ostlänken skulle
kapaciteten fördubblas och spåren bli mindre belastade. Ostlänken förstorar hela regionen och skapar både ekonomisk och kulturell
tillväxt, eftersom människor snabbt kommer att kunna röra sig mellan jobb, studier, bostad, fritid och kultur. Med Ostlänken expanderar vi
regionen och rustar oss för framtiden – med miljön i centrum.
6

7. Behov i regionerna – Västra Götaland och Småland
Bansträckningens betydelse för den ekonomiska utvecklingen i regionerna (sträckning från Göteborg
till Jönköping) är mycket stor. Den ekonomiska integration som projektet kan antas leda till förväntas
innebära effekter som kommer att kunna synas i form av näringslivsutveckling, pendlingsmönster,
lokaliseringsmönster för företag, arbetsplatser och bostadsområden mm. Handel, service och
kulturutbud mm, dvs. näringar som är beroende av geografisk närhet till efterfrågan och då
framförallt när företagen har hushåll och privatpersoner som kunder.
Samtidigt måste en investering i Götalandsbanan i första hand ses som ett
samhällsutvecklingsprojekt med förstorade arbetsmarknadsregioner som följd.
Figur 3 Dagens arbetspendling mellan kommuner. Källa: Fler Regional Systemanalys för Götalandsbanan - Ett nationellt
huvudstråk (2008-05-14)
Näringslivet lever under stark press i internationell konkurrens. Transportsystemens förmåga att
tillgodose näringslivets behov påverkar lokaliseringen av verksamheter. Sveriges geografiska läge
med stora avstånd till andra marknader innebär ökade transportkostnader. Detta måste
kompenseras med hjälp av väl fungerande infrastruktur för både person och godstransport. Effektiv
logistik för människor och för gods är en viktig framgångsfaktor inom industri och handel. Detta
innebär behov av både väg och järnväg som komplement till varandra.
Relationen infrastruktur och BNP
Det enskilda företagets möjligheter att utföra sin produktion under lönsamhet bestäms inte enbart
av företagets eget kapital. Infrastruktur i form av transportsystem och nätverk för dessa system utgör
7

8. ett samhällsgemensamt kapital, som kan betraktas som en kollektiv nyttighet fram till den punkten
då kapacitetsbrist och trängselfenomen uppstår, fenomen som i sig är kollektiva.
Ett vägsystem är kollektivt på flera sätt. I varje given företagslokalisering bestämmer det (tillsammans
med andra transportsystem) företagets tillgänglighet till arbetskraft med olika utbildningar och
kvalifikationer. Samma vägsystem påverkar också varje enskilt hushålls tillgänglighet till
arbetstillfällen, givet hushållets lokalisering. Ett annat exempel på vägsystemets kollektiva natur är en
motorväg som passerar genom en urban region, där vägen dels kan utnyttjas för lokala
pendlingsresor, dels för långväga transporter in till och ut från den urbana regionen.
Infrastrukturnätverk och system för transporter skiljer sig från enskilda verksamheters
produktionskapital i flera avseenden. För det första fattas beslut om infrastruktur på grundval av
kollektiva/politiska överväganden, vilket betyder att infrastrukturens anpassning till andra
förändringar i ekonomin tenderar att ha lägre anpassningshastighet (större fördröjningar) än vad som
gäller de flesta andra investeringar. För det andra är tidsåtgången för att bygga och förnya nätverk
ofta stor, vilket också påverkar anpassningshastigheten i negativ riktning. För det tredje har
transportnätverk ofta en mycket utdragen livslängd, vilket också har betydelse för hur
transportnätverks utveckling kan anpassas till övrig ekonomisk utveckling.
Ökad ekonomisk aktivitet stimulerar de ekonomiska flödena i den svenska ekonomin i enlighet med
följande exempel:
När BNP-tillväxten medför ökat antal arbetstillfällen, då växer även pendlingsresorna mellan
bostad och arbetsplats.
När BNP-tillväxten medför att hushållens inkomst ökar, då växer hushållens konsumtion av
transporttjänster i form av inköpsresor, fritidsresor för besök av släkt och vänner, resor i
samband med turism, mm.
När BNP-tillväxten medför ökad produktion av tjänster, då växer efterfrågan på tjänsteresor,
där ett tjänsteföretag säljer tjänster till andra företag och organisationer.
När BNP-tillväxten medför att produktionen av insatsleveranser ökar, då växer volymen av
godstransporter.
När BNP-tillväxten medför att konsumtionen av varor ökar, då växer volymen av
godstransporter.
Finansiering
Nu finns det förutsättningar att börja tänka om och börja investera inom infrastruktur. Ett antal
aviseringar kring satsningar är att vänta i höstbudgeten. Frågan borde vara okomplicerad. Det är
praktiskt taget gratis för staten att låna, alldeles för många svenskar är arbetslösa och det finns gott
om angelägna framtidsinvesteringar att göra. De låga räntorna gör det extra angeläget att sätta i
gång infrastrukturprojekt som bedöms som samhällsekonomiskt lönsamma. Staten kan till en
historiskt låg kostnad se till att väg- och järnvägsnätet uppgraderas
Kapacitetsutredningen
Trafikverket har på regeringens uppdrag analyserat åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i
transportsystemet. När det gäller Götalandsbanan hanteras den inte i sin helhet i
kapacitetsutredningen. Delsträckorna analyseras var för sig med en kommentar att de i en
förlängning kan vara en del av en framtida Götalandsbana.
8

