2. REMISSHANDLING
INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHETSARBETET 2015-2025
Varberg visar vägen
Tillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och
inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Varbergs kommun ska ge förutsättningar för alla att
agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt.
Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras
inom följande områden:
Livskraftiga ekosystem
Naturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och
för människans skull. Varberg ska långsiktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen
och verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt.
Välmående samhälle
I Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar
för att vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller
miljön.
Hållbar resursanvändning
I Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska
ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.
Remisshandling (beslut ksau 2013-11-12)
Sammanställning och form: planeringskontoret
Fotografier: Clark Oderth (omslag, sid 8 och 12), Charlott Jansson (sid 14),
Marknad Varbergs arkiv (sid 10)
2
3. REMISSHANDLING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
NYA HÅLLBARHETSMÅL FÖR VARBERG
VISION 2025 – EN GEMENSAM FÄRDRIKTNING
EKOKOMMUNEN VARBERG OCH HÅLLBARHETSPRINCIPERNA
NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL
GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL
4
4
4
5
5
6
INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHETSARBETET 2015-2025
VARBERG VISAR VÄGEN
LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM
VÄLMÅENDE SAMHÄLLE
HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING
7
8
10
12
14
BAKGRUND
SYFTE OCH MÅL
FRAMTAGANDET OCH DELAKTIGHET
DEFINITIONER OCH BEGREPP
AVGRÄNSNINGAR
INRIKTNINGARNAS KOPPLING TILL GLOBALA OCH NATIONELLA MÅL
HÅLLBARHETSMÅLENS KOPPLING TILL ANDRA STYRDOKUMENT
16
16
16
16
17
17
17
DET FORTSATTA ARBETET
PLAN FÖR GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING
ROLLER OCH ANSVAR
19
19
19
REFERENSER
20
BILAGA BAKGRUND OCH RESULTAT
21
BILAGA DIALOGSEMINARIER INRIKTNINGSALTERNATIV
23
3
4. REMISSHANDLING
INLEDNING
Nya hållbarhetsmål för Varberg
Dessa inriktningar för hållbarhetsarbetet är första steget i processen att ta fram nya hållbarhetsmål för
Varbergs kommun som ska börja gälla 2015. Inriktningarna och de kommande målen formulerar
Varbergs kommuns ambition och vilja att visa vägen i hållbarhetsarbetet, att vara ett föredöme och
inspirera andra till att bidra till den nödvändiga omställningen.
Inriktningarna beskriver en gemensam målbild för de underliggande hållbarhetsmålen. Inriktningarna
kommer att ha en viktig funktion i kommunikationen kring målen och vägleder i frågor som inte
fångas upp i de mer specifika målen.
Huvudsakliga utgångspunkter i arbetet har varit Varbergs Vision 2025, Sveriges Ekokommuners
hållbarhetsprinciper, de nationella miljömålen och de 6 globala integrerade hållbarhetsmålen som
föreslagits ersätta Millenniemålen1.
Vision 2025 – en gemensam färdriktning
Under 2011 arbetade politiken tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag
fram en ny gemensam färdriktning för kommunen – Vision Varberg 2025. Den slår fast att kommunen
fram till 2025 ska utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam
insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i
varje steg göra framtiden lite bättre. Visionen som ska sätta sin prägel på allt arbete i kommunen lyder:
VÄSTKUSTENS KREATIVA MITTPUNKT
Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den
fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mittpunkt”. För att
lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar
förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.
Verksamhetsidé
Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar.
Förhållningssätt
Hållbarhet - Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Delaktighet - Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som
kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.
Hållbarhetsmålen ska bidra till att förverkliga visionen. Ledorden nytänkande, framåtanda,
kunskap och mod ska återspeglas i våra målsättningar och i vårt hållbarhetsarbete.
1
Publicerades i Nature 21 mars 2013 av en grupp forskare (David Griggs, Will Steffen, Johan Rockström mfl)
4
5. REMISSHANDLING
Ekokommunen Varberg och hållbarhetsprinciperna
Varbergs kommun deklarerade sig som ekokommun 1993 och har varit medlem i föreningen Sveriges
Ekokommuner sedan starten 1995. Sveriges Ekokommuner vill främja utvecklingen mot ett samhälle
som bygger på en ekologisk grundsyn och där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög
livskvalitet och god hälsa. Genom gemensamma nyckeltal följer vi upp att utvecklingen går i hållbar
riktning.
Dessa fyra hållbarhetsprinciper som definierar det hållbara samhället är basen för föreningens
verksamhet:
1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas
4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov
Inriktningarna för Varbergs hållbarhetsarbete har hämtat inspiration från hållbarhetsprinciperna, men
har formulerats annorlunda då många upplever de vetenskapligt prövade principerna som svåra att
förstå och ta till sig.
Nationella och regionala miljökvalitetsmål
Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik sammanfattas i
ett ”generationsmål”. Generationsmålet innebär att vi till nästa
generation ska lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sexton miljökvalitetsmål
beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska
leda fram till - Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara
naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker
strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag,
Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och
skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt
odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och
Ett rikt växt- och djurliv.
Illustratör: Tobias Flygar
Miljökvalitetsmålen fastställdes 1999 (målet ett rikt växt- och djurliv 2005) och anger att alla viktiga
åtgärder för att nå målen ska vara genomförda till 2020 (2050 när det gäller klimatmålet). 2010
beslutade riksdagen om en ny målstruktur. De 71 delmålen ersätts succesivt av nya etappmål. I
dagsläget finns 18 etappmål (september 2013). Etappmålen ska vara steg på vägen för att nå
miljömålen.
Regionalt samordnar länsstyrelserna arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Sedan juni 2012 gäller de
nationella miljömålen med tillhörande preciseringar och etappmål för Hallands län.
