SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  44
Télécharger pour lire hors ligne
Hållbarhetsredovisning 2008
”Konsumentkooperationen ska
 skapa ekonomisk nytta och
 samtidigt göra det möjligt för
 medlemmarna att i sin konsum-
 tion bidra till en hållbar utveck-
 ling för människor och miljö.”
Innehåll
Det självklara valet                 2

Ekonomi
Samtal med vd                        4
Coop – en del av KF                  6
Butiker och kedjor                   8
3 miljoner medlemmar                 9

Miljö
Samtal med SNF                      10
Coop – störst på ekologiskt         12
Mat och klimat                      14
Coop Änglamark                      15
Hjälp att välja                     16
Alla butiker Kravmärkta             16
Energi                              18
Transporter                         22
Återvinning och avfall              22

Socialt ansvar
Samtal med FTC                      24
Coop – med omtanke om människor     26
Produktkvalitet                     26
Långsiktiga leverantörsrelationer   28
Hälsa och matglädje                 30
Medarbetare                         34
Samhällsansvar                      38
En god affär
Coops butiker är inte som andra butiker. Konsumentkooperationen ägs av
medlemmarna och det är medlemmarnas intresse som styr. För Coop är
hållbarhetsfrågorna en del av verksamhetsidén och en del av den dagliga
verksamheten. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella,
sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé
och våra värderingar i affärsverksamhet. Vår hållbara historia är lång. Vi har
i över hundra år arbetat för att skapa ekonomisk nytta åt medlemmarna. I
över femtio år har vi arbetat med bistånd och vi har drivit utvecklingen av
ekologisk försäljning under tjugofem år.

Coops mål
Coop ska, som konsumentkooperativt företag, skapa ekonomisk nytta och
samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till
en hållbar utveckling för människor och miljö. Därför arbetar vi aktivt för en
långsiktigt hållbar konsumtion. Det innebär att vi värnar om människors och
djurs hälsa och inte i onödan tär på naturens resurser. Vi har ett mångårigt
arbete bakom oss som resulterat i Sveriges största sortiment av ekolo-
giska och miljömärkta produkter.

Uppföljning av resultat
Coop blev åter ett helägt dotterbolag i KF-koncernen 2007. I samband med
det tog KF-koncernen fram en ny plan för uppföljning och redovisning av
hållbarhetsarbetet. Samtidigt antog KF också en hållbarhetspolicy och fast-
ställde mål för hela koncernens hållbarhetsarbete. 2008 är det första året
resultat rapporteras utifrån dessa. 2008 är också basåret som kommande
åtgärder och förbättringar ska jämföras emot.
  I Coops hållbarhetsredovisning redovisas Coop Sveriges samt inköps- och
logistikbolaget Cilabs resultat. I vissa fall inkluderas även de Coop-butiker
som ägs och drivs direkt av konsumentföreningar (så kallade detaljhandels-
drivande föreningar, DDF). Där det är möjligt redovisas en historik över
utvecklingen de senaste åren.
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I En god affär




           Det självklara valet
           Med KFs hållbarhetspolicy som utgångspunkt har Coop under 2008 antagit en ny policy för handel och
           leverantörsrelationer, miljö, hälsa och välbefinnande samt samhällsutveckling kallad ”Coops policy för
           en god affär”. Vår vision är att Coop ska vara det självklara valet för miljömedvetna, för kunder som bryr
           sig om hur varor och tjänster produceras och för kunder som eftersträvar sunda vanor. Vi vill vara bäst
           på marknaden när det gäller att bidra till en hållbar utveckling för människor och natur. Arbete pågår
           nu med att förverkliga den nya policyn i hela verksamheten. Varje år ska resultat utifrån målen i policyn
           rapporteras till Coop Sveriges styrelse.

           Våra värderingar                                                        Omtanke
           Vi är en levande kooperation och har en stark till­                     Vi visar omtanke om människor, djur och miljö
           tro till den särart det medför att vara en medlems­                     och arbetar för en hållbar samhällsutveckling.
           ägd verksamhet.
                                                                                   Ärlighet
           Inflytande                                                              Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och
           Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetar­                           andra intressenter ska känna sig trygga i sin rela­
           nas synpunkter och en aktiv dialog med omvärl­                          tion med oss.
           den medverka till att forma verksamheten.
                                                                                   Nytänkande
                                                                                   Vi ska dra nytta av ny kunskap och teknik och
                                                                                   driva utvecklingen.




                En aktiv dialog med omvärlden
                Coop är en lärande organisation som växer genom att lyssna och diskutera. Nedan presenteras
                våra viktigaste intressenter, som vi för en löpande dialog med för en hållbar utveckling

                Medlemmar och              Myndigheter och   Medarbetare            Leverantörer                  Ideella
                kunder                     politiker                                                              organisationer
       Dialog
                Kundmötet i butik          Löpande dialog    Löpande dialog         Löpande dialog                Löpande dialog
                Coops medlemspanel                           Personalmöten          Leverantörsbesök
                Butiks- och medlems-                         Medarbetar-            Leverantörsträffar
                råd                                          undersökningar         Enkät
                Motioner                                     Medarbetarsamtal
                Coops kundkontakt                            Intranät
                Kundundersökningar                           Personaltidningen
                www.coop.se                                  Mitt Coop

       Läs mer
                Vd Karl Wistrand träffar                     Resultat från med-     Leverantörsbesök och          Svante Axelsson från Svenska
                Louise Ungerth från                          arbetarundersök-       revisioner i Fjärran Östern   Naturskyddsföreningen träffar
                Konsumentföreningen                          ningen på sidan 34.    på sidan 28.                  Coops miljöchef på sidan 10.
                Stockholm. Läs om                                                                                 Henrik Lindholm från Fair Trade
                deras möte på sidan 4.                                                                            Center diskuterar rättvis handel
                                                                                                                  med Coops kvalitetschef, läs
                                                                                                                  mer på sidan 24.



2
En hållbar historia
1899
Kooperativa Förbundet bildas för att gagna
medlemmarnas konsumentintressen.

1958
Eldsjälar inom den svenska kooperationen
startar insamlingen ”Utan Gränser”. Det
första årets insamling uppgår till 1 miljon
kronor och går till utbildning av kooperatö-
rer i Asien.

1982
Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt
bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre
levnadsförhållanden för småbrukare i
regionen.

1984
På medlemmarnas initiativ startar arbetet
för att ta in ekologiska produkter i sorti-
mentet.

1987
Verksamhetens första hållbarhetsrapport
om arbetet med miljö och samhällsansvar.

1991
Änglamark, Coops varumärke för miljön,
lanseras för miljöanpassade och ekolo-
giskt producerade varor.

1995
Butikernas totala miljöpåverkan analyseras
i ”Sila kamelerna”.

2002
Änglamarkspriset, ett årligt miljöpris,
instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy
för dagligvaruhandeln antas på nordisk
nivå.

2006
Medlemspanelen skapas för att bättre till-
varata medlemmarnas åsikter.

2007
Coop och KF ställer sig bakom FN-initiati-
vet om ansvarsfullt företagande, Global
Compact samt Näringslivets klimatupprop.
KF antar en koncernövergripande policy
om hållbar utveckling.

2008
Coop Sverige antar sin nya hållbarhets-
policy: ”Coops policy för en god affär”.
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med Konsumentföreningen Stockholm




    God ekonomi och hållbar
    utveckling går hand i hand
    God ekonomi och lönsamhet är en              Hur har 2008 sett ut ekonomiskt              Ligger det någon konflikt mellan lön-
    förutsättning för att investera i            för Coop?                                    samheten och arbetet med hållbarhet?
    arbetet med hållbar utveckling och           Året startade starkt. Under första halv­     Nej, tvärtom. En god ekonomisk
    skapa nytta för medlemmarna.                 året hade vi en mycket god försäljnings­     utveckling är en förutsättning för att
    Under 2008 lyckades Coop vända               utveckling och tog in på våra konkur­        kunna arbeta långsiktigt med hållbar
    trenden och visade positivt resul-           renter. Under hösten var utvecklingen        utveckling. Ekonomi innebär att hus­
    tat. Louise Ungerth från Konsu-              något sämre, trots att de flesta hade        hålla med begränsade resurser. Vi måste
    mentföreningen Stockholm tar pul-            oförändrad disponibel inkomst. Kon­          alla se till att bidra till en hållbar ut­
    sen på Karl Wistrand, vd för Coop.           junkturen har inte så stor påverkan på       veckling för att resurserna på vår jord
                                                 oss som säljer mat och dagligvaror, men      ska räcka till för oss och kommande
                                                 förändringen i attityd och beteende var      generationer. Hållbarhetsfrågorna är
                                                 ändå märkbar. Över helåret gick vi ändå      också en viktig del i vår profil och vi ska
                                                 med vinst för första gången på flera år      vara föregångare inom det området. Det
                                                 vilket är ett viktigt trendbrott.            finns mycket vi kan göra för att minska
                                                                                              våra kostnader som går hand i hand
                                                 Hur använder ni vinsten? Har ni någon        med en hållbar utveckling. Vi har till
                                                 ambition att börja lämna återbäring till     exempel ett nytt avtal med Green Cargo
                                                 medlemmarna?                                 om tågtransporter som gör att vi mins­
    Louise Ungerth        Karl Wistrand
    Konsumentföreningen   Vd Coop Sverige
                                                 Mitt uppdrag går ut på att skapa ett         kar våra kostnader samtidigt som vi
    Stockholm                                    lönsamt Coop. Hur vinsten fördelas är        minskar vår klimatpåverkan.
                                                 en fråga för stämman. Men en koopera­
                                                 tion som inte lämnar återbäring i det        Vad får de neddragningar och
                                                 långa perspektivet är inte någon riktig      personalminskningar ni gör för
                                                 kooperation. Nu måste vi dock fortsätta      konsekvenser?
                                                 investera i förbättringar. Återbäring kan    Det vi gör är att vi sänker vår kostnads­
                                                 bli aktuellt när vi har haft vinst under     nivå till samma nivå som konkurrenter­
                                                 några år.                                    nas. Är vi inte lönsamma kan vi varken
                                                                                              överleva eller fortsätta våra satsningar på
                                                                                              hållbarhet. Det är den krassa verklighe­


4
”
             Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva
            eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet.




ten. Vi måste hitta nya tekniker så att     försäljning och beställning. Kontroll på    alternativ och har mål för försäljnings­
vår butikspersonal kan ägna sig mer åt      in­ och utflödet av varor i butikerna är    utvecklingen för dessa varor.
försäljning och service. Kundbemötan­       det bästa sättet att hålla nere svinnet.
det kommer att bli allt viktigare i fram­                                               Tillit och trygghet är viktigt för oss
tiden, när alla aktörer kommer att ha       När konjunkturen nu vänder ner, kom-        konsumenter. Kan man lita på Coop?
bra butiker och snarlika varor.             mer ni att öka profileringen inom håll-     Vi ser ofta i våra undersökningar att
                                            barhetsområdet trots att priset ham-        kunderna uppfattar oss som tråkiga
Vad skiljer Coop som konsumentkoo-          nar mer i fokus för många kunder?           men pålitliga. Det kanske inte är så
perativ från annan dagligvaruhandel?        Vi kommer inte att tona ner hållbar­        roligt, men det känns som en trygg
Vi står på tre ben där vårt uppdrag är      hetsarbetet. Samtidigt måste vi ha klart    grund att stå på. Det ska finnas valfri­
att skapa affärsnytta, medlemsnytta och     för oss att det är plånboken som styr för   het i butikerna och vad man än köper
samhällsnytta. Att arbeta med hållbar­      många människor och erbjuda alterna­        ska det vara ett prisvärt val för männis­
hetsfrågor är en del av vår verksamhets­    tiv. Det finns en risk att den ekologiska   kor, djur och natur.
idé, vår företagskultur och ett naturligt   försäljningen går ner under lågkonjunk­
tankesätt för oss. Vi har också varit       turen. Men vi kommer att satsa på att       Vilken är den största utmaningen 2009?
pionjärer på det området. En av koope­      arbeta ihop med leverantörerna för att      Den största utmaningen är att fortsätta
rationens fördelar är just att medlem­      hålla nere priserna på det ekologiska       investera i butiksutveckling och medar­
marna är våra enda intressenter, att        sortimentet.                                betare samtidigt som vi gör neddrag­
ägarnytta och medlemsnytta är ett. En                                                   ningar för att nå rätt kostnadsnivå. Det
nackdel kan vara att styrningen blir trö­   Kan ni tänka er att helt välja bort         handlar om att gasa och bromsa och
gare med en spridd ägarbild.                varor som inte är miljöanpassade eller      fortsätta på den inslagna vägen som gav
                                            hälsosamma ur ert sortiment?                oss trendbrottet 2008.
Hushållen slänger mycket mat, men           Det skulle innebära att vi väljer bort
butikerna slänger också mycket mat.         kunder som vill ha dessa varor och det
Vad gör ni åt resursslöseriet?              tror jag inte är en bra lösning. Däremot
Svinnet är en viktig fråga som vi måste     skulle vi kunna försöka påverka lagstift­
sätta ännu mer fokus på. Vi arbetar         ningen på olika sätt. Vi arbetar också
exempelvis med ett automatiskt order­       med att göra det lättare för kunderna att
system som är ett prognosverktyg för        välja hälsosamma och miljövänliga


                                                                                                                                    5
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Ekonomi




    Coop – en del av KF
    Coop Sverige driver dagligvaruhan-                   2008 vände resultatet                         Samtidigt sker stora investeringar i
    del och svarar tillsammans med de                    Coop Sverige­koncernen har under              butiksdriften. Under 2008 har 835 mil­
    detaljhandelsdrivande föreningarna                   2008 lyckats vända en förlust till vinst      joner kronor investerats i butiker och
    för 21,4 procent av den svenska                      och nå ett rörelseresultat på 153 miljo­      stormarknader. 18 nya butiker och stor­
    dagligvarumarknaden. Cilab ansva-                    ner kronor, det bästa resultatet på tio år.   marknader öppnats och ett femtiotal
    rar för inköp till Coop Sverige och                  Arbetet för långsiktig lönsamhet går          befintliga enheter har genomgått omfat­
    de detaljhandelsdrivande förening-                   vidare. Coop har satt som mål att öka         tande renoveringar. Satsningen på ny­
    arna. Coop Sverige är ett helägt                     marknadsandelarna och uppnå 3 pro­            etablering och ombyggnad går vidare
    dotterbolag som svarar för runt                      cent rörelsemarginal.                         under 2009 och 2010.
    80 procent av verksamheten i                           Resultatet har kunnat förbättras tack          Coop satsar också på medarbetarna.
    KF-koncernen.                                        vare att Coop lyckats minska kostna­          Under 2008 investerades 100 miljoner
                                                         derna för personal och inköp.                 kronor i projekt för att förbättra ledar­
                                                           Effektiviseringen av verksamheten           skapet, sänka sjukfrånvaron samt i Jät­
                                                         fortsätter. För att öka takten i processen    telyftet med inspirations­ och informa­
                                                         har ett omfattande förbättringsprogram        tionsträffar som samlade all personal.
                                                         inletts. Programmet innebär både kost­
                                                         nadsneddragningar och offensiva sats­         Utveckling på marknaden
                                                         ningar. Kostnaderna ska minska med            Ökade råvarupriser skapade en kraftig
                                                         1 500 miljoner kronor till 2010. Bland        prisökning på matvaror under 2008.
                                                         annat kommer antalet medarbetare att          Men trots de generellt sett högre pri­
                                                         reduceras och under 2008 varslades            serna på mat var kunderna beredda att
                                                         1 000 personer om uppsägning. Genom           betala lite till för att få ekologiska varor.
                                                         neddragningar och en effektivare perso­       Coop Sveriges ekologiska försäljning
                                                         nalorganisation sparas 500 miljoner           ökade med hela 37 procent. Flera andra
                                                         kronor.                                       aktörer tog också fasta på den ökade
                                                                                                       efterfrågan och lanserade egna ekolo­
                                                                                                       giska varumärken.
                                                                                                          Under andra halvan av 2008 slog låg­
                                                                                                       konjunkturen till med full kraft. Den
        De sex ledande aktörerna i svensk                                                              gav marknaden en förskjutning mot låg­
        dagligvaruhandel 2008 (2007)
                                                                                                       pris. Vi ser nu tendenser till att kun­
        ICA                                                                                            derna handlar en annan mix av varor
        50% (−0,3)                         Kooperationen                                               och väljer billigare alternativ.
                                           21,4% (0,0)


                                           Netto
        Axfood                             1,9% (+0,4)
        16,1% (+0,2)
                                           Lidl
                       Bergendahl          2,8% (+0,2)
                       inkl Vi-butikerna
                       7,8% (−0,5)

6
”
Konsumentkooperationens
         verksamhetsidé
                                        Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta
                                 och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion
                                       bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.




