Sociala medier i skolan #mkvumea
•Télécharger en tant que PPT, PDF•
0 j'aime•340 vues
Föreläsning om sociala medier i skolan som jag gav för lärare på Medie- och kommunikationsvetenskap
Recommandé
Contenu connexe
En vedette
En vedette (20)
Similaire à Sociala medier i skolan #mkvumea
Similaire à Sociala medier i skolan #mkvumea (20)
Plus de Andreas Skog
Plus de Andreas Skog (20)
Sociala medier i skolan #mkvumea
- 1. 1 Sociala medier i skolan 101112 #mkvumea #mkvumea
- 2. 2 För att åskådliggöra sociala webb-verktyg använder vi oss idag av fria tjänster för samarbete och lärande. Föreläsningsanteckningarna ser du på Slideshare http://www.slideshare.net/mrskog Återkoppling sker direkt på Internet via Todaysmeet http://todaysmeet.com/mkvumea, hashtag #itsnurr Redovisar gör vi på Wallwisher, ett digitalt klotterplank http://www.wallwisher.com/wall/mkvumea Sociala medier i skolan
- 3. Sociala medier i skolan 4
- 4. 5
- 5. 6
- 6. 7 2010
- 7. 8 2000
- 9. Småungar och medier 2010 12 Unga svenskar och Internet 2009, IIS Mediebarn.se
- 10. Ungar och medier 2010 13 Barn (9–12 år) och unga (12–16 år) och deras föräldrar 74 % av de unga och 47 % av barnen har en dator på det egna rummet. 89 % av de tillfrågade har en mobiltelefon. Bland de unga är innehavet 96 %. Bland de äldre används mobiltelefonen idag oftare för att sms:a än för att ringa med. Kamratumgänget har flyttat över till nätet. Internetanvändningen har ökat från 49 % 2006 till 59 % 2010. Chattandet minskar markant, från 73 % 2008 till 58 % 2010. Mejlandet minskar från 29 % 2006 till endast 18 % 2010. Tv-apparaten har fortfarande en dominerade position för att se på tv- program och filmer. http://medieradet.se/Bestall--Ladda-ned/
- 11. 15
- 12. Digitala klyftan 19 Digitala klyftor – förr, nu och i framtiden
- 13. Spela Blogga Facebooka Youtuba Chatta Wikisöka Digital kompetens 20 Lösa problem, påverka Skriva, läsa, lyssna, kommentera Redigera, skapa, värdera Följa mediaflöden, nätverka samarbeta
- 14. ”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT - färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.” 21 Digital kompetens
- 15. Informellt lärande - engagerat och användardrivet? Googlegeneration utan förmåga till egna slutsatser? Facebook - Kontaktskapare MSN - för att få snabba svar Epost - för att skicka filer Youtube och wikipedia - för att få information Se videoförläsning med Stefan Hrastinski (KTH/UU) - Social Media and how students use them to support their studies http://www.ustream.tv/recorded/9746516 22 Sociala medier i lärandet?
- 16. Utmaningar för skolan: Från koordination till kollaboration Från distribution till relation Från konsumtion till produktion 23 Sociala medier i lärandet?
- 17. 24 Sociala medier i lärandet?
- 18. Youtube ändrar medvetandet Michael Wesch An Anthropological Introduction to YouTube, June 2008 25
- 19. Sociala medier i skolan Vad får vi ut av det? Transparens Samtal och delaktighet Nya sätt att samarbeta Möjlighet till fördjupning Informationsspridning 26
- 20. Sociala medier i skolan Blir det inte mer arbete? Var en del av konversationen, ”many to many” Skriv mindre och mera spontant Bjud in eleverna 28
- 21. Sociala medier i skolan Var börjar jag? sms, bloggar, twitter, RSS, wikis, facebook... Större delen av vår tid på nätet går till sociala medier - och alla vill använda telefonen! 29
- 22. Sociala medier i skolan Blogg Optimerad för webben Kan ha många författare Styrkan ligger i kommentarerna som kan modereras Kan skyddas med lösenord Elever bloggar Kristina Alexandersson 30
- 23. Sociala medier i skolan Twitter 31
- 24. Sociala medier i skolan Twitter 140 tecken som ger fart åt läsningen Privat respons och retweets, backchannel Man kan följa en twittrare eller vissa nyckelord Det finns ingen moderation i twitter Ger spontana uppdateringar och personlighet Kristina Alexandersson: Twitter i skolan 32
- 25. Sociala medier i skolan Twitterström - vem är det? Tweetdeck, hanterar flöden från sociala medier http://www.tweetdeck.com/ Tweetdoc, skapar dokument utifrån hashtag http://www.tweetdoc.org/ Paper.li, skapar tidning utifrån hashtag http://paper.li/larmats/itpedagogiksv Todaysmeet, direktsamtal, ”backchannel”http://todaysmeet.com Meetingwords, gemensamma anteckningar i realtid http://meetingwords.com/ 33
- 26. Sociala medier i skolan Säkerhet Använd medier som kan modereras Scanna av vad som skrivs i sociala medier Upprätta en policy för användningen av sociala medier Etik - inte teknik 34
- 27. Sociala medier i skolan Länkar om sociala medier i skolan Webbstjärnan Kolla Källan Mediebarn Verktyg för lärande 35
Notes de l'éditeur
- 2001 - wikipedia 15 miljoner artiklar 2001 - iPod 10 år, 23 oktober 2010 2002 - American Idol, förnedringstv 2003 - iTunes 10 miljarder nerladdningar 2003 - Wordpress 8,5% av alla webbplatser på nätet 2004 - Google 2005 - Youtube 2 miljarder träffar 2005 - Facebook 515 miljoner användare 2006 - Spotify, nedladdning minskar 2006 - Twitter 110+ miljoner anv 2006 - Wii och 3d 2007 - iPhone ett nytt sätt att telefonera 2010 - iPad?
