Conscientiametoden

Handbok i

CONSCIENTIA
METODEN
för utveckling av psyko-soma-socio

______________________________________________________________________________ 1
CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons

______________________________________________________________________________ 2

HANDBOK I CONSCIENTIAMETODEN
för utveckling av det psyko-soma-socio

INNEHÅLL Pag.

1 INLEDNING …………………………………………………………….. 05
1.1 Syfte och ursprung ………………………………………………………05
1.2 Överblick om metoden ……………………………………………...…..08

2 MÄNNISKOSYN OCH SJÄLVKÄNNEDOM … ……………..…….. 09
2.1 Människosyn och grundtankar …………………………………………10
2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………………………….18
2.3 Självförtroende och självkännedom …………………………………...24
2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal ………...……….…………..25
2.5 Självkännedom genom identifikation ………………….……………….28
2.6 Att förstå och behandla det traumatiska ……………………….……29
2.7 Det terapeutiska synsättet ………………………….…………………..31

3 RÄDSLA, ILSKA OCH ELAKHET …………………………………....32
3.1 Känsla och emotion ……………………………………………………..32
3.2 Krav – stimulans eller konflikt? ………………………………………...33
3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet …………………………...…...34
3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga…………………………...…….36
3.5 Förhållningssätt för att bemöta negativa emotioner .…………...……38
3.6 Hur undvika att bli sårad ………………………………………………..40
3.7 Hur hantera elakhet och aggressivitet …………….…………….…….41
3.8 Hur bemöta mobbning ……………………………………….………….43
3.9 Hur bemöta ”problemperson” – sammanfattning ……….……………48

4 STRESS OCH HÄLSA – EN FRÅGA OM ATTITYDER ……….…...50
4.1 Om psykosomatik och vilja ………………….………………………….50
4.2 Den sunda och sjuka stressen ……………………………………....…51
4.3 Symtom är nyttiga larmsignaler ………………………………………...52
4.4 Om den fysiologiska stressreaktionen ………………………………...53
4.5 Hur hantera stress …………………………………………………….…54

5 FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV BERODENDE……….56
5.1 Ingen vill bli beroende …………………………………………………..56
5.2 Fördelar och nackdelar i beroende ………….……………….….........56
5.3 Förebyggande …………………………………………………..……….57
5.4 Stegen i den individuella processen …………………………………..58
5.5 Kollektivt medvetandegörande ……………………………………...…59

6 SAMARBETE OCH RÄTTVISA …………………………..….………..61
6.1 Samarbete ………………………………………………………….….…61
6.2 Organisationsschema med direkt demokrati ……………………..…..63
6.3 Regler och konsekvenser ………………………...…………….….…...64
6.4 Hur hantera konflikter ……………………………………………….…..66
6.5 Ett svårt fall – arbetsplan för samarbete ………………………….…..68
6.6 Rättvisa, frihet och direkt demokrati…………………………….…......69

______________________________________________________________________________ 3

Bilagor
1 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………..71
2 Frågor för utvecklingssamtal …………………………72
3 Frågor för självkännedom …………………………….73
4 Arbetsplan för samarbete …………………………….74
5 Exempel på arbetsplan för samarbete ……………...75
6 Organisationsschema ………………………………...76
7 Frågor om arbetsplatsens kvalitet …………….……..77
8 Resumé: Vision, grundtanke och bildsymbol .……...78

Conscientia Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling

Handelsvägen 24, 12232 Stockholm, Sverige
+46-708-742080

Harjutori 10 A 14, 00500 Helsingfors, Finland
+358-44-3444616

Rua Cayowaa 869, 05018-001 São Paulo, Brasilien
+55-11-91892934

www.conscientia.se, info@conscientia.se

CC Creative Commons: Allt material av Conscientia kan kopieras genom att ha käl-
lan synlig och texten oförändrad.

Den här versionen är uppdaterad 2012-01-30.

______________________________________________________________________________ 4

1 INLEDNING

1.2 Metodens syfte och ursprung
CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling
har som sitt syfte att utveckla, integrera och tillämpa det psykoanalytis-
ka synsättet och de kognitiva metoderna inom det terapeutiska arbe-
tet på både den individuella och kollektiva nivån. Institutet har utvecklat
ett speciellt koncept kallat Conscientiametoden. Ordet conscientia är
latin och betyder medvetenhet.

Människan är en helhet av ”psyko-soma-socio”:

- den psykiska dimensionen; det intellektuella, känslomässi-
ga och andliga (metafysiska)
- den somatiska aspekten; kroppen, den fysiska och fysiolo-
giska aktiviteten
- den sociala strukturen; nära relationer, studie- och arbets-
organisationen och samhällsstrukturen

Metoden används för att behandla bl.a:

- samarbete och relationer på arbetsplatsen
- stress, spänningar, ökat blodtryck, huvudvärk, ont i ryggen,
magkatarr, psykosomatiska sjukdomar
- traumatiska minnen, instängdhet, depression
- laddade emotioner som ångest, rädsla, ilska, bitterhet
- svårigheter med nära relationer, personlig utveckling
- elakhet och destruktivitet
- konflikthantering
- brist på arbets- eller studiemotivation, koncentrations-
svårigheter
- missbruk och beroende
- fobier och tvångsmässiga beteenden som flygrädsla och
stamning
- organisationsutveckling för ökat initiativ och ansvar
- förstärkt medvetet ledarskap

Människan uttrycker sin ohälsa på varierande sätt: via kroppsliga be-
svär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller sociala svårigheter. An-
ledningarna är multipla och hör till följande områden:

- Under barndomen har ens egen familj sina speciella socia-
la och känslomässiga svårigheter, ofta i form av intolerans,
aggressivitet, avvisande och/eller förnedring.

- Man lider av sina genetiska svagheter; ärftliga problem
både på det fysiska och psykiska planet.

______________________________________________________________________________ 5

- Miljöförgiftning som till exempel bekämpningsmedel i ma-
ten förorsakar sjukdomar.

- Samhälleliga orättvisor förorsakar mänskligt lidande. Själ-
va den rådande socioekonomiska strukturen, kapitalismen
grundar sig på hårda värderingar, liksom individualismen, gi-
righeten, alienationen av arbetskraften från beslutsfattande
samt ytligheten som konsumismen främjar.

- Man har själv sitt eget sätt att möta glädje, kärlek, möjlighe-
ter, utmaningar och problem på mer eller mindre livsbeja-
kande sätt. Man har sin egen attityd till att tackla livet, sin
egen vilja och sitt eget ansvar. Det är något som man inte
rationellt kan förutse eller förstå.

Den sist nämnda faktorn, den egna viljan, är grunden till förändringar ef-
tersom den innebär frihet och ansvar. Där finns hoppet för ett bättre liv,
även om de andra faktorerna fortsätter oförändrade. Hoppet finns i an-
svaret och friheten, inte i känslan av att vara offer. Hur man använder
sin vilja, vilken attityd man har gentemot livets rikedomar och möjligheter
samt gentemot svårigheter och problem, det är viljans sak. Vilket är ens
förhållningssätt, hur vill man ha det i livet?

I Conscientiametoden är grundhypotesen den som Sokrates (grekisk fi-
losof, cirka 469-399 f.Kr.) uttryckte: “Känn dig själv.” Självkännedom,
dvs. medvetenhet om sig själv, är den väsentliga aspekten för psykisk
och fysisk hälsa.

Bland människor, på hemmaplan, på arbetsplatser, i skolor och andra
sammanhang där människor möter varandra, finns det alltid behov av
att främja personlig utveckling och samarbetsrelationer. Individer kan
må dåligt och den psykosociala miljön kan vara otrygg och sakna tydlig
struktur och stimulans till samarbete. Conscientiametoden presenterar
redskap för att:

- öka människans motivation för arbete, inlärning, deltagande
och personlig utveckling; ansvar, initiativ- och samarbets-
förmåga
- öka den psykiska och fysiska hälsan både på den individu-
ella och kollektiva nivån

Konceptet bygger på två dimensioner:

- den individuella dimensionen; kännedom om sig själv och
andra
- den sociala dimensionen; tillämpning av samarbetsregler,
utvecklade genom en demokratisk process

Detta förbättrar sammanhållningen och känslan av tillhörighet mellan
människor och främjar kärlek och hälsa.

______________________________________________________________________________ 6

Metoden härstammar från olika filosofer, pedagoger och terapeuter. Den
viktigaste filosofiska källan är Sokrates. Man kunde även nämna Fjodor
Dostojevski, Sigmund Freud, Erich Fromm och Viktor Frankl. Människo-
synen baseras till stor del på integral psykoanalys, vars grundare heter
Norberto Keppe (österrikisk-brasiliansk psykoanalytiker, 1927-). Princi-
perna för den sociala dimensionen är inspirerade av Anton Makarenko
(rysk pedagog, 1888-1939) och den erfarenhet som Jordlösa Lantarbe-
tares Rörelse i Brasilien (omfattar två miljoner människor) har utveck-
lat i sina bosättningar, kooperativ och skolor genom tillämpning av direkt
demokratiska metoder under cirka 25 år.