Organisationsschema
                                                      MEDLEMMAR/ÄGARE
                                      (Drygt 3 miljoner medlemmar i 48 konsumentföreningar)




                                                   STÄMMA OCH STYRELSE




                                                   KOOPERATIVA FÖRBUNDET
                                                      KF-KONCERNEN




    Dagligvarugruppen                Fastigheter och Finans              Mediegruppen                Övriga bolag



     Coop Sverige                      KF Fastigheter                Norstedts Förlagsgrupp       Vår Gård Saltsjöbaden
     – Coop Konsum                     MedMera Bank                  Akademibokhandeln            KF Gymnasiet
     – Coop Nära                       KF Invest                     Bokus                        Läckeby Water Group
     – Coop Extra                      KF Sparkassa                  PAN Vision                   Löplabbet
     – Coop Forum                                                    Tidningen Vi                 KF Shared Services
     – Coop Bygg                                                                                  KF Revision
     Daglivs
     Mataffären.se
     Cilab




Coop Sverige-koncernen
Styrelse:                                                     Försäljning Coop Sverige AB
Ordförande Lars Idermark, Håkan Ahlqvist,                     Mkr                        2008    2007
Eivor Andersson, Johnny Capor, Knut Faremo,
                                                              Coop Supermarket         11 624   10 852
Mats Lundquist, Jan Sundling, Elisabeth Anders-
son (facklig representant), Frank Hjort (facklig              Coop Stormarknader       10 115   10 316
representant), Rose-Marie Johansson (facklig
representant), Lennart Wallkulle (facklig repre-
sentant)
Vd: Karl Wistrand
Rörelseresultat: 153 mkr (110 mkr)
Medelantal anställda: 7 318
Butiker och kedjor
    Det finns 767 Coop-butiker. Coop Sverige står för 377 av dessa. De övriga
    ägs och drivs av detaljhandelsdrivande föreningar. Coop-butikerna finns i
    fem kedjor:

    Coop Konsum
    Prisvärda varor, färskvaror av högsta kvalitet och dessutom Sveriges bredaste sortiment
    av ekologiska alternativ är en del av allt det som gör Coop Konsum till en sund affär.
    Dessutom bjuder vi alltid på matinspiration i form av nyckelhålsmärkta och närings­
    beräknade recept.
    401 butiker

    Coop Extra
    Coop Extra har som mål att vara ortens bästa matbutik. Här ska det vara enkelt och
    smidigt att handla ur ett mycket bra sortiment och till mycket bra priser.
    66 butiker

    Coop Nära
    Coop Nära innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med
    generösa öppettider och ett bra utbud.
    191 butiker

    Coop Forum
    Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som
    erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till
    större handelsplatser.                                                                    En plats för idéer och smarta affärer




    64 butiker

    Coop Bygg
    Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt
    trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser.
    45 butiker




8
3 miljoner medlemmar
Var tredje svensk är med                     Många medlemmar och kunder vänder
Konsumentkooperationen har över              sig till Coops kundkontakt med
3 miljoner medlemmar. Medlemmarna            frågor och synpunkter. Under 2008
får både ekonomiska fördelar och kan         mottog och besvarade Coops kundkon­
göra sina röster hörda för att påverka       takt 54 517 e­postmeddelanden och
verksamheten. Medlemmarna får poäng          telefonsamtal i frågor som berör hela
på sina inköp och poängen ger premie­        verksamheten. Ett aktuellt ämne som
checkar. Under 2008 betalades 450 mil­       engagerar många är tillståndet i havet.
joner kronor ut i premiecheckar. Utöver      För att svara på medlemmarnas oro
det får medlemmarna extra förmåner i         inledde Coop under sommaren en över­
butiker och stormarknader. Förening­         syn av fisksortimentet och arbetade
arna har också egna medlemsförmåner,         fram en strategi för ett levande hav.
till exempel erbjudanden om kultureve­
nemang, resor, seminarier och kurser.        Egna varumärken
                                             Coops egna varumärken ger medlem­           Tjäna på att vara medlem
Inflytande och påverkan                      mar och kunder ekonomiska fördelar.         Ett exempel: En familj som köper mat och
                                                                                         andra varor hos Coop för cirka 75 000 kr
Medlemmarna har på olika sätt möjlig­        De egna varorna utvecklas och köps in
                                                                                         på ett år får 15 premiecheckar. Om famil-
het att påverka Coops verksamhet. Äga­       av Coop Trading som ägs gemensamt av        jen storhandlar en gång i månaden (för
rinflytandet sker i demokratiska former      kooperationen i Sverige, Norge, Dan­        cirka 3 000 kr) med premiechecken kan
                                             mark och Finland. De stora volymerna        de spara runt 2 000 kr per år. Genom att
genom insyn och möjlighet att påverka
                                                                                         utnyttja medlemspriser och andra med-
föreningarnas verksamhet (gå på stäm­        ger lägre inköpspriser som kommer           lemsrabatter kan de spara ytterligare
mor, väljas till förtroendeuppdrag,          kunderna till del i form av lägre priser    2 000–4 000 kr per år. Har de dessutom
skriva motioner etc). Alla föreningar har    på varorna.                                 MedMera Visa som ger en poäng för varje
                                                                                         krona och gäller överallt där Visa accep-
i sin tur ägarinflytande i KF. Coops            Att utveckla egna varumärken och         teras kan de få ännu fler premiecheckar.
medlemspanel är ett modernt komple­          ställa egna krav är ett sätt att påverka    Genom att utnyttja premiecheckar hos
ment till ägarinflytandet via förening­      marknaden. För att samma vara ska           övriga partners, till exempel Expert eller
                                                                                         Coop Hotellpremie kan ytterligare tusen-
arna. Under året har fem medlemspane­        kunna säljas i alla fyra länder följer
                                                                                         lappar sparas.
ler genomförts på coop.se och fått           Coop lagstiftningen i det land som har
sammanlagt 45 000 svar. Panelerna har        de strängaste reglerna. Det har till
                                                                                         Egna varumärken inom
som syfte att ta reda på medlemmarnas        exempel lett till att Coop tidigt mins­
                                                                                         livsmedel
åsikter i vissa specifika frågor på temat:   kade den tillåtna halten av transfetter i
                                                                                         Coop Änglamark erbjuder ett brett
klimat, ekologi och rättvisemärkt samt       våra egna varor. Vi följde den danska       sortiment av ekologiska, rättvise-
sunda vanor. Medlemmarnas svar är ett        lagstiftningen som är strängare än den      märkta eller miljö- och allergian-
                                             svenska. Coop väljer nu att gå ännu         passade varor.
underlag för utvecklingen av sortiment,
butiker och koncept som ständigt pågår       längre och har som målsättning att alla     Varumärket Coop är produkter med
inom Coop.                                   varor som utvecklas ska ha någon fördel     hög kvalitet till ett bra pris.
   Påverkan sker också direkt i butiken,     när det gäller miljö och hälsa jämfört
                                                                                         X-tra är Coops lågprisvarumärke med
via butiksråd där medlemmarna för dia­       med motsvarande varor på marknaden.         bra produkter till ett riktigt lågt pris.
log om verksamheten med butikschefen.




                                                                                                                                      9
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med SNF




     Målet är att få kunderna att välja
     det hållbara alternativet
     Coop har länge strävat efter att             SNF Coop har ett starkt varumärke             Coop Vi har dragit igång en internut­
     vara en föregångare inom miljö­              och ett stort förtroendekapital inom          bildning för att öka kunskapen hos våra
     området. Men arbetet bjuder också            miljöområdet. Utmaningen är att inte          medarbetare så att de blir bättre guider
     på flera utmaningar. Svante                  slappna av utan att bibehålla tätpositio­     till det miljömärkta sortimentet. Vårt
     Axelsson, generalsekreterare för             nen även framåt.                              mål är att få kunderna att flytta handen
     Svenska Naturskyddsföreningen                                                              till de produkter som är bättre ur miljö­
     (SNF) och Coops miljöchef Mikael             Coop Förutsättningen för att vi ska           synpunkt. Kundens aktiva val är en
     Robertsson diskuterar.                       kunna fortsätta att utveckla det ekolo­       motor i vårt förändringsarbete.
                                                  giska och miljöanpassade sortimentet är
                                                  att konsumenterna fortsätter att köpa         SNF När det gäller torsken finns en
                                                  det. Klimatfrågan är en annan priorite­       kvot som är ok att äta, i teorin. Dess­
                                                  rad fråga och vi arbetar med att klimat­      värre går det inte att lita på att den torsk
                                                  anpassa transporter och butiker. Vår          som finns i butikerna kommer från de
                                                  vision är att bli helt oberoende av fossila   tillåtna kvoterna. Det behövs en Krav­
                                                  bränslen och att alla livsmedel vi säljer     eller MSC­certifiering för att garantera
                                                  ska vara producerade utan kemiska             spårbarheten så att kunderna kan känna
                                                  bekämpningsmedel och konstgödsel.             sig trygga.
                                                  Det är en resa, men vi har påbörjat den.
     Svante Axelsson        Mikael Robertsson
                                                                                                Coop Den torsk vi säljer i våra butiker
     Generalsekreterare     Miljöchef Coop
     Svenska Naturskydds-                         SNF Det kan kännas tabubelagt att             ska vara fullt spårbar. Vi kommer inte att
     föreningen (SNF)                             styra kunders värderingar och efterfrå­       acceptera torsk som fångats med botten­
                                                  gan. Men Coop kan fungera som en              trålning utan den ska vara fångad med
                                                  mötesplats där man får lära mer om var­       av oss godkända fångstmetoder och med
                                                  för man ska köpa Krav­märkta ägg och          fullständig kontroll. Om torsken har
                                                  varför vissa kemikalier är skadliga. Hur      börjat återhämta sig är det en positiv sig­
                                                  tänker ni där?                                nal och det är viktigt att vi gör rätt.




10
”
         Vi håller nere prisskillnaden
       mellan det ekologiska sortimentet
                och det övriga.




SNF En annan kontroversiell fråga är          Coop Vi jobbar redan med differentie­        SNF Många konsumenter ser mat som
den om miljömärkning av till exempel          ring eftersom vi använder kronpåslag i       en upplevelse, vilket skulle kunna tränga
jätteräkor och palmolja. Den miljö­           stället för procentuella påslag. Eftersom    undan resandet och bidra till ett mer
märkta produktionen påverkar mangro­          den ekologiska produktionen är dyrare        klimatsmart beteende. Är Coop rustat
veträsken och regnskogen även om              skulle dessa produkter missgynnas            för en mer mångfacetterad handel med
påverkan inte är lika stor som vid kon­       annars. Det kostar ju inte mer att trans­    lokala varumärken och smaker som ger
ventionell produktion. Det finns en fara      portera eller plocka upp ekologiska pro­     konsumenterna upplevelser hemma i
med att miljömärkningen upplevs som           dukter i butiken. På så vis håller vi nere   köket i stället för på Thailandsresan?
att det är fritt fram att konsumera de        prisskillnaden mellan det ekologiska
här produkterna.                              sortimentet och det övriga, vilket speg­     Coop Ja, vi vill bidra till att skapa
                                              lar våra värderingar.                        lokala arbetstillfällen och göra det möj­
Coop De miljömärkta alternativen är                                                        ligt för mindre producenter att sälja sina
ett steg i rätt riktning, även om produk­     SNF Vi har idag märkningarna Krav            varor i våra butiker. Vi ställer samma
tionen går att förbättra ytterligare. Jag     och EU­ekologiskt där Krav har krite­        höga krav på alla varor och har lokala
håller med om att den ekologiska              rier för hälsa, ekologi och djuromsorg       produktchefer som träffar lokala produ­
odlingen idag inte är perfekt i alla delar,   medan EU­ekologiskt endast har krav          center och ser till att de produkter som
men genom att ta in produkterna i vårt        inom ekologi. Kan Coop tänka sig att         köps in är spårbara och kvalitetssäk­
sortiment visar vi att det finns bättre       gynna Krav och till exempel bara ta in       rade.
och sämre alternativ.                         EU­ekologiska produkter där inte Krav
                                              har alternativ?
SNF Exponeringen av miljöanpassade
produkter är viktig men priset är avgö­       Coop I stället för att ställa de här två
rande för många konsumenter. Kan ni           goda märkningarna mot den konventio­
tänka er att differentiera marginaler så      nella produktionen finns en risk att de
att det blir billigare för konsumenterna      ställs mot varandra. Idag är alla våra
att göra rätt val?                            Änglamark­produkter godkända enligt
                                              Krav och som en betydande aktör kan
                                              vi använda ett känt varumärke som
                                              Änglamark för driva på i frågan.


                                                                                                                                        11
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö




     Coop – störst på ekologiskt
     I december 2008 antog Coop Sveri­                    Avfallet från verksamheten ska också             Analysen visar att det är produktionen
     ges styrelse ”Coops policy för en                    minskas och återvinningen av olika               av varorna, det vill säga jordbruket, som
     god affär” med mål och riktlinjer på                 material öka. Under 2009 startar arbe­           har den största påverkan på miljön.
     miljöområdet. Den ersätter den                       tet med att förverkliga den nya policyn.         Ekologisk odling och djuruppfödning
     policy som tidigare funnits inom                                                                      är mindre energikrävande genom att
     Coop Norden. Huvuddragen i Coops                     Produktionen påverkar miljön mest                ingen konstgödsel används. Den biolo­
     nya miljöpolicy är att: Coop ska                     Grunden för Coops miljöarbete finns i            giska mångfalden gynnas. Krav har
     minska klimat­ och miljöbelastningen                 den analys av butikernas totala miljöpå­         också regler om att djuren ska få utlopp
     dels av vår egen verksamhet, dels                    verkan som gjordes redan för fjorton år          för sitt naturliga beteende. Att ge kun­
     av de varor och tjänster vi säljer. Vi               sedan. Principerna i miljöanalysen ”Sila         derna möjlighet att välja ekologiskt ser
     ska främja en långsiktigt hållbar pro­               kamelerna” är fortfarande aktuella för           vi därför som vår viktigaste insats för
     duktion inom odling, djuruppfödning,                 Coops försäljning av livsmedel som står          klimatet och miljön och vi har idag
     fiske med mera. Vi ska även under­                   för runt 85 procent av omsättningen.             den svenska dagligvaruhandelns största
     lätta miljövänligare vanor hos våra                  Analysen stäms kontinuerligt av när nya          sortiment av ekologiska och miljö­
     kunder och beakta miljökonsekven­                    fakta tillkommer om produkter eller              märkta artiklar.
     ser vid alla beslut om investeringar.                produkters livscykel.




          Sila kamelerna
          En analys av butikernas miljöpåverkan. Analysen utgår från en ekologisk värderingsgrund.

          4 kameler – vår största och viktigaste miljöpåverkan
          • Jordbruket bidrar till övergödning, utarmning av biologisk mångfald, utsläpp av växthus­
            gaser och spridning av giftiga ämnen.
          • Energibalansen. Livsmedelshanteringen kräver tio gånger mer energi än vad livsmedlen
            faktiskt innehåller. Cirka 35–45 procent av den totala användningen av fossil energi i livs­
            medelsframställning går till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foder­
            produktion.
          • Förpackningarna. Framställningen av förpackningar är ofta energikrävande och har stor
            resursförbrukning. Därför ska uttjänta förpackningar samlas in.
          • Det organiska avfallet. Näringsämnen recirkuleras inte tillbaka till åkern utan förs ut i
            sjöar och hav med övergödning som följd.




