Facits öde är på många sätt en god illustration av den svenska efterkrigsekonomin.

2. Historien om Facit
är på många sätt en
god illustration av
den svenska
efterkrigsekonomin.

3. Precis som många
andra svenska
bolag hade Facit
ett försprång mot
sina konkurrenter
på grund av att
Sverige stått
utanför andra
världskriget.

4. Det lilla kungadömet kunde därför med fördel
exportera sina produkter till världens alla hörn.
t i d kt ä ld ll hö

5. Som en följd av gigantisk efterfrågan kunde Facit
njuta av att verka på säljarens marknad fram till
början av 60-talet.

6. Detta var de ’nationella mästarnas’ epok.

7. Det innebar i korthet att varje bransch hade 1-2
stora, vertikalt integrerade företag som dominerade
sina respektive inhemska marknader.

8. Konkurrensen var ofta mer eller mindre obefintlig.

9. I USA var det Ford och GM som dominerade, i
Sverige körde man Volvo eller Saab.

10. Den som ville ha en radio eller en TV köpte från
Motala-företaget Luxor, som via regleringar
skyddades från japansk konkurrens.

11. Fotografin dominerades än så länge av
Kodak och de tyska kameratillverkarna.

12. Japanerna
hade ännu
inte på
allvar äntrat
ll ä t t
scenen.

13. I de fall då flera företag agerade inom samma
bransch såg man till att broderligt dela upp kakan
sinsemellan för att undvika onödig konkurrens.

14. I USA hade
kontorsmaskin-
tillverkarna
delat upp
marknaden för
att kunna
upprätthålla
priserna.

15. Och fanns det risk för konkurrens gick det
alltid att köpa sina motståndare för att
p
bibehålla lugn och ro.

16. Detta var ett av de främsta
motiven till att Facit köpte
Addo 1966 (läs mer här).

18. Vad beträffar
konsolideringar av
företagsköp
skyndade man
långsamt.

19. När Addo väl hade köpts lyckades dess VD Gunnar
Agrell förhandla fram att inga förändringar skulle
äga rum de närmaste tio åren!

20. Facit hade förvärvat Odhner 1942, först 1965 börjar
ett antal konsolideringar av bolagen att äga rum…

21. Då dessa bolag ägdes av Facit men förblev orörda
under en lång tid och hade köpts för att minska
konkurrensen är det inte felaktigt att beskriva
Facit som en kontorsmaskinkartell.

23. Konkurrensen var allt annat än mördande i
efterkrigstidens Sverige. Inom vissa
produktsegment hade Facit mer än 70 procent av
den svenska marknaden.

24. En å
E sån oerhörd marknadsdominans
hö d k d d i
hade inte accepterats idag.

25. På den tiden var det snarare tvärtom.

26. Under det planerade folkhemmets storhetstid
betraktades den här sortens marknadsdominans
som ganska trevlig för alla involverade parter.

27. Fackföreningarna var glada och nöjda då detta
skapade stabilitet och stora arbetsplatser där man
kunde utöva inflytande.

29. Kommunpolitikerna i vårt avlånga land hade inte
mycket att invända då inflyttningen till bruksorterna
ledde till en bredare skattebas.

31. Inte heller regeringen hade några invändningar.
g g g g
Jobben blev fler, småorterna kunde blomstra,
skatteintäkterna ökade.

32. Svenska Staten var dessutom en av Facits största
kunder. Det var inget konstigt att i hög grad välja en
inhemsk leverantör framför utländska konkurrenter.

34. Och varför skulle storföretagen vara kritiska till den
svenska modellen?

35. Man slapp jobbig konkurrens, hade ett kontinuerligt
tillflöde av ny arbetskraft och kunde höja
aktieutdelningen varje år.

36. Under efterkrigstiden satt verkligen staten och
kapitalet i samma båt.

37. Produkterna hade en fantastiskt lång livslängd.
Uppgraderingar av existerande teknologi kunde
göras i en behaglig takt, kanske vart tionde år.

38. Allt detta kan te sig som ganska besynnerligt i
backspegeln, men man bör ha i åtanke att den här
p g ,
utvecklingsmodellen fungerade relativt bra under
efterkrigstidens första decennier…

39. Man e po te ade t marknader
a exporterade till a ade
där det inte fanns några
nationella mästare…
mästare

41. Arbetarna fick
högre löner i
takt med att
produktiviteten
gick upp.

42. Guldklockor delades ut…

44. Finansministerns kassakista växte…

45. Ägarna tjänade gott om pengar…

47. … Och i det lilla
brukssamhället
kunde alla
tillsammans
glädjas åt det
lokala
l k l
fotbollslagets
framgångar.
framgångar

51. Den här utvecklingsmodellen var
dock b
d k baserad på ett antal
d å tt t l
omständigheter som framåt
g
70-talet upphörde att gälla.

