RUT ger klöver! Ny rapport från Centerpartiet som visar att många nya jobb skapats som en följd av RUT-avdraget. Förutom att det gett många arbetslösa jobb är det samtidigt en samhällsekonomisk vinst.

1. RUT GER KLÖVER!
De nya RUT-jobben – en vinst för både individ,
samhälle och fler företag
1

2. Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas
RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära tjänster, är
en tydlig politisk vattendelare. Alliansen genomförde reformen, Socialdemokraterna,
Miljöpartiet och Vänsterpartiet motarbetar den. Om oppositionen vinner valet i
september kommer RUT att avskaffas.
Då kommer tusentals nya jobb att försvinna eller övergå i svart sektor; Almega tror att så
många som 5 600 jobb kan vara i farozonen.1 Vi talar om en relativt ny bransch som
omsätter ca 2,6 miljarder per år och där fler än 20 000 nya kunder tillkommer varje
månad. Denna positiva utveckling vill vänsteroppositionen radera ut med ett penndrag
utan att ha en aning om vad de ska erbjuda dessa människor, såväl företagarna som de
anställda, istället.
För det är människor det handlar om, vilket oppositionen tycks glömma. Människor av
kött och blod som genom RUT-avdraget har fått möjlighet att gå från arbetslöshet eller
svartjobb till en vit anställning, lön, pensionspoäng och trygghet. Många är de som skapat
sig ett litet företag där de är sin egen chef.
Det är svårt att överskatta det värde som ligger i att slippa arbetslöshet eller kunna gå
från svartjobb till en tillvaro som företagare eller anställd. Att lämna utanförskapet och
komma med i samhället till hundra procent. RUT är viktigt för föräldrar i karriären som
får mer tid till familjen och för äldre som kan komplettera kommunens service med fler
tjänster efter önskemål och behov. Men RUT är ännu viktigare för alla de som nu fått en
väg till jobb, företagande, delaktighet och utveckling. Företagarna uppger att hela 90
procent av de nyanställda i hemserviceföretagen kommer från arbetslöshet. Den vägen
får inte stängas.
Nya RUT-jobb vinst för både individ och samhälle
Centerpartiet har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på effekterna för såväl den
enskilde individens nettoinkomst som den offentliga sektorns finanser av att en person
går från arbetslöshet till ett RUT-jobb. Beräkningarna redovisas i sin helhet i Bilaga 1.
För den arbetslöse innebär en RUT-anställning att nettoinkomsten ökar med 34 068
kronor om året. Det betyder 2 839 kronor extra i plånboken varje månad. För den
offentliga sektorn ökar intäkterna av bland annat kommunalskatt och
arbetsgivaravgifter, men minskar till följd av ökade utgifter för skattereduktion.
Sammantaget stärks de offentliga finanserna med 237 972 kronor per person.
1
Rapporten ”Hemservice. Attityder och fakta kring hushållsnära tjänster”. Februari 2010.

3. Såväl individen som samhället vinner alltså på att en individ går från arbetslöshet till ett
RUT-jobb.
Mot bakgrund av dessa siffror blir vänsteroppositionens motstånd mot RUT än mer
oförståeligt. De är dessutom i otakt med sina egna väljare; hela 70 procent av deras
valmanskår är nämligen positiva till RUT-avdraget (för befolkningen i stort är
motsvarande siffra 78 procent).2
En framgångsrik reform som har gett fler företag och fler jobb
Sedan den infördes har RUT-reformen skapat många nya företag. Sammantaget rör det
sig om 3 317 företag i hela landet, varav 1 050 bara i Stockholms län.
Tabell 1: Antal företag som ansökt om ersättning från skatteverket för RUT-jobb och som
fått F-skattsedel efter RUT-reformens införande, fördelade på län
RUT-företag
Stockholm 1050
Uppsala 106
Södermanland 85
Östergötland 124
Jönköping 87
Kronoberg 48
Kalmar 72
Gotland 27
Blekinge 44
Skåne 536
Halland 109
Västra Götaland 463
Värmland 76
Örebro 71
Västmanland 69
Dalarna 68
Gävleborg 76
Västernorrland 65
Jämtland 50
Västerbotten 41
Norrbotten 50
S:a 3317
Källa: Skatteverket
2
Källa: Demoskop (januari).
3

4. Antalet ansökningar om att utnyttja avdrag för hushållsnära tjänster har överträffat alla
förväntningar. Den 2 juli presenterade Skatteverket nya siffror över vad det första året
med den så kallade fakturamodellen (det vill säga att kunden får avdraget direkt på
fakturan) har inneburit. Totalt har 238 583 personer köpt RUT-tjänster, vilket är ca
90 000 fler jämfört med mitten av februari. Skatteverket har betalat ut 900 miljoner
kronor till 11 398 företag; fram till för drygt två år sedan rörde det sig 4 921 företag.
Såväl dessa siffror som uppgifterna över antalet nystartade företag i Tabell 1 visar tydligt
att möjligheten till skattereduktion har skapat en stark efterfrågan som i sin tur leder till
fler företag och fler jobb. I februari 2010 bedömde Almega att hemservicebranschen
sysselsatte 11 300 personer. Givet den fortsatta expansionen sedan dess är det inte
osannolikt att den siffran idag är i underkant.
RUT-avdraget är inte bara populärt bland entreprenörer, arbetssökande, barnfamiljer,
äldre och många, många fler i vårt avlånga land – det får dessutom stöd i forskningen och
i empiriska erfarenheter. Finanspolitiska Rådet finner både goda teoretiska argument för
och positiva samhällsekonomiska effekter av RUT-avdraget. I sin senaste rapport skriver
de: ”Företag och arbetskraft (…) gynnas genom att efterfrågan ökar. Det leder sannolikt
till fler arbetstillfällen, högre löner och större vinster. (…) (F)örmodligen gynnas främst
arbetskraft med lägre utbildning.”
4