12
Ny havsstrategi och översyn av fisksortimentet
Torsken har blivit en symbol för den pågående          5 procent av fisken som såldes på Coop 2007 var
utfiskningen av haven. I början av 2008 hörde          rödlistad, det vill säga den kom från utrotningsho­
många medlemmar och kunder av sig och ville att        tade bestånd eller var fiskad med metoder som är
Coop skulle sluta sälja torsk. Men frågan om fisket    skadliga för miljön. Coops mål är att ta bort all fisk
är komplex och det finns inga enkla svar. Coop har     från hotade bestånd ur sortimentet och därför har
därför valt att göra en analys av vilken påverkan      vi som ett första steg beslutat att sluta sälja ål.
hela vår försäljning av fisk och andra produkter       Sedan tidigare har Coop också som princip att
från havet har på miljön. I arbetet har miljöorgani­   endast sälja ekologiskt odlade tigerräkor och
sationer, forskare och myndigheter bidragit med        gynna producenter som valt en hållbar produktion.
sina kunskaper.
   Analysen av Coops försäljning har visat på en       Grön lista
mängd intressanta och omskakande fakta.                För att gynna de goda alternativen ställer vi krav
Under 2007 sålde Coop 16 000 ton fisk. Vid fisket      på kontrollerat fiske med full spårbarhet och håll­
följde 1 000 ton fisk med som bifångst och kasta­      bara fångstmetoder. Coop har med hjälp av exper­
des tillbaka i havet. Det mesta av fisken som kas­     ter på fiske och havsfrågor tagit fram ”Coops
tas tillbaka dör. Ytterligare 19 000 ton fisk togs     gröna fisklista”. Den är en sammanvägning av fisk­
upp som foder till den odlade fisk Coop säljer.        guider från WWF, Miljöstyrningsrådet, MCS (Marine
Dessutom påverkades 5 000 km2 bottenyta av trål­       Conservation Society) och Incofish. ”Coops gröna
ning. Den här bilden är inte på något sätt unik för    fisklista” bygger på principen att fisket ska vara
Coop utan visar hur fisket ser ut idag.                spårbart, fiskat med rätt redskap, på rätt bestånd
   Utifrån analysen har Coop antagit en ny strategi    samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godkända.
för ett levande hav. Strategin innebär att vi ska:        Coop uppmuntrar också leverantörerna att
                                                       utveckla en mer hållbar fiskodling. 2007 var ande­
                                                       len miljömärkt fisk 2 procent av Coops totala fisk­
    1. Ta vara på de goda alternativen                 försäljning. Målet är att andelen ska öka. Under
    2. Stoppa de dåliga                                2008 tog vi ytterligare ett steg i den riktningen och
                                                       lanserade Coop Änglamark kravmärkt torsk. Tor­
    3. Sprida kunskap                                  sken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina
    4. Bidra till att hejda indirekt påver­            och krok för att skona havsbotten. På förpack­
       kan från övergödning, klimatför­                ningen anges vilken båt som fiskat, i vilken fångst­
                                                       zon och vilket datum torsken är fiskad.
       ändring och miljögifter
                                                          2009 års Änglamarkspris har temat levande hav
                                                       och ska uppmuntra personer som bidrar till att
                                                       minska påverkan på världshaven och utveckla
                                                       odlingen av fisk och skaldjur.




                                                                                                                13
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö




     Mat och klimat                                 törerna ombetts berätta hur de arbetar                           Kraftigt ökad ekologisk försäljning
     Utsläpp av växthusgaser är ett miljöhot        med miljö och socialt ansvar samt redo­                          Coop har som mål att vara ledande
     som är avgörande för vår framtid.              visa sitt klimatarbete. Detta arbete kom­                        inom försäljningen av ekologiska och
     Många är oroade över klimatutveck­             mer att vidareutvecklas under 2009.                              miljömärkta varor. Coop har branschens
     lingen. I en av Coops medlemspaneler           Coop har sedan tidigare produkter från                           högsta andel ekologisk försäljning och
     ställde vi frågor till medlemmarna om          lokala ekologiska odlare i sortimentet.                          under 2008 ökade Coop Sveriges ekolo­
     klimatet. 70 procent av dem som sva­           Under 2008 utökades satsningen på                                giska försäljning med 37 procent mätt i
     rade sa sig vara oroade över utveck­           lokalproducerad mat i samarbete med                              kronor.
     lingen. Nästan alla tyckte det var vik­        LRF. De nya varorna börjar säljas i buti­                           Lågkonjunkturen ökar fokus på pris
     tigt att själva göra något som att             kerna under 2009.                                                vilket kan påverka den ekologiska för­
     sopsortera, äta upp mat och kasta min­            Att minska klimatpåverkan från den                            säljningen framöver. För Coop består
     dre rester. Många medlemmar tycker             egna verksamheten handlar framförallt                            utmaningen i att fortsätta erbjuda goda
     att producenter och butiker ska bidra          om att se över energianvändning och                              alternativ. Det som främst sätter gränser
     genom att satsa på miljövänligare trans­       transporter.                                                     för antalet nya ekologiska produkter är
     porter och förpackningar samt att spara           För att minska koldioxidutsläppen                             tillgången på råvaror. Fler aktörer inom
     energi.                                        från transporter inledde Coop i decem­                           detaljhandeln har det senaste året valt
                                                    ber 2008 ett samarbete med Green                                 att satsa mer på ekologiskt vilket ökar
     Fossilfri vision                               Cargo. Avsikten är att lägga över lång­                          efterfrågan på råvaror ytterligare.
     Coops mål är att minska verksamhetens          väga transporter från lastbil till tåg.                             I konkurrensen om råvaror har Coop
     utsläpp av koldioxid med minst 30 pro­            Vi vill även påverka konsumenter och                          nytta av de långvariga relationer vi har
     cent till 2020 jämfört med 2008. Visio­        samhälle och har under året tagit fram                           byggt upp med ekologiska producenter.
     nen är att på sikt bli helt fossilfria. Coop   en Mat och klimat­broschyr med infor­                            2008 ökade Coops ekologiska sortiment
     minskar klimatpåverkan från de varor vi        mation om hur man kan äta klimatvän­                             med 419 nya produkter. Vi kan nu
     säljer framförallt genom att öka andelen       ligt. Broschyren har delats ut gratis i                          erbjuda kunderna 1 736 ekologiska
     ekologisk försäljning. Som ett underlag        70 000 exemplar i butiker och även i                             alternativ. Vårt mål är att kunden alltid
     för det fortsatta samarbetet har leveran­      skolor.                                                          ska kunna flytta handen i hyllan och




                                                    Antal produkter med miljökod1) i Coops sortiment                                                           3 216 st
                                                    1)
                                                         Miljöanpassad vara, Krav, Bra miljöval, EU­blomman, Svanen, FSC, TCO­märkt och EU­ekologisk vara.

                                                                                                                            Coop Sverige                     Coop totalt

                                                    Ekologisk andel av totalförsäljning, %                                             6,2                          4,9

                                                    Försäljningsutveckling i kronor, %                                                37,1                           —




                                                    Reko kasse
                                                    För kunder som tar med sig en egen kasse har Coop
                                                    lanserat en tygkasse i ekologisk och rättvisemärkt
                                                    bomull. Kassen tillverkas av ett kooperativ i Indien.



14
välja ett ekologiskt eller miljömärkt                Coop Änglamark är ett nordiskt varu­
alternativ inom varje varugrupp.                     märke. Under några år har arbetet med
                                                     varumärket koncentrerats på en lansering
Coop Änglamark – ett hållbart                        av produkterna i Norge och Danmark.
varumärke                                            2008 tog produktutvecklingen för den                               ---------------------------
                                                                                                                                                               ------
Coop Änglamark är Coops eget miljö­                  svenska marknaden åter igen fart och                               KVITTO
                                                                                                                        Ekoförsäljning Coop
varumärke. Sortimentet består av 224                 44 nya produkter intro­ducerades.                                                       totalt år 2008:
                                                                                                                        54 362 ton ekolivsmed
                                                                                                                                              el
produkter. Varorna finns inom tre kate­                 2008 gjorde varumärksesbyrån Differ
                                                                                                                    ---------------------------
gorier:                                              en undersökning bland svenska konsu­                                                                  ------
                                                                                                                     SÅ HÄR MÅNGA DJU
  Ekologi: Produkter märkta med både                 menter. När konsumenterna spontant                                               R LEVER EKOLOGISK
                                                                                                                     Fåglar:                            T
                                                                                                                                            210 000 st
Krav och EUs ekologiska märkning.                    fick ange det grönaste varumärket vann                          Kor:
                                                                                                                                              8 200 st
  Miljö: Miljö­ och allergianpassade                 Änglamark.                                                      Lamm:
                                                                                                                                              1 200 st
                                                                                                                     Grisar:
produkter för användning inom tvätt                                                                                                          10 000 st
och rengöring. Dessa produkter är                    Änglamarkspriset med tema mat                                  MINSKAD ANVÄNDN
                                                                                                                                    ING AV
märkta med Svanen/Bra miljöval samt,                 och klimat                                                     BEKÄMPNINGSMEDE
                                                                                                                                     L                33 ton
där så är möjligt Astma­ och Allergiför­             Sedan sju år tillbaka delas Änglamarks­
                                                                                                                    MINSKAD ANVÄNDN
                                                                                                                                    ING AV
bundets symbol.                                      priset ut i syfte att ge välförtjänt upp­                      HANDELSGÖDSEL
                                                                                                                                                   2 500 ton
  Sensibel: Miljö­ och allergianpassade              märksamhet och uppmuntran till perso­
hygienprodukter märkta med Svanen/                   ner som gör insatser för miljön. Priset
Bra miljöval och Astma­ och Allergiför­              instiftades av Coop tillsammans med
bundets symbol.




      Ekologisk försäljning, ton


       60 000


       50 000


       40 000


       30 000


       20 000


       10 000


             0
                  84   85   86   87   88   89   90   91   92   93   94   95     96   97   98   99   00   01   02   03    04   05   06   07   08
                                                                                                     DDF = 6 200 ton (2007) och 9 000 ton (2008)


      Diagrammet visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning            För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 47
      sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom                procent av de Coop­butiker som inte ägs av Coop Sverige,
      under 2004–2006. Tappet de åren beror på att våra leverantö­            utan drivs direkt av detaljhandelsdrivande föreningar, så kal­
      rer då inte längre bakade ekologiskt bröd. Samma år blev                lade DDF. För 2008 redovisas försäljningen för 68 procent
      också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt.                DDF­butikerna.



                                                                                                                                                                    15
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö




     Hans Alfredson, Märta­Stina Daniels­              viktigt att produktmärkningen är till­             odling slipper den energikrävande fram­
     son och Sven­Bertil Taube, för att upp­           förlitlig. Märkningarna längre ner på              ställningen av konstgödsel.
     muntra och lyfta fram goda initiativ              sidan vill vi lyfta fram som trovärdiga
     inom miljö och ekologi.                           tredjepartsmärkningar.                             Gröna hyllkantsetiketter
        Änglamarkspriset 2008 delades ut till             Märkningarna hjälper kunderna att               I Coops medlemspaneler har många
     personer som enskilt eller inom en orga­          göra ett aktivt val. Ibland upplever kun­          medlemmar svarat att de vill att det ska
     nisation eller ett företag gjort en bety­         derna att det är svårt att veta vad de             bli enklare att hitta miljömärkta och
     delsefull miljöinsats inom matområdet             olika märkningarna står för och vilka              ekologiska varor i butikerna. Därför
     som också gynnar en för vårt globala              märkningar man bör prioritera. Vi                  markerar vi dessa varor med gröna hyll­
     klimat bättre produktion.                         tycker att kunden ska välja god och mil­           kantsetiketter.
        De fyra vinnarna var:                          jömässigt bra mat. Gärna ekologisk och
     • Christel Cederberg, forskare                    allra helst Kravmärkt som innebär att              Alla butiker Kravmärkta
     • Sven-Erik Johansson, lantbrukare                högre krav ställts när det gäller djurhåll­        Samtliga Coop­butiker har blivit Krav­
     • Åke Persson, Borlänge kommun                    ning. Om maten kommer från fattigare               certifierade. För certifieringen krävs att
     • Johan Ununger, vd Saltå Kvarn                   delar av världen bör den även vara Rätt­           butikerna har ett brett sortiment av
     Christel Cederberg fick Änglamarks­               visemärkt.                                         Kravmärkta produkter och att persona­
     prisets stipendium på 100 000 kronor.                Det finns önskemål om en klimat­                len har goda kunskaper om Krav och
                                                       märkning av mat. En sådan märkning                 ekologisk produktion.
     Hjälp att välja                                   är mycket svår att göra på ett bra sätt.
     För en hållbar utveckling måste det fin­          Coop ser helst en märkning där produ­              Tre extra gröna butiker
     nas möjligheter att göra aktiva val i sin         centerna på förpackningen talar om hur             Under året öppnade Sveriges grönaste
     konsumtion. Kunderna ska enkelt,                  de bidragit till att minska använd­                stormarknad: Coop Forum Häggvik i
     genom att flytta handen i hyllan, kunna           ningen av fossila bränslen i sin produk­           Stockholm. Här finns Sveriges största
     välja en vara som är producerad på ett            tion. I väntan på en bra klimatmärk­               ekologiska och miljömärkta sortiment
     rättvist sätt, som är bättre för den egna         ning rekommenderar vi kunderna att                 och varorna exponeras så att det ska
     hälsan eller bättre för miljön. Då är det         handla ekologiskt då man i ekologisk               vara enklare att hitta det ekologiska




        Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter                     Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits
        vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i                        fram i samarbete med handeln för att underlätta för
        EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland                          konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är
        annat att minst 95 procent av varans ingredienser är                        det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som
        ekologiskt producerade.                                                     märks till exempel hushållskemikalier.

        KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna                       FSC (Forest Stewardship Council). Är en miljöcertifiering
        omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de                    av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogs­
        baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär, främst inom                      bruk.
        djurhållningen.
                                                                                    MSC (Marine Stewardship Council). Ett miljömärke för
        EU­blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärk­                          fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med
        ning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska                         godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske.
        Svanen.
                                                                                    Rättvisemärkt/Fairtrade. Produktmärkning som bidrar
        Svanen. Officiellt nordiskt miljömärke. Används på                          till förbättrade arbets­ och levnadsvillkor för odlare och
        kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera.                           anställda i utvecklingsländer.