Albert Einstein (tysk fysiker, 1879-1955) kritiserade dåvarande skolor.
Detta gäller även idag. Inte bara skolor utan kritiken inkluderar hela sam-
hället. Enligt honom är skolans syfte, förutom att väcka individens
medfödda talanger och nyfikenhet, också att utveckla individens känsla
och ansvar för andra människor. Han kritiserade skolan för att i stället
glorifiera individen och skapa konkurrensmentalitet. ”Människan ska vär-
desättas efter vad hon är kapabel att ge i stället för efter vad hon är
kapabel att tillskansa sig.” Skolans värderingar är en konsekvens av ar-
betslivets värderingsstruktur; exploatering, konkurrens och pengar.
…

På följande sida, 1.2 Helhetsbild om Conscientiametoden, finns en kort
sammanfattning om metoden. I den vänstra kolumnen finns exempel på
olika problem och utmaningar. I mittenkolumnen finns listan med de vik-
tigaste grundtankarna som används och i den högra kolumnen finns me-
toderna eller ”verktygslådan”. Grundtankar och metoder förenas och ut-
nyttjas alltefter varje falls behov.

Man kan läsa och tillämpa materialet efter eget intresse genom att välja
kapitlet som mest motsvarar ens behov. Men för att kunna förstå helhe-
ten behöver man först läsa kapitel 2, Människokännedom, som ger den
grundläggande tankestrukturen för alla praktiska tema.

Det skulle vara önskvärt om denna text kunde vara till nytta särskilt för
den som upplever sig osäker och sårbar. Att medvetet acceptera sin
svaghet, i stället för att försöka visa sig stark och säker.

______________________________________________________________________________ 7

1.2 ÖVERBLICK OM CONSCIENTIAMETODEN
Problem/utmaningar
Hur ska man utveckla den psykiska och fysiska hälsan?
Mycket att göra, brist på resurser, stress och psykosomatiska sjukdomar
Att få en oenig och missnöjd grupp att samarbeta?
Hur kan man hantera negativa emotioner som ångest, rädsla, ilska, arrogans och hat?
Likgiltighet och lathet
Depression, aggressivitet och missbruk
Skvaller, intriger och nedvärdering av andra, t ex. förnedrande ironi?
Hur kan man bearbeta bitterhet och hämndmentalitet?
En person vill ha allas uppmärksamhet - maktbegär.
Principer för konflikthantering
Hur systematiskt förebygga och förhindra destruktiva handlingar?
Svaghet, osäkerhet, dåligt självförtroende, till lags, tyst, rädd för att inte duga
Kärlek, sexualitet och nära relationer, relationsberoende
Hur ska man hantera organisatoriska eller samhälleliga orättvisor?
Grundtankar
- Ansvar förutsätter frihet och frihet leder till ansvar. Människan styr sina känslor, tankar och
handlingar. Hon har ansvar för sin inre och yttre aktivitet.
- Den psykiska aktiviteten, hur man känner och handlar inom sig, inverkar på kroppen.
Rädslan, ilskan aktiverar stressreaktioner, glädje och kärlek skapar balans i kroppen. Att
känna kärlek är livets grundkänsla.
- Det man gör mot andra gör man mot sig själv - på ett inre sätt. Om man säger något gott
till den andra har man redan tänkt gott och känt gott. Om man sårar, har man redan tänkt ne-
gativt, känt ilska/avundsjuka, m.a.o. gjort sig själv illa inombords.
- Allt vad man ser hos den andra finns inom en själv på något vis. Det handlar både om
mänskliga rikedomar och om hämningar eftersom ingen är perfekt i något avseende.
- Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga och intellektuella
vetskapen om verkligheten. Den är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan
är sin medvetenhet.
- Ingen gör något elakt i sin sanna medvetenhet. Om man handlar elakt måste man först
anstränga sig för att ignorera medvetenheten om sin intention.
- Det onda kan botas bara med något gott. Man kan inte bota huvudvärk med irritation. Den
andras aggressivitet botas inte med frustration/hat. Något ont blir inte bättre med annat ont.
- När alla får delta i beslutsfattande, blir det enklare att skapa samhörighet och jämlikhet.

Metod/verktyg
Den individuella nivån Den kollektiva nivån
Terapiformer: Psykoanalys, kognitivt orienterad Introduktion om människo- och självkännedom;
samtalsterapi eller kroppsterapi med samtal grundtankarna

Bekräftande kritik syftar till att bekräfta medve- Gradvis introduktion av direkt demokratiska
tenhet om det goda (mänskliga rikedomar osv.) principer
och att leda till insikt om hur man själv motarbe-
tar det goda. Samarbetsregler som skapats genom direkt
demokratisk process. Att bryta regler leder till
Självhjälp genom identifikation: När jag kän- träning i goda handlingar. Kollektiv belöning
ner rädsla eller ilska inför den andras arrogans, när hela gruppen agerar rätt under perioden.
betyder detta att jag inte vill se hennes arrogans
men inte heller min egen. Vi är varandras inre Plan för samarbete omvandlar ett komplicerat
speglar genom liknande och motsatta sätt. problem till en konkret handlingsplan med två
separata aspekter; å ena sidan självkännedom
Utvecklingssamtal kartlägger å ena sidan ar- och å andra sidan kollektiva praktiska åtgärder.
betssituationen, mål och resultat och å andra si-
dan den personliga utvecklingen. Syftet är att alla ska uppleva att alla är ansvari-
ga för alla – samhörighet, solidaritet.

______________________________________________________________________________ 8

2 MÄNNISKOSYN

Hälsa, personlig utveckling, motivation för inlärning/arbete och goda re-
lationer med andra samt ett välfungerande samarbete förutsätter att alla
utvecklar sin psykiska och sociala kompetens. En tydlig människosyn
lägger grunden och skapar möjligheter för att utveckla konkreta verktyg
för att förstå och respektfullt möta andras känslor, reaktioner och
beteenden, inklusive sina egna. Människokännedom och självinsikt är
viktiga faktorer för såväl initiativförmågan, samarbetsförmågan, kärleks-
fullheten och glädjen i livet.

Arbete som handlar direkt om människor förutsätter nära kontakt både
med andra och med sig själv. I detta samspel visar sig mänskliga rike-
domar men också problem. Följande utmaningar är vanliga:

- Hur ska man hjälpa andra att inse och använda sina förmågor och
möjligheter?

- Hur ska man hantera rädsla, missnöje, likgiltighet, depression och
ilska/hat hos andra (eller hos sig själv)?

- Hur ska man få en oenig och irriterad grupp att samarbeta?

- Hur ska man förändra en stressig arbetsmiljö till att bli energisk och
lugn?

- Hur ska man behandla svåra konflikter?

- Hur ska man hjälpa en (själv)destruktiv person att inse sin attityd
och hur motivera denna att förändra sitt handlingssätt?

Människan är inte en helt rationell varelse. Hon vill inte alltid bara det
goda, som utveckling, glädje och samarbete. Hon agerar alltid i viss
mån med egocentricitet, intolerans och avundsjuka.

Ingen av oss är fullkomlig. Vi har en inre obalans; vi lider av narcissism,
vanföreställningar och dåliga intentioner. Det vanligaste är att vi är räd-
da för medvetenhet om detta inom oss.

Man säger att människan är sin egen största fiende. Det behöver man
vara nyfiket observant på när man vill utveckla sina förmågor och sina
relationer med andra. I annat fall blir förståelsen av människan så ytlig
att det leder till felaktiga uppfattningar och bristande arbetsmetoder.

Ju mer öppen kontakt man har med sig själv och andra, desto bättre
kan man samarbeta och påverka.

______________________________________________________________________________ 9

2.1 Människosyn och grundtankar
Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner:

- Den psykiska aktiviteten:

Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att för-
nimma, uppfatta) och handlar andligt (metafysiskt). Till det psy-
kiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja för-
hållningssätt till det man möter i livet. Vilja innebär frihet och an-
svar. Den andliga aktiviteten är den djupaste dimensionen inom
ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den intellektuella
handlingsnivån.

- Den fysiologiska (kroppsliga, materiella) aktiviteten:

Människan fungerar (handlar) neurologiskt, hormonellt och immu-
nologiskt. Vi växer, rör oss, smälter näring, tar emot energier, blir
sjuka och friska, utvecklas sexuellt, åldras. På sätt och vis styr man
sina fysiologiska processer i någon mån med sitt sätt att handla i
det psykiska.

- Den sociala aktiviteten:

Människan utvecklar kontakten med andra redan som spädbarn. Vi
förnimmer och upplever det yttre utifrån vår egen inställning (vilja –
ansvar). Vi får influenser från våra föräldrar och andra närstående,
och senare mer och mer från samhället. På detta sätt får vi kontakt
med oss själva och mognar i vår självkännedom och vår kun-
skap om livet. Samhällsstrukturen och dess värderingar, på gott
och ont, har stor betydelse för vår personlighetsutveckling. Vi imi-
terar mest det som vi uppfattar som vanligast, inklusive det sjuka.

Människan har ett naturligt sunt behov av kärlek. Kärlek kan beskrivas
som värme, tillit, öppenhet (nyfikenhet), glädje och tacksamhet. Kärlek
betyder att vilja väl och handla i enlighet därmed. Kärleken från föräld-
rarnas sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. I kärleken upplever
barnet sig tryggt, hennes existens är omtyckt, hon känner sig fri i att fin-
nas till. Kärlek är livets grundkänsla.

Brist på kärlek leder däremot lätt till ett behov av att bli sedd. Med andra
ord, behov av uppmärksamhet och att bli accepterad för den man är.
Man känner sig osäker, sårbar och kanske lätt kränkt av andra. Då rea-
gerar man med överdrivna emotioner; blockering, självförnekelse
och/eller aggression. Man behöver hjälp, andras acceptans och kärlek.

Men behov av uppmärksamhet, dvs. kärlek, upplevs ofta besvärande,
som något neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den vä-
sentligaste aspekten utan det grundläggande är det sunda behovet av
kärlek.

______________________________________________________________________________ 10

Människan vill leva, vara med, bli älskad, upptäcka verkligheten och för-
verkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord: hon vill uppleva sin exi-
stens.

Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister,
både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På
ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi
olika.

Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det
etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Man bearbetar sina för-
nimmelser och upplevelser i sin medvetenhet. Ordet medvetenhet be-
tyder den övergripande kontakten med den yttre och inre verkligheten,
eller, med ett annat uttryck, den fysiska och metafysiska dimensionen.

Ordet samvete är förståelsen av rätt och fel. Samvetet baseras till stor
del på sociala värderingar. Det etiska sinnet är nära samvetet men har
en universal grund oberoende av tid och rum. Det etiska handlar om in-
tentioner, inte om vanor.

Medvetenheten täcker följande aspekter:

- Kontakt med det sunda inom sig, i andra och i livet, den
universala etiska och estetiska medvetenheten.

- Självkännedom – att vara medveten om sig själv i alltet, att
känna sig själv, sina egna attityder, känslovanor och inten-
tioner (sin vilja), att vara medveten om sina mänskliga rike-
domar och hämningar.

- Människokännedom – att vara förtrogen med sin bakgrund
(“inre ryggsäck”), att känna sina närmaste som de är, sin
mor och far, och att acceptera medvetenheten om deras
brister, vilket innebär att man inte dömer dem.

- Medvetenhet om sin omgivning och hur samhället fungerar
i ekonomiskt, politiskt och socialt avseende och om dess
sjukliga värderingar och orättvisa maktstrukturer.

Det som kallas omedvetenhet bör förstås som ett resultat av att försö-
ka tränga bort medvetenhet. Men även om man anstränger sig att
tränga bort medvetenheten, försvinner den inte, tvärtemot då aktiveras
den. Då uppstår en kamp inom människan och hon agerar på ett de-
struktivt sätt även utåt.

Det nedanstående schemat belyser på ett förenklat sätt hur psykiska,
fysiologiska och utåtriktade handlingar hör ihop. Bilden visar det psykis-
ka, som medvetenheten, viljan och olika psykiska handlingsnivåer: det
andliga (metafysiska), det känslomässiga och det intellektuella.

______________________________________________________________________________ 11

I kroppen finns det tre väsentliga fysiologiska funktioner: det neurologis-
ka (kroppens kommunikationssystem), det hormonella (styrsystemet)
och det immunologiska (försvarssystemet). Människans reaktioner och
handlingar uppstår från hennes psykiska aktiviteter:

Bilden ovan visar mer övergripande hur man kan komma till följande
slutsatser eller grundtankar om människan:

VI HAR FRIHET OCH ANSVAR FÖR ATT STYRA VÅRA PSYKISKA,
FYSIOLOGISKA OCH SOCIALA HANDLINGAR.

Vi har viljan att styra vårt beteende, våra handlingar, tankar, och vår
känsloaktivitet, samt våra andliga (metafysiska) val. Frihet leder till an-
svar, ansvar förutsätter frihet. De är olika sidor av samma ”mynt”. Vi har
frihet och ansvar för våra psykiska, fysiologiska och sociala handlingar.

Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till
balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Me-
dan rädsla, ilska och bitterhet (stress) leder till sjukdomar. Vi har an-
svar för vår hälsa. Voltaire (fransk filosof, 1694-1778) skrev: Läkekons-
ten består i att underhålla patienten, medan naturen botar sjukdomen.

______________________________________________________________________________ 12

Vi reagerar och handlar med vår vilja. Vi är offer till orättvisor och ag-
gressioner men de är vi som förhåller oss gentemot dem och agerar en-
ligt vårt sätt.

Offermentalitet är en fängslande attityd, man binder sig till sitt problem,
problemet blir kroniskt även om det inte mera finns i praktiken. När man
skyller på det och odlar bitterhet, har man skapat sitt eget fängelse. Ju
mera ansvar man accepterar för sitt liv, desto större frihet upplever man
att handla på ett livsbejakande sätt.

Nere finns grundtanken med en metafor och en bildsymbol för att under-
lätta kommunikation och minne. Metaforen ger en enkel association till
grundtanken och bildsymbolen en visuell representation.

Grundtanke Metafor Bildsymbol
Vi har frihet och Jag är kapten på
ansvar för våra min egen skuta.
psykiska, fysiolo-
giska och sociala
handlingar.

ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ
NÅGOT VIS.

Vi alla har alla slags mänskliga egenskaper. Eftersom ingen av oss är
perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i
olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de psykiska
problem som vi ser hos andra också finns i oss själva på något sätt.
På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. Vi
är varandras inre speglar.

Konfutse (kinesisk filosof, 555-479 f.Kr.) uppmanade: ”När du träffar en
god människa, försök att imitera denna. När du ser en elak människa,
reflektera över sig själv.”

Allt vad jag ser hos Eftersom vi har alla
andra, finns i mig mänskliga egen-
själv på något vis. skaper, är vi var-
andras inre speg-
lar.

______________________________________________________________________________ 13

Just då när man blir överdrivet upprörd gentemot den andras beteende-
kan speglingen vara den viktigaste aspekten i situationen. Det man
minst vill se hos den andra, vill man inte alls se i sitt eget inre.

Om denna grundtanke är aktiverad i allas medvetenhet blir konflikterna
mycket mindre och lättare att hantera. Barnen skyller inte så mycket
sina föräldrar och tvärtom. I spända relationer kan man reflektera över
sig själv i stället att uppleva bara den andra som bov.

ALLT VAD VI GÖR MOT ANDRA, DET GÖR VI MOT OSS SJÄLVA I
VÅRT INRE.

Aktivitet uppstår ur ens inre liv. Därför till exempel, när vi gör något
gott för andra, handlar vi inom oss genom att tänka gott, känna
gott och handla andligt med goda energier och därmed gör vi något
gott för oss själva inom oss. När vi handlar ont mot andra, handlar vi
ont mot oss själva. När vi sårar andra, tänker och känner vi på ett så-
rande sätt samt handlar med förnekande energier. Detta drabbar oss
själva, vi har sårat oss själva. Enligt ordspråk: ”Munnen säger vad hjär-
tat är fullt av.”

Enligt Sokrates: Den verkliga personliga katastrofen består i att själen
fördärvas. Det är därför som det är långt mindre illa för en människa att
lida orätt än att begå orätt. Vi borde känna medlidande med den som
begår orätta handlingar och inte med offret för dem. (Citat ur boken Fi-
losofi – från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare, av Bry-
an Magee, Bonniers Förlag, 1998)

Lao Zi (kinesisk filosof, runt 500-talet f. Kr.): “Själen har inga hemlighe-
ter som inte beteendet avslöjar.”

Det som jag gör Vi uttrycker och
mot andra, gör jag avslöjar våra
mot mig själv, i mitt intentioner och
inre. känslor i vårt sätt att
reagera och handla.

Den som attackerar eller hånar andra, gör detta först och främst mot sig
själv. Den som är attackerad har stor nytta av att förstå detta. Hon ”tar
inte åt sig” men istället kan säga till aggressorn: ”Du attackerar dig
själv.” Och när aggressorn börjar inse detta, förlorar hon lusten att at-
tackera andra.

______________________________________________________________________________ 14

MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET.

Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga
(intuitiva) och intellektuella vetskapen om verkligheten. Ofta kopplar
man ordet medvetenhet enbart till det intellektuella men den andliga och
känslomässiga dimensionen är minst lika viktig. Medvetenhet är som en
struktur, där all förnimmelse om det yttre och inre samlas och bearbe-
tas. Den inkluderar det etiska sinnet (samvetet). Utan medvetenhet har
livet ingen mening alls. Medvetenhet är den mest väsentliga aspek-
ten i vår existens, så att man kan förenkla: Du är din medvetenhet.

Det man mest vill undvika att vara medveten om, får den största makten
inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en
hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar
medvetenhet om detta, då blir reaktionen att man förnekar minnet av
det som hänt och detta aktiverar upplevelsen av händelsen; man trau-
matiserar sig själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentli-
ga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med
att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig
själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man lätt att
andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia).

Enligt Sokrates handlar ingen elakt med sin sanna medvetenhet i
behåll. När människan agerar på ett förstörande sätt är hon i obalans.
Hon ignorerar medvetenheten, väljer ignoransen. Hon upplever felaktigt
att hon har rätt till och behov av att attackera det goda, vackra och san-
na. Hon handlar genom att först förneka medvetenhet (samvete, det
etiska) och sen attackera det goda (elakhet).

Människan Kompassen leder
är sin medvetenhet. oss i rätt riktning.
Medvetenheten är
vår inre kompass.

Ibland händer det att man blir nedtryckt av någon annan. Om man då
inte accepterar medvetenheten om den andras förtryckande attityd blir
konsekvensen att man trycker ned sig själv och det gör mer psykiskt ont
än den andras elaka kommentarer. Att försöka tränga undan medveten-
het (inre kompassen) om den andra eller om något i sig själv är nästan
att förinta sig själv.

DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT.

Man kan inte bota det onda med rädsla eller ilska. Att bli besviken över
att man fick huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. När någon är
______________________________________________________________________________ 15

arg, blir det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i kon-
flikt, hjälper det inte att själv hamna i konfliktattityd. Det sjuka kan bara
botas med det goda. Det är det goda, kärleken, som botar det onda.

Det är inte genom straff som man uppfostrar fria, ansvariga och initiativ-
tagande människor utan bara genom kärlek. Förövaren och offret behö-
ver bemötas med kärlek som betyder att hjälpa offret och förhindra för-
övarens försök att attackera andra samt medvetandegöra henne om
hennes sin attityd att attackera sig själv.

Det onda kan en- Den bästa läke-
dast botas med det konsten är kärleks-
goda. fullt handlande.