Kommunerna har en mycket viktig roll i miljömålsarbetet, som innebär att översätta nationella och
regionala mål till lokala mål och åtgärder. Att ta fram nya lokala miljömål var utgångspunkten i detta
arbete. Med anledning av visionens fokus på hållbarhet och att Varberg saknar motsvarande mål för
den sociala och ekonomiska hållbarheten så har vi i detta arbete valt att ta med även dessa aspekter.
5
6. REMISSHANDLING
Globala hållbarhetsmål
Vid FN-konferensen ”Rio +20” i juni 2012 (i Rio) beslutades i slutdokumentet ”The future we want”
att globala hållbarhetsmål ska tas fram (Sustainable Developement Goals, SDGs). Målsättningen är att
hållbarhetsmålen ska antas 2015 av FNs generalförsamling och då ersätta nuvarande Milleniemål.
Stockholm Resilience Centre framhåller tillsammans med en grupp internationella forskare att de
globala hållbarhetsmålen måste vila på en vetenskaplig grund. I den vetenskapliga tidskriften Nature
presenterade de i mars 2013 ett nytt ramverk för en hållbar mänsklig utveckling baserat på den senaste
forskningen om vår planets tillstånd. Huvudbudskapet är att social och ekonomisk utveckling är
beroende av jordens livsuppehållande funktioner. En av hörnpelarna i modellen är Stockholm
Resilience Centers forskning om planetära gränsvärden. Forskarna föreslår sex mål som är integrerade
och tar hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter samtidigt; Ett gott liv och god
välfärd, Hållbar livsmedelsförsörjning, Hållbar tillgång till färskvatten, Universell tillgång till hållbar
ren energi, Hållbara och produktiva ekosystem, Institutioner för hållbar välfärd2. Dessa sex kanske inte
är den slutgiltiga listan med mål som antas av FN, de utgör dock de grundläggande byggstenarna som
behövs för att uppfylla målet om en global hållbar välfärdsutveckling.
Den dialogprocess som föregått detta förslag ger stöd för att utgå från de föreslagna 6 globala
hållbarhetsmålen i det lokala arbetet. Genom att använda dem som utgångspunkt säkerställs
vetenskaplig relevans och en hög ambitionsnivå. Det säkrar också att alla aspekter av hållbarhet
kommer in och att det finns en koppling mellan arbetet i Varberg och det som sker på såväl global som
nationell nivå. Dialogen visar dock att den slutliga formuleringen av inriktningarna bättre behöver
anpassas till den lokala nivån.
Bild 1. Illustration globala hållbarhetsmål
(Credit: Sustainable Development Goals for people and planet, Nature, Griggs et al (2013))
2
Svensk översättning från artikel av Johan Rockström och Marcus C Öhman i Miljöaktuellt nr 4, 2013.
6
7. REMISSHANDLING
INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHETSARBETET 2015-2025
Vi föreslår fyra inriktningar som de allra viktigaste att fokusera på i arbetet mot en hållbar kommun.
Inriktningen Varberg visar vägen är överordnad de andra tre. Den anger vår ambitionsnivå och hur vi
ska arbeta för att omsätta hållbarhetsaspekten i Varbergs gemensamma vision till handling. Varberg
visar vägen väver samman det kreativa, nytänkande och modiga som visionen står för med
verksamhetsidén om att förenkla människors vardag och de två förhållningssätten om hållbarhet och
delaktighet. De tre underliggande inriktningarna pekar ut de viktigaste områdena att sätta fokus på för
att nå en hållbar utveckling och därmed leva upp till Varbergs vision. Inriktningarna Livskraftiga
ekosystem och Välmående samhälle anger målbilder, för den ekologiska och den sociala dimensionen.
Den återstående inriktningen Hållbar resursanvändning är starkt kopplad till den ekonomiska
aspekten och anger att just frågan om resurshantering är avgörande för att lyckas i arbetet med de
övriga inriktningarna.
Bild 2. Varberg visar vägen och de underliggande inriktningarna anger viktiga områden att arbeta
med för att omsätta Vision 2025 till handling.
7
8. REMISSHANDLING
Varberg visar vägen
Tillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och
inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Varbergs kommun ska ge förutsättningar för alla att
agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt.
Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom
följande områden; livskraftiga ekosystem, välmående samhälle och hållbar resursanvändning.
8
9. REMISSHANDLING
VARBERG VISAR VÄGEN
En hög ambitionsnivå är motiverad
Varberg deklarerade sig som ekokommun 1994 och har varit medlem i föreningen Sveriges
Ekokommuner sedan bildandet 1995. Det talar för att vi ska vara en kommun som går före och ligger i
framkant vad gäller arbete för hållbar utveckling på lokal nivå.
Även Varbergs gemensamma vision för år 2025 anger att vi ska sätta ribban högt. Varberg ska vara
Västkustens kreativa mittpunkt och vi ska vara nytänkande, visa framåtanda, kunskap och mod.
Visionen är till för alla. Förhoppningen är att hela kommunen med företag, organisationer, föreningar
och människor medverkar i genomförandet. Därför är också inriktningen ”Varberg visar vägen” ett
gemensamt ansvar.
Varför ska vi göra det lätt att göra rätt?
Enligt visionens verksamhetsidé, som vänder sig till kommunens alla anställda och politiker, ska
kommunen som organisation bli mer kundfokuserad och arbeta med att förenkla människors vardag
och inspirera dem till uppnå sina drömmar. I detta sammanhang handlar det mycket om att ge
förutsättningar för ett långsiktigt hållbart beteende och att också göra de hållbara valen till enkla och
bekväma alternativ. Det kan till exempel handla om att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig
kollektivtrafik eller anlägga en tillgänglig kretsloppspark för att främja återanvändning.
