Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.
Facits Uppgång och Fall
Den svenska räknetillverkaren Facit var
konkursmässig 1972. Övergången från
mekaniska till elektroniska räknare
ledde till...
Facit var en av de största
arbetsgivarna i Åtvidaberg…
… följaktligen drabbades även
samhället av problem.
Plötsligt kunde inga räknare säljas,
vilket ledde till stora lager och en
situation som snabbt förvärrades…
… Problemen verkade
komma från ingenstans…
… Ett begrepp myntades för att beskriva
hur ett stort, framgångsrikt företag
plötsligt blir konkursmässigt…
”Facitsjukan”
Hur kunde detta ske?
Uppfattades hotet?
Låt oss ta en närmre titt på
Facit och teknikskiftet…
Facit kom från
Östergötland
 och det lilla
  samhället
 Åtvidaberg
Bolaget startades under 20-talet och
kallades då för ’Åtvidabergs
Industrier’. På den tiden tillverkade
företaget främst k...
Under Elof Ericssons ledarskap
fokuserade bolaget alltmer på
räknare och expanderade snabbt.
1932 tillverkades den första räknaren
med tio tangenter i Åtvidaberg.
Den döptes till FACIT.
Facit blev en enorm succé, såväl i
Sverige som på världsmarknden.
Åtvidabergs Industrier blev med tiden
en riktig kronjuve...
Allteftersom företaget växte,
växte också orten Åtvidaberg.
Elof Ericsson och hans
familj bodde i det här huset.
Elofs ledarskap blev erkänt -
såväl i Åtvidaberg som inom
svensk indu...
Elofs son
Gunnar
Ericsson
tog över
som VD
1957.
Åtvidaberg hade växt
  en hel del, men i
  relation till IBM
  som hade 25
  gånger större
  omsättning under
  50-talet v...
Branschens teknologi var
relativt mogen, men det
fanns fortfarande en stor
global efterfrågan på
räknare…
… Gunnar Ericsson
satsade därför på
global expansion…
… Företaget ändrade namn till FACIT
och alla produkter såldes nu under
samma namn, med likartad design…
… Fokus på räknare, marknadsföring,
varumärket FACIT och global expansion
– allt detta ingick i bolagets nya strategi
som ...
Under Gunnar Ericssons ledarskap
växte försäljningen och vinsterna
snabbt och varumärket FACIT syntes
på alltfler ställen ...
Den lilla FACITgubben med sin långa hatt
symboliserade en trollkarl, som med
räknarens magi kunde få fram rätt svar.
Under 60-talet
blev
FACITgubben
en känd
karaktär
runtom i
världen…
”The New Deal”
  var med andra
  ord en mycket
  framgångsrik
  strategi.
FACIT fanns överallt…
FACIT, Gunnar Ericsson och Åtvidaberg
blev under 60-talet ett föredöme för
Sverige. Ett folkhemskt mönstersamhälle
med god...
Gunnar Ericsson var briljant
på marknadsföring…
1966 bjöd han in den
brasilianska fotbollslandslaget
att träna i Åtvidaberg inför VM…
Pelé och de andra legenderna tog
den här gräsmattan i besittning, i lilla
Åtvidaberg, i lilla Sverige.
Bilder på Pelé och Gunnar
Ericsson spreds nu över världen.
 Fantastisk Marknadsföring!
Ericsson var lite av
  en kändis under
  60-talet. Han var
  VD för FACIT, satt
  i styrelsen för flera
  internationella
...
Hans
internationella
kontaktnät var
    en enorm
   tillgång för
    företaget.
Här, i familjens trädgård nere vid
vattnet i Åtvidaberg hölls cocktail-
partyn där människor från när och
fjärran knöt nya...
Alltmedan
  FACITgubben
  lade fler
  marknader under
  sig skedde flera
  viktiga
  genombrott inom
  den digitala
  tekn...
Delvis som en följd av detta grundades
 dotterbolaget Facit Electronics.
Facit lyckades
 utveckla ett antal
 stordatorer,
 som under en
 kort tid faktiskt
 var de bästa i
 världen.
Stordatorprojekten var dock lång
  ifrån lönsamma. Man lyckades
  varken hålla deadlines eller
  budgetar och Facit
  Elec...
Som en följd av detta lade
 man ner Facit
 Electronics 1962-63.
Facit fokuserade istället på
 magin i sin kärnverksamhet
 – mekaniska räknare.
Försäljningen fortsatte att växa
 stadigt under 60-talet…
Företaget växte, och med
 företaget växte Åtvidaberg…
I takt med detta klättrade
   fotbollslaget Åtvidabergs FF
   upp genom divisionerna…
Många av den tidens svenska
 storspelare flyttade till Åtvidabergs
 FF och tog jobb på Facit.
Såväl företaget som orten och
 fotbollen byggdes alltså upp
 kring en kärnkompetens
 inom mekanisk teknologi.
Under åren 1957-1972 växte FACIT från
 6000 anställda till nästan 14 000.
Omsättningen ökade med 500 procent
 och produkte...
Samtidigt blev de digitala räknarna
 allt bättre under 60-talet.
Till en början var de elektroniska
  räknarna dyra, stora och krävde
  mycket elektricitet.
Som bekant utvecklas digital t...
Givet att Facit hade kompetens
 inom finmekanik och inte
 inom mikroelektronik
 försökte bolaget att hitta en
 samarbetspa...
Redan 1965 började de elektroniska
 räknarna att ta sig in på marknaden.
Samma år signerade Gunnar Ericsson
 ett kontrakt ...
Hayakawa satt på teknologin och Facit
 hade en global marknadsorganisation
 och ett starkt varumärke.
En perfekt kombinati...
Under 60-talet förvärvade Facit fler
 tillverkare av mekaniska räknare, men
 misslyckades med att konsolidera
 företagen o...
De elektroniska räknarna blev allt
 billigare vilket tvingade Facit att
 sänka priserna och därmed
 tappa i lönsamhet…
Till en början kunde samarbetet med
  Haykawa hålla försäljningen uppe.
Dessa Facit-produkter var Made in Japan.
1965 såldes 4000 elektroniska
  räknare globalt. Året därpå
  såldes 25 000!
1967 var 15 procent av
  marknaden digital.
Samarbetet innebar att Facit på lång sikt
 var beroende av Hayakawa för att
 överleva…
Med tiden började japanerna att byg...
Facits interna utvecklingsarbete hade
 hamnat på efterkälken, F&U-budgeten
 var för liten och utspridd…
När Hayakawa började ta sig in på Facits
 marknader blev relationen mellan
 bolagen alltmer frostig…
Facit var dock fortfarande
 ett lönsamt och
 växande bolag under
 slutet av 60-talet.
Men när de
    elektroniska
   räknarna blivit
 billigare, lättare
 och bättre än de
  mekaniska och
Facit var kvar i den
...
Facits mekaniska räknare
 var i en återvändsgränd, det
 fanns nu ingen väg framåt.
Mängden osålda räknare
 ökade nu lavinartat.
”Vi sitter nere i skogen och
 har ingen aning om vad som
 händer ute i världen.”