Enligt Konfutse: ”Vad du inte önskar dig själv, bör du inte göra med
andra.” Kristendomen lär oss samma budskap.

GEMENSKAP FÖRUTSÄTTER DIREKT DEMOKRATI.

Gemenskap och samhörighet människor emellan fordras för att delta och
vara verksamma i samhället. Maktstrukturer betyder att några har större
makt än andra. I en familj har föräldrar mera ansvar och frihet än barnen,
men ju mera jämlikhet i relationer desto mera frihet (dvs. ansvar) finns
det. Vi kan troligtvis inte leva utan viss struktur i det sociala men ju mera
demokrati desto mera jämlikhet och gemenskap.

För att skapa en social struktur som innebär jämlikhet behöver man
tillämpa direkt demokratiska principer, dvs. alla deltagare röstar i
demokratiska val och väljer personer som ska verkställa besluten. Den
mest betydelsefulla makten i samhället finns i den ekonomiska
aktiviteten och har därför det största behovet att demokratisera
beslutfattandet. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre.

Gemenskap förut- Direkt demokrati i
sätter direkt demo- ekonomi och politik
krati. betyder
folkstyre.

______________________________________________________________________________ 16

Ju mer ansvar och frihet desto mindre alienation och mera medveten-
het, dvs. mera självständiga och kärleksfulla människor, större samhö-
righet och livsglädje.
…

Om begreppet andlighet

Begreppet andlighet betyder det icke-materiella, med andra ord det
metafysiska eller det transcendentala, det som religioner studerar och
beskriver var och en på sitt sätt. Helt allmänt kunde man kalla det andli-
ga för den djupaste, oförklarliga dimensionen, som innebär kontakten
med det universala, det etiska (samvetet).

Aristoteles (grekisk vetenskapsman och filosof, ca 460 - ca 370 f.Kr.) fi-
losoferade om alltets ursprung, som han kallade för ”Den Första Mo-
torn”. Enligt Aristoteles är den Första Motorns essens ren handling,
dvs. oerhört intensiv handling i godhet, skönhet och sanning, dvs. i kär-
leken. Man kan förena detta med den judiska, kristna och islamska tron
om människan som Guds avbild, för att kunna konstatera att männi-
skans essens är handling i kärleksfullhet. I den mån du handlar kär-
leksfullt, är du dig själv. När du ger näring till rädslor eller uppehåller bit-
terhet och ilska, förnekar du dig själv.

Människan kan också ses utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är
energi, förmodligen i grunden metafysisk energi. Människan kan liknas
vid en antenn, som tar emot metafysisk livsenergi (som ett träd som tar
emot solens energi och förenar den med det fysiska genom fotosyntes).
När man öppnar sig mot livet, är det som att ”koppla in antennen”. När
man sluter sig, stänger man av antennen och följden blir trötthet och
brist på energi.

Den mest väsentliga aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt,
tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har en viktig med-
vetenhet som man inte vill ha, reagerar man med att kämpa emot, fly el-
ler förvränga; ”man kopplar ur antennen”. Detta leder med tiden till ut-
mattning. Upptagandet av energi är blockerat. När man öppnar sig för
medvetenheten, kopplas antennen på.

Ofta upplever vi oss som offer för våra känslor, som om de skulle upp-
stå ur en svart låda inom oss utan något eget ansvar. Med detta bortför-
klarar vi våra möjligheter att agera annorlunda, vi utesluter lätt friheten
och ansvaret för våra känslor (och det andliga valet).

______________________________________________________________________________ 17

2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar
Grundprincipen är att vi alla har alla slags mänskliga rikedomar, dvs.
essentiella förmågor och talanger i olika grad och på olika sätt oavsett
ålder, ras, social status osv. På samma sätt har vi alla slag av brister
m.a.o. hämningar, eftersom ingen av oss är perfekt ur någon som helst
aspekt. Ett sätt att beskriva rikedomar och hämningar finns i bilaga 1. De
mänskliga rikedomarna beskrivs nedan:

Sinnesförmåga; förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna
Minnesförmåga; förmåga att komma ihåg (förnimma) det förflutna.
Intuition; det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron
Kärlek; förmåga att känna det goda som värme, glädje, tacksamhet,
entusiasm...
Ansvarskänsla, mod, initiativ; förmåga till handlingskraft
Kreativitet; förmåga att fantisera, att skapa nytt
Bedömningsförmåga; det sunda förnuftet
Det etiska sinnet; ärlighet, rättvisa
Det estetiska sinnet; förmåga att känna skönhet
Självdisciplin; förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impul-
ser
Inlärningsförmåga; förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och
kunskaper.
Talanger: speciella individuella gåvor
Fysiska förmågor; fysiska förmågor, skönhet och styrka

Hämningar är attityder, känslovanor och intentioner som förvränger eller
förhindrar rikedomar och möjligheter. I den mån människan upplever an-
svar för sina inre och yttre handlingssätt, känner hon frihet att förhålla sig
på ett annat sätt, hon känner hopp. Nedan finns en kortfattad lista över
problemattityder med en kort förklaring till varje term:

Dålig känslomässig vana; uppehåller ångest/rädsla/ilska, ger näring till
bitterhet och hat, kan inte njuta av lugn och ro

Censur; blir rädd/arg inför vetskap om egna fel, skuldbelägger, dömer
andra och sig själv, moraliserar gärna, uppehåller offerkänsla, undviker,
bortförklarar, ljuger, blir ofta sjuk, psykosomatiserar, reagerar mot den
medvetenhet om sig själv som väcks genom den andres beteende
(motstånd mot identifikation)

______________________________________________________________________________ 18

Idealisering; idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne),
ställer stränga/gränslösa krav på sig själv och på andra (kontrollbe-
gär), upplever sig ha allt ansvar och all skuld, upplever sig vara oersätt-
lig, idealiserar andra, ställer stränga/gränslösa krav på andra, lever i
förväntningar

Avundsjuka; reagerar negativt på nya idéer och möjligheter, förstorar
och ältar/maler problem, klagar och kritiserar allt, koncentrerar
uppmärksamheten på problem, blir glad över andras misslyckande,
saknar motivation och handlingskraft, agerar girigt eller uppehåller miss-
nöje, förstör och agerar elakt/aggressivt

Projektion; upplever sina egna förnekande avsikter hos andra, är ofta
rädd och misstänksam, upplever andra som hot

Inversion (upp-och-ner värderingar); anser att arbeta/studera är dumt
och lättja/förstörande är smart, upplever kärlek/goda känslor som
fara/skam

Egocentricitet, narcissism; alla dessa inre handlingssätt förutsätter
egocentricitet

Dessa termers innehåll är beskrivna mer ingående med exempel och de-
taljer i följande:

Attityd av censur
Censurera betyder att dölja, att inte vilja veta det som man vet. Till ex-
empel är det vanligt att människor reagerar med ångest, rädsla eller ag-
gressivitet inför medvetenhet om sina brister, fel och svårigheter. En
censurerande reaktion syftar till att undvika medvetenhet som man har
eller skulle ha. Attityden är kopplad till den emotionella inversionen; det
man inte ser finns inte och när man börjar se det, då börjar det existera.

När en elev/studerande ska göra prov, är hon ofta nervös, hon vill inte
ha medvetenhet om hur lite hon vet. Provet skulle visa det för henne.
Hon kan vara så spänd i sin rädsla att ha kontakt med sina bristfälliga
kunskaper att hon i provet blir nästan blockerad. Minne, bedömnings-
förmåga och kreativitet fungerar inte. Censuren förlamar de psykiska
förmågorna.

En lärare kan ha mycket ångest över att behöva gå in i en klass där det
finns arroganta och spydiga elever. Läraren har en stark önskan om
att sådant inte får finnas och därför accepterar hon inte medvetenhet om
det. Läraren hamnar i konflikt med sin vilja – med förnimmelsen om verk-
ligheten. Läraren vill inte veta och vill censurera sanningen om dessa
elever och därför hamnar personen i obalans; stress. Om läraren skulle
agera utan censur, skulle denne vara nyfiken på fenomenet och skulle
______________________________________________________________________________ 19

vilja veta mera om det och undersöka det och sen skapa en konstruktiv
strategi för att försöka leda dessa elever till insikt om deras destruktiva
förhållningssätt.

Censurreaktion (censurattityd) skapar stressemotioner:

• rädsla, ångest, ledsnad, förlamning (flykt) och/eller
• irritation, ilska, aggressivitet, hat (kamp mot medvetenhet)

Synonymer till censurattityden:

• hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism
• totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda)

Censur kallas också försvarsreaktion. Det finns olika sätt att för-
svara sig mot medvetenhet:

• bortförklara, intellektualisera
• förminska, försumma, blunda
• skylla på andra/annat, döma, moralisera, skuldbelägga
• se sig själv enbart som offer
• fly till emotioner (ångest, rädsla, ilska, bitterhet, likgiltighet)
• huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjuk-
domar, tics
• splittra sig, älta oändligt
• missbruk av mat, droger, arbete etc.
• främlingskap, flykt till fantasier

Några vanliga konsekvenser:

• Man ser inte sina problem på ett konstruktivt sätt
• Man beter sig försiktigt, blockerat, eller ilsket, aggressivt
• Bakom censuren har problemen en tendens att växa, att ta över nästan
allt det sunda
• Stress, svårigheter i relationer och i handlingsförmåga
• Panikångest, fobier, stamning, tvångshandlingar

______________________________________________________________________________ 20

Idealisering, perfektionism, storhetsvansinne och narcissism

Man idealiserar = skönmålar, övervärderar, man vill inte se brister eller
det problematiska. Man inbillar sig kvalitéer som inte finns. Man har
orealistiska förväntningar. Man ställer orimliga krav på sig själv och
andra. Man lever i falska förhoppningar och vill inte ha kontakt med
verkligheten. Om man är tvungen att se något som man inte vill,
reagerar man med stark besvikelse. Lever jämt frustrerad och stressad.
Idealiseringen är nära släkt med censur.