16
Coop HR 08
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö




                                                      alternativet. Coop Forum Häggvik har          och minska antalet mellanled.
                                                      tre miljömästare som har utbildats               Varje vecka lyfter Coop fram en eko­
                                                      under ett år och all övrig personal har       vara i direktreklam och kampanjmate­
                                                      fått en grundkurs i ekologi­ och miljö­       rial. Det finns också återkommande
                                                      frågor. Erfarenhet från miljöarbetet i        temaveckor om ekologi i butikerna.
                                                      Coop Forum Häggvik kommer att
                                                      användas i hela kedjan.                       Varukrav styr inköpen
                                                         I Göteborg har Coop Konsum Ave­            Coops strategi är att erbjuda och gynna
         Symboler visar vägen                         nyn byggts om och öppnat en ekobutik          hållbara alternativ och göra det möjligt
         Coops treklöver är en signal som ska         med ett ekocafé. Sortimentet i ekobuti­       för konsumenterna att göra goda val i
         tala om för våra kunder hur de kan
         handla ekologiskt. I alla våra recept mar­
                                                      ken består av cirka 300 ekologiska            butiken. Men konsumenterna ska också
         keras de ingredienser som finns som          artiklar. Maten som lagas i butiken och       kunna lita på att samtliga varor från
         ekologiska alternativ med en treklöver.      caféet är så långt det går tillagad av eko­   Coop har en hög lägsta nivå. Därför
         På kassakvittot är de ekologiska varorna
                                                      logiska råvaror. Butiken har väckt stor       regleras inköpen av varukrav gällande
         utmärkta med samma treklöver. Där
         visas också hur stor del av summan som       uppmärksamhet och belönats med det            etik, miljö och kvalitet. Vi tillämpar
         är ekologisk och miljömärkt.                 Stora Dagligvarupriset som instiftats av      försiktighetsprincipen och väljer av mil­
                                                      tidningen Fri Köpenskap och Movement.         jöskäl till exempel bort förpackningar
                                                         Även Coop Konsum Zinkensdamm i             som innehåller PVC. Vi väljer också
                                                      Stockholm har byggts om under året            bort genmodifierade produkter, Klorin
                                                      och fått ett ökat fokus på ekologi med        och vitt kalvkött. När det är marknads­
                                                      ett stort säljtorg för ekologiska varor i     mässigt möjligt lägger vi ribban högre
                                                      säsong och ett stort nytt ekologiskt          och erbjuder bara hållbara alternativ.
                                                      sortiment.                                    Coop har till exempel beslutat att alla
                                                                                                    trädgårdsmöbler ska vara tillverkade av
                                                      Pris och marknadsföring                       FSC­märkt trä. Utifrån säsong och till­
                                                      Priset är en viktig fråga när konsumen­       gång tar vi bort de konventionella alter­
                                                      terna väljer varor. Produktionsmeto­          nativen och säljer bara ekologiska tor­
                                                      derna gör ekologiska produkter dyrare         kade gula ärtor, ekologiska färska
                                                      än konventionella. De ekologiska              rödbetor samt på Coop Nära och Coop
                                                      varorna är därmed dyrare i inköp och          Konsum bara ekologiska bananer.
         Skönhet kommer inifrån                       missgynnas av marginalpåslag i procent.
         Coops reklamkampanj för frukt och grön­      Därför har Coop som princip att, istäl­       Energi
         saker har av svenska folket utsetts till     let för att lägga på en viss procent på de    En stor miljöpåverkan från Coops verk­
         Sveriges bästa reklam i en underökning
                                                      ekologiska varorna, göra samma påslag i       samhet kommer från energianvändning
         som gjordes av Dagens Media och
         YouGoy Zapera.                               antal kronor och ören som på motsva­          i butiker, lager och kontor. Främst från
                                                      rande konventionella produkter.               uppvärmning, kylning och belysning.
                                                         Ett annat sätt att få ner priserna på      KF har som mål att minska utsläppet av
                                                      varorna är att effektivisera hanteringen      koldioxid per kvadratmeter från elektri­




         Antal Krav-märkta butiker,
         Coop totalt
                              2007          2008

                               262           722



18
Coop HR 08
De nya frysdiskarna som
installeras är utrustade med
lock vilket spar mycket energi.
citet och uppvärmning med minst 10          Effektiv energijakt                          Utsläpp av växthusgaser
procent till 2010 jämfört med 2008.         En ”Energijakt” har genomförts med           Coop Sverige          Ton CO2   Andel, %

Coop har stora möjligheter att bidra till   syfte att höja kompetensen och skapa         Godstransporter       23 739       29,8
att detta mål uppfylls genom energi­        engagemang kring energieffektivise­          Tjänsteresor           1 900        2,4
effektiviseringar i vardagen.               ringar hos samtliga medarbetare. Med­        Elförbrukning         35 500       44,6
                                                                                         Köldmedia             18 532       23,3
   Under 2008 fick Coop och KF Fast­        arbetarna i butiker och stormarknader
                                                                                         Totalt                79 671       100
igheter i uppdrag att ta fram ett förslag   har utbildats i energibesparing gällande
till strategi för minskad energiförbruk­    bland annat kyldiskar, frysrum och
ning och klimatpåverkan från Coops          uppvärmning. På servicekontoret Coop         Energianvändning
butiker. Förslaget kommer att ligga till    Center har man minskat energikonsum­         Coop Sverige              kWh   kWh/m2
grund för de kommande årens arbete          tionen genom att exempelvis släcka lam­      Butik             321 728 339      357
inom området.                               por och stänga av datorer. Detta har         Lager              32 065 401       125
                                            inneburit energibesparingar på 12 pro­       Totalt            353 793 740      305
Byggnader med låg                           cent. I kombination med att göra en
energiförbrukning                           insats för miljön, har ”Energijakten”
Belysning samt kyl och frys står för        drivit fram tydliga symbolhandlingar,
75 procent av energikonsumtionen i          engagerat medarbetare samt visat på
butikerna. På Coop Forum Marieberg i        enkla praktiska lösningar som alla kan
Örebro har taket försetts med ett dags­     bidra till. Sammanlagt har runt 3 600
ljusinsläpp som ska spara 40 procent av     medarbetare utbildats i energibespar­
belysningsenergin. Ljusinsläppet mins­      ingsaktiviteter.
kar även kylbehovet sommartid tack             Energieffektiviseringar har stor poten­
vare minskad värme från belysningen.        tial i kombination med att de skapar
   Kyl­ och fryselementen i butikerna är    engagemang och leder till snabba och
en viktig del i energieffektivisering.      konkreta resultat. Det finns mycket att
Coop Konsum har under året investerat       göra inom detta område inom de
i nya kylar och frysar, samt i kylgardi­    närmsta åren, inte minst när det gäller
ner som används för frysarna nattetid.      kylar och frysar. De står för en stor del
   Coop Extra i Västerås är en av daglig­   av energiförbrukningen och i äldre
varuhandelns mest energieffektiva bygg­     modeller används kraftiga växthusgaser
nader och är i princip helt självförsör­    som kylmedia. Under 2008 påbörjades
jande på värme. Enligt Boverkets            en inventering som kommer att fortsätta
byggregler får förbrukningen i en bygg­     under 2009, för att tydligare prioritera
nad avsedd för livsmedelshandel vara        effektivisering samt planlägga en konti­
max 115 kWh/m 2 och år. EUs Green           nuerlig utfasning av äldre kylar och
Building­certifikat ligger på 75 kWh/m2     frysar.
och år. I Coop Extra i Västerås har för­
brukningen minskat till 46 kWh/m 2
per år, vilket ger en besparing på cirka
150 000 kronor om året.




                                                                                                                                    21
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö




 Avfall, ton                                            Transporter                                  inblandning av rapsmetylester. Coop
 Coop Sverige                                           KFs mål är att utsläppet av koldioxid        byter kontinuerligt ut lastbilar och
 Återvunnet                                34 790       från transporter i förhållande till ekono­   investerar i större bilar som rymmer mer
 Använt för uppvärmning                     6 313       misk omsättning ska minska med minst         varor, har renare motorer och lägre
                                                        10 procent 2010 jämfört med 2008.            bränsleförbrukning. Under 2008 inves­
 Biologisk behandling                       5 628
                                                           Coop bidrar till att uppfylla detta       terade Coop i 14 nya lastbilar av senaste
 Farligt avfall                               77*
                                                        mål genom flytta över fler transporter av    tekniken och 11 släp.
 Deponerat avfall                             70*
                                                        varor till järnväg samt genom att               De lastbilstransporter som köps in
 Totalt                                    46 878       minska utsläppen från lastbilstranspor­      regleras av också miljökrav. Coops leve­
 *Endast från terminalerna. Siffror från                terna.                                       rantörer förbinder sig exempelvis att
  butikerna saknas.
                                                                                                     endast använda diesel av miljöklass 1,
                                                        Varutransporter till terminalen              samt att inte använda däck som inne­
                                                        läggs på järnväg                             håller HA(högaromatiska)­oljor. Det
 Tjänsteresor fördelade på transportsätt
                                                        Coop har fattat beslut om att flytta en      ställs även krav på effektivisering av
 Tjänsteresor     Coop Sverige,   CO2 ­ekvivalenter
 2008                       km                 (ton)    stor del av varutransporterna från lastbil   bränsleförbrukning samt säkerhet.
 Bil                4 986 439                  997      till järnväg. Framförallt transporter som
 Tåg                  930 010                       0   går inom Sverige från leverantörerna till    Återvinning och avfall
 Flyg               5 157 576                  903      Coops terminaler. Under 2009 börjar          Coops mål är att minska avfallet från
 Totalt           11 074 025                 1 900      Coop­tåg som kör lastbilstrailers rulla      verksamheten och öka återvinningen av
                                                        på sträckorna Helsingborg – Stockholm        olika material.
                                                        – Umeå. Resultatet blir 120 färre lastbi­       Avfallet från butiker och terminaler
                                                        lar på vägen varje arbetsdag vilket mins­    består dels i förpackningsmaterial och
                                                        kar utsläppet av koldioxid med cirka         dels i varor som inte blir sålda. Coop ut­
                                                        8 000 ton per år.                            nyttjar försäljningsstatistik för att göra
                                                                                                     bättre beställningar och därigenom
                                                        Sparsammare körning                          minska andelen varor som slängs.
                                                        Från terminalerna till butikerna körs        Färskvaror som närmar sig sista för­
                                                        varorna med lastbil. För att minska          brukningsdag prissänks också som en
                                                        utsläppen från dessa transporter har         sista åtgärd för att inte behöva kastas.
                                                        Coops egna chaufförer utbildats i spar­      I visa fall skänks till exempel kläder till
                                                        samt körsätt. Det har resulterat i en        biståndsorganisationer. I samband med
                                                        minskad bränsleförbrukning med 9 pro­        att klädsortimentet på stormarknaderna
                                                        cent. Engagemanget för att köra energi­      förändrades fick Röda korsets katastrof­
                                                        effektivt ökas genom att chaufförerna får    förråd i Halmstad ta emot en stor sänd­
                                                        del av den ekonomiska besparing som          ning kläder och skor från Coop Forum.
                                                        den minskade bränsleförbrukningen            Inköpsvärdet för varorna var cirka
                                                        resulterar i. Samtliga Coops lastbilar       1 miljon kronor.
                                                        tankas med APC diesel med 5 procents            Även reklamen ses över och ett arbete
                                                                                                     pågår för att minska utskicken av
                                                                                                     direktreklam till hushållen.




22
Förpackningar sorteras                            som annars skulle gå tomma tillbaka            lingsstation för bland annat elektronik­
Avfall och förpackningsmaterial sorteras          från butikerna. Pallar av trä tas till vara    avfall, batterier och glödlampor testats
i fraktionerna: wellpapp, hård/mjuk­              som bränsle och värmer upp Coops ter­          under 2008. Försöket har visat mycket
plast, papper, träbränsle, övrigt bränn­          minal i Bro.                                   gott resultat och fått stor uppskattning
bart, organiskt avfall och farligt avfall.           I ett antal av Coop Konsums butiker         från kunderna, och Kretsloppskontoret
Det organiska avfallet går till biologisk         i Stockholm har ett nytt sätt att hantera      kommer nu att utöka denna typ av
behandling. Coop är sedan cirka 30 år             sopor genom användning av kärlpress            insamlingsstationer på fler ställen.
tillbaka en av de största leverantörerna          för blötsopor införts. Detta sparar trans­     Totalt samlade man in 4,5 ton farligt
av returwellpapp till pappersbruken.              porter och minskar kostnaderna.                avfall under första året.
Under de senare åren har mängderna                   I samarbete med Kretsloppskontoret i
minskat på grund av en ökad använd­               Göteborg har besökare på Coop Forum
ning av Sverigebacken, en butiksför­              i Backa, Bäckebol och Sisjön samt Coop
packning som återanvänds. Returmate­              Konsum Avenyn erbjudits möjligheten
rial, pallar, rullburar och plastbackar           att lämna in så kallat farligt avfall direkt
hämtas av ordinarie varutransporter               i butik. I butikerna har en särskild insam­




Flaskor blir vagnar

Det är av stor vikt att hitta användningsområ­
den för återvunnet material. Coop har tagit
fram kundvagnar gjorda av återvunna pet­flas­
kor som introducerats i flera butiker och stor­
marknader. 250 pet­flaskor går det åt för att
tillverka en kundvagn.

Coop har också lanserat en miljökasse. Målet
är att den på sikt helt ska ersätta de konven­
tionella plastkassarna. Kassen tillverkas av 60
procent plast och 40 procent majsstärkelse
vilket minskar användningen av olja. Inled­
ningsvis fanns det kvalitetsproblem med vissa
av kassarna som gjorde att de lätt gick sön­
der. Efter en kvalitetsförbättring är kassarna
starkare även om de inte helt kan jämföras
med konventionella plastkassar.




                                                                                                                                            23
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med FTC




     Coop vill påverka leverantörerna
     och förbättra sortimentet
     Coop har en lång tradition av enga­           FTC Coop har varit en föregångare när         FTC Vi gjorde en undersökning 2004
     gemang på det sociala området,                det gäller utvecklingen av det ekolo­         om leksaker där vi besökte nio fabriker i
     inte minst genom Vi­skogen och                giska och Rättvisemärkta sortimentet.         Kina. Av de svenska importörerna hade
     Kooperation Utan Gränser. Många               En utmaning jag ser att Coop har är att       Coop bäst rutiner för kontroller och det
     av medlemmarna tycker att frå­                säkra goda förhållanden hos era leveran­      gick snabbt att få information från
     gorna är viktiga. Henrik Lindholm,            törer när det gäller det övriga sortimen­     inköpsorganisationen. Men vid inter­
     verksamhetsansvarig på Fair Trade             tet som utgör 95 procent. Det är här          vjuerna kom det fram att åtta av de nio
     Center och Per Rosengren, kvali­              man kan göra störst skillnad i det långa      fabrikerna bröt mot kinesisk lag och
     tetschef på Coop, diskuterar utma­            loppet.                                       systematiskt fuskade vid revisionerna
     ningar för Coop och aktuella frågor                                                         framför allt när det gäller arbetstider
     inom området.                                 Coop Vi får mycket uppskattning för           och övertidsersättning. Hur har ni
                                                   vårt arbete med det miljömärkta och           utvecklat ert arbetssätt mot leverantö­
                                                   Rättvisemärkta sortimentet. Men vi gör        rerna?
                                                   kontinuerliga förbättringar inom det
                                                   breda sortimentet och det är en utma­         Coop Våra inköp sker genom Inter­
                                                   ning för oss att få våra kunder att upp­      coop som finns på plats i regionen och
                                                   märksamma dessa. Vi ser också en stor         vi kan se en positiv trend när det gäller
                                                   potential i att ytterligare integrera arbe­   antalet revisioner och utvecklingen hos
                                                   tet med sociala frågor med affärsverk­        våra leverantörer. Som delägare i Inter­
                                                   samheten.                                     coop vill vi också veta att de sköter frå­
     Henrik Lindholm        Per Rosengren                                                        gorna och gör ett bra jobb. Därför har
     Verksamhetsansvarig    Kvalitetschef Coop
                                                                                                 vi gjort en tredjepartsrevision av Inter­
     Fair Trade Center
                                                                                                 coops ledningssystem inom området
                                                                                                 som föll väl ut.

     Fair Trade Center är en ideell förening som
     bevakar svenska företags handel med utveck­
     lingsländer.




24
”
      Vi vill att våra inköpare drabbas av verkligheten genom
           att själva besöka leverantörerna i riskländerna.




FTC Inom många företag kan vi se att         FTC För ett år sedan gjorde vi en            FTC Det märktes tydligt när Coop sat­
det finns en brist på kommunikation          undersökning hos producenter av kon­         sade inom det rättvisemärkta sortimen­
mellan dem som arbetar med etiska frå­       serverad tonfisk i Thailand. Vid vissa       tet. Vi fick tillgång till produkter som
gor och inköpare. Hur arbetar ni för att     fabriker fick vi starka tecken om miss­      inte fanns tidigare på marknaden. Men
integrera områdena så att det finns inci­    förhållanden, såsom olaglig övertid,         vad händer inom frukt? Det pågår en
tament för att koppla etikarbetet tydli­     lönediskriminering mellan burmeser           diskussion om att införa etiska krav
gare till inköpsarbetet?                     och thailändare och till och med fall av     inom Global Gap* som certifierar näs­
                                             misshandel. Efter kraftfull uppföljning      tan all frukt på marknaden. Är Coop
Coop Det tar tid att få både inköpare        kunde fabriken visa tydliga förbätt­         pådrivande inom det arbetet?
och organisation att värdera andra para­     ringar, men problemen har kommit till­
metrar än pengar i inköpsarbetet. Inkö­      baka. Hur kan ni försäkra er om att era      Coop Vi har varit med och utvecklat
parens roll är att förhandla om priset,      inköpare har den lokalkännedom som           kriterierna inom Global Gap och har
men med policydokument vill vi addera        krävs för att upptäcka sådana problem?       ambitionen att fortsätta vara med och
andra värden och kriterier. Vi vill också                                                 påverka. 95 procent av den frukt vi säl­
att våra inköpare drabbas av verklighe­      Coop Intercoop har lokalkontor på de         jer är Global Gap­certifierad och infö­
ten genom att själva besöka leverantörer     flesta av våra marknader i regionen och      randet av etiska kriterier kan göra stor
i riskländerna och ser vilka villkor arbe­   många av de anställda är infödda och         skillnad. Vår största leverantör, Ever­
tarna har.                                   kan förstå kulturen. Vi har aktivt rekry­    fresh, är väldigt duktiga på produktsä­
                                             terat personer från dessa länder. Vi arbe­   kerhet och de har också börjat engagera
                                             tar också kontinuerligt med att sätta        sig mer inom det sociala området.
                                             frågorna på agendan, med att utbilda
                                             och informera våra inköpare och med
                                             att utveckla vår systematik. Vi tar också
                                             extern hjälp när det gäller att granska
                                             oss själva när det gäller hur våra system,
                                             utbildningar och introduktionsprogram        * Global Gap är ett globalt samarbete för
                                                                                            kvalitetssäkring av frukt och grönt.
                                             ser ut.