// Citat från styrelsemöte
1972 blev Facits
  situation desperat.
  Tusentals
  anställda sades
  upp i Åtvidaberg
  och runtom i
  världen.
Såsmånin...
Endast några år efter
 att rekordvinster
 visats var Facit nu
 konkursmässigt.
Fascinerande hur så mycket värde
 kan förstöras på så kort tid…
All produktion som plötsligt blev onödig…
Det komplexa nätverk av
 underleverantörer som
 inte längre behövdes…
All kunskap som inte
  längre behövdes…
”Kugghjulen i räknemaskinerna
   var företagets själ”
 // Gert Persson, tidigare anställd
              på Facit Electroni...
Den ekonomiska värdet av
 företagets själ förstördes i
 början av 70-talet.
Man får lust att sjunga
 ”Sådan är kapitalismen”
Electrolux erbjöd sig att köpa Facit mot
  slutet av 1972.
Ägarna kände sig tvungna att acceptera
  budet på 80 MSEK för e...
Plötsligt var Gunnar
  Ericsson inte
  längre en
  beundrad
  föregångsgestalt.
  Han beskylldes för
  att ha förnekat
  t...
Efter ett teknikskifte börjar vanligtvis jakten på en
  syndabock… Fanns det någonting som hade
  kunnat göras annorlunda?
Jag vet inte och vi får aldrig veta.
Kanske skulle Facit ha köpt Hayakawa i ett tidigt
  skede?
Kanske borde Facit ha inve...
Så, vad kan vi lära oss av
             den här historien?