- Tv är det medium som barnen börjar använda allra tidigast och är den överlägset populäraste medie- formen bland alla i denna studie, 73 % av samtliga tittar på tv varje dag och 93 % flera gånger i veckan. För det andra är Bolibompa både det överlägset populäraste tv-programmet och den ojämförligt populäraste sajten bland samtliga (46 % brukar titta och 30 % besöka sajten). Det är visserligen allra populärast bland de yngre, men står i en särställning även bland de äldre barnen. s. I dag är debutåldern för internet cirka 4 år. Men till skillnad från äldre barn och ungdomar kan de små barnen ännu inte chatta eller kommunicera på sociala sajter. Deras användning är enklare och bygger mer på lek, bilder och knapptryck; att spela enkla spel och att titta på videoklipp, t.ex. på Youtube eller bolibompa.se. En av de intressanta resultaten är att små pojkar och flickor använder medier på ett betydligt mer likartat sätt än vad de gör högre upp i åldrarna. Könsskillnaderna blir då alltmer påtagliga, inte minst när det gäller datorspelande. Ett intressant fakta att fundera vidare över.
- Tv är det medium som barnen börjar använda allra tidigast och är den överlägset populäraste medie- formen bland alla i denna studie, 73 % av samtliga tittar på tv varje dag och 93 % flera gånger i veckan. För det andra är Bolibompa både det överlägset populäraste tv-programmet och den ojämförligt populäraste sajten bland samtliga (46 % brukar titta och 30 % besöka sajten). Det är visserligen allra populärast bland de yngre, men står i en särställning även bland de äldre barnen. s. I dag är debutåldern för internet cirka 4 år. Men till skillnad från äldre barn och ungdomar kan de små barnen ännu inte chatta eller kommunicera på sociala sajter. Deras användning är enklare och bygger mer på lek, bilder och knapptryck; att spela enkla spel och att titta på videoklipp, t.ex. på Youtube eller bolibompa.se. En av de intressanta resultaten är att små pojkar och flickor använder medier på ett betydligt mer likartat sätt än vad de gör högre upp i åldrarna. Könsskillnaderna blir då alltmer påtagliga, inte minst när det gäller datorspelande. Ett intressant fakta att fundera vidare över.
- barns (9–12 år) och ungas (12–16 år) 74 % av de unga och 47 % av barnen har en dator på det egna rummet. Pojkar har oftare stationära datorer än flickor och förhållandet är det omvända vad det gäller bärbara. 89 % av de tillfrågade har en mobiltelefon. Bland de unga är innehavet 96 %. Bland de äldre används mobiltelefonen idag oftare för att sms:a än för att ringa med. Trots konkurrens från nya mediebärare som datorer och mobiltelefoner har tv-ap- paraten fortfarande en dominerade position för att se på tv-program och filmer. Bland de unga är att använda internet den fritidsaktivitet som prioriteras högst av alla, tätt följt av att läsa läxor och träffa kompisar i verkliga livet. Bland barnen är läxläsning viktigast följt av att träffa kompisar och sporta. Generellt är könsskill- naderna avseende fritidsaktiviteter idag små. Flickor läser oftare läxor, umgås på sociala sajter och läser mer böcker och tidningar än pojkarna. Pojkarna spelar å sin sida mycket mer dator- och tv-spel. 005 hade 38 % en egen dator på rummet, idag har 61 % det och datorn är således den vanligaste medietekniska apparaten på barns och ungas rum. 2006–2010. Umgänget med kamrater i verkliga livet har minskat kraftigt. 2006 angav 74 % att det var en av de saker de oftast gjorde efter skolan. 2008 var man nere i 64 % och 2010 58 %. Däremot har internetanvändningen ökat från 49 % 2006 till 59 % 2010. Man kan anta att en del av kamratumgänget flyttat över till nätet, särskilt med tanke på de senaste årens explosionsartade utveckling av sociala sajter som Facebook och Bilddagboken. Bland de unga tycks mobilägandet ha varit mättat redan 2008, 96 % av 12–16-åringarna hade då egna mobiler och lika många har det i årets studie. Bland barnen har mobilinnehavet dock ökat från 77 % till 81 % under samma period. Den mest påtagliga skillnaden i användandet av mobiler är att ring- andet minskar och sms:andet ökar. Chattandet, som låg i topp 2008 har minskat markant, från 73 % till 58 % i årets studie. Detta kan man anta har ersatts av att umgås på sociala sajter som ökat kraftigt. 2006 gjorde 12 % av de tillfrågade detta, 2010 50 %. Den ökade kom- munikationen via dessa sajter kan möjligen också förklara den kraftiga nedgången i mejlandet. 2006 brukade 29 % mejla, 2010 endast 18 %. Att streama eller ladda ned musik, film, spel eller program har också minskat, 2006 gjorde 21 % Medan upplevelsen av att ha utsatts för hot är konstant har mobb- ningen bland 12–16-åringarna minskat kraftigt, från 18 % till 11 %. Bland barnen är mobbningen också aningen lägre idag än för 2 år sedan. Däremot har fler i årets studie drabbats av att någon lagt ut bilder på dem som gjort dem ledsna än vad det var 2008. det, 2008 27 % och 2010 endast 17 %. Generellt har könsskillnaderna minskat vad det gäller samtliga internetaktiviteter.