                                                                                                                                      25
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar




     Coop – med omtanke om människor
     All Coops verksamhet utgår från               Produktkvalitet                              Points) arbetssätt för att ta reda på,
     och stödjer FNs deklaration om                På Coops egna matvaror och en lång           bedöma och kontrollera alla faror och
     mänskliga rättigheter. Vi arbetar             rad andra varor inom våra egna varu-         hot mot livsmedelssäkerheten. Coop har
     kontinuerligt med att säkerställa             märken står det ”kvalitetssäkrat av          etablerat ett ledningssystem för kontroll
     och förbättra villkoren i vår egen            Coop”. Det betyder att vi har ställt sär-    och redlighet. Systemet ger riktlinjer för
     verksamhet och i hela vår leveran-            skilda varu- och kvalitetskrav på pro-       egenkontrollen i butik, på terminal och
     törskedja. Coop strävar efter att             dukterna och garanterar att de uppfylls.     kontor.
     skapa långsiktiga relationer med              Vi har bedömt produkten, godkänt                Som en följd av den nya livsmedels-
     leverantörerna men samtidigt                  innehåll och sammansättning samt tes-        lagstiftningen har butikerna själva fått
     ställa krav. Det är en viktig strategi        tat produkten genom bland annat              ansvar för sin egenkontroll. Personal
     för att driva på utvecklingen både            smaktest.                                    från samtliga butiker har därför utbil-
     när det gäller sociala frågor och                Leverantörer som producerar varan för     dats i egenkontroll. Butikerna har både
     miljöfrågor.                                  Coop ska också godkännas. Det innebär        som uppgift att genomföra förbättrings-
                                                   att vi värderar om leverantörens kvali-      åtgärder och kontrollera till exempel
                                                   tetsstyrningssystem säkerställer att både    temperaturer i kyldiskar. Data från
                                                   lagkrav och Coops särskilda varu- och        mätningarna matas in i ett webbaserat
                                                   kvalitetskrav när det gäller livsmedelssä-   system för uppföljning som övervakas
                                                   kerhet, kvalitet, miljö och etik uppfylls.   centralt. Under året har Coop förstärkt
                                                   Coops krav är ofta mer långtgående än        avdelningen för kvalitetskontroll med
                                                   vad lagstiftningen kräver till exempel       ytterligare en medarbetare och etablerat
                                                   när det gäller ingredienser och innehålls-   en intern arbetsgrupp för egenkontroll.
                                                   deklarationer.
                                                      Kontrollen av de egna varorna sker        Larmet går
                                                   genom stickprov på varor och inspek-         Coop har cirka 50 000 varor i sortimen-
                                                   tion av leverantören. Kontrollerna           tet. Under 2008 återkallades 75 av dessa
                                                   anpassas efter typ av produkt, leveran-      produkter från butikerna. 22 återkallel-
                                                   tör och om det är lagstiftade krav på        ser gällde varor inom Coops egna varu-
                                                   livsmedelssäkerhet eller Coops egna          märken. De vanligaste orsakerna till att
                                                   kvalitetskrav som undersöks.                 produkterna drogs tillbaka var felaktig
                                                                                                märkning av datum eller innehåll eller
                                                   Utvecklad egenkontroll                       att varorna inte levde upp till ställda
                                                   I arbetet med produktkvalitet följer         kvalitetskrav. När en vara återkallas går
                                                   Coop BRC (British Retail Consortium)         ett larm på Coops intranät. Genom att
                                                   Global standard – livsmedel, en interna-     butikerna kvitterar på intranätet när de
                                                   tionell standard för effektiv styrning av    tagit bort varorna från hyllan erhålls en
                                                   hygien och kvalitet i livsmedelsföretag.     god uppföljning av att åtgärderna
                                                   Coops egenkontroll bygger på HACCPs          genomförs överallt.
                                                   (Hazard Analysis and Critical Control


26
Kriterier för Rättvisemärkning av rosor

På grund av produktionsstrukturen inom snittblomsindustrin finns idag endast
kriterier för anställd arbetskraft, det vill säga plantage/farmer, och inte för
enskilda odlare. Kriterierna för rosor följer FLO:s (Fairtrade Labelling Organiza-
tions International) generella kriterier, men har även produktspecifika kriterier
som bland annat innehåller:
• Uttryckliga regler för kemikaliehantering, inklusive hälsofrämjande åtgärder
• Regler för långsiktiga handelsrelationer; volymer och blomstersort specifice-
  ras i ett handelskontrakt som sträcker sig över minst 6 månader
• Angivelser för kontraktspris; ett avtal mellan köpare och säljare som motsva-
  rar minimipriset när prisnivåerna inte regleras på världsmarknaden
• En premie på 12 procent av försäljningen som används till social och ekono-
  misk utveckling i lokalsamhället. På några av blomsterfarmerna i Kenya har
  premien bland annat använts till: byggnation av lokaler för vuxenutbildning,
  borrning av brunnshål för vattenförsörjning, inköp av utrustning till blomster-
  farmens daghem för de anställdas barn, inköp av böcker, bänkar och stolar till
  lokala skolor.


Källa: Rättvisemärkt




                                                                                     27
Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar




     Långsiktiga leverantörsrelationer                Många av Coops varor tillverkas i            ness Social Compliance Initiative), en
     Coop utvecklar långsiktiga och hållbara          Asien, framförallt i Kina. Mycket kraft      fristående tredjepartsorganisation som
     relationer med leverantörerna och bidrar         läggs på att säkra att produktionen upp-     samordnar kontroller av verksamheter i
     på så sätt till en etisk handel. Alla leve-      fyller Coops etiska och miljömässiga krav.   Fjärran Östern. Under 2008 började
     rantörer måste skriva under Coops upp-              Intercoop är en inköpsverksamhet i        BSCI successivt att ta över Intercoops
     förandekod. Uppförandekoden bygger               Fjärran Östern. Den ägs gemensamt av         egna kontroller av leverantörerna. Att
     på de riktlinjer som FN och ILO (Inter-          konsumentkooperationerna i de nord-          anlita externa internationella revisorer
     national Labour Organization) har tagit          iska länderna, Italien och Spanien.          som BSCI ger större kraft i kraven på
     fram. Den innehåller till exempel för-           Intercoop arbetar med att kontrollera        leverantörerna. Det är också ett sätt att
     bud mot barnarbete och kräver att                producenterna innan de kan bli leveran-      förenkla för leverantörerna som genom
     fabrikerna följer lokala lagar om mini-          törer till Coop. Det ger konsumenterna       att bli godkända av BSCI får tillgång
     milöner, övertid samt att arbetarna får          en säkerhet om att de varor de handlar       till en stor kundbas.
     lön enligt överenskommelse. Coop stäl-           hos Coop är producerade under anstän-           Coop har som strategi att inte lämna
     ler också krav på att leverantörerna ska         diga förhållanden och att grundläg-          leverantörer som inte omedelbart kan
     gå igenom uppförandekoden med sina               gande arbetstagarrättigheter uppfylls.       leva upp till våra krav. En leverantör
     leverantörer.                                    Intercoop är medlemmar i BSCI (Busi-         som vid en granskning inte uppfyller




     Rosodlare från Kenya på
     besök i butiken

     Zipporah jobbar på en plantage i Kenya där
     man odlar Rättvisemärkta rosor. Under året
     besökte hon och tre av hennes kolleger Coop
     Konsum i Kallhäll.
        I butiken mötte de kunder och medlemmar
     och berättade om hur Rättvisemärkt har för-
     bättrat deras och deras arbetskamraters liv
     och ekonomi. Tack vare att plantagen där de
     arbetar är Rättvisemärkt-certifierad får de
     bättre betalt.
        De har rätt att organisera sig fackligt och
     får 16 veckors föräldraledighet med full lön.
     Arbetsmiljön är bättre och de får också en
     premie för att utveckla samhället. Hur pre-
     mien ska användas beslutar de själva.




28
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08
Coop HR 08

Contenu connexe

En vedette (20)

Especificações técnicas
Especificações técnicasEspecificações técnicas
Especificações técnicas
 
Hidrosfera2 modificadode1 es odesm
Hidrosfera2 modificadode1 es odesmHidrosfera2 modificadode1 es odesm
Hidrosfera2 modificadode1 es odesm
 
Formato plano 1 grade. week n° 5 6
Formato plano 1 grade. week n° 5   6Formato plano 1 grade. week n° 5   6
Formato plano 1 grade. week n° 5 6
 
Youblisher.com 1243861-terra cia-edi_o_200
Youblisher.com 1243861-terra cia-edi_o_200Youblisher.com 1243861-terra cia-edi_o_200
Youblisher.com 1243861-terra cia-edi_o_200
 
Reflexos
ReflexosReflexos
Reflexos
 
Magisterio y eutanasia
Magisterio y eutanasiaMagisterio y eutanasia
Magisterio y eutanasia
 
Oque noslevaamaralguem
Oque noslevaamaralguemOque noslevaamaralguem
Oque noslevaamaralguem
 
Slides (2)
Slides (2)Slides (2)
Slides (2)
 
1º eso 2º trimestre
1º eso 2º trimestre1º eso 2º trimestre
1º eso 2º trimestre
 
Designbento
DesignbentoDesignbento
Designbento
 
Radio it!
Radio it!Radio it!
Radio it!
 
Presentaciónfinal
PresentaciónfinalPresentaciónfinal
Presentaciónfinal
 
Apa itu teknik Cross Process?
Apa itu teknik Cross Process?Apa itu teknik Cross Process?
Apa itu teknik Cross Process?
 
Francier cuento
Francier cuentoFrancier cuento
Francier cuento
 
Tabela Futsal 2014
Tabela Futsal 2014Tabela Futsal 2014
Tabela Futsal 2014
 
Convenção MSD
Convenção MSDConvenção MSD
Convenção MSD
 
Frutos e vegetais
Frutos e vegetaisFrutos e vegetais
Frutos e vegetais
 
Informações Gerais
Informações GeraisInformações Gerais
Informações Gerais
 
Primera parte Dialogo con la tierra
Primera parte Dialogo con la tierraPrimera parte Dialogo con la tierra
Primera parte Dialogo con la tierra
 
Pais
PaisPais
Pais
 

Similaire à Coop HR 08

Månadens forskare nov 2010 Victoria Olausson
Månadens forskare nov 2010 Victoria OlaussonMånadens forskare nov 2010 Victoria Olausson
Månadens forskare nov 2010 Victoria OlaussonSveriges Marknadsförbund
 
Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017Ålandsbanken
 
CSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Västsverige
 
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhetVenture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhetAndré Johansson
 
Hållbar tillväxt
Hållbar tillväxtHållbar tillväxt
Hållbar tillväxtKursbazaren
 
Vad är ECG- Economy for the common good
Vad är ECG- Economy for the common goodVad är ECG- Economy for the common good
Vad är ECG- Economy for the common goodEmma Petersson
 
HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)
HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)
HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)Textbyrån Beep
 
Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)
Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)
Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)PEOPLE PEOPLE
 
Ta ansvar
Ta ansvarTa ansvar
Ta ansvarUnionen
 
Grön industripolitik
Grön industripolitikGrön industripolitik
Grön industripolitikCenterpartiet
 
Din elmiljöutdelning
Din elmiljöutdelningDin elmiljöutdelning
Din elmiljöutdelningevolveu
 
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtGröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtCenterpartiet
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsverige
 
Hållbar verksamhetsutveckling
Hållbar verksamhetsutvecklingHållbar verksamhetsutveckling
Hållbar verksamhetsutvecklingMarie Bergwall
 
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Centerpartiet
 
Alt fin dymen
Alt fin dymenAlt fin dymen
Alt fin dymenFSU
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013Folksam
 

Similaire à Coop HR 08 (20)

Månadens forskare nov 2010 Victoria Olausson
Månadens forskare nov 2010 Victoria OlaussonMånadens forskare nov 2010 Victoria Olausson
Månadens forskare nov 2010 Victoria Olausson
 
Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017
 
CSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & BordersCSR Forum 2013: Change & Borders
CSR Forum 2013: Change & Borders
 
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhetVenture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
Venture Cup Sveriges utbildningsturné (S1E6) - Tillväxt och hållbarhet
 
Enterprise 2020 svenska
Enterprise 2020 svenskaEnterprise 2020 svenska
Enterprise 2020 svenska
 
Hållbar tillväxt
Hållbar tillväxtHållbar tillväxt
Hållbar tillväxt
 
Vad är ECG- Economy for the common good
Vad är ECG- Economy for the common goodVad är ECG- Economy for the common good
Vad är ECG- Economy for the common good
 
Hållbart ledarskap
Hållbart ledarskapHållbart ledarskap
Hållbart ledarskap
 
HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)
HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)
HSB Sodertorn Arsredovisning 2006 (Sve)
 
Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)
Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)
Berghs Design Management: Produktdesign i framkant (Swedish)
 
Ta ansvar
Ta ansvarTa ansvar
Ta ansvar
 
Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?
 
Grön industripolitik
Grön industripolitikGrön industripolitik
Grön industripolitik
 
Din elmiljöutdelning
Din elmiljöutdelningDin elmiljöutdelning
Din elmiljöutdelning
 
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtGröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
 
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
CSR Västsveriges ansvarsinitiativ miljöansvar (reviderad 2016)
 
Hållbar verksamhetsutveckling
Hållbar verksamhetsutvecklingHållbar verksamhetsutveckling
Hållbar verksamhetsutveckling
 
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
Maud Olofsson Tal Fortroenderadet 25 November 2009
 
Alt fin dymen
Alt fin dymenAlt fin dymen
Alt fin dymen
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
 

Plus de Coop

Coop Årsredovisning 2005
Coop Årsredovisning 2005 Coop Årsredovisning 2005
Coop Årsredovisning 2005 Coop
 
Coop Annual Report 2008
Coop Annual Report 2008 Coop Annual Report 2008
Coop Annual Report 2008 Coop
 
Coop Årsredovisning 2002
Coop Årsredovisning 2002Coop Årsredovisning 2002
Coop Årsredovisning 2002Coop
 
Coop Verksamhetsberättelse 2002
Coop Verksamhetsberättelse 2002 Coop Verksamhetsberättelse 2002
Coop Verksamhetsberättelse 2002 Coop
 
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003 Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003 Coop
 
Coop Verksamhetsberättelse 2008
Coop Verksamhetsberättelse 2008Coop Verksamhetsberättelse 2008
Coop Verksamhetsberättelse 2008Coop
 
Coop årsredovisning 2003
Coop årsredovisning 2003 Coop årsredovisning 2003
Coop årsredovisning 2003 Coop
 
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006Coop
 
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004Coop
 

Plus de Coop (9)

Coop Årsredovisning 2005
Coop Årsredovisning 2005 Coop Årsredovisning 2005
Coop Årsredovisning 2005
 
Coop Annual Report 2008
Coop Annual Report 2008 Coop Annual Report 2008
Coop Annual Report 2008
 
Coop Årsredovisning 2002
Coop Årsredovisning 2002Coop Årsredovisning 2002
Coop Årsredovisning 2002
 
Coop Verksamhetsberättelse 2002
Coop Verksamhetsberättelse 2002 Coop Verksamhetsberättelse 2002
Coop Verksamhetsberättelse 2002
 
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003 Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
 
Coop Verksamhetsberättelse 2008
Coop Verksamhetsberättelse 2008Coop Verksamhetsberättelse 2008
Coop Verksamhetsberättelse 2008
 
Coop årsredovisning 2003
Coop årsredovisning 2003 Coop årsredovisning 2003
Coop årsredovisning 2003
 