5. BILAGA 1: Beräkningar från Riksdagens utredningstjänst
Offentligfinansiell effekt och förändrad nettoinkomst för individen av att gå från t.ex.
arbetslöshet till arbete
Vi har antagit att personen i fråga är arbetslös under hela året. Ersättningen antas börja
betalas ut den 1 januari 2010. Karensdagarna för arbetslöshetsersättningen antas infalla
under 2009. Vidare antas att arbetslösersättningen uppgår till 680 kronor per dag, vilket
är den maximala.
Detta jämförs sedan med om personen får arbete inom den privata s.k.
hemservicebranschen, där lönen i genomsnitt beräknas till ca 207 000 kronor per år3.
Beräkningen bygger på 2010 års skatteregler och en genomsnittlig kommunalskattesats
om 31,56 procent.
I tabell 2 redovisas förändrad nettoinkomst för individen av att gå från arbetslöshet med
en ersättning på 176 800 kronor per år till ett arbete inom hemservice med en lön på
207 000 kronor per år, 2010.
I tabell 3 redovisas den offentligfinansiella effekten av att ovanstående individ går från
arbetslöshetsersättning till ett arbete inom den privata sektorn, 2010.
Tabell 2: Beräkning av nettoinkomst, dvs. inkomst efter skatt, vid arbetslöshet med en
ersättning på 176 800 kr/år och vid arbete men en lön på 207 000 kr/år, kronor, 2010.
Arbetslös Arbete Förändring
Arbetsinkomst per månad 0 17 250
Arbetslöshetsersättning per månad 14 733 0
Årsinkomst 176 800 207 000 30 200
Taxerad förvärvsinkomst 176 800 207 000 30 200
Grundavdrag 28 200 25 200 -3 000
Beskattningsbar inkomst 148 600 181 800 33 200
Kommunal inkomstskatt 46 898 57 376 10 478
Statlig inkomstskatt 0 0 0
Jobbskattereduktion 0 14 346 14 346
Total skatt 46 898 43 030 -3 868
Inkomst efter skatt = Nettoinkomst 129 902 163 970 34 068
I exemplet ovan ökar individens nettoinkomst med ca 34 000 kronor per år av att går
från en arbetslöshetsersättning på 176 800 kronor till ett arbete med en lön på 207 000
kronor. Förutom att lönen ökar med ca 30 200 kronor får personen en
3
Enligt en studie från Almega som bygger på uppgifter från Skatteverket avseende skattereduktion för
hushållstjänster.
5

6. jobbskattereduktion som reducerar skatten med ca 14 346 kronor per år. Sammantaget
ökar således individens nettoinkomst med ca 34 000 kronor per år.
För den offentliga sektorn ökar intäkterna av bl.a. kommunalskatt och
arbetsgivaravgifter men minskar till följd av ökade utgifter för skattereduktion. Vad
avser den statliga ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på arbetslöshetsersättningen
sker en omfördelning mellan staten och ålderspensionssystemet2.
Ålderspensionsavgiften omfördelas även vid uttag av arbetsgivaravgift som utgår på
löneinkomst3. Den sammantagna effekten förstärker den offentliga sektorns finanser
med ca 237 972 kronor, 2010.
Tabell 3: Beräknad offentligfinansiell effekt av att en individ går från arbetslöshet och en
arbetslöshetsersättning på 176 800 kronor per år till arbetet inom den privata sektor och
en lön på 207 000 kronor per år, kronor, 2010.
2010
Staten 223 228
minskad a-kasseersättning 176 800
minskad ålderspensionsavg4 18 051
2
varav åp-avgift som förs till staten -5 451
ökade arbetsivaravg5 65 039
varav till ålderspensionssystemet3 -14 752
ökad utgift för jobbskattereduktion -14 346
ökad skattereduktion allmän penionsavgift -2 114
Kommunerna 10 478
ökad kommunalskatt 10 478
Ålderspensionssystemet 4 266
statlig ålderspensionsavgift2 -12 600
ålderspensionsavgift3 14 752
allmän pensionsavgift 2 114
Totalt KOS 237 972
4
Av ålderspensionsavgiften på 10,21 % förs 10,4 % till staten, 19,8 % till Riksgäldskontoret och resterande 69,8 %
till första - fjärde AP-fonderna, enligt förordning (2009:1019).
5
Avser arbetsgivaravgift på 31,42 %. Om personen är under 26 år är arbetsgivaravgiften reducerad till 15,49 %. Av
arbetsgivaravgiften på 31,42 % utgör 10,21 % ålderspensionsavgift som förs med 10,4 % till staten, 19,8 % till
Riksgäldskontoret och resterande 69,8 % till första - fjärde AP-fonderna, enligt förordning (2009:1019).
6