Den illustrerar bl.a. hur teknikskiften förstör
 värdet av t...
”Kugghjulen i
     räknemaskinerna
     var företagets själ”



Mer elegant kan nog inte
 Facitsjukan sammanfattas.
Tack till följande källor:
Pettersson, T. (2003) I teknikrevolutionens
  centrum: företagsledning och utveckling i Facit
 ...
Lånade bilder




http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889045042/
http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889000088...
Foton tagna vid:

Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden
http://brukskultur.atvidaberg.se/index2.html

Åssa Industri o...
Länkar av intresse:

http://archive.corren.se/archive/2007/12/20/jidow0
  01baatzzc.xml

http://www.oldcalculatormuseum.co...
Christian Sandström
www.christiansandstrom.org
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Facits uppgång och fall
Prochain SlideShare
Chargement dans…5
×

Facits uppgång och fall

14 385 vues

Publié le

Vad som hände med den svenska räknetillverkaren Facit i teknikskiftet.

Publié dans : Business
  • Soyez le premier à commenter

Facits uppgång och fall

  1. 1. Facits Uppgång och Fall
  2. 2. Den svenska räknetillverkaren Facit var konkursmässig 1972. Övergången från mekaniska till elektroniska räknare ledde till stora problem.
  3. 3. Facit var en av de största arbetsgivarna i Åtvidaberg…
  4. 4. … följaktligen drabbades även samhället av problem.
  5. 5. Plötsligt kunde inga räknare säljas, vilket ledde till stora lager och en situation som snabbt förvärrades…
  6. 6. … Problemen verkade komma från ingenstans…
  7. 7. … Ett begrepp myntades för att beskriva hur ett stort, framgångsrikt företag plötsligt blir konkursmässigt…
  8. 8. ”Facitsjukan”
  9. 9. Hur kunde detta ske?
  10. 10. Uppfattades hotet?
  11. 11. Låt oss ta en närmre titt på Facit och teknikskiftet…
  12. 12. Facit kom från Östergötland och det lilla samhället Åtvidaberg
  13. 13. Bolaget startades under 20-talet och kallades då för ’Åtvidabergs Industrier’. På den tiden tillverkade företaget främst kontorsmöbler.
  14. 14. Under Elof Ericssons ledarskap fokuserade bolaget alltmer på räknare och expanderade snabbt.
  15. 15. 1932 tillverkades den första räknaren med tio tangenter i Åtvidaberg.
  16. 16. Den döptes till FACIT.
  17. 17. Facit blev en enorm succé, såväl i Sverige som på världsmarknden. Åtvidabergs Industrier blev med tiden en riktig kronjuvel inom svensk industri.
  18. 18. Allteftersom företaget växte, växte också orten Åtvidaberg.
  19. 19. Elof Ericsson och hans familj bodde i det här huset. Elofs ledarskap blev erkänt - såväl i Åtvidaberg som inom svensk industri var han och bolaget ett föredöme.
  20. 20. Elofs son Gunnar Ericsson tog över som VD 1957.
  21. 21. Åtvidaberg hade växt en hel del, men i relation till IBM som hade 25 gånger större omsättning under 50-talet var bolaget fortfarande en dvärg.
  22. 22. Branschens teknologi var relativt mogen, men det fanns fortfarande en stor global efterfrågan på räknare…
  23. 23. … Gunnar Ericsson satsade därför på global expansion…
  24. 24. … Företaget ändrade namn till FACIT och alla produkter såldes nu under samma namn, med likartad design…
  25. 25. … Fokus på räknare, marknadsföring, varumärket FACIT och global expansion – allt detta ingick i bolagets nya strategi som kallades för ”The New Deal”.
  26. 26. Under Gunnar Ericssons ledarskap växte försäljningen och vinsterna snabbt och varumärket FACIT syntes på alltfler ställen runtom i världen…
  27. 27. Den lilla FACITgubben med sin långa hatt symboliserade en trollkarl, som med räknarens magi kunde få fram rätt svar.
  28. 28. Under 60-talet blev FACITgubben en känd karaktär runtom i världen…
  29. 29. ”The New Deal” var med andra ord en mycket framgångsrik strategi.
  30. 30. FACIT fanns överallt…
  31. 31. FACIT, Gunnar Ericsson och Åtvidaberg blev under 60-talet ett föredöme för Sverige. Ett folkhemskt mönstersamhälle med god ekonomi och välfärd växer fram.