- barns (9–12 år) och ungas (12–16 år) 74 % av de unga och 47 % av barnen har en dator på det egna rummet. Pojkar har oftare stationära datorer än flickor och förhållandet är det omvända vad det gäller bärbara. 89 % av de tillfrågade har en mobiltelefon. Bland de unga är innehavet 96 %. Bland de äldre används mobiltelefonen idag oftare för att sms:a än för att ringa med. Trots konkurrens från nya mediebärare som datorer och mobiltelefoner har tv-ap- paraten fortfarande en dominerade position för att se på tv-program och filmer. Bland de unga är att använda internet den fritidsaktivitet som prioriteras högst av alla, tätt följt av att läsa läxor och träffa kompisar i verkliga livet. Bland barnen är läxläsning viktigast följt av att träffa kompisar och sporta. Generellt är könsskill- naderna avseende fritidsaktiviteter idag små. Flickor läser oftare läxor, umgås på sociala sajter och läser mer böcker och tidningar än pojkarna. Pojkarna spelar å sin sida mycket mer dator- och tv-spel. 005 hade 38 % en egen dator på rummet, idag har 61 % det och datorn är således den vanligaste medietekniska apparaten på barns och ungas rum. 2006–2010. Umgänget med kamrater i verkliga livet har minskat kraftigt. 2006 angav 74 % att det var en av de saker de oftast gjorde efter skolan. 2008 var man nere i 64 % och 2010 58 %. Däremot har internetanvändningen ökat från 49 % 2006 till 59 % 2010. Man kan anta att en del av kamratumgänget flyttat över till nätet, särskilt med tanke på de senaste årens explosionsartade utveckling av sociala sajter som Facebook och Bilddagboken. Bland de unga tycks mobilägandet ha varit mättat redan 2008, 96 % av 12–16-åringarna hade då egna mobiler och lika många har det i årets studie. Bland barnen har mobilinnehavet dock ökat från 77 % till 81 % under samma period. Den mest påtagliga skillnaden i användandet av mobiler är att ring- andet minskar och sms:andet ökar. Chattandet, som låg i topp 2008 har minskat markant, från 73 % till 58 % i årets studie. Detta kan man anta har ersatts av att umgås på sociala sajter som ökat kraftigt. 2006 gjorde 12 % av de tillfrågade detta, 2010 50 %. Den ökade kom- munikationen via dessa sajter kan möjligen också förklara den kraftiga nedgången i mejlandet. 2006 brukade 29 % mejla, 2010 endast 18 %. Att streama eller ladda ned musik, film, spel eller program har också minskat, 2006 gjorde 21 % Medan upplevelsen av att ha utsatts för hot är konstant har mobb- ningen bland 12–16-åringarna minskat kraftigt, från 18 % till 11 %. Bland barnen är mobbningen också aningen lägre idag än för 2 år sedan. Däremot har fler i årets studie drabbats av att någon lagt ut bilder på dem som gjort dem ledsna än vad det var 2008. det, 2008 27 % och 2010 endast 17 %. Generellt har könsskillnaderna minskat vad det gäller samtliga internetaktiviteter.
- ”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT - färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.”
- Från formellt till informellt lärande ”The millenium learner”, Dia logos, Communis Lärarroll och elevroll Digital kompetens 2006
- Från formellt till informellt lärande ”The millenium learner”, Dia logos, Communis Lärarroll och elevroll Digital kompetens 2006
- Från formellt till informellt lärande ”The millenium learner”, Dia logos, Communis Lärarroll och elevroll Digital kompetens 2006
- 100 miljoner användare
- 100 miljoner användare
- 100 miljoner användare