9. Göteborgs Hamn
För Göteborgs Hamn är det av yttersta vikt att det finns fungerande järnväg. Göteborg Hamn är
Nordens största hamn med 11 000 fartygsanlöp om året. En tredjedel av svensk utrikeshandel går via
Göteborgs Hamn och 65 procent av all containertrafik. 26 tågpendlar med dagliga avgångar gör att
företag i hela Sverige och Norge kan ha en miljöklok direktlinje till Nordens största hamn. I Göteborgs
Hamn finns terminaler för olja, bilar, ro-ro, containrar och passagerare. Givet omfattning av
tågpendlar går inte allt på västra stambanan. En väl fungerande länk mellan Göteborg och Stockholm
via Borås – Jönköping kan skapa ytterligare möjligheter för Göteborgs hamn att växa och att fler
marknader öppnas upp för företag i västra, södra och östra Sverige.
Uppgifter 2011 om Göteborgs Hamn3:
Godsomsättning: 42 miljoner ton gods
Containrar: 887,000 containrar TEU
Ro/ro-enheter: 549,000 ro/ro-enheter
Nya bilar: 227,000 nya bilar
Passagerare: 1,7 miljoner passagerare
Olja: 20,4 miljoner ton olja
Göteborg Landvetter Airport
Flygplatsen kollektivtrafikförsörjs idag av bussar från Göteborg och Borås. I nuläget åker cirka 7
procent av flygplatsens anställda kollektivt med buss, och av passagerarna åker cirka 16 procent
kollektivt. Flygplatsen saknar idag tåganslutning. Här finns en stor potential för en överflyttning till
tåg så snart infrastrukturen möjliggör ett konkurrenskraftigt tågsystem.
I planeringen för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås ingår det i planen att etablera en station
under Göteborg Landvetter Airport. För etappen via flygplatsen har en järnvägsutredning
genomförts.
Västra Stambanan
Västra stambanan lider av stor kapacitetsbrist vilket medför svårigheter att utöka den viktiga
godstrafiken, framförallt till och från Göteborgs hamn.
Västra Stambanan är så hårt belastad att tågtrafiken i närtid kan komma att behöva minskas för att
klara punktligheten. En utökning av trafiken med bland annat 15-minuterstrafik för pendeltågen
(Alingsås- Göteborg) förutsätter fyra spår mellan Floda och Aspen. För att klara högre frekvens för
pendeltågstrafiken krävs ytterligare kapacitetsförbättringar. Den avlastning av godstrafik som
pågående utbyggnad av dubbelspår på Norge/Vänernbanan ger på Västra stambanan balanserar de
närmaste årens ökade efterfrågan här. En Götalandsbana skulle avlasta Västrastambanan från
persontrafiken för sträckan Göteborg till Stockholm vilket ökar kapaciteten för den regionala
tågtrafiken samt godstågen.
Behov i Sverige
I dag är Västra Stambanan den enda järnvägslänken mellan Göteborg och
Stockholm. Det finns ingen motsättning för en bred satsning på både Götalandsbanan och Västra
Stambanan. Tvärtom, båda behövs i det nationella järnvägssystemet. Idag finns det en stor
3
Göteborgs Hamn
9

10. efterfrågan på både utökad gods- och persontrafik mellan Göteborg och Stockholm. Behoven är
akuta och kapacitetsbristerna behöver åtgärdas snarast.
Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping är städer som tillsammans har drygt en halv miljon
invånare. Både Götalandsbanan och en fullt utbyggd motorväg mellan Göteborg och Stockholm
skulle innebära stora vinster för städerna och regionerna utmed sträckningen.
Minska flyget - Miljö
Swedavia har gjort prognoser för utvecklingen om Götalandsbanan skulle färdigställas till 2025. Med
moderna snabba tåg antas inrikesresandet med flyg mellan Göteborg och Stockholm minska kraftigt
fem år efter färdigställandet.
EU – höga målsättningar
TEN-nätet har definierats inom EU och består av ett antal vägar, järnvägar och sjöfartsstråk som är
särskilt viktiga för transport av gods och människor i det europeiska transportnätverket.
EU reviderar med jämna mellanrum prioriterade vägar och järnvägar inom EU, kallat TEN-T (Trans
European Network). I det senaste förslaget finns Rv 40 med, vilket innebär att kraven ökar på att
vägen ska ha en bra framkomlighet och en god standard.
10