52. 1.
1 Gigantisk internationell
efterfrågan.
g

53. Kriget hade förstörd en hel
g
kontinent, som nu behövde allt
mellan himmel och jord.
ll hi l hj d

54. Ett företag som Facit var mycket väl positionerat att
kapitalisera på detta efterfrågeöverskott.

55. Framåt 60-talet började dock detta gap mellan
produktion och efterfrågan att minska.

56. 2. Begränsad konkurrens.

57. I takt med att de västeuropeiska
ä
e o o e a återuppbyggdes
ekonomierna åte uppbyggdes
blev det svårare att bibehålla
samma höga lönsamhet och
marknadsandelar.

58. Plötsligt började kartell-beteenden
ö ö
oc s app ä ta o so de ga
och slapphänta konsolideringar att
straffa sig i form av lägre vinster.

59. Alla olika lönsamhetsmått pekade stadigt
nedåt under perioden 1960-70.
p

61. Gunnar Sträng och den svenska regeringen försökte
g g g
att upprätthålla det svenska exportundret genom att
ständigt devalvera den svenska kronan.

62. Följden blev
att alla kurvor
fortsatte att
peka spikrakt
uppåt…

63. … Men bakom dessa vackra, dopade grafer döljde
sig ett antal strukturella problem.

65. Devalveringarna ledde s abbt t
e a e ga a edde snabbt till
högre löner och kostnader för de
svenska företagen
företagen…

66. … vilket betydde att lönsamheten fortsatte att
sjunka, oavsett hur mycket
j , y
omsättningskurvorna pekade uppåt.

67. Man s öt a tså de nödvändiga
a sköt alltså den öd ä d ga
strukturomvandlingen in i
framtiden,
framtiden år efter år
år.

68. 3. Teknisk stabilitet.

69. Kontorsmaskin-branschen baserades
på fi
å finmekanik, en t k l i som
k ik teknologi
hade modifierats intill perfektion över
nästan 100 år.

70. I och med elektronikens intåg levde produkterna
plötsligt i ett år, snarare än ett decennium.

72. Räknarna blev nu mindre och billigare…

73. … med en hastighet som var helt
d h ti h t h lt
främmande för Facit…

74. … som dessutom i likhet med hela Sverige saknade
kunskap om den nya tekniken…

75. Krisen var snart ett faktum.

78. Tillväxten fö b k
Till ä t för bruksorter som Åtvidaberg
t Åt id b
förbyttes nu mot uppsägningar…

79. … Avfolkning
och ett
h tt
minskande
skatteunderlag…

81. … med rivningar och stagnation som följd.

82. Många
samhällen
runtom i Sverige
gick detta öde
tillmötes.

83. De större
städerna klarade
omställningen
relativt väl
alltmedan
mångag
bruksorter gick
in i en
törnrosasömn.
tö ö

85. Detta blev även
början på en
lång
å
ökenvandring
för
fö svenska
aktieägare.

86. Historien om Facit illustrerar att den
svenska modellen av planerad tillväxt
där storföretag, stat och fack
tillsammans driver utvecklingen på
många sätt dog under 70-talet.

87. Den fungerade under ett antal
omständigheter såsom teknisk
stabilitet, begränsad konkurrens och
efterfrågan på allt som producerades.
producerades
Dessa upphörde att existera.

88. Detta bör ses som en viktig förklaring till
varför 70-talets recession blev både
lång och djup.
djup

89. Den svenska ekonomin befann sig i en
omställningsprocess där det gamla höll
på att fasas ut och det nya ännu inte
hade växt till sig.

90. Den modell som baserades på stabilitet
och planering kom sedan framåt 80-
talet att ersättas av en ökad dynamik
där förändring och omställning blev
nyckelorden.

91. Det var med andra ord inte under
kuppartade former som den ’svenska
modellen’ gradvis försvann...

92. Det var snarare produktionsfaktorerna
som förändrades och den svenska
ekonomin anpassades därefter
därefter.

93. Vägen till framtiden blev helt enkelt en annan
än den som 60-talets direktörer, ministrar
och fackmän hade föreställt sig.

95. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.

96. Christian Sandström
doktorerar på Chalmers.
Han forskar och föreläser
om teknikskiften och
digitalisering.
www.christiansandstrom.org
christian.sandstrom at chalmers.se