Viktigt att visa vägen
Kommunens organisation har en viktig roll att själva vara förebilder, visa på goda exempel och låta
hållbarhet genomsyra all verksamhet. Exempelvis kan ett miljöledningssystem hjälpa oss att
systematiskt arbeta med att förbättra vår miljöprestanda och säkerställa en hög kompetens inom
området. De tre andra inriktningarna – livskraftiga ekosystem, välmående samhälle och hållbar
resursanvändning är styrande för vårt arbete.
Inriktningen kan innebära arbete med…
hållbar samhällsplanering, effektiva styrmedel, utbildning och kunskapsspridning, lyfta fram goda
exempel, skapa arenor för samverkan, kommunikation, miljöledningssystem, hållbara transporter,
markanvisningstävlingar med hållbar inriktning, skapa goda exempel inom egna verksamheten t.ex.
våtmark på egen mark, energieffektiva byggnader, bikupor på stadshuset
9
10. REMISSHANDLING
Livskraftiga ekosystem
Naturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och för
människans skull. Varberg ska långsiktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka
för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt.
10
11. REMISSHANDLING
LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM
Varför prioriteras den biologiska mångfalden?
Friska och produktiva ekosystem är en förutsättning för vår överlevnad och samhällsutveckling. Ny
forskning har identifierat nio miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om gränserna
överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter. På rätt sida gränserna skapas ett säkert
handlingsutrymme för mänskligheten. De nio processerna som identifierats och kartlagts är
luftpartiklar, kemiska gifter, växthuseffekter, havsförsurning, ozon, kväve och fosfor,
sötvattenanvändning, förändrad markanvändning och biologisk mångfald. Redan idag kan man
konstatera att gränserna har överskridits inom tre områden. Framförallt överskrids tröskeln för vad
som har identifierats som en acceptabel förlust av biologisk mångfald. De två andra är gränserna för
klimatpåverkan och kvävets kretslopp. Gränsvärdena för luftpartiklar och kemiska gifter är ännu inte
kvantifierade. Risken finns att även dessa är överskridna på en global nivå.
Varför ett globalt perspektiv?
Våra svenska miljömål, som antogs av riksdagen 1999, beskriver de kvaliteter som vår miljö och
gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. De 16
miljömålen och de planetära gränserna visar en bra korrelation. De sistnämnda visar på vikten av att
lokalt och nationellt arbeta aktivt med framför allt förlust av biologisk mångfald, övergödning och
klimatfrågan. För att leva upp till generationsmålet ”att till nästa generation lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges
gränser” så behöver vi också ha stort fokus på att ändra våra konsumtionsmönster. Vår konsumtion
och vårt lokala agerande ska inte innebära risker för ekosystem i ett globalt perspektiv.
Inriktningen kan innebära arbete med…
hållbar markanvändning och vattenförvaltning, anlägga våtmarker och dammar, minskad
kemikalieanvändning, begränsat näringsläckage, skydd av värdefulla områden, hållbar konsumtion,
stadsodling, gröna tak och fasader, restaurering och anpassad skötsel av områden och viktiga
naturtyper ex. bränna ljunghedar, sätta upp fågelholkar, skapa sandiga miljöer för insekter, plantera
växter som gynnar fjärilar
Faktaruta Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, t.ex. bidrar
till vårt välbefinnande och vår överlevnad. Dessa tjänster som vi får "gratis" av naturen delas in i
fyra olika kategorier:
Försörjningstjänster - levererar varor, t.ex. grönsaker, kött, fisk, vatten och trä.
Reglerande tjänster - funktioner som styr t.ex. klimat och vattenflöden, luft- och vattenrening
samt skadedjursreglering och pollinering.
Kulturella tjänster - innefattar estetiska värden och miljöer för rekreation som bidrar till det
känslomässiga välbefinnandet och människors hälsa.
Stödtjänster - grundläggande funktioner i ekosystemen som är förutsättningar för alla de andra
ekosystemtjänsterna, t.ex. jordmånsbildning, fotosyntes och biokemiska kretslopp.
(Källa: Naturskyddsföreningens rapport: Räkna med ekosystemtjänster, underlag för att integrera
miljövärden i den kommunala beslutsprocessen)
11
12. REMISSHANDLING
Välmående samhälle
I Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att
vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön.
Hållbar resursanvändning
12
13. REMISSHANDLING
VÄLMÅENDE SAMHÄLLE
Vad menas med social hållbarhet?
Ett samhälle kan aldrig bli långsiktigt hållbart om inte vi människor mår bra. Social hållbarhet handlar
om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov
uppfylls. Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef har identifierat nio mänskliga behov
som varit desamma i alla kulturer och i alla tider: fysiska behov, trygghet/beskydd, delaktighet,
avkoppling, tillgivenhet, förståelse, kreativitet, identitet/mening och frihet. Ett socialt hållbart
samhälle karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än
befinner sig. En hållbar kommun är därmed en rättvis kommun som arbetar för det allmännas bästa
och lyssnar på sina invånare.
Kan Varbergs kommun få alla att må bra?
Välfärd handlar i dess bredaste mening om att människor ska ha det bra, leva gott, känna glädje,
tillhörighet och mening i tillvaron. Varbergs kommun kan kanske inte göra så att alla är glada och mår
bra, men vi kan arbeta för att ge de rätta förutsättningarna för både individerna och hela vårt samhälle.
För att bygga ett hållbart samhälle som tillgodoser människans behov och välbefinnande krävs
stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. Vi
behöver miljöer för rekreation, ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser, möjlighet till
sysselsättning och utbildning, mötesplatser och möjligheter för kommunikation med omvärlden samt
service och infrastruktur som förenklar människors vardag och ett hållbart beteende.