11. RV 40
Tillsammans med E4:a utgör Rv40 en av huvudförbindelserna mellan landets två största regioner och
städer, Göteborg och Stockholm.
Stråket har en god standard med motorväg och 110- eller 120 km/h längs största delen av sträckan.
De återstående flaskhalsarna återfinns mellan Borås och Jönköping. Delen mellan Borås och förbi
Ulricehamn kommer under de närmaste åren att byggas om till motorväg. Därefter finns det en
sammanhängande motorväg mellan Göteborg och Stockholm förutom den återstående flaskhalsen
mellan Ulricehamn och Jönköping där vägen har lägre hastighet och till stor del 2+1 standard. Lägre
hastigheter förekommer på många ställen främst i samband med trafiksäkerhetsmässigt farliga
korsningar.
Funktionella regioner
Infrastrukturen har en stor betydelse för arbetsmarknadsregionernas funktion. Bristerna i
kommunikationerna längs stråket Borås-Ulricehamn-Jönköping syns tydligt i pendlingsstatistiken för
Jönköpings kommun.
Inpendling Utpendling
Totalt Totalt
Habo 2 545 Nässjö 988
Nässjö 1 549 Habo 857
Vaggeryd 1 136 Vaggeryd 667
Mullsjö 965 Stockholm 505
Aneby 420 Göteborg 357
Värnamo 330 Mullsjö 352
Eksjö 282 Värnamo 292
Göteborg 274 Eksjö 257
Stockholm 233 Aneby 198
Tranås 229 Linköping 166
Figur 4 Största pendelströmmarna 2010
Avståndet mellan Ulricehamn och Jönköping är ungefär 5 mil, betydligt kortare än mellan exempelvis
Jönköping och Värnamo (7 mil) eller Jönköping och Eksjö (6 mil). Ulricehamn finns dock inte med som
en av de tio största pendlingsrelationerna med Jönköpings kommun trots det relativt korta
avståndet. Avsaknaden av järnvägskommunikationer och bristande vägstandard är en viktig
förklaring till varför arbetsmarknaderna i Ulricehamn och Jönköping är så dåligt integrerade.
Trafikmängd
Trafikmänden längs stråket Göteborg-Borås-Jönköping-Stockholm är självklart högst i och kring
storsstadsområden. Delen Ulricehamn-Jönköping, där motorväg saknas, har förhållandevis höga
trafikvolymer. Trafikvolymen är ungefär 8 500 fordon per dygn på sträckans minst trafikerade delar
och närmare Jönköping och Ulricehamn ökar trafiken till över 12 500 fordon per dygn. Enligt
Trafikverkets tumregel klarar en 2+1 väg uppemot 15 000 fordon per dygn, vid högre trafikvolymer
ökar störningskänsligheten drastiskt och framkomligheten försämras därmed.
Med en årlig trafiktillväxt på några procent kommer det inte dröja mycket mer än 10 år innan
trafikmängderna på stora delar av sträckan närmar sig 15 000 fordon per dygn.
11

12. För sträckan Ulricehamn-Jönköping finns i dagsläget ingen pågående fysisk planering för en höjning
av standarden och ombyggnad till motorväg. Beaktat den långa tid det tar att planera en väg är det
helt uppenbart att problemen med vägens framkomlighet är ett allt mer akut problem att lösa.
Vägstandard
Delsträcka Hastighet Sträcka Vägstandard
Göteborg
Göteborg Motorväg (3+2). km/h i
(E6/E20 3 km
(Delsjömotet)
Kallebäcksmotet) Kallebäcksmotet.
Göteborg Borås Motorväg (2+2). 3+2 väster
55 km
(Delsjömotet) (Tullamotet) om Landvetter.
Motorväg (2+2). km/h
Borås Borås mellan Brodalsmotet och
6 km
(Tullamotet) (Kyllaredsmotet)
Hultamotet.
Motorväg
Borås Rångedala
16 km
(Kyllaredsmotet) (Dållebo)
(2+2)
Rångedala Ulricehamn Landsväg (tvåfältsväg).
8 km km/h genom korsningen vid
(Dållebo) (Stockahult)
Tolkabro.
2+1-väg (trefältsväg) med
Jönköping plankorsningar. km/h
Ulricehamn
(väster om 48 km
(Stockahult) genom Ulricehamn samt
Göteborgsbacken)
km/h genom vissa korsningar.
Motorväg
Jönköping Jönköping (2+2). Göteborgsbacken är
(väster om (trafikplats 5 km 3+2 och inte skyltad motorväg.
Göteborgsbacken) Ekhagen) Sträckan trafikplats Ljungarum
- trafikplats Ekhagen är
gemensam med E4.
Jönköping 2+1-väg (trefältsväg). Närmast
(trafikplats Nässjö 38 km Jönköping där det finns
Ekhagen) plankorsningar.
12