Ibland när man blir rejält förälskad, ser man den andra med stor
idealisering, ofta som nästan perfekt. Det känns som att bara hon kan
göra en fullkomligt lycklig (man är nära en minipsykos).

Eleven/studeranden kan idealisera läraren, kan tycka mycket om henne
men kan sedan hamna i besvikelse och även fientlighet, såsom barn ofta
gör gentemot sina föräldrar. Eleven/studeranden idealiserar ibland sig
själv och upplever att han/hon kan och vet mera än läraren.

Läraren kan idealisera sig själv och tro att han/hon kan allt, att hon har
kontroll och att alla tycker om henne. Läraren kan varje dag bli besviken
på samma elev/studeranden som han/hon redan väl känner till. Men
han/hon accepterar inte medvetenhet om elevens/studerandens
beteende. Man kan säga att läraren agerar som om han/hon inte hade
något minne alls.

Man idealiserar sig själv och/eller andra och t.ex. samhället,
maktmänniskor, maktstrukturen, artister, kändisar etc.

Den perfektionistiska personen förutsätter att allt ska vara felfritt enligt
hennes smak och vilja. Individen upplever sig själv som (näst intill) per-
fekt men är samtidigt medveten om sina brister och för därför en inre
kamp mot medvetenhet. I sin kamp mot medvetenhet förnekar denna sig
själv. Personen vill att omgivningen och hennes medmänniskor också
ska vara perfekta och ställer sådana krav på alla. Ofta har hon en stark
mask, hon anstränger sig för att vara något som hon inte är och gör sig
själv därmed ”reducerad”, mycket mindre än hon verkligen är som män-
niska.

Attityden av storhetsvansinne gör att människan upplever eller tror sig
kunna allt, veta allt bättre än andra. Där uppstår gränslöshet i krav och
förväntningar. Hon vill ha makt därför att hon tror att bara hon kan få li-
vet och världen att fungera rätt. Hon jobbar hårt utan att känna sina na-
turliga begränsningar, dagen har 24 timmar, åtta timmars arbete, åtta för
att sova och åtta för att koppla av och njuta av livet på olika sätt. Hon vill
inte erkänna sina symtom av trötthet eller psykosomatiska varningar.

______________________________________________________________________________ 21

Vanligtvis lider kvinnan mera av perfektionismen och mannen mera av
storhetsvansinnet. Båda attityderna är grundade på egocentricitet. Se
nedan ett schema som förtydligar attitydernas konsekvenser:

Perfektionistisk attityd Megalomani, storhetsvansinne

• tolererar inga fel • kan och vet allt
• ställer stränga och gränslösa krav • upplever sig vara oersättlig
• för sträng kritik • vill ha makten
• lider av starkt kontrollbehov • attityd av gränslöshet
• egocentricitet, narcissism • teomani; teo = gud
• egocentricitet, narcissism

Rädsla för att göra fel; ”broms” Vill göra allt; ”gas”

otålighet, intolerans
spänningar, konflikter
otillräcklighet, hopplöshet
stress, trötthet
psykosomatisering, utbrändhet

______________________________________________________________________________ 22

Projektion
Projektion är ett sätt att censurera. Man överför sina egna negativa
avsikter, sina känslo- och tankebanor och fantasier på andra eller på
livet. Man agerar destruktivt men upplever att andra har fientliga
intentioner. När man själv är missnöjd, känns det som att alla är
missnöjda.

Man tolkar situationer och andra enligt sin egen negativa inställning. Man
lever därför under känslan av fara och hot på grund av sina inbillade
misslyckanden, sin avvisande kritik och sina attacker.

Man kan projicera något gott också. När man blir förälskad, börjar man
lätt tro att den andra tycker om en. Eller när man är glad över livet, då
känns det som att allt är glatt.

När projektionen är kontinuerlig, kallas den för paranoia, förföljelse-
mani.

Avundsjuka (missunnsamhet)

Att man missunnar sig det glada, goda, framgången och att man unnar
sig det negativa, trista, problematiska är en vanlig upp-och-ner attityd.
Man vill förhindra glädjen och framgången. Att njuta av livet är nästan
syndigt. En stark avundsjuka i nära relationer kallas svartsjuka, som
kan leda till att man dödar ”kärlekens” objekt.

Eleven lider av avundsjuka när denne stör undervisningen. Att lära sig
nya kunskaper betyder större möjligheter att kunna använda sina
förmågor i livet, att kunna upptäcka mera om verkligheten, det leder till
bättre framtid, det är bara något gott. Men ändå vill man inte det utan
agerar med syfte att förhindra sin egen utveckling.

Ibland vill läraren kontrollera de unga, inte på grund av sin kärlek till dem
men på grund av sin avundsjuka på deras glädje, spontanitet och
skönhet.

På latin har begreppet avundsjuka följande innehåll, som belyser syftet
väl:

Invidere = avundsjuka på latin; in = inte, videre = se

Vad vill man inte se?
• det goda, det vackra, det sanna
• glädje, kärlek
• kunskap, utveckling, framgång
• verkligheten, livet

I de fall man ser något som man inte vill se, reagerar man med att
förhindra eller förstöra det: Att man inte vill se leder till att man vill
förstöra.
______________________________________________________________________________ 23

Detta är en livsattityd mot sig själv: man hindrar sin egen glädje,
utveckling, möjligheter samt mot andra: man vill förstöra andras lycka,
framgång…

Hur märks avundsjuka?
• störande beteende
• allmän likgiltighet, kroniskt missnöje
• skvaller, baktaleri, skadeglädje, förnedrande ironi
• negativitet, att bromsa, hindra
• lathet, passivitet, vana att älta, överdriva problem
• svårighet att välja eller fatta beslut
• svartsjuka, kontrollbegär, maktlystnad, revirtänkande
• svårighet att delegera, ge information, samarbeta
• destruktivitet, aggressivitet, depressivitet

Stark avundsjuka (missunnsamhet) kopplad till perfektionism leder till
hård inre spänning. Allt måste vara perfekt enligt den egna viljan, ett
exempel: om man är på väg att nå en viss framgång, uppstår det en inre
konflikt på grund av missunnsamhet mot sin egen möjlighet till framgång.
Följden blir att man motarbetar sig själv. Denna inre kamp tär mycket på
ens energi och hälsa.

Det sägs att aggrresivitets största motor är avundsjuka.

Den mänskliga utvecklingen betyder, att å ena sidan bli mera medveten
om sina mänskliga rikedomar, att tro på dem, att bli bekräftad genom
dem, att å andra sidan ha mera tolerans med medvetenhet om sina
hämningar. Denna dialektiska process syftar till självinsikt,
självkännedom, som beskrivs i nästa kapitel. Processen är att öppna sitt
inre, vara i kontakt med sig själv, kunna förnimma inåt.

2.3 Självförtroende och självkännedom

Självförtroendet är en väsentlig förutsättning för ens välmående. När
man kan lita på sig själv behöver man inga ”konstgjorda kryckor” i form
av makt, fina bilar, vackert utseende eller andras beundran. Man kan
agera spontant utan att jämt kontrollera sig själv och utan att försöka
rätta sig efter andras eventuella verkliga eller inbillade förväntningar.

Begreppet självkänsla betyder närmast självkännedom, men det
förväxlas ibland med självförtroende.

För ett barn som får mycket kärlek och uppmuntran är det lättare att
acceptera sig själv. Om människan däremot ofta blir nedtryckt, avvisad,
hånad eller om man ställer stränga krav på henne blir hon lätt osäker.
Hon börjar lätt imitera andras handlingssätt inom sig själv, särskilt om

______________________________________________________________________________ 24

hon hyser offermentalitet och har tendensen att förneka sig själv genom
sin egen attityd av censur, stränghet, avundsjuka och/eller egocentricitet.

Människan kan lita på sig själv om hon kan lita på sina intentioner, sina
känslor och sin tankeverksamhet. Om man har destruktiva intentioner är
det bra att inte lita på sig själv. Lever man i fantasier, antingen i luftslott
eller i att skapa problem och oro, kan man inte lita på sig. När man idea-
liserar sig själv eller andra, förlorar man kontakten med det verkliga.
Detta upplevs som otrygghet.

Den osäkra eller blyga vill ofta tro något overkligt om sig själv, att hon är
bättre, vackrare eller mera kapabel än vad hon är, hon kan även upple-
va sig som en speciellt unik person. Då kan man verkligen inte lita på
sig.

Dåligt självförtroende är ett nyttigt tecken på att man inte har bra kon-
takt med verkligheten och att man inte vill ha medvetenhet om detta.
Man är rädd för att inse sina felaktiga inställningar. För att kunna hamna
mera i balans behöver man ha bättre insikt om sig själv, bättre själv-
kännedom om sina intentioner och vanor att handla i det känslomässi-
ga och i sin tankeverksamhet.

2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal

Brist på motivation, likgiltighet, destruktivitet och dåligt samarbete bear-
betas genom konstruktiv feedback, som kallas dialektisk återföring eller
bekräftande kritik.

Syftet är att människan (den kritiserade) skulle acceptera att inse sina
problematiska psykiska handlingsmönster och negativa intentioner. Den
baseras på dialektiken. Varje människa har ett mått av

- mänskliga rikedomar; glädje, kärlek, uppfattningsförmåga, kreativi-
tet, bedömningsförmåga, intuition, mod, självdisciplin, ärlighet...

och samtidigt ett mått av

- hämningar; intolerans, avundsjuka, dåliga känslomässiga vanor,
fantasier, egocentricitet...