Fördelningen av de goda villkoren är också viktig. En orättvis fördelning är en källa till oro och
konflikter. Vi har ett ansvar att arbeta för att utjämna orättvisor både lokalt och globalt. Genom en god
samhällsplanering och hållbar konsumtion kan vi komma långt och ett viktigt verktyg i arbetet är
kommunens upphandling.
Inriktningen kan innebära arbete med…
främja folkhälsa, barnperspektiv i samhällsplaneringen, skapa förutsättningar för inflytande och
delaktighet, miljöer för rekreation och aktiviteter, tillgängliggöra naturområden, sunda och varierande
boendemiljöer för livets alla skeden, motverka segregation, säkra och trygga trafikmiljöer,
pedagogiska miljöer för både barn och vuxna, mötesplatser, förutsättningar för hållbara val exempelvis
vad gäller resor, boende och konsumtion
13
14. REMISSHANDLING
Hållbar resursanvändning
I Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning
ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.
14
15. REMISSHANDLING
HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING
Vilka resurser avses?
Med resurser menas både naturliga resurser och sådant som samhället producerar. Exempelvis avses
ekosystemtjänster, mark, vatten, luft, energi, mineraler, råvaror, produkter och restprodukter.
Varför prioriteras mål om resursanvändning?
Tunga forskarrapporter visar att vår livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen. Vi lever över våra
tillgångar med en föreställning om evig materiell tillväxt och att naturens skafferi är oändligt stort.
För flera resurser som olja, kol, fosfor, koppar och uran har vi kanske redan idag nått toppen av
utvinningstakten , så kallad ”peak”, och har i så fall framför oss en gradvis minskande tillgång på
resurserna. Man talar numer inte bara om Peak oil utan om Peak everything.
Ekologiska fotavtryck är ett sätt att uttrycka vilka spår vårt sätt att leva sätter i naturen. Med hjälp av
statistik över konsumtion och produktion kan man beräkna hur stor biologiskt produktiv yta som krävs
för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor som krävs för
att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats
åt våra byggnader och vägar.
Om man delar upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss
få 1,8 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på
5,9 globala hektar (data från 2007, källa: WWF). Om alla levde som vi så skulle vi behöva nästan 3
jordklot i stället för det enda vi har. Detta är inte hållbart. Vi måste minska vår resursanvändning till
förmån för fattiga människor i andra delar av världen och kommande generationers behov.
Är teknikutveckling lösningen?
Teknikutveckling är en del av lösningen men behöver kompletteras med ändrade beteendemönster för
att nå hållbarhet. Trots den tekniska utvecklingen har ökningen av resursförbrukningen ofta gått
snabbare än effektiviseringen och miljöförbättringarna. Jevons paradox, eller rekyleffekten som det
också kallas, innebär att vi trots effektivare resursanvändning faktiskt använder mer av resurserna.
Energieffektivisering är ett sådant exempel. Det leder relativt sett till lägre kostnad för att använda
energin, vilket oftast leder till en ökad användning. Ökad effektivisering ger också en ekonomisk
tillväxt som i förlängningen leder till ökad energianvändning.
Hållbar resursanvändning når vi framför allt genom ett sparsamt beteende och genom att ersätta
dagens i stort sett linjära materialflöden med slutna kretslopp. Att skapa cirkulära affärsmodeller är
kreativt, lönsamt och en förutsättning för att närma oss en hållbar tillväxt.
Inriktningen kan innebära arbete med …
att minska användningen av t.ex. kemikalier, fossila bränslen, el, kväve, fosfor mm. Dessutom
förebygga avfall, främja ökad återanvändning och återvinning, hållbar konsumtion och upphandling,
hyra funktioner istället för att köpa produkter, energieffektivisering, lokal produktion av förnyelsebar
energi, hållbara transporter, hållbar samhällsplanering, förtätning, hållbart byggande, teknikutveckling
och kretsloppsanpassning
15
16. REMISSHANDLING
BAKGRUND
Kommunfullmäktige beslutade i september 2012 att ta fram nya lokala miljömål som ska börja gälla
2015. För att bättre svara upp mot förhållningssättet om hållbarhet i Varbergs gemensamma vision så
ersätts nuvarande miljömål, som täcker in den ekologiska dimensionen, med hållbarhetsmål som även
inkluderar sociala och ekonomiska aspekter. I ett första steg tas övergripande inriktningar fram. Dessa
ska vara vägledande för nästa steg i arbetet, att ta fram mål för att nå inriktningarna.
Syfte och mål
Inriktningarna kommer tillsammans med underliggande mål att ingå i en strategi för hållbar
utveckling. Syftet med strategin är att formulera Varbergs kommuns ambition och vilja att ta sin del av
ansvaret för att skapa en hållbar utveckling lokalt och globalt. Strategin ska stärka och påskynda
kommunens hållbarhetsarbete. Målsättningen för arbetet är att ge förutsättningar för ett systematiskt
målinriktat genomförande med stort engagemang och delaktighet.
Strategin för hållbarhetsarbetet kommer gälla för hela kommunkoncernens organisation. Varbergs
kommun ska verka för att strategin blir en gemensam utgångspunkt för det fortsatta hållbarhetsarbetet
och göra boende och verksamma i kommunen delaktiga i arbetet.
Framtagandet och delaktighet
En tvärorganisatorisk projektgrupp med representanter från nästan alla förvaltningar och bolag har
engagerats i detta arbete. För att nå målgrupper som politik, medarbetare, näringsliv och föreningsliv
har 4 dialogseminarier med sammanlagt ca 100 deltagare genomförts. Deltagarna fick i smågrupper
värdera två förslag till inriktningar för miljö- och hållbarhetsarbetet samt komma med egna förslag.