  32. 32. Gunnar Ericsson var briljant på marknadsföring…
  33. 33. 1966 bjöd han in den brasilianska fotbollslandslaget att träna i Åtvidaberg inför VM…
  34. 34. Pelé och de andra legenderna tog den här gräsmattan i besittning, i lilla Åtvidaberg, i lilla Sverige.
  35. 35. Bilder på Pelé och Gunnar Ericsson spreds nu över världen. Fantastisk Marknadsföring!
  36. 36. Ericsson var lite av en kändis under 60-talet. Han var VD för FACIT, satt i styrelsen för flera internationella fotbollsförbund och var dessutom riksdagsledamot.
  37. 37. Hans internationella kontaktnät var en enorm tillgång för företaget.
  38. 38. Här, i familjens trädgård nere vid vattnet i Åtvidaberg hölls cocktail- partyn där människor från när och fjärran knöt nya kontakter.
  39. 39. Alltmedan FACITgubben lade fler marknader under sig skedde flera viktiga genombrott inom den digitala tekniken…
  40. 40. Delvis som en följd av detta grundades dotterbolaget Facit Electronics.
  41. 41. Facit lyckades utveckla ett antal stordatorer, som under en kort tid faktiskt var de bästa i världen.
  42. 42. Stordatorprojekten var dock lång ifrån lönsamma. Man lyckades varken hålla deadlines eller budgetar och Facit Electronics kunde aldrig matcha de enorma resurser bolag som IBM förfogade över.
  43. 43. Som en följd av detta lade man ner Facit Electronics 1962-63.
  44. 44. Facit fokuserade istället på magin i sin kärnverksamhet – mekaniska räknare.
  45. 45. Försäljningen fortsatte att växa stadigt under 60-talet…
  46. 46. Företaget växte, och med företaget växte Åtvidaberg…
  47. 47. I takt med detta klättrade fotbollslaget Åtvidabergs FF upp genom divisionerna…
  48. 48. Många av den tidens svenska storspelare flyttade till Åtvidabergs FF och tog jobb på Facit.
  49. 49. Såväl företaget som orten och fotbollen byggdes alltså upp kring en kärnkompetens inom mekanisk teknologi.
  50. 50. Under åren 1957-1972 växte FACIT från 6000 anställda till nästan 14 000. Omsättningen ökade med 500 procent och produkterna såldes i 140 länder runtom i världen.
  51. 51. Samtidigt blev de digitala räknarna allt bättre under 60-talet.
  52. 52. Till en början var de elektroniska räknarna dyra, stora och krävde mycket elektricitet. Som bekant utvecklas digital teknik väldigt snabbt och med tiden blev räknarna mindre, billigare och bättre…
  53. 53. Givet att Facit hade kompetens inom finmekanik och inte inom mikroelektronik försökte bolaget att hitta en samarbetspartner.
  54. 54. Redan 1965 började de elektroniska räknarna att ta sig in på marknaden. Samma år signerade Gunnar Ericsson ett kontrakt med japanska Hayakawa (ägt av Sharp), som gav Facit exklusiv rätt att sälja deras elektroniska räknare i två år…
  55. 55. Hayakawa satt på teknologin och Facit hade en global marknadsorganisation och ett starkt varumärke. En perfekt kombination – på kort sikt…
  56. 56. Under 60-talet förvärvade Facit fler tillverkare av mekaniska räknare, men misslyckades med att konsolidera företagen och F&U-verksamheten.
  57. 57. De elektroniska räknarna blev allt billigare vilket tvingade Facit att sänka priserna och därmed tappa i lönsamhet…
  58. 58. Till en början kunde samarbetet med Haykawa hålla försäljningen uppe.
  59. 59. Dessa Facit-produkter var Made in Japan.
  60. 60. 1965 såldes 4000 elektroniska räknare globalt. Året därpå såldes 25 000! 1967 var 15 procent av marknaden digital.
  61. 61. Samarbetet innebar att Facit på lång sikt var beroende av Hayakawa för att överleva… Med tiden började japanerna att bygga upp en egen marknadsorganisation.
  62. 62. Facits interna utvecklingsarbete hade hamnat på efterkälken, F&U-budgeten var för liten och utspridd…
  63. 63. När Hayakawa började ta sig in på Facits marknader blev relationen mellan bolagen alltmer frostig…
  64. 64. Facit var dock fortfarande ett lönsamt och växande bolag under slutet av 60-talet.