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2006
 
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004
Coop Årsredovisning och Verksamhetsberättelse 2004
 

Coop HR 08

  • 1. Hållbarhetsredovisning 2008 ”Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsum- tion bidra till en hållbar utveck- ling för människor och miljö.”
  • 2. Innehåll Det självklara valet 2 Ekonomi Samtal med vd 4 Coop – en del av KF 6 Butiker och kedjor 8 3 miljoner medlemmar 9 Miljö Samtal med SNF 10 Coop – störst på ekologiskt 12 Mat och klimat 14 Coop Änglamark 15 Hjälp att välja 16 Alla butiker Kravmärkta 16 Energi 18 Transporter 22 Återvinning och avfall 22 Socialt ansvar Samtal med FTC 24 Coop – med omtanke om människor 26 Produktkvalitet 26 Långsiktiga leverantörsrelationer 28 Hälsa och matglädje 30 Medarbetare 34 Samhällsansvar 38
  • 3. En god affär Coops butiker är inte som andra butiker. Konsumentkooperationen ägs av medlemmarna och det är medlemmarnas intresse som styr. För Coop är hållbarhetsfrågorna en del av verksamhetsidén och en del av den dagliga verksamheten. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella, sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé och våra värderingar i affärsverksamhet. Vår hållbara historia är lång. Vi har i över hundra år arbetat för att skapa ekonomisk nytta åt medlemmarna. I över femtio år har vi arbetat med bistånd och vi har drivit utvecklingen av ekologisk försäljning under tjugofem år. Coops mål Coop ska, som konsumentkooperativt företag, skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Därför arbetar vi aktivt för en långsiktigt hållbar konsumtion. Det innebär att vi värnar om människors och djurs hälsa och inte i onödan tär på naturens resurser. Vi har ett mångårigt arbete bakom oss som resulterat i Sveriges största sortiment av ekolo- giska och miljömärkta produkter. Uppföljning av resultat Coop blev åter ett helägt dotterbolag i KF-koncernen 2007. I samband med det tog KF-koncernen fram en ny plan för uppföljning och redovisning av hållbarhetsarbetet. Samtidigt antog KF också en hållbarhetspolicy och fast- ställde mål för hela koncernens hållbarhetsarbete. 2008 är det första året resultat rapporteras utifrån dessa. 2008 är också basåret som kommande åtgärder och förbättringar ska jämföras emot. I Coops hållbarhetsredovisning redovisas Coop Sveriges samt inköps- och logistikbolaget Cilabs resultat. I vissa fall inkluderas även de Coop-butiker som ägs och drivs direkt av konsumentföreningar (så kallade detaljhandels- drivande föreningar, DDF). Där det är möjligt redovisas en historik över utvecklingen de senaste åren.
  • 4. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I En god affär Det självklara valet Med KFs hållbarhetspolicy som utgångspunkt har Coop under 2008 antagit en ny policy för handel och leverantörsrelationer, miljö, hälsa och välbefinnande samt samhällsutveckling kallad ”Coops policy för en god affär”. Vår vision är att Coop ska vara det självklara valet för miljömedvetna, för kunder som bryr sig om hur varor och tjänster produceras och för kunder som eftersträvar sunda vanor. Vi vill vara bäst på marknaden när det gäller att bidra till en hållbar utveckling för människor och natur. Arbete pågår nu med att förverkliga den nya policyn i hela verksamheten. Varje år ska resultat utifrån målen i policyn rapporteras till Coop Sveriges styrelse. Våra värderingar Omtanke Vi är en levande kooperation och har en stark till­ Vi visar omtanke om människor, djur och miljö tro till den särart det medför att vara en medlems­ och arbetar för en hållbar samhällsutveckling. ägd verksamhet. Ärlighet Inflytande Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetar­ andra intressenter ska känna sig trygga i sin rela­ nas synpunkter och en aktiv dialog med omvärl­ tion med oss. den medverka till att forma verksamheten. Nytänkande Vi ska dra nytta av ny kunskap och teknik och driva utvecklingen. En aktiv dialog med omvärlden Coop är en lärande organisation som växer genom att lyssna och diskutera. Nedan presenteras våra viktigaste intressenter, som vi för en löpande dialog med för en hållbar utveckling Medlemmar och Myndigheter och Medarbetare Leverantörer Ideella kunder politiker organisationer Dialog Kundmötet i butik Löpande dialog Löpande dialog Löpande dialog Löpande dialog Coops medlemspanel Personalmöten Leverantörsbesök Butiks- och medlems- Medarbetar- Leverantörsträffar råd undersökningar Enkät Motioner Medarbetarsamtal Coops kundkontakt Intranät Kundundersökningar Personaltidningen www.coop.se Mitt Coop Läs mer Vd Karl Wistrand träffar Resultat från med- Leverantörsbesök och Svante Axelsson från Svenska Louise Ungerth från arbetarundersök- revisioner i Fjärran Östern Naturskyddsföreningen träffar Konsumentföreningen ningen på sidan 34. på sidan 28. Coops miljöchef på sidan 10. Stockholm. Läs om Henrik Lindholm från Fair Trade deras möte på sidan 4. Center diskuterar rättvis handel med Coops kvalitetschef, läs mer på sidan 24. 2
  • 5. En hållbar historia 1899 Kooperativa Förbundet bildas för att gagna medlemmarnas konsumentintressen. 1958 Eldsjälar inom den svenska kooperationen startar insamlingen ”Utan Gränser”. Det första årets insamling uppgår till 1 miljon kronor och går till utbildning av kooperatö- rer i Asien. 1982 Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre levnadsförhållanden för småbrukare i regionen. 1984 På medlemmarnas initiativ startar arbetet för att ta in ekologiska produkter i sorti- mentet. 1987 Verksamhetens första hållbarhetsrapport om arbetet med miljö och samhällsansvar. 1991 Änglamark, Coops varumärke för miljön, lanseras för miljöanpassade och ekolo- giskt producerade varor. 1995 Butikernas totala miljöpåverkan analyseras i ”Sila kamelerna”. 2002 Änglamarkspriset, ett årligt miljöpris, instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy för dagligvaruhandeln antas på nordisk nivå. 2006 Medlemspanelen skapas för att bättre till- varata medlemmarnas åsikter. 2007 Coop och KF ställer sig bakom FN-initiati- vet om ansvarsfullt företagande, Global Compact samt Näringslivets klimatupprop. KF antar en koncernövergripande policy om hållbar utveckling. 2008 Coop Sverige antar sin nya hållbarhets- policy: ”Coops policy för en god affär”.
  • 6. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med Konsumentföreningen Stockholm God ekonomi och hållbar utveckling går hand i hand God ekonomi och lönsamhet är en Hur har 2008 sett ut ekonomiskt Ligger det någon konflikt mellan lön- förutsättning för att investera i för Coop? samheten och arbetet med hållbarhet? arbetet med hållbar utveckling och Året startade starkt. Under första halv­ Nej, tvärtom. En god ekonomisk skapa nytta för medlemmarna. året hade vi en mycket god försäljnings­ utveckling är en förutsättning för att Under 2008 lyckades Coop vända utveckling och tog in på våra konkur­ kunna arbeta långsiktigt med hållbar trenden och visade positivt resul- renter. Under hösten var utvecklingen utveckling. Ekonomi innebär att hus­ tat. Louise Ungerth från Konsu- något sämre, trots att de flesta hade hålla med begränsade resurser. Vi måste mentföreningen Stockholm tar pul- oförändrad disponibel inkomst. Kon­ alla se till att bidra till en hållbar ut­ sen på Karl Wistrand, vd för Coop. junkturen har inte så stor påverkan på veckling för att resurserna på vår jord oss som säljer mat och dagligvaror, men ska räcka till för oss och kommande förändringen i attityd och beteende var generationer. Hållbarhetsfrågorna är ändå märkbar. Över helåret gick vi ändå också en viktig del i vår profil och vi ska med vinst för första gången på flera år vara föregångare inom det området. Det vilket är ett viktigt trendbrott. finns mycket vi kan göra för att minska våra kostnader som går hand i hand Hur använder ni vinsten? Har ni någon med en hållbar utveckling. Vi har till ambition att börja lämna återbäring till exempel ett nytt avtal med Green Cargo medlemmarna? om tågtransporter som gör att vi mins­ Louise Ungerth Karl Wistrand Konsumentföreningen Vd Coop Sverige Mitt uppdrag går ut på att skapa ett kar våra kostnader samtidigt som vi Stockholm lönsamt Coop. Hur vinsten fördelas är minskar vår klimatpåverkan. en fråga för stämman. Men en koopera­ tion som inte lämnar återbäring i det Vad får de neddragningar och långa perspektivet är inte någon riktig personalminskningar ni gör för kooperation. Nu måste vi dock fortsätta konsekvenser? investera i förbättringar. Återbäring kan Det vi gör är att vi sänker vår kostnads­ bli aktuellt när vi har haft vinst under nivå till samma nivå som konkurrenter­ några år. nas. Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. Det är den krassa verklighe­ 4
  • 7. Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. ten. Vi måste hitta nya tekniker så att försäljning och beställning. Kontroll på alternativ och har mål för försäljnings­ vår butikspersonal kan ägna sig mer åt in­ och utflödet av varor i butikerna är utvecklingen för dessa varor. försäljning och service. Kundbemötan­ det bästa sättet att hålla nere svinnet. det kommer att bli allt viktigare i fram­ Tillit och trygghet är viktigt för oss tiden, när alla aktörer kommer att ha När konjunkturen nu vänder ner, kom- konsumenter. Kan man lita på Coop? bra butiker och snarlika varor. mer ni att öka profileringen inom håll- Vi ser ofta i våra undersökningar att barhetsområdet trots att priset ham- kunderna uppfattar oss som tråkiga Vad skiljer Coop som konsumentkoo- nar mer i fokus för många kunder? men pålitliga. Det kanske inte är så perativ från annan dagligvaruhandel? Vi kommer inte att tona ner hållbar­ roligt, men det känns som en trygg Vi står på tre ben där vårt uppdrag är hetsarbetet. Samtidigt måste vi ha klart grund att stå på. Det ska finnas valfri­ att skapa affärsnytta, medlemsnytta och för oss att det är plånboken som styr för het i butikerna och vad man än köper samhällsnytta. Att arbeta med hållbar­ många människor och erbjuda alterna­ ska det vara ett prisvärt val för männis­ hetsfrågor är en del av vår verksamhets­ tiv. Det finns en risk att den ekologiska kor, djur och natur. idé, vår företagskultur och ett naturligt försäljningen går ner under lågkonjunk­ tankesätt för oss. Vi har också varit turen. Men vi kommer att satsa på att Vilken är den största utmaningen 2009? pionjärer på det området. En av koope­ arbeta ihop med leverantörerna för att Den största utmaningen är att fortsätta rationens fördelar är just att medlem­ hålla nere priserna på det ekologiska investera i butiksutveckling och medar­ marna är våra enda intressenter, att sortimentet. betare samtidigt som vi gör neddrag­ ägarnytta och medlemsnytta är ett. En ningar för att nå rätt kostnadsnivå. Det nackdel kan vara att styrningen blir trö­ Kan ni tänka er att helt välja bort handlar om att gasa och bromsa och gare med en spridd ägarbild. varor som inte är miljöanpassade eller fortsätta på den inslagna vägen som gav hälsosamma ur ert sortiment? oss trendbrottet 2008. Hushållen slänger mycket mat, men Det skulle innebära att vi väljer bort butikerna slänger också mycket mat. kunder som vill ha dessa varor och det Vad gör ni åt resursslöseriet? tror jag inte är en bra lösning. Däremot Svinnet är en viktig fråga som vi måste skulle vi kunna försöka påverka lagstift­ sätta ännu mer fokus på. Vi arbetar ningen på olika sätt. Vi arbetar också exempelvis med ett automatiskt order­ med att göra det lättare för kunderna att system som är ett prognosverktyg för välja hälsosamma och miljövänliga 5
  • 8. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Ekonomi Coop – en del av KF Coop Sverige driver dagligvaruhan- 2008 vände resultatet Samtidigt sker stora investeringar i del och svarar tillsammans med de Coop Sverige­koncernen har under butiksdriften. Under 2008 har 835 mil­ detaljhandelsdrivande föreningarna 2008 lyckats vända en förlust till vinst joner kronor investerats i butiker och för 21,4 procent av den svenska och nå ett rörelseresultat på 153 miljo­ stormarknader. 18 nya butiker och stor­ dagligvarumarknaden. Cilab ansva- ner kronor, det bästa resultatet på tio år. marknader öppnats och ett femtiotal rar för inköp till Coop Sverige och Arbetet för långsiktig lönsamhet går befintliga enheter har genomgått omfat­ de detaljhandelsdrivande förening- vidare. Coop har satt som mål att öka tande renoveringar. Satsningen på ny­ arna. Coop Sverige är ett helägt marknadsandelarna och uppnå 3 pro­ etablering och ombyggnad går vidare dotterbolag som svarar för runt cent rörelsemarginal. under 2009 och 2010. 80 procent av verksamheten i Resultatet har kunnat förbättras tack Coop satsar också på medarbetarna. KF-koncernen. vare att Coop lyckats minska kostna­ Under 2008 investerades 100 miljoner derna för personal och inköp. kronor i projekt för att förbättra ledar­ Effektiviseringen av verksamheten skapet, sänka sjukfrånvaron samt i Jät­ fortsätter. För att öka takten i processen telyftet med inspirations­ och informa­ har ett omfattande förbättringsprogram tionsträffar som samlade all personal. inletts. Programmet innebär både kost­ nadsneddragningar och offensiva sats­ Utveckling på marknaden ningar. Kostnaderna ska minska med Ökade råvarupriser skapade en kraftig 1 500 miljoner kronor till 2010. Bland prisökning på matvaror under 2008. annat kommer antalet medarbetare att Men trots de generellt sett högre pri­ reduceras och under 2008 varslades serna på mat var kunderna beredda att 1 000 personer om uppsägning. Genom betala lite till för att få ekologiska varor. neddragningar och en effektivare perso­ Coop Sveriges ekologiska försäljning nalorganisation sparas 500 miljoner ökade med hela 37 procent. Flera andra kronor. aktörer tog också fasta på den ökade efterfrågan och lanserade egna ekolo­ giska varumärken. Under andra halvan av 2008 slog låg­ konjunkturen till med full kraft. Den De sex ledande aktörerna i svensk gav marknaden en förskjutning mot låg­ dagligvaruhandel 2008 (2007) pris. Vi ser nu tendenser till att kun­ ICA derna handlar en annan mix av varor 50% (−0,3) Kooperationen och väljer billigare alternativ. 21,4% (0,0) Netto Axfood 1,9% (+0,4) 16,1% (+0,2) Lidl Bergendahl 2,8% (+0,2) inkl Vi-butikerna 7,8% (−0,5) 6
  • 9. ” Konsumentkooperationens verksamhetsidé Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Organisationsschema MEDLEMMAR/ÄGARE (Drygt 3 miljoner medlemmar i 48 konsumentföreningar) STÄMMA OCH STYRELSE KOOPERATIVA FÖRBUNDET KF-KONCERNEN Dagligvarugruppen Fastigheter och Finans Mediegruppen Övriga bolag Coop Sverige KF Fastigheter Norstedts Förlagsgrupp Vår Gård Saltsjöbaden – Coop Konsum MedMera Bank Akademibokhandeln KF Gymnasiet – Coop Nära KF Invest Bokus Läckeby Water Group – Coop Extra KF Sparkassa PAN Vision Löplabbet – Coop Forum Tidningen Vi KF Shared Services – Coop Bygg KF Revision Daglivs Mataffären.se Cilab Coop Sverige-koncernen Styrelse: Försäljning Coop Sverige AB Ordförande Lars Idermark, Håkan Ahlqvist, Mkr 2008 2007 Eivor Andersson, Johnny Capor, Knut Faremo, Coop Supermarket 11 624 10 852 Mats Lundquist, Jan Sundling, Elisabeth Anders- son (facklig representant), Frank Hjort (facklig Coop Stormarknader 10 115 10 316 representant), Rose-Marie Johansson (facklig representant), Lennart Wallkulle (facklig repre- sentant) Vd: Karl Wistrand Rörelseresultat: 153 mkr (110 mkr) Medelantal anställda: 7 318