Alla synpunkter dokumenterades och har fungerat som underlag till detta förslag. Dialogens resultat
gav stöd för att utgå från de föreslagna 6 globala hållbarhetsmålen. I bilagan Bakgrund och resultat,
beskrivs arbetets gång och resultatet från dialogprocessen lite mer detaljerat.
Definitioner och begrepp
I detta sammanhang ger vi ekonomisk hållbarhet innebörden att hushålla med mänskliga och
materiella resurser på lång sikt. Social hållbarhet når vi genom att bygga ett långsiktigt stabilt och
dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att
långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga. Lyckas vi med detta så har
vi nått en hållbar utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Denna definition av hållbar
utveckling myntades av Brundtlandkommissionen 19873 och överensstämmer också med
förhållningssättet som anges i Varbergs Vision 2025.
När vi skriver Varberg så avser vi hela den geografiska kommunen och alla som bor och verkar här.
Då kommunens organisation (kommunkoncernen) avses så benämner vi den som Varbergs kommun.
3
”Brundtlandrapporten” (egentligen Report of the World Commission on Environment and Development: Our
Common Future), rapporten publicerades på svenska 1988 under titeln ”Vår gemensamma framtid”.
16
17. REMISSHANDLING
Avgränsningar
Inriktningarna har sin utgångspunkt i den ekologiska och sociala aspekten av hållbarhet men bidrar
även till ekonomisk hållbarhet i perspektivet att hushålla med mänskliga och materiella resurser på
lång sikt. Inriktningarna har fokus på det lokala men har också ett globalt perspektiv.
Inriktningarnas koppling till globala och nationella mål
Inriktningarna för Varbergs lokala hållbarhetsarbete har tagit intryck av mål från en global nivå till en
lokal nivå. FN:s milleniemål, EU:s tillväxtstrategi för 2020, de nationella miljömålen samt nationella
och regionala folkhälsomål är exempel på mål som angränsar till de lokala hållbarhetsmålen.
Rubrikerna är ändrade, men innebörden av inriktningarna är mycket lika de globala hållbarhetsmålen
som föreslagits ersätta FN:s Millenniemål. Den stora skillnaden är att vi valt att slå ihop och bredda de
tre målen om rent vatten, hållbar livsmedelsförsörjning och tillgänglig ren energi till en gemensam
inriktning om hållbar resursanvändning. I ett globalt mänskligt perspektiv finns det goda skäl att
fokusera på dessa tre resurser, men i det lokala perspektivet kan det finnas resurser som är väl så
viktiga att arbeta med. Vilka dessa resurser är identifieras i nästa steg av arbetet då inriktningarna bryts
ner till mål. Hur inriktningarna kopplar till de globala hållbarhetsmålen visas i bild 3.
Inriktningarna för hållbarhetsarbetet stämmer väl överrens med de nationella miljömålen. Hur de
lokala målen relaterar till de nationella miljömålen kommer att beskrivas och illustreras i nästa fas av
arbetet, då inriktningarna bryts ner till hållbarhetsmål.
Bild 3. Kopplingen mellan Varbergs fyra inriktningar för hållbarhetsarbetet och de sex globala
hållbarhetsmålen som föreslagits ersätta FN:s Milleniemål.
Hållbarhetsmålens koppling till andra styrdokument
Varbergs kommun har många styrdokument för sina verksamheter. Den relativt långa tidshorisonten
placerar hållbarhetsmålen högt upp i hierarkin för styrdokument, se bild 4. Arbete med
styrdokumenten sker kontinuerligt. Några tillkommer, andra revideras eller avskrivs. Styrdokumenten
ska sträva i samma riktning, en riktning som pekats ut i Varbergs visionsarbete. Ibland måste dock
olika intressen vägas mot varandra.
17
18. REMISSHANDLING
Bild 4
När avsteg krävs från intentioner i ett styrdokument
till förmån för intentioner i ett annat är det viktigt att
beslutsunderlaget visar på både kortsiktiga och
långsiktiga vinster samt konsekvenser ur såväl
ekologisk som social och ekonomisk synvinkel.
Styrdokument som hållbarhetsmålen kopplar till
framgår av tabell 1.
Tabell 1. Tabellen visar styrande dokument för Varbergs kommun som Hållbarhetsmålen kopplar till.
Styrande dokument med koppling till hållbarhetsmålen
Skede
Varbergs Vision 2025
Antagen kf nov 2011
Kommunfullmäktiges mål och inriktning 2013-2015
Antagen kf april 2012
Styrmodell för Varbergs kommun
Antagen kf nov 2012
Översiktsplan 2010-2030
Antagen kf juni 2010
Bebyggelsestrategi
Antagen kf juni 2013
Förtätningsstrategi
Påbörjas 2013, beräknas klar 2014
Grönstrategi
Antagen kf sept 2013
Blåstrategi
Påbörjas 2013, beräknas klar 2014
Dagvattenpolicy
Antagen kf mars 2008
VA-policy
Beräknas klar 2014
Klimat- och energistrategi
Påbörjas 2013, beräknas klar 2014
Energieffektiviseringsstrategi
Antagen kf mars 2012
Riktlinjer för tjänsteresor
Antagna Personalutskottet jan 2009
Avfallsplan
Antagen kf dec 2010
Näringslivsstrategi
Påbörjas 2013, beräknas klar 2013
Handelspolicy
Beräknas klar 2014
Utvecklingsstrategi för landsbygden
Antagen kf okt 2011
Trafikstrategi
Påbörjas 2012, beräknas klar 2014
Kollektivtrafiksstrategi
Påbörjas 2014, beräknas klar 2015
Cykeltrafikstrategi
Beräknas påbörjas 2014
Gångtrafikstrategi
Beräknas påbörjas 2014
Biltrafikstrategi
Beräknas påbörjas 2014
Parkeringsstrategi
Påbörjas 2013, beräknas klar 2014
Godstrafikstrategi
Beräknas påbörjas 2015
Lekplatsriktlinjer
Antagna hgn april 2013
Folkhälsopolicy
Antagen Region Halland 2009
Kostpolicy
Antagen kf sept 2012
Upphandlingspolicy
Antagen kf dec 2010
Riktlinjer för upphandling och inköp
Antagna ks aug 2011
18
19. REMISSHANDLING
DET FORTSATTA ARBETET
Plan för genomförande och uppföljning
När kommunfullmäktige har fastställt inriktningarna för hållbarhetsarbetet fortsätter processen med att
bryta ner inriktningarna till målsättningar och indikatorer för uppföljningen. Detta arbete ska utgå från
en nulägesutredning som beskriver hur situationen ser ut i dag, inom respektive inriktning.