  65. 65. Men när de elektroniska räknarna blivit billigare, lättare och bättre än de mekaniska och Facit var kvar i den gamla teknologin började molnen hopa sig i rask takt…
  66. 66. Facits mekaniska räknare var i en återvändsgränd, det fanns nu ingen väg framåt.
  67. 67. Mängden osålda räknare ökade nu lavinartat.
  68. 68. ”Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen.” // Citat från styrelsemöte
  69. 69. 1972 blev Facits situation desperat. Tusentals anställda sades upp i Åtvidaberg och runtom i världen. Såsmåningom blev det även svårt att behålla fotbollsspelarna.
  70. 70. Endast några år efter att rekordvinster visats var Facit nu konkursmässigt.
  71. 71. Fascinerande hur så mycket värde kan förstöras på så kort tid…
  72. 72. All produktion som plötsligt blev onödig…
  73. 73. Det komplexa nätverk av underleverantörer som inte längre behövdes…
  74. 74. All kunskap som inte längre behövdes…
  75. 75. ”Kugghjulen i räknemaskinerna var företagets själ” // Gert Persson, tidigare anställd på Facit Electronics
  76. 76. Den ekonomiska värdet av företagets själ förstördes i början av 70-talet.
  77. 77. Man får lust att sjunga ”Sådan är kapitalismen”
  78. 78. Electrolux erbjöd sig att köpa Facit mot slutet av 1972. Ägarna kände sig tvungna att acceptera budet på 80 MSEK för ett företag som varit en industriell gigant blott några år tidigare. Givet att Facit varit ett lönsamt bolag på en omsättning runt 1 miljard blir det tydligt att en hel del värde hade förstörts. Senare sålde Electrolux de olika delarna av Facit för totalt 200 MSEK.
  79. 79. Plötsligt var Gunnar Ericsson inte längre en beundrad föregångsgestalt. Han beskylldes för att ha förnekat teknikskiftet och misslyckats med konsolideringen av bolagen som hade köpts.
  80. 80. Efter ett teknikskifte börjar vanligtvis jakten på en syndabock… Fanns det någonting som hade kunnat göras annorlunda?
  81. 81. Jag vet inte och vi får aldrig veta. Kanske skulle Facit ha köpt Hayakawa i ett tidigt skede? Kanske borde Facit ha investerat mer i F&U och mindre i marknadsföring? Oavsett vad som hade gjorts kvarstår faktum: stora resurser (kunskap, tillverkningsprocesser, nätverk av leverantörer etc) skulle bli oanvändbara, för någon. Ingen strategi hade kunnat ändra på detta. Den som vill kritisera företag och dess ledare för inkompetens vid ett teknikskifte bör ha detta i åtanke innan alltför hårda domar fälls.
  82. 82. Så, vad kan vi lära oss av den här historien? Den illustrerar bl.a. hur teknikskiften förstör värdet av tidigare kompetens och därmed hur ett företags kärnförmågor plötsligt blir näst intill värdelösa. Facitsjukan illustrerar också med vilken oerhörd hastighet branscher kan digitaliseras och hur den initialt lägre prestandan leder till att den nya teknologin ignoreras alltför länge.
  83. 83. ”Kugghjulen i räknemaskinerna var företagets själ” Mer elegant kan nog inte Facitsjukan sammanfattas.
  84. 84. Tack till följande källor: Pettersson, T. (2003) I teknikrevolutionens centrum: företagsledning och utveckling i Facit 1957-1972, Uppsala Papers in Financial and Business History, Report 16 “Facit av en era”, Computer Sweden nr 22 2004 Facitindustrierna efter 1972, Åtvidabergs Teknikhistoriska Sällskap Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden Åssa Industri och Bil Museum, Sweden
  85. 85. Lånade bilder http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889045042/ http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889000088/ http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/888129447/
  86. 86. Foton tagna vid: Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden http://brukskultur.atvidaberg.se/index2.html Åssa Industri och Bil Museum, Sweden http://www.assamuseet.se/ Tack!
  87. 87. Länkar av intresse: http://archive.corren.se/archive/2007/12/20/jidow0 01baatzzc.xml http://www.oldcalculatormuseum.com/ http://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_calculator
  88. 88. Christian Sandström www.christiansandstrom.org

×