  • 10. Butiker och kedjor Det finns 767 Coop-butiker. Coop Sverige står för 377 av dessa. De övriga ägs och drivs av detaljhandelsdrivande föreningar. Coop-butikerna finns i fem kedjor: Coop Konsum Prisvärda varor, färskvaror av högsta kvalitet och dessutom Sveriges bredaste sortiment av ekologiska alternativ är en del av allt det som gör Coop Konsum till en sund affär. Dessutom bjuder vi alltid på matinspiration i form av nyckelhålsmärkta och närings­ beräknade recept. 401 butiker Coop Extra Coop Extra har som mål att vara ortens bästa matbutik. Här ska det vara enkelt och smidigt att handla ur ett mycket bra sortiment och till mycket bra priser. 66 butiker Coop Nära Coop Nära innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med generösa öppettider och ett bra utbud. 191 butiker Coop Forum Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till större handelsplatser. En plats för idéer och smarta affärer 64 butiker Coop Bygg Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser. 45 butiker 8
  • 11. 3 miljoner medlemmar Var tredje svensk är med Många medlemmar och kunder vänder Konsumentkooperationen har över sig till Coops kundkontakt med 3 miljoner medlemmar. Medlemmarna frågor och synpunkter. Under 2008 får både ekonomiska fördelar och kan mottog och besvarade Coops kundkon­ göra sina röster hörda för att påverka takt 54 517 e­postmeddelanden och verksamheten. Medlemmarna får poäng telefonsamtal i frågor som berör hela på sina inköp och poängen ger premie­ verksamheten. Ett aktuellt ämne som checkar. Under 2008 betalades 450 mil­ engagerar många är tillståndet i havet. joner kronor ut i premiecheckar. Utöver För att svara på medlemmarnas oro det får medlemmarna extra förmåner i inledde Coop under sommaren en över­ butiker och stormarknader. Förening­ syn av fisksortimentet och arbetade arna har också egna medlemsförmåner, fram en strategi för ett levande hav. till exempel erbjudanden om kultureve­ nemang, resor, seminarier och kurser. Egna varumärken Coops egna varumärken ger medlem­ Tjäna på att vara medlem Inflytande och påverkan mar och kunder ekonomiska fördelar. Ett exempel: En familj som köper mat och andra varor hos Coop för cirka 75 000 kr Medlemmarna har på olika sätt möjlig­ De egna varorna utvecklas och köps in på ett år får 15 premiecheckar. Om famil- het att påverka Coops verksamhet. Äga­ av Coop Trading som ägs gemensamt av jen storhandlar en gång i månaden (för rinflytandet sker i demokratiska former kooperationen i Sverige, Norge, Dan­ cirka 3 000 kr) med premiechecken kan mark och Finland. De stora volymerna de spara runt 2 000 kr per år. Genom att genom insyn och möjlighet att påverka utnyttja medlemspriser och andra med- föreningarnas verksamhet (gå på stäm­ ger lägre inköpspriser som kommer lemsrabatter kan de spara ytterligare mor, väljas till förtroendeuppdrag, kunderna till del i form av lägre priser 2 000–4 000 kr per år. Har de dessutom skriva motioner etc). Alla föreningar har på varorna. MedMera Visa som ger en poäng för varje krona och gäller överallt där Visa accep- i sin tur ägarinflytande i KF. Coops Att utveckla egna varumärken och teras kan de få ännu fler premiecheckar. medlemspanel är ett modernt komple­ ställa egna krav är ett sätt att påverka Genom att utnyttja premiecheckar hos ment till ägarinflytandet via förening­ marknaden. För att samma vara ska övriga partners, till exempel Expert eller Coop Hotellpremie kan ytterligare tusen- arna. Under året har fem medlemspane­ kunna säljas i alla fyra länder följer lappar sparas. ler genomförts på coop.se och fått Coop lagstiftningen i det land som har sammanlagt 45 000 svar. Panelerna har de strängaste reglerna. Det har till Egna varumärken inom som syfte att ta reda på medlemmarnas exempel lett till att Coop tidigt mins­ livsmedel åsikter i vissa specifika frågor på temat: kade den tillåtna halten av transfetter i Coop Änglamark erbjuder ett brett klimat, ekologi och rättvisemärkt samt våra egna varor. Vi följde den danska sortiment av ekologiska, rättvise- sunda vanor. Medlemmarnas svar är ett lagstiftningen som är strängare än den märkta eller miljö- och allergian- svenska. Coop väljer nu att gå ännu passade varor. underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår längre och har som målsättning att alla Varumärket Coop är produkter med inom Coop. varor som utvecklas ska ha någon fördel hög kvalitet till ett bra pris. Påverkan sker också direkt i butiken, när det gäller miljö och hälsa jämfört X-tra är Coops lågprisvarumärke med via butiksråd där medlemmarna för dia­ med motsvarande varor på marknaden. bra produkter till ett riktigt lågt pris. log om verksamheten med butikschefen. 9
  • 12. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med SNF Målet är att få kunderna att välja det hållbara alternativet Coop har länge strävat efter att SNF Coop har ett starkt varumärke Coop Vi har dragit igång en internut­ vara en föregångare inom miljö­ och ett stort förtroendekapital inom bildning för att öka kunskapen hos våra området. Men arbetet bjuder också miljöområdet. Utmaningen är att inte medarbetare så att de blir bättre guider på flera utmaningar. Svante slappna av utan att bibehålla tätpositio­ till det miljömärkta sortimentet. Vårt Axelsson, generalsekreterare för nen även framåt. mål är att få kunderna att flytta handen Svenska Naturskyddsföreningen till de produkter som är bättre ur miljö­ (SNF) och Coops miljöchef Mikael Coop Förutsättningen för att vi ska synpunkt. Kundens aktiva val är en Robertsson diskuterar. kunna fortsätta att utveckla det ekolo­ motor i vårt förändringsarbete. giska och miljöanpassade sortimentet är att konsumenterna fortsätter att köpa SNF När det gäller torsken finns en det. Klimatfrågan är en annan priorite­ kvot som är ok att äta, i teorin. Dess­ rad fråga och vi arbetar med att klimat­ värre går det inte att lita på att den torsk anpassa transporter och butiker. Vår som finns i butikerna kommer från de vision är att bli helt oberoende av fossila tillåtna kvoterna. Det behövs en Krav­ bränslen och att alla livsmedel vi säljer eller MSC­certifiering för att garantera ska vara producerade utan kemiska spårbarheten så att kunderna kan känna bekämpningsmedel och konstgödsel. sig trygga. Det är en resa, men vi har påbörjat den. Svante Axelsson Mikael Robertsson Coop Den torsk vi säljer i våra butiker Generalsekreterare Miljöchef Coop Svenska Naturskydds- SNF Det kan kännas tabubelagt att ska vara fullt spårbar. Vi kommer inte att föreningen (SNF) styra kunders värderingar och efterfrå­ acceptera torsk som fångats med botten­ gan. Men Coop kan fungera som en trålning utan den ska vara fångad med mötesplats där man får lära mer om var­ av oss godkända fångstmetoder och med för man ska köpa Krav­märkta ägg och fullständig kontroll. Om torsken har varför vissa kemikalier är skadliga. Hur börjat återhämta sig är det en positiv sig­ tänker ni där? nal och det är viktigt att vi gör rätt. 10
  • 13. Vi håller nere prisskillnaden mellan det ekologiska sortimentet och det övriga. SNF En annan kontroversiell fråga är Coop Vi jobbar redan med differentie­ SNF Många konsumenter ser mat som den om miljömärkning av till exempel ring eftersom vi använder kronpåslag i en upplevelse, vilket skulle kunna tränga jätteräkor och palmolja. Den miljö­ stället för procentuella påslag. Eftersom undan resandet och bidra till ett mer märkta produktionen påverkar mangro­ den ekologiska produktionen är dyrare klimatsmart beteende. Är Coop rustat veträsken och regnskogen även om skulle dessa produkter missgynnas för en mer mångfacetterad handel med påverkan inte är lika stor som vid kon­ annars. Det kostar ju inte mer att trans­ lokala varumärken och smaker som ger ventionell produktion. Det finns en fara portera eller plocka upp ekologiska pro­ konsumenterna upplevelser hemma i med att miljömärkningen upplevs som dukter i butiken. På så vis håller vi nere köket i stället för på Thailandsresan? att det är fritt fram att konsumera de prisskillnaden mellan det ekologiska här produkterna. sortimentet och det övriga, vilket speg­ Coop Ja, vi vill bidra till att skapa lar våra värderingar. lokala arbetstillfällen och göra det möj­ Coop De miljömärkta alternativen är ligt för mindre producenter att sälja sina ett steg i rätt riktning, även om produk­ SNF Vi har idag märkningarna Krav varor i våra butiker. Vi ställer samma tionen går att förbättra ytterligare. Jag och EU­ekologiskt där Krav har krite­ höga krav på alla varor och har lokala håller med om att den ekologiska rier för hälsa, ekologi och djuromsorg produktchefer som träffar lokala produ­ odlingen idag inte är perfekt i alla delar, medan EU­ekologiskt endast har krav center och ser till att de produkter som men genom att ta in produkterna i vårt inom ekologi. Kan Coop tänka sig att köps in är spårbara och kvalitetssäk­ sortiment visar vi att det finns bättre gynna Krav och till exempel bara ta in rade. och sämre alternativ. EU­ekologiska produkter där inte Krav har alternativ? SNF Exponeringen av miljöanpassade produkter är viktig men priset är avgö­ Coop I stället för att ställa de här två rande för många konsumenter. Kan ni goda märkningarna mot den konventio­ tänka er att differentiera marginaler så nella produktionen finns en risk att de att det blir billigare för konsumenterna ställs mot varandra. Idag är alla våra att göra rätt val? Änglamark­produkter godkända enligt Krav och som en betydande aktör kan vi använda ett känt varumärke som Änglamark för driva på i frågan. 11
  • 14. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Coop – störst på ekologiskt I december 2008 antog Coop Sveri­ Avfallet från verksamheten ska också Analysen visar att det är produktionen ges styrelse ”Coops policy för en minskas och återvinningen av olika av varorna, det vill säga jordbruket, som god affär” med mål och riktlinjer på material öka. Under 2009 startar arbe­ har den största påverkan på miljön. miljöområdet. Den ersätter den tet med att förverkliga den nya policyn. Ekologisk odling och djuruppfödning policy som tidigare funnits inom är mindre energikrävande genom att Coop Norden. Huvuddragen i Coops Produktionen påverkar miljön mest ingen konstgödsel används. Den biolo­ nya miljöpolicy är att: Coop ska Grunden för Coops miljöarbete finns i giska mångfalden gynnas. Krav har minska klimat­ och miljöbelastningen den analys av butikernas totala miljöpå­ också regler om att djuren ska få utlopp dels av vår egen verksamhet, dels verkan som gjordes redan för fjorton år för sitt naturliga beteende. Att ge kun­ av de varor och tjänster vi säljer. Vi sedan. Principerna i miljöanalysen ”Sila derna möjlighet att välja ekologiskt ser ska främja en långsiktigt hållbar pro­ kamelerna” är fortfarande aktuella för vi därför som vår viktigaste insats för duktion inom odling, djuruppfödning, Coops försäljning av livsmedel som står klimatet och miljön och vi har idag fiske med mera. Vi ska även under­ för runt 85 procent av omsättningen. den svenska dagligvaruhandelns största lätta miljövänligare vanor hos våra Analysen stäms kontinuerligt av när nya sortiment av ekologiska och miljö­ kunder och beakta miljökonsekven­ fakta tillkommer om produkter eller märkta artiklar. ser vid alla beslut om investeringar. produkters livscykel. Sila kamelerna En analys av butikernas miljöpåverkan. Analysen utgår från en ekologisk värderingsgrund. 4 kameler – vår största och viktigaste miljöpåverkan • Jordbruket bidrar till övergödning, utarmning av biologisk mångfald, utsläpp av växthus­ gaser och spridning av giftiga ämnen. • Energibalansen. Livsmedelshanteringen kräver tio gånger mer energi än vad livsmedlen faktiskt innehåller. Cirka 35–45 procent av den totala användningen av fossil energi i livs­ medelsframställning går till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foder­ produktion. • Förpackningarna. Framställningen av förpackningar är ofta energikrävande och har stor resursförbrukning. Därför ska uttjänta förpackningar samlas in. • Det organiska avfallet. Näringsämnen recirkuleras inte tillbaka till åkern utan förs ut i sjöar och hav med övergödning som följd. 12
  • 15. Ny havsstrategi och översyn av fisksortimentet Torsken har blivit en symbol för den pågående 5 procent av fisken som såldes på Coop 2007 var utfiskningen av haven. I början av 2008 hörde rödlistad, det vill säga den kom från utrotningsho­ många medlemmar och kunder av sig och ville att tade bestånd eller var fiskad med metoder som är Coop skulle sluta sälja torsk. Men frågan om fisket skadliga för miljön. Coops mål är att ta bort all fisk är komplex och det finns inga enkla svar. Coop har från hotade bestånd ur sortimentet och därför har därför valt att göra en analys av vilken påverkan vi som ett första steg beslutat att sluta sälja ål. hela vår försäljning av fisk och andra produkter Sedan tidigare har Coop också som princip att från havet har på miljön. I arbetet har miljöorgani­ endast sälja ekologiskt odlade tigerräkor och sationer, forskare och myndigheter bidragit med gynna producenter som valt en hållbar produktion. sina kunskaper. Analysen av Coops försäljning har visat på en Grön lista mängd intressanta och omskakande fakta. För att gynna de goda alternativen ställer vi krav Under 2007 sålde Coop 16 000 ton fisk. Vid fisket på kontrollerat fiske med full spårbarhet och håll­ följde 1 000 ton fisk med som bifångst och kasta­ bara fångstmetoder. Coop har med hjälp av exper­ des tillbaka i havet. Det mesta av fisken som kas­ ter på fiske och havsfrågor tagit fram ”Coops tas tillbaka dör. Ytterligare 19 000 ton fisk togs gröna fisklista”. Den är en sammanvägning av fisk­ upp som foder till den odlade fisk Coop säljer. guider från WWF, Miljöstyrningsrådet, MCS (Marine Dessutom påverkades 5 000 km2 bottenyta av trål­ Conservation Society) och Incofish. ”Coops gröna ning. Den här bilden är inte på något sätt unik för fisklista” bygger på principen att fisket ska vara Coop utan visar hur fisket ser ut idag. spårbart, fiskat med rätt redskap, på rätt bestånd Utifrån analysen har Coop antagit en ny strategi samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godkända. för ett levande hav. Strategin innebär att vi ska: Coop uppmuntrar också leverantörerna att utveckla en mer hållbar fiskodling. 2007 var ande­ len miljömärkt fisk 2 procent av Coops totala fisk­ 1. Ta vara på de goda alternativen försäljning. Målet är att andelen ska öka. Under 2. Stoppa de dåliga 2008 tog vi ytterligare ett steg i den riktningen och lanserade Coop Änglamark kravmärkt torsk. Tor­ 3. Sprida kunskap sken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina 4. Bidra till att hejda indirekt påver­ och krok för att skona havsbotten. På förpack­ kan från övergödning, klimatför­ ningen anges vilken båt som fiskat, i vilken fångst­ zon och vilket datum torsken är fiskad. ändring och miljögifter 2009 års Änglamarkspris har temat levande hav och ska uppmuntra personer som bidrar till att minska påverkan på världshaven och utveckla odlingen av fisk och skaldjur. 13