Utifrån gapet mellan den nuvarande situationen och det framtida önskvärda tillståndet som anges i
hållbarhetsinriktningarna formuleras koncernmål (hållbarhetsmål). Alla kommunens nämnder och
styrelser ska förhålla sig till koncernmålen och bryta ner dessa till nämndmål och verksamhetsmål. I
detta arbete tas även hänsyn till KFs mål och inriktningar som anger prioriteringar för innevarande
treårsperiod.
För att målen ska uppfyllas är det viktigt att varje verksamhetsmål kopplas till en handlingsplan.
Handlingsplanen ska rymma alla de praktiska och operativa förutsättningarna som behövs för att
verksamhetsmålen ska kunna uppfyllas. Exempel på sådana förutsättningar är personella och
ekonomiska resurser, rutiner, metoder och tidplaner.
Ovanstående process utgör första steget i ett systematiskt hållbarhetsarbete, planeringsfasen. Efter
planeringsfasen följer implementeringen, då handlingsplanerna omsätts i verkliga åtgärder. När
aktiviteter och åtgärder införs behöver arbete och resultat löpande följas upp och utvärderas. Cirkeln
sluts när man länkar samman utvärderingsfasen med planeringsfasen i syfte att åstadkomma ständiga
förbättringar.
En nationell vägledningsstandard som beskriver hur man inför ett ledningssystem för hållbar
utveckling i en kommun, landsting eller region är under framtagande och beräknas fastställas kring
årsskiftet 2013/2014. Varbergs kommuns hållbarhetsarbete föreslås följa denna standard, SIS/TK 522,
i tillämpliga delar. Integrering med kommunens styrmodell och den ordinarie verksamheten ska
eftersträvas i varje steg, från planering till återrapportering.
Roller och ansvar
Hela kommunkoncernen har ett gemensamt ansvar för att hållbarhetsstrategins mål och intentioner blir
verklighet. Ett väl fungerande samarbete mellan nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag är en
förutsättning. För att nå framgång krävs också att vi lyckas inspirera de som bor och verkar i
kommunen till att engagera sig och bidra till omställningen. En viktig del i kommunens arbete är
därmed att kommunicera målen och målarbetet samt ge förutsättningar för delaktighet, t.ex. genom att
skapa forum för dialog och samverkan.
Varje nämnd och styrelse ansvarar för att uppfylla de delar av de övergripande målen som berör den
egna verksamheten. Det innefattar hela processen från formulerandet av nämnd- och verksamhetsmål
till genomförande, uppföljning, utvärderdering, analys och rapportering samt korrigerande åtgärder.
Kommunstyrelsen har, utöver det som gäller varje nämnd, en ledande, stödjande och samordnande
funktion i arbetet med att genomföra hållbarhetsstrategin. Kommunstyrelsen ansvarar för den
samordnade årsrapporteringen av hur arbetet med hållbarhetsmålen fortlöper samt för den
övergripande kommunikationen av målen och målarbetet.
19
20. REMISSHANDLING
REFERENSER
Artiklar och webb
Erlandsson Johan, blogginlägg 2013-03-21. Rockström med flera: Vi föreslår sex mål för hållbar
utveckling till 2030, www.ecoprofile.se/thread-2689-Rockstrom-med-flera-Vi-foreslar-sex-mal-forhallbar-utveckling-till-2030.html
Griggs, Stafford-Smith, Rockström et al. Nature march 2013. Sustainable development goals for
people and planet.
Olsson Sören (professor emeritus i socialt arbete), 2012. Artikel om social hållbarhet.
Rockström, Steffen, Noone et al, 2009. Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for
Humanity.
Rockström, Öhman, 2013. Miljöaktuellt nr 4. Artikel “En hållbar värld kräver helhetsgrepp”.