Det primära syftet är att bekräfta medvetenhet om rikedomars och möj-
ligheters existens. Detta kan göras med andras närvaro eller i tuman-
hand. Efter bekräftelsen kan det ibland vara nyttigt att medvetandegöra
vars och ens attityd att hämma dem, detta är bäst att göra i tumanhand.
Uttryck dina iakttagelser med öppenhet och kärleksfullhet och i den ut-
sträckning det känns klokt.

______________________________________________________________________________ 25

Använd följande process för den bekräftande kritiken:

1 Iaktta ditt emotionella tillstånd.

Om du själv är överdrivet frustrerad, rädd eller arg, inse detta och
dess orsaker inom dig. Har du orealistiska förväntningar eller för-
dömande inställning överdriver du det problematiska; vill du ha
makt att förändra den andra? Inrikta dig på att hjälpa den andra
(man kan inte göra något gott med något ont).

2 Uppmärksamma det emotionella tillståndet hos den andra.

Om hon mår dåligt (är ångestfull, arg, trött, sårad), belys detta sym-
tom med tolerans genom att prata om emotionen med respekt för
att hon ska kunna komma mer i balans och ta emot ditt budskap på
ett konstruktivt sätt. Lyssna på henne aktivt, ställ frågor för att bättre
kunna förstå hur hon tänker och känner.

3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv:

- hennes mänskliga rikedomar (kreativitet, uppfattnings- och
initiativförmåga, kunskaper, glädje, handlingskraft osv.)
- hennes goda handlingar (vad gott som hon har gjort för
andra)
- möjligheterna som livet erbjuder

Ofta behöver du inte gå vidare i processen. Det räcker möjligen att
bara bekräfta medvetenhet om det godas existens. Men när du be-
dömer att det är produktivt att fortsätta processen, ta nästa steg.

4 Använd principen, allt vad man gör med andra (mot eller för), gör
man med sig själv inom sitt inre, för att medvetandegöra hur indivi-
den motarbetar det goda hos sig själv genom:

- sitt förhindrande eller destruktiva beteende och handlingar
- sin tankeverksamhet (föreställningar och idéer som strider
mot verkligheten, (t.ex. höga stränga krav, orättvis kritik,
negativt ältande, självförnekande tankebanor)
- sina känslovanor (sitt beroende av att väcka och hålla sig
fast vid negativa känslor och energier som oro, ilska, rädsla,
bitterhet, aggressivitet osv.)
- sina destruktiva intentioner (elakhet) och sin förnekande
andliga (metafysiska) inställning

5 Belys konsekvenserna av detta handlande för henne själv:
förhindrande av sina förmågor, försämrat självförtroende,
stress, förlust av glädje och det goda i livet…

______________________________________________________________________________ 26

Bedöm den bekräftande kritikens verkningar. Utveckla ditt handlings-
sätt och fortsätt efter behov. Främja tron på det goda samt styr perso-
nen mot goda handlingar.

Allmänna principer för konstruktiv feedback:

- Undvik att döma, stämpla, skylla på eller tjata (moralisera).

- Uttryck dig kort, omtänksamt och tydligt.

- Förutsätt inte alls att han/hon ska acceptera det du säger.

- Försök att handla i ödmjukhet, och se även dig själv genom den
andra på något vis. (Allt det du ser hos den andra finns också i nå-
gon mån och på något sätt hos dig själv.)

Några exempel på den bekräftande kritiken:

”Jag observerar att du blockerar dina förmågor och kunskaper ge-
nom att reagera på ett krävande och strängt sätt.”

“Genom att du koncentrerar all uppmärksamhet på svårigheter för-
lorar du kontakten med din kreativitet.”

”Jag tror att du lätt reagerar med en förnekande inställning när det
dyker upp en möjlighet till glädje och samvaro.”

”Jag kan tänka mig att du ofta har förnekande tankar och känslo-
vanor om dina förmågor och möjligheter eftersom du så lätt ger upp
inför nya utmaningar.”

”Jag ser att du har en förnekande inställning till att lära dig nya sa-
ker och att utvecklas i livet. Detta gör att du inte ger dig själv en
chans att använda dina verkliga förmågor.”

”Det verkar som om du förhindrar dina förmågor och försöker få
andra elever att imitera ditt mönster. Det är troligen den största or-
saken till att du har så svårt att lära dig.”

”Jag uppfattar att din reaktion av ilska på din svårighet förhindrar
dig att koncentrera dig på dina kunskaper och din utmaning.”

”Eftersom du ofta kommer för sent visar du att du inte respekterar
dig själv.”

”Du ställer så stränga krav på dig själv, och på andra, att du blir
trött av det och då orkar du helt enkelt inte alls att arbeta/studera.
Du själv reagerar med revolt mot din stränghet och detta skapar en
konflikt inom dig.”

Principen med bekräftande kritik används också inför ett planerat ut-
vecklingssamtal.
______________________________________________________________________________ 27

Kritik kan uttryckas genom en planerad process med hjälp av ett formu-
lär med frågor för utvecklingssamtal, se bilaga 2:

- första delen handlar om resultat, hur målen blev förverkliga-
de, vad som saknas, vilka hinder upplevdes och planering-
en av nya mål
- andra delen undersöker arbetssituationen och samarbetet
- tredje delen använder den konstruktiva kritikens principer

Formuläret kan utdelas i förväg så att den kritiserade i lugn och ro kan
reflektera över frågorna och förbereda svar. Det bästa är att kritiken är
demokratisk, dvs. att den kritiserade i sin tur också kan kritisera den
som kritiserar, men ofta är det bra att organisera detta i ett annat tids-
moment.

Ett sätt att kritisera den andra kort och konstruktivt, kan vara att du frå-
gar den andra vilka dina två sämsta handlingssätt är i hennes ögon. Sen
kan du tala om din åsikt om hennes två sämsta handlingssätt.

2.5 Självkännedom genom identifikation
Ett viktigt sätt för att ha mera kunskap om sitt inre är identifikation, den
tvingar en nästan att komma till insikt om sig själv.

När ens irritation eller rädsla gentemot en annan är svår att hantera,
betyder detta att man troligen har insikt om sig själv genom den andra.
Man kan kalla detta för inre spegling. Detta enligt principen: allt vad vi
ser hos den andra finns i oss själva på något vis.

Man kan bli överdrivet upprörd (irriterad, arg, ledsen, rädd) på/för någon
annan (eller på en viss situation) när den andra (eller situationen) på-
minner om något i en som man inte vill se:

• genom likheter (naturligtvis på olika sätt och i olika grad);
en person som är arg inser sin ilska genom den andras ilska
(men vill oftast inte ha denna insikt), en dominant person in-
ser sin arrogans genom den andras maktlystna attityd; den
som utnyttjar andra vill inte se sådant i andra

• genom motsatser; en lat och passiv person inser sin för-
nekande attityd genom en aktiv och initiativtagande person,
en person som ofta är orolig eller sur inser sin attityd att älta
och överdriva problem genom den glada; en spänd person
vill inte ha kontakt med den spontana, eftersom det väcker
medvetenhet om ens spändhet

• genom ett annat mera komplicerat sätt; en snål person
kan provocera dig till att inse hur du i din slösaktighet kastar

______________________________________________________________________________ 28

bort dina möjligheter, att du på detta sätt inte heller använ-
der livets rikedomar

Identifikation betyder medvetenhet om intentioner och känslovanor. Den
behöver inte alls betyda likheter på den beteendemässiga nivån.

Identifikation är ett viktigt verktyg för självkännedom och därmed
också för självförtroendet. Alla barn skulle redan i skolan behöva ha
grundkunskap om detta för att förebygga onödiga konflikter och ut-
veckla sina relationer och sin samarbetsförmåga.

Detta är den grundläggande anledningen till att den s.k. personkemin
inte fungerar; den andra väcker insikter som man inte vill ha eller som
man hatar. Men tvärtemot fungerar personkemin bra när människor
väcker medvetenhet om det goda, t.ex. om sina förmågor, möjligheter,
glädje, trygghet, goda minnen osv.

I bilaga 3, Frågor om självkännedom, kan man väcka medvetenhet om
sig själv genom att reflektera över sina föräldrar och vad andra tycker
om en.

2.6 Att förstå och behandla det traumatiska

För att kunna reflektera nyfiket och liksom se in i en person som har
speciellt komplicerat handlingsmönster, till exempel stark likgiltighet,
nedstämdhet eller impulsivitet, aggressivitet eller egocentricitet (hamnar
lätt i försvar och/eller vill vara i centrum för uppmärksamhet) är det nyt-
tigt att reflektera över processen av traumatisering.

Ett komplicerat, besvärligt eller förstörande beteende är konsekven-
sen av det problematiska i ens inre, dvs. konsekvensen av ens neurotis-
ka värderingar, intentioner och känslovanor. Denna problematik uppstår
delvis från en vanlig process, där människan motarbetar sig själv ge-
nom att motarbeta sin medvetenhet. Alla människor lider av detta i
någon grad. Processen kan beskrivas så här:

• Människan upplever något ont som är viktigt i hennes liv. Individen
försöker bli av med det genom att kämpa emot det, genom att för-
neka det. Om det sker med en hård och dömande attityd, innebär
detta att denna inte ens vill se det och då hamnar personen i att
förneka medvetenhet om det. Individen tror att om medvetenhet
förträngs då finns inte det onda.