Stockholms Resilience Center, förslag till globala hållbarhetsmål - www.stockholmresilience.org
Sveriges Ekokommuner och hållbarhetsprinciperna - www.sekom.se
Sveriges 16 nationella miljömål och etappmål - www.miljomal.se
Litteratur
Borås 2025 Vision och strategi, antagen kf oktober 2012
Borås stads miljömål 2013-2016, antagna kf dec 2012
Göteborgs stads miljöprogram, remissversion 2013
Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner, SIS-remiss 10750 (Tk 522) - förslag till
svensk nationell väglädningsstandard för hållbar utveckling
Kommunfullmäktiges mål och inriktning 2013-2015, Varbergs kommun antagen kf april 2014
Linköpings kommuns program för social hållbarhet 2011-2014, antaget april 2011
Malmös väg mot en hållbar framtid – hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart
Malmö, mars 2013
Miljöplan för Järfälla kommun, antagen kf april 2010
Miljöprogram för Helsingborgs stad 2011-2015, antaget kf oktober 2010
Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020, antaget kf december 2009
Miljöprogram för Växjö kommun, antaget av kf maj 2006 och reviderat av kf april 2010
Program för hållbar utveckling – miljö, Framtidens Jönköping 2013-2020, nov 2012
Räkna med ekosystemtjänster, underlag för att integrera miljövärden i den kommunala
beslutsprocessen, Naturskyddsföreningens rapport, text: Lina Isacs
Vision Varberg 2025, beslutad kf nov 2011
Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna 1987. Vår
gemensamma framtid (egentligen Report of the World Commission on Environment and
Development: Our Common Future)
Västerås stads miljöprogram, antaget kf maj 2005
20
21. REMISSHANDLING
BILAGA BAKGRUND OCH RESULTAT
Arbetsgång och delaktighet
Hösten 2012 gav kommunfullmäktige planeringskontoret i uppdrag att ta fram nya miljömål som ska
börja gälla 2015, beslut 2012-09-18 kf § 115. Styrgruppen för arbetet består av förvaltningscheferna
Eva Olson (serviceförvaltningen), Jan Malmgren (Planeringskontoret), Stefan Andersson (Miljö- och
hälsoskyddsförvaltningen) och Stefan Eglinger (Hamn- och gatuförvaltningen) samt Martin Rylander
(VD Varbergs fastighets AB). Planeringskontorets miljöstrateg Charlott Jansson har varit
projektledare. Kollegorna Erik Hansson (kommunekolog), Karna Nilsson (vattenförvaltare) och Clara
Tholin (klimat- och energistrateg) har fungerat som projektledarstöd. Projektledaren har även haft
konsultstöd från Miljöbyrån Ecoplan AB för att planera och processleda första fasen av arbetet.
En tvärorganisatorisk arbetsgrupp med representanter från nästan alla förvaltningar och bolag har
under våren diskuterat hur våra gemensamma mål ska vara utformade för att vi ska få ett bra
genomförande i målarbetet. I arbetsgruppen har följande deltagit; Inger Mellberg (hgf), Maria
Backström (buf), Ann-Britt Jande (soc), Marlene Garhall (ser), Eleonor Eliassson (moh), Anna-Karin
Jeppson (sbk), Marie Alowerrson (VEAB)/AnnaLena Falk (VEAB), Åsa Wennberg (VIVAB), Kjell
Iseborn (VBAB)/Jan Malmgren (VBAB), Jenni Nilsson (VFAB), Magnus Källström (plan), Anita
Kryh (plan).
För att skapa bred delaktighet kring inriktningarna och målen har även 4 dialogseminarier arrangerats.
Inbjudningar har riktats till politiker, medarbetare, näringsliv, föreningsliv, skola och allmänhet.
Sammanlagt har närmare 100 personer involverats i diskussionerna i detta skede.
Dialogseminarier med kunskapshöjande inslag
Dialogseminarierna inleddes med presentation i helgrupp följt av arbete i små grupper.
Presentationerna på dialogseminarierna gav tillfälle att beskriva status för miljöarbetet och
miljösituationen i kommunen. Deltagarna fick också en övergripande presentation av miljötillståndet
globalt, de nationella miljömålen, arbetet med planetära gränsvärden, ekosystemtjänster osv.
Dialogseminarier syftade till att undersöka hur förslagen till inriktningar uppfattades och till att
engagera anställda, förtroendevalda, allmänhet och företagare i arbetet.
Dialogseminariernas diskussionspass var styrda med ett förberett tema för att hålla sig kvar på en
övergripande nivå och inte fastna i detaljdiskussioner. I smågrupper fick deltagarna först värdera två
förslag till inriktningar, dels i samtal och dels genom att betygsätta deras olika delar. Därefter släpptes
egna idéer fram. Deltagarna fick sätta betyg inom fyra kategorier:
Tydlighet - hur lätt är det att förstå inriktningen?
Inspiration - hur roligt/spännande är det att jobba med denna inriktning?
Styrförmåga - hur väl kan inriktningarna styra i framtagandet av konkreta mål och hur väl kan
inriktningen vara ledande i det dagliga framtida arbetet?
Visionärt - hur bra stämmer detta med visionen om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt?
21
22. REMISSHANDLING
Förslag till inriktningar
De två alternativa förslag till inriktning som värderades vid dialogseminarierna presenteras i bilagan
Dialogseminarier inriktningsalternativ. Alternativen är formulerade med olika utgångspunkter. Det
ena förslaget, alternativ 1, utgår från arbetsgruppens diskussioner och tidigare erfarenheter av
miljömålsarbete. Alternativ 1 har även hämtat inspiration från Varberg vision 2025,
kommunfullmäktiges inriktningsmål för 2013-2015 samt andra kommuners miljömål. Det andra
förslaget, alternativ 2, bygger på de 6 integrerade hållbarhetsmålen som en grupp forskare föreslår ska
ersätta FN:s Millenniemål. Målen utgör en hållbar välfärdsmodell där ekonomin fungerar som ett
medel för att nå välfärd och utveckling i samhället inom planetens gränser. Stockholm Resilience
Centers forskning om planetära gränsvärden är en av hörnpelarna i modellen.
Resultat från dialogen
Betygen sattes i en skala från ett till fem, där fem var bäst. Varje gruppmedlem satte eget betyg och ett
medelbetyg för gruppen räknades ut. Resultatet gav en liten spridning mellan betygen, många treor
och endast enstaka ettor och femmor förekom. Det innebär att skillnaden i betyg mellan alternativen
blev liten även om utfallet är tydligt. Alternativ ett fick 2,91 i medelbetyg och alternativ två 3,34.