• Den mest väsentliga aspekten i människans existens är medveten-
heten. Utan den är livet helt meningslöst. När medvetenheten för-
nekas, förnekar människan sig själv. Individen upplever sig för-
nekad, m.a.o. sårad och kränkt. På detta sätt, genom att censurera
medvetenhet, traumatiserar personen sig själv.

______________________________________________________________________________ 29

• Eftersom individen upplever sig förnekad, upplever han/hon att
han/hon inte finns. Personen känner sig orättvist behandlad och
tror att orättvisan kommer utifrån. Personen upplever sig som ett
offer och vill revoltera och reagerar med konstant
flykt/kampattityd gentemot allt i livet, både mot gott och ont. Ge-
nom att förneka medvetenheten (minnet) om något smärtsamt, ak-
tiverar hon upplevelsen av detsamma. Livet blir konstant försvar
och kamp (stress).

• Eftersom individen har förnekat sig själv, sin egen existens, finns ett
starkt behov av att existera. Individen vill få bekräftelse på sin exi-
stens genom andra, så att andra ska reagera på dennas existens.
Denna person vill leva genom andra, som man ibland säger. Per-
sonen vill få andras uppmärksamhet. Det friska i detta är att det
finns ett sunt behov av kärlek, värme, acceptans och ett behov av
att få bekräftelse på att hon är värdefull som människa.

• Men individen har förnekat sig själv och med detta kärleken. Då vill
denna desperat få andras reaktion för att känna sig levande.
Personen är inte van vid kärlek, därför blir lätt dennas försök att få
andras reaktion (kärlek) neurotisk. Här förväxlas kärlek med makt.
Individen använder varierande ”strategier” för att få:

o Andras acceptans/beundran: ansträngning för att vara snäll,
till lags, duktig, perfekt, räcka till för allt (gränslöshet), göra allt
för att undvika andras avvisande, kritik, missnöje eller ilska, el-
ler att eftersträva makt och social/materiell framgång.

o Andras uppmärksamhet: önskan att jämt bli sedd av andra,
beter sig och klär sig annorlunda, vill vara clownen i klassen,
vill vara i centrum.

o Andras medömkan/skuldkänsla: att agera som ett offer inför
livet med självdestruktivitet och depressivitet för att provocera
medömkan och för att skapa skuldkänslor hos andra.

o Andras irritation/rädsla/hat/förakt: att bete sig på ett provo-
kativt, elakt, aggressivt och/eller motbjudande sätt, att använ-
da vulgärt språk...

Den här processen börjar ofta i tidig barndom. Till exempel när en föräl-
der agerar på ett avvisande, hånande eller aggressivt sätt mot barnet.
Det finns också andra faktorer med, inte bara censuren, t.ex. perfektio-
nismen, avundsjukan, som ytterligare förstärker den onda cirkeln.

Människan reagerar vanligtvis gentemot det onda genom att ge tillbaka
med samma mynt och på så sätt ökar mängden av det som är ont.
Personen har svårt att hantera det onda med något gott.

För att möta denna censur krävs tolerans och kärlek. I en skolsituation
kan man hjälpa den andra genom att prata om denna process med hela
klassen, hjälpa till att väcka medvetenhet om den hos var och en på sitt
______________________________________________________________________________ 30

sätt. Insikten om detta ökar toleransen och förebygger destruktiva reak-
tioner och konflikter.

Hjalmar Söderberg (svensk författare 1869-1941) skriver i sin bok
”Doktor Glas”, Albert Bonniers Förlag, 2005 (1905): ”Ingenting förringar
och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad…
Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist
därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags
känsla. Själen ryser för tomrummet och vill få kontakt till vad pris som
helst.”

2.7 Det terapeutiska synsättet
Terapins syfte är att klienten ska utveckla acceptans för att bli mera
medveten om sig själv och för att komma till insikt om sina inre vanor,
värderingar och intentioner på den känslomässiga och andliga nivån.
Processen leder till att hon har å ena sidan bättre kontakt och starkare
tro på sina mänskliga rikedomar och å andra sidan ökad medvetenhet
om sina hämningar.

Metoden baseras tekniskt på den traditionella freudianska psykoanaly-
sen i den psykoanalytiska terapisituationen. Människosynen är dock
ganska annorlunda. Människan ses som sin egen aktör i livet, som be-
möter livets lycka och smärta med sitt eget förhållningssätt, med frihet
och ansvar. Man är inte bara en konsekvens av det ärftliga, historiska
och omgivningen.

Under sessionen tar klienten upp det som hon anser viktigt eller intres-
sant för att bättre förstå sig själv genom sina svårigheter och problema-
tiska känsloreaktioner. Analytikern/terapeuten kan fråga vidare och sen
tolkar detta för att ta fram medvetenheten som rör problematiken. Ingen
gör någon illa medvetet och minst av allt sig själv.

Analyssessioner eller terapisamtal har man minst en gång per vecka.
Processen slutar när klienten bedömer att terapins syfte har uppnåtts el-
ler att insatsen inte kompenseras med tid och pengar.

Medvetenheten är den viktigaste aspekten i människans existens. Var
och en av oss behöver utveckla och ”träna” den, såsom vi gör med
kroppen, under hela livet på olika sätt.

Sören Kierkegaard (dansk filosof 1813-1855) har uttryckt: ”Om jag vill
hjälpa en annan människa måste jag först förstå det hon förstår. Gör jag
inte det och försöker hjälpa denna människa ändå är det att hävda mig
själv och visa mig bättre.”

______________________________________________________________________________ 31

3 RÄDSLA ILSKA OCH ELAKHET

3.1 Känsla och emotion

Att känna betyder att förnimma, upptäcka, vara medveten om någon-
ting. Människan uppmärksammar verkligheten genom att känna efter. Att
känna är en inre handling, som man kan göra med nyfikenhet, med kär-
lek, alltså med vilja att vara medveten om det som man uppmärksam-
mar.

Orden känsla och emotion kan definieras så att betydelsen blir olika:

Känna (man vill upptäcka, vara Emotion (man vill inte upptäcka)
medveten)
kärlek Ångest, rädsla
glädje likgiltighet, depressivitet
tacksamhet eufori
entusiasm blind förälskelse
nyfikenhet irritation, ilska, hat
trygghet överlägsenhet, aggressivitet
Dessa känslor tillåter upptäckten Rädsla och ilska är känsloreaktioner
av verkligheten och att acceptera inför hot och fara. I den mån de inte
den medvetenheten. Människan motsvarar det verkliga behovet är de
agerar med rätt stressnivå. reaktioner (attityder) för att förtränga
en känsla/uppfattning. De är sym-
tom på att människan motarbetar
medvetenheten om verkligheten.

Kärlek betyder värme, tacksamhet, ansvars- och initiativtagande. Den
är en god inre handling. Kärleksfullhet är goda avsikter och stämmer
överens med den universala etiken. Livets förutsättning, innehåll och
mening är kärlek. Det är alltid vist att agera kärleksfullt. Även om du
känner likgiltighet och avundsjuka, handla medvetet kärleksfullt genom
att frustrera dina förnekande intentioner och emotioner.

Leo Tolstoj (rysk författare, 1828-1910) skrev: ”Endast i kärleken upp-
står sanningen.” Detta ser man praktiskt i det terapeutiska arbetet; en-
dast i kärleksfullhet uppstår medvetenhet; klienten får kontakt med sin
inre balans genom att tillåta medvetenhet om sina rikedomar, svårighe-
ter och möjligheter. Människan ”finns” i den utsträckning hon accepterar
kärleken. På detta vis är medvetenhet och kärlek nästan samma sak.

Fjodor Dostojevskij (rysk författare, 1821-1881) beskrev människans
motsägelsefullhet: ”Där det inte finns kärlek, finns inte heller förnuft.”
Men också: ”Den som du mest älskar, sårar du först.”

______________________________________________________________________________ 32

Samhällets lagar och institutioner borde byggas enbart på kärleksfullhet.
Visdom betyder förening av kunskap och kärlek.

Negativa emotioner som rädsla, ångest, oro, ilska, bitterhet och aggres-
sivitet skapas av attityder som censur, avundsjuka, perfektionism och
storhetsvansinne, då accepterar man inte medvetenhet om det verkliga
som finns, men hamnar i flykt- eller/och kampattityd på ett neurotiskt
sätt.

3.2 Krav - stimulans eller konflikt?

Vettiga, praktiska krav som utmaningar att utföra något nyttigt och
glädjande är inspirerande. Krav betyder möjlighet att kunna utveckla
sina förmågor och erfarenheter. Syftet är i stället på förverkligandet, inte
på personen.

Men om kraven upplevs som att man måste vara på ett visst sätt, till ex.
duktig, rolig eller spontan, blir effekten tvärtemot. Utåt kan man spela sin
roll, men inåt blir man missnöjd, blockerad och även revolterande. Kra-
ven upplevs som fara och hot och då reagerar man med flykt- och
kampattityd, dvs. censur.

När ett barn ofta hör vuxna säga, ”du är så duktig”, upplevs det lätt som
att man ska bli ännu duktigare och barnet anstränger sig mera och
mera. Och kanske upplever hon sig då vara mer accepterad och älskad.
Detta kan förorsaka duktighetssyndrom, man får sin existens bekräftad
genom att duga. Om det utvecklas starkt hos människan kan det leda till
grundlig utmattning redan i hennes bästa arbetsår. Det är viktigt att
uppmuntra andra, att bekräfta medvetenhet om goda handlingar och det
goda som finns men inte ge fokus på själva människan. Människan finns
redan och det räcker.

När kraven riktas eller upplevs på så sätt att man ska vara någonting,
hamnar man lätt i självupptagenhet som bromsar den mänskliga utveck-
lingen.