Alternativ 2 fick högre betyg i 3 av de 4 olika kategorierna.
Anteckningarna från diskussionerna i grupperna visade också att det är jämnt mellan alternativen. Det
som uppskattades med alternativ två var framförallt tydligheten, men även att det är kortare och mer
stringent formulerat. Några tilltalades också av alternativets globala ansats med en vetenskaplig
underbyggnad. Negativa kommentarer handlade bland annat om att alternativet uppfattades som
tråkigt och var svårt att förstå. Alternativ 1 fick positiva kommentarer kring rubrikerna. Man lyfte fram
att de var färre och mer inspirerande. Framförallt gillades formuleringen ”Lätt att göra rätt” av många.
Annat som framkom är att ord och begrepp som används i båda alternativen inte är självklara för alla.
Även att inriktningarnas formuleringar kan vara ännu skarpare.
Sammanfattningsvis resulterade dialogen och betygssättningen i att konsulterna och styrgruppen
förordade att bygga vidare på alternativ 2. Medskicket var att alternativet kräver omarbetning med
hänsyn till de synpunkter som framkom i dialogen.
Det omarbetade förslaget
De ursprungliga 6 integrerade hållbarhetsmålen som presenterades i artikeln i Nature täcker in
hållbarhetens alla 3 aspekter, den sociala och ekonomiska utvecklingen ska ske inom ramen för vad
planeten tål. De utgår från människan till skillnad från våra nationella miljömål som fokuserar på den
ekologiska hållbarheten. Att basera våra lokala mål på de globala hållbarhetsmålen innebär därmed en
breddning av det ursprungliga uppdraget, som var att ta fram nya lokala miljömål. Detta är dock en
utveckling som går helt i linje med Varbergs Vision 2025 och ny forskning som anger att mål bör vara
integrerade och ta hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter samtidigt.
De 6 globala målen har relativt olika nivåer. Två av dem ”Välfärd och goda försörjningsmöjligheter”
och ”Ledarskap för ett hållbart samhälle” är breda till sin natur och täcker in många olika aspekter. De
överlappar delvis de andra 4 målen som är betydligt snävare och handlar om livsviktiga resurser för
människans överlevnad, exempelvis tillgång till rent dricksvatten och sanitet. För att underlätta nästa
steg i arbetet, då inriktningarna ska brytas ner till mål, har vi försökt göra tydligare avgränsningar
mellan inriktningarna i den lokala anpassningen. Synpunkter från dialogen har även bidragit till att vi
har formulerat om rubrikerna och dragit ner antalet inriktningar till fyra istället för sex.
22
23. REMISSHANDLING
BILAGA DIALOGSEMINARIER INRIKTNINGSALTERNATIV
Alternativ 1: Fyra fokusområden för hållbarhet.
EN FANTASTISK LIVSMILJÖ
Vi värnar vår natur och strävar efter rent vatten, frisk luft, giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv.
Genom en hållbar markanvändning och god samhällsplanering skapar vi bärkraftiga, hälsofrämjande
och trivsamma miljöer för människor, djur och natur. Vår kommun kännetecknas av mångfald,
delaktighet och kreativitet.
HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING
Vi eftersträvar rena kretslopp och hushåller med naturresurser, material och energi. Vi minimerar
användningen av farliga ämnen och fossila bränslen. Vi väljer i första hand förnybara alternativ och
nyttjar ekosystemtjänster på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi minimerar uppkomsten av avfall genom att
ge förutsättningar för medveten konsumtion och en ökad återanvändning.
LÄTT ATT GÖRA RÄTT
I Varbergs kommun ska det vara lätt att göra hållbara val när det gäller konsumtion, avfallshantering,
resor, boende och livsstil. Ett hållbart beteende ska vara bekvämt och lustfyllt. Vi sprider kunskap som
ger förutsättningar för medvetna val och ger förutsättningar för delaktighet i hållbarhetsarbetet.
KOMMUNEN SOM INSPIRATIONSKÄLLA
Varbergs kommun ska i sitt eget hållbarhetsarbete visa nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Vi
ska ha hög kompetens inom miljöområdet och hållbarhet ska genomsyra all verksamhet. Genom att
vara ett föredöme och visa på goda exempel kan vi inspirera kommuninvånarna till hållbara val.
Alternativ 2: Sex integrerade hållbarhetsinriktningar utifrån integrerade hållbarhetsmål som
presenterats av Stockholm Resilience Center
VÄLFÄRD OCH GODA FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHETER
Varberg ska vara jämlikt, hälsosamt och trivsamt samtidigt som naturens resurser brukas hållbart och
vi strävar efter att minimera vårt ekologiska fotavtryck.
HÅLLBAR LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING
Varberg ska bidra till att fler kan få tillgång till mat som är ekologisk, lokal och producerad utan risker
för ekosystem eller människors hälsa.
HÅLLBAR VATTENFÖRVALTNING
Varberg ska säkerställa ett hållbart nyttjande av vattenresurserna och att alla vatten har god kvalitet.
TILLGÄNGLIG REN ENERGI
Varberg ska använda förnybar energi effektivt och skapa förutsättningar för lokal förnybar
energiproduktion.
FRISKA OCH PRODUKTIVA EKOSYSTEM
Varberg ska nyttja ekosystemtjänster på ett hållbart sätt. Mångfalden av växter, djur och livsmiljöer
ska utvecklas och de värdefullaste områdena ges ett särskilt skydd.
LEDARSKAP FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
Varbergs kommun ska vara ett föredöme och inspirationskälla såväl genom eget agerande som genom
att säkerställa invånarnas inflytande och företagens deltagande i hållbarhetsarbetet.
23