När andra ställer krav, beror det på individen hur hon reagerar på dem.
Om man har en vana att ställa stränga krav på sig själv (och på så sätt
på andra), tar man åt sig av alla möjliga yttre impulser genom att upple-
va dem som stränga krav. Och om man har en egocentrerad och stor-
hetsvansinnig inställning, upplever man sig som den mest centrala figu-
ren i världen, då känns det lätt som att allt är ens eget ansvar och skuld.

Konkurrenssamhället är en social struktur där man upplever sociala si-
tuationer som tävling och krav. Livet känns som en konstant kamp för
den egna platsen, att man måste vara någonting. Detta kan leda till att
även vardagliga aktiviteter upplevs som hårda krav; sköta barn, diska,
åka till jobbet, möta människor osv.

Vi har alla en tendens att reagera med motstånd mot stränga krav, det
______________________________________________________________________________ 33

är orättvist. När vi upplever att kraven är auktoritära reagerar vi med
konflikt, vi vill inte det. Eftersom det är vi själva som hanterar kraven på
vårt inre sätt, hamnar vi i konflikt med oss själva. Vi ställer krav på oss,
upplever orättvisa med dess stränghet, reagerar med motstånd mot oss
själva och skapar med detta ofta en kontinuerlig inre konflikt. Vi är mot-
sägelsefulla inom oss och agerar utåt med denna komplikation. Det
uppstår konflikter, bråk och neurotisk kränkthet med andra. Man känner
ett mycket envist behov av att hävda sig, det blir svårt att vara överens
med andra och med livet.

3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet

Den sunda skulden betyder följande:

• Skuldkänsla är ett symtom på att man har handlat med en felaktig,
t.ex. perfektionistisk eller avundsjuk intention. Skuld är en sund inre
varning, ett tecken på sundhet.

• Det är viktigt att tillåta sig att känna skuld. Genom att reflektera
över sitt handlande utvecklar man sin etiska förmåga.

Den överdrivna skulden uppstår från attityden att skuldbelägga sig
själv, döma och moralisera:

• Det är vanligt att man skuldbelägger, överdriver och dömer sig
själv, och andra. Nästa steg är att man hamnar i starka negativa
emotioner som värdelöshet, hopplöshet och depression, vars syfte
är att censurera medvetenheten om den sunda skulden och om
sitt fel. Ofta är den sunda skulden bara en bråkdel av den totala
skuld- och skamkänslan. Den sjuka aspekten, orsakad av sitt
eget skuld(skam)beläggande, utgör den allra största delen.

När man ser att en människa lider av skuld, reagerar man ibland med att
vilja eliminera eller dämpa skuldkänslan i stället för att bekräfta medve-
tenheten om den sunda skulden och medvetandegöra det sjukliga
skuldbeläggandet. Genom att dämpa skulden blockeras befrielsepro-
cessen, som alltid börjar med att man accepterar medvetenheten om sitt
destruktiva sätt att förhålla sig till sina svårigheter.

Människan är ett offer för olika stressande och orättvisa omständighe-
ter. Den yttre omgivningen är aldrig helt sund eller rättvis. Frågan är hur
människan tar emot svårigheter och smärtsamma händelser. Är hennes
inställning konstruktiv eller skadlig?

Offermentalitet är en vanlig attityd som leder till onödigt lidande. I offer-
attityden gör människan sig passiv och hopplös. Hon skyller på andra el-
ler omständigheter och tar inte egna initiativ. Hon förnekar sitt ansvar
och därmed sina möjligheter att agera annorlunda. Hennes uppfattnings-
förmåga, bedömningsförmåga och kreativitet är nästan blockerade. Hon
upplever att det inte finns någon utväg.
______________________________________________________________________________ 34

Det är en väsentlig skillnad mellan att vara ett offer och offermentalitet.
Alla är vi offer för orättvisor men man kan handla på ett sunt sätt för att
förändra det som går att påverka och anpassa sig medvetet till det som
inte går att påverka.

Om du ofta upplever dig som ett offer, är det ett tecken på offermentali-
tet. Försök att acceptera medvetenheten om detta för att avveckla attity-
den och därmed kunna minska känslan av hopplöshet. Då har du möj-
lighet att få kontakt med dina förmågor och kan bedöma situationen på
ett mera balanserat sätt. Du hittar nya bättre sätt att agera på.

Ofta bortförklarar (psykologiserar) man människans ansvar, delvis
med syfte att inte skuldbelägga henne. Men det förstärker bara hennes
offerattityd och förlänger lidandet.

Emotion av maktlöshet betyder att man vill ha mera makt än vad man
har i praktiken. Man vill till t.ex. förändra den andra, få den andra att
handla på ett visst sätt. Ju mera makt man vill ha, desto mera
maktlöshet och hopplöshet upplever man. Andra emotioner som
avslöjar maktattityd är besvikelse, bitterhet, ångest och vanmakt.

Man använder olika maktmedel som t.ex. ilska, aggressivitet, gråt,
ledsnad, kränkthet, rädsla och desperation för att styra och manipulera
andra. Ibland börjar denna ”skolning” med spädbarn när mamman eller
pappan hotar och straffar barnet med avvisande och med andra
destruktiva emotioner som ilska, neurotisk sorg eller gråt. Denna
känslomässiga manipulation överförs lätt till följande generationer som
ett familjemönster. Alla mår mycket dåligt av detta.

Om du känner maktlöshet inom dig, stanna upp och reflektera över
maktkampen. Erkänn att du bemöter den andra med maktinställning, att
du vill styra och kontrollera. Den andra reagerar vanligtvis på samma
sätt, vill styra dig med sina emotioner. Detta skapar destruktiva
konflikter.

Det kan vara så att ditt sätt att försöka hjälpa är att få den andra att
göra/bete sig på det sätt du anser är det rätta. Du vill ha makt för att
kunna styra. Du vill ha kontrollen för att få den andra att lyda dig. Detta
är ett vanligt sätt att försöka ”hjälpa” den andra.

Maktlösheten är ett tecken på att du har en felaktig inställning, din
attityd är att föra krig. Med krig åstadkommer man ingenting nyttigt i
livet. Befinner man sig i en maktkamp har man redan givit makten till det
som är destruktivt hos den andra. Man kan säga att man är i pakt, i
samarbete med t. ex. barnets eller den vuxnes aggressivitet.

Maktkamp kan ha dolda former. Attityder att vara för snäll och att vara
”till lags” döljer ofta en auktoritär inställning. Man vågar inte agera utåt
för att inte, inför sig själv eller andra, avslöja sin starka auktoritära vilja.

______________________________________________________________________________ 35

Ibland säger man: ”Jag har så svårt att säga nej.” Detta grundas ofta
på att man har svårt att säga ja, att vara överens med andra. Man
måste hela tiden motarbeta andra på samma sätt som man motarbetar
sig själv. Anledningen till detta finns troligen i:

- Kronisk censur och perfektionism; man tål inte att möta
konflikter, missnöje eller avvisande.

- Avundsjuka (missunnsamhet), man förnekar systematiskt
det man i själva verket skulle vilja. Dessutom motarbetar
man jämt sig själv och, som konsekvens, andra.

I sin perfektionism blir det svårt att säga nej, för att man vill att alla jämt
ska vara enbart nöjda. Man vill hela tiden uppleva sig vara accepterad
av andra. Man har ett starkt behov av att få bekräftelse. Man är rädd för
att bli avvisad och kritiserad. Detta berättar om en perfektionistisk och
egocentrerad inställning. Man ställer stränga krav på sig själv och
andra som leder till att man kritiserar och nedvärderar sig själv och
andra åtminstone i sin känslo- och tankeverksamhet. Se kapitlet 2.6 om
trauma.

3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga…
Attityden att vara till lags, för snäll eller en stark rädsla för att inte duga
döljer vissa intressanta aspekter. Låt oss säga att man är konstant rädd
för att bli avvisad, kritiserad, att inte duga, inte räknas, att hamna i utan-
förskap, att bli helt isolerad.

Att vara till lags betyder att man inte respekterar sina egna åsikter, sin
vilja, sin rätt att uttrycka sig. Man respekterar helt enkelt inte sig själv,
man ”utplånar” sig själv. I en relation uppfattas detta som någonting obe-
hagligt, och den andra reagerar lätt genom att avvisa den som försöker
vara till lags. Det kan kännas provocerande, eftersom vi alla har denna
attityd i viss mån, men vi vill inte vara medvetna om detta. Från en annan
synvinkel provocerar detta ”till lags beteende” oss andra till att inte
respektera den som vill vara till lags.

Man hör inte till gemenskapen, lider av ensamhet, som icke-
existerande. Dessa rädslor är symtom som man känner och man upple-
ver att man inte har rätt att finnas till i en gemenskap. Samhörighet med
andra är det väsentliga. Naturligtvis därför att man lever, älskar och kän-
ner glädje just genom kontakten med andra. Att vara i gemenskap är att
vara i kärleken, då upplever man känslan av sin existens.

När man upplever att man inte tillhör någon gemenskap, att man inte
existerar, är detta tecken på att man inte är i gemenskap med sig själv i
första hand, och man upplever sig vara oälskad. Detta kan vi säga med
hänsyn till grundtanken; kärlek är livets grundkänsla.

Man känner skuld. Vilket fel gör man? Eftersom man har tappat kon-
takten med sig själv, upplever man en stark känsla av utanförskap, ut-
______________________________________________________________________________ 36

Conscientiametoden

Recommandé

Recommandé

Contenu connexe

Similaire à Conscientiametoden

Similaire à Conscientiametoden (20)

Plus de Pertti Simula

Plus de Pertti Simula (17)

Conscientiametoden