  • 16. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Mat och klimat törerna ombetts berätta hur de arbetar Kraftigt ökad ekologisk försäljning Utsläpp av växthusgaser är ett miljöhot med miljö och socialt ansvar samt redo­ Coop har som mål att vara ledande som är avgörande för vår framtid. visa sitt klimatarbete. Detta arbete kom­ inom försäljningen av ekologiska och Många är oroade över klimatutveck­ mer att vidareutvecklas under 2009. miljömärkta varor. Coop har branschens lingen. I en av Coops medlemspaneler Coop har sedan tidigare produkter från högsta andel ekologisk försäljning och ställde vi frågor till medlemmarna om lokala ekologiska odlare i sortimentet. under 2008 ökade Coop Sveriges ekolo­ klimatet. 70 procent av dem som sva­ Under 2008 utökades satsningen på giska försäljning med 37 procent mätt i rade sa sig vara oroade över utveck­ lokalproducerad mat i samarbete med kronor. lingen. Nästan alla tyckte det var vik­ LRF. De nya varorna börjar säljas i buti­ Lågkonjunkturen ökar fokus på pris tigt att själva göra något som att kerna under 2009. vilket kan påverka den ekologiska för­ sopsortera, äta upp mat och kasta min­ Att minska klimatpåverkan från den säljningen framöver. För Coop består dre rester. Många medlemmar tycker egna verksamheten handlar framförallt utmaningen i att fortsätta erbjuda goda att producenter och butiker ska bidra om att se över energianvändning och alternativ. Det som främst sätter gränser genom att satsa på miljövänligare trans­ transporter. för antalet nya ekologiska produkter är porter och förpackningar samt att spara För att minska koldioxidutsläppen tillgången på råvaror. Fler aktörer inom energi. från transporter inledde Coop i decem­ detaljhandeln har det senaste året valt ber 2008 ett samarbete med Green att satsa mer på ekologiskt vilket ökar Fossilfri vision Cargo. Avsikten är att lägga över lång­ efterfrågan på råvaror ytterligare. Coops mål är att minska verksamhetens väga transporter från lastbil till tåg. I konkurrensen om råvaror har Coop utsläpp av koldioxid med minst 30 pro­ Vi vill även påverka konsumenter och nytta av de långvariga relationer vi har cent till 2020 jämfört med 2008. Visio­ samhälle och har under året tagit fram byggt upp med ekologiska producenter. nen är att på sikt bli helt fossilfria. Coop en Mat och klimat­broschyr med infor­ 2008 ökade Coops ekologiska sortiment minskar klimatpåverkan från de varor vi mation om hur man kan äta klimatvän­ med 419 nya produkter. Vi kan nu säljer framförallt genom att öka andelen ligt. Broschyren har delats ut gratis i erbjuda kunderna 1 736 ekologiska ekologisk försäljning. Som ett underlag 70 000 exemplar i butiker och även i alternativ. Vårt mål är att kunden alltid för det fortsatta samarbetet har leveran­ skolor. ska kunna flytta handen i hyllan och Antal produkter med miljökod1) i Coops sortiment 3 216 st 1) Miljöanpassad vara, Krav, Bra miljöval, EU­blomman, Svanen, FSC, TCO­märkt och EU­ekologisk vara. Coop Sverige Coop totalt Ekologisk andel av totalförsäljning, % 6,2 4,9 Försäljningsutveckling i kronor, % 37,1 — Reko kasse För kunder som tar med sig en egen kasse har Coop lanserat en tygkasse i ekologisk och rättvisemärkt bomull. Kassen tillverkas av ett kooperativ i Indien. 14
  • 17. välja ett ekologiskt eller miljömärkt Coop Änglamark är ett nordiskt varu­ alternativ inom varje varugrupp. märke. Under några år har arbetet med varumärket koncentrerats på en lansering Coop Änglamark – ett hållbart av produkterna i Norge och Danmark. varumärke 2008 tog produktutvecklingen för den --------------------------- ------ Coop Änglamark är Coops eget miljö­ svenska marknaden åter igen fart och KVITTO Ekoförsäljning Coop varumärke. Sortimentet består av 224 44 nya produkter intro­ducerades. totalt år 2008: 54 362 ton ekolivsmed el produkter. Varorna finns inom tre kate­ 2008 gjorde varumärksesbyrån Differ --------------------------- gorier: en undersökning bland svenska konsu­ ------ SÅ HÄR MÅNGA DJU Ekologi: Produkter märkta med både menter. När konsumenterna spontant R LEVER EKOLOGISK Fåglar: T 210 000 st Krav och EUs ekologiska märkning. fick ange det grönaste varumärket vann Kor: 8 200 st Miljö: Miljö­ och allergianpassade Änglamark. Lamm: 1 200 st Grisar: produkter för användning inom tvätt 10 000 st och rengöring. Dessa produkter är Änglamarkspriset med tema mat MINSKAD ANVÄNDN ING AV märkta med Svanen/Bra miljöval samt, och klimat BEKÄMPNINGSMEDE L 33 ton där så är möjligt Astma­ och Allergiför­ Sedan sju år tillbaka delas Änglamarks­ MINSKAD ANVÄNDN ING AV bundets symbol. priset ut i syfte att ge välförtjänt upp­ HANDELSGÖDSEL 2 500 ton Sensibel: Miljö­ och allergianpassade märksamhet och uppmuntran till perso­ hygienprodukter märkta med Svanen/ ner som gör insatser för miljön. Priset Bra miljöval och Astma­ och Allergiför­ instiftades av Coop tillsammans med bundets symbol. Ekologisk försäljning, ton 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 DDF = 6 200 ton (2007) och 9 000 ton (2008) Diagrammet visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 47 sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom procent av de Coop­butiker som inte ägs av Coop Sverige, under 2004–2006. Tappet de åren beror på att våra leverantö­ utan drivs direkt av detaljhandelsdrivande föreningar, så kal­ rer då inte längre bakade ekologiskt bröd. Samma år blev lade DDF. För 2008 redovisas försäljningen för 68 procent också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt. DDF­butikerna. 15
  • 18. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Hans Alfredson, Märta­Stina Daniels­ viktigt att produktmärkningen är till­ odling slipper den energikrävande fram­ son och Sven­Bertil Taube, för att upp­ förlitlig. Märkningarna längre ner på ställningen av konstgödsel. muntra och lyfta fram goda initiativ sidan vill vi lyfta fram som trovärdiga inom miljö och ekologi. tredjepartsmärkningar. Gröna hyllkantsetiketter Änglamarkspriset 2008 delades ut till Märkningarna hjälper kunderna att I Coops medlemspaneler har många personer som enskilt eller inom en orga­ göra ett aktivt val. Ibland upplever kun­ medlemmar svarat att de vill att det ska nisation eller ett företag gjort en bety­ derna att det är svårt att veta vad de bli enklare att hitta miljömärkta och delsefull miljöinsats inom matområdet olika märkningarna står för och vilka ekologiska varor i butikerna. Därför som också gynnar en för vårt globala märkningar man bör prioritera. Vi markerar vi dessa varor med gröna hyll­ klimat bättre produktion. tycker att kunden ska välja god och mil­ kantsetiketter. De fyra vinnarna var: jömässigt bra mat. Gärna ekologisk och • Christel Cederberg, forskare allra helst Kravmärkt som innebär att Alla butiker Kravmärkta • Sven-Erik Johansson, lantbrukare högre krav ställts när det gäller djurhåll­ Samtliga Coop­butiker har blivit Krav­ • Åke Persson, Borlänge kommun ning. Om maten kommer från fattigare certifierade. För certifieringen krävs att • Johan Ununger, vd Saltå Kvarn delar av världen bör den även vara Rätt­ butikerna har ett brett sortiment av Christel Cederberg fick Änglamarks­ visemärkt. Kravmärkta produkter och att persona­ prisets stipendium på 100 000 kronor. Det finns önskemål om en klimat­ len har goda kunskaper om Krav och märkning av mat. En sådan märkning ekologisk produktion. Hjälp att välja är mycket svår att göra på ett bra sätt. För en hållbar utveckling måste det fin­ Coop ser helst en märkning där produ­ Tre extra gröna butiker nas möjligheter att göra aktiva val i sin centerna på förpackningen talar om hur Under året öppnade Sveriges grönaste konsumtion. Kunderna ska enkelt, de bidragit till att minska använd­ stormarknad: Coop Forum Häggvik i genom att flytta handen i hyllan, kunna ningen av fossila bränslen i sin produk­ Stockholm. Här finns Sveriges största välja en vara som är producerad på ett tion. I väntan på en bra klimatmärk­ ekologiska och miljömärkta sortiment rättvist sätt, som är bättre för den egna ning rekommenderar vi kunderna att och varorna exponeras så att det ska hälsan eller bättre för miljön. Då är det handla ekologiskt då man i ekologisk vara enklare att hitta det ekologiska Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i fram i samarbete med handeln för att underlätta för EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är annat att minst 95 procent av varans ingredienser är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som ekologiskt producerade. märks till exempel hushållskemikalier. KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna FSC (Forest Stewardship Council). Är en miljöcertifiering omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogs­ baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär, främst inom bruk. djurhållningen. MSC (Marine Stewardship Council). Ett miljömärke för EU­blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärk­ fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med ning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. Svanen. Rättvisemärkt/Fairtrade. Produktmärkning som bidrar Svanen. Officiellt nordiskt miljömärke. Används på till förbättrade arbets­ och levnadsvillkor för odlare och kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera. anställda i utvecklingsländer. 16
  • 20. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö alternativet. Coop Forum Häggvik har och minska antalet mellanled. tre miljömästare som har utbildats Varje vecka lyfter Coop fram en eko­ under ett år och all övrig personal har vara i direktreklam och kampanjmate­ fått en grundkurs i ekologi­ och miljö­ rial. Det finns också återkommande frågor. Erfarenhet från miljöarbetet i temaveckor om ekologi i butikerna. Coop Forum Häggvik kommer att användas i hela kedjan. Varukrav styr inköpen I Göteborg har Coop Konsum Ave­ Coops strategi är att erbjuda och gynna Symboler visar vägen nyn byggts om och öppnat en ekobutik hållbara alternativ och göra det möjligt Coops treklöver är en signal som ska med ett ekocafé. Sortimentet i ekobuti­ för konsumenterna att göra goda val i tala om för våra kunder hur de kan handla ekologiskt. I alla våra recept mar­ ken består av cirka 300 ekologiska butiken. Men konsumenterna ska också keras de ingredienser som finns som artiklar. Maten som lagas i butiken och kunna lita på att samtliga varor från ekologiska alternativ med en treklöver. caféet är så långt det går tillagad av eko­ Coop har en hög lägsta nivå. Därför På kassakvittot är de ekologiska varorna logiska råvaror. Butiken har väckt stor regleras inköpen av varukrav gällande utmärkta med samma treklöver. Där visas också hur stor del av summan som uppmärksamhet och belönats med det etik, miljö och kvalitet. Vi tillämpar är ekologisk och miljömärkt. Stora Dagligvarupriset som instiftats av försiktighetsprincipen och väljer av mil­ tidningen Fri Köpenskap och Movement. jöskäl till exempel bort förpackningar Även Coop Konsum Zinkensdamm i som innehåller PVC. Vi väljer också Stockholm har byggts om under året bort genmodifierade produkter, Klorin och fått ett ökat fokus på ekologi med och vitt kalvkött. När det är marknads­ ett stort säljtorg för ekologiska varor i mässigt möjligt lägger vi ribban högre säsong och ett stort nytt ekologiskt och erbjuder bara hållbara alternativ. sortiment. Coop har till exempel beslutat att alla trädgårdsmöbler ska vara tillverkade av Pris och marknadsföring FSC­märkt trä. Utifrån säsong och till­ Priset är en viktig fråga när konsumen­ gång tar vi bort de konventionella alter­ terna väljer varor. Produktionsmeto­ nativen och säljer bara ekologiska tor­ derna gör ekologiska produkter dyrare kade gula ärtor, ekologiska färska än konventionella. De ekologiska rödbetor samt på Coop Nära och Coop varorna är därmed dyrare i inköp och Konsum bara ekologiska bananer. Skönhet kommer inifrån missgynnas av marginalpåslag i procent. Coops reklamkampanj för frukt och grön­ Därför har Coop som princip att, istäl­ Energi saker har av svenska folket utsetts till let för att lägga på en viss procent på de En stor miljöpåverkan från Coops verk­ Sveriges bästa reklam i en underökning ekologiska varorna, göra samma påslag i samhet kommer från energianvändning som gjordes av Dagens Media och YouGoy Zapera. antal kronor och ören som på motsva­ i butiker, lager och kontor. Främst från rande konventionella produkter. uppvärmning, kylning och belysning. Ett annat sätt att få ner priserna på KF har som mål att minska utsläppet av varorna är att effektivisera hanteringen koldioxid per kvadratmeter från elektri­ Antal Krav-märkta butiker, Coop totalt 2007 2008 262 722 18
  • 22. De nya frysdiskarna som installeras är utrustade med lock vilket spar mycket energi.
  • 23. citet och uppvärmning med minst 10 Effektiv energijakt Utsläpp av växthusgaser procent till 2010 jämfört med 2008. En ”Energijakt” har genomförts med Coop Sverige Ton CO2 Andel, % Coop har stora möjligheter att bidra till syfte att höja kompetensen och skapa Godstransporter 23 739 29,8 att detta mål uppfylls genom energi­ engagemang kring energieffektivise­ Tjänsteresor 1 900 2,4 effektiviseringar i vardagen. ringar hos samtliga medarbetare. Med­ Elförbrukning 35 500 44,6 Köldmedia 18 532 23,3 Under 2008 fick Coop och KF Fast­ arbetarna i butiker och stormarknader Totalt 79 671 100 igheter i uppdrag att ta fram ett förslag har utbildats i energibesparing gällande till strategi för minskad energiförbruk­ bland annat kyldiskar, frysrum och ning och klimatpåverkan från Coops uppvärmning. På servicekontoret Coop Energianvändning butiker. Förslaget kommer att ligga till Center har man minskat energikonsum­ Coop Sverige kWh kWh/m2 grund för de kommande årens arbete tionen genom att exempelvis släcka lam­ Butik 321 728 339 357 inom området. por och stänga av datorer. Detta har Lager 32 065 401 125 inneburit energibesparingar på 12 pro­ Totalt 353 793 740 305 Byggnader med låg cent. I kombination med att göra en energiförbrukning insats för miljön, har ”Energijakten” Belysning samt kyl och frys står för drivit fram tydliga symbolhandlingar, 75 procent av energikonsumtionen i engagerat medarbetare samt visat på butikerna. På Coop Forum Marieberg i enkla praktiska lösningar som alla kan Örebro har taket försetts med ett dags­ bidra till. Sammanlagt har runt 3 600 ljusinsläpp som ska spara 40 procent av medarbetare utbildats i energibespar­ belysningsenergin. Ljusinsläppet mins­ ingsaktiviteter. kar även kylbehovet sommartid tack Energieffektiviseringar har stor poten­ vare minskad värme från belysningen. tial i kombination med att de skapar Kyl­ och fryselementen i butikerna är engagemang och leder till snabba och en viktig del i energieffektivisering. konkreta resultat. Det finns mycket att Coop Konsum har under året investerat göra inom detta område inom de i nya kylar och frysar, samt i kylgardi­ närmsta åren, inte minst när det gäller ner som används för frysarna nattetid. kylar och frysar. De står för en stor del Coop Extra i Västerås är en av daglig­ av energiförbrukningen och i äldre varuhandelns mest energieffektiva bygg­ modeller används kraftiga växthusgaser nader och är i princip helt självförsör­ som kylmedia. Under 2008 påbörjades jande på värme. Enligt Boverkets en inventering som kommer att fortsätta byggregler får förbrukningen i en bygg­ under 2009, för att tydligare prioritera nad avsedd för livsmedelshandel vara effektivisering samt planlägga en konti­ max 115 kWh/m 2 och år. EUs Green nuerlig utfasning av äldre kylar och Building­certifikat ligger på 75 kWh/m2 frysar. och år. I Coop Extra i Västerås har för­ brukningen minskat till 46 kWh/m 2 per år, vilket ger en besparing på cirka 150 000 kronor om året. 21
  • 24. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö Avfall, ton Transporter inblandning av rapsmetylester. Coop Coop Sverige KFs mål är att utsläppet av koldioxid byter kontinuerligt ut lastbilar och Återvunnet 34 790 från transporter i förhållande till ekono­ investerar i större bilar som rymmer mer Använt för uppvärmning 6 313 misk omsättning ska minska med minst varor, har renare motorer och lägre 10 procent 2010 jämfört med 2008. bränsleförbrukning. Under 2008 inves­ Biologisk behandling 5 628 Coop bidrar till att uppfylla detta terade Coop i 14 nya lastbilar av senaste Farligt avfall 77* mål genom flytta över fler transporter av tekniken och 11 släp. Deponerat avfall 70* varor till järnväg samt genom att De lastbilstransporter som köps in Totalt 46 878 minska utsläppen från lastbilstranspor­ regleras av också miljökrav. Coops leve­ *Endast från terminalerna. Siffror från terna. rantörer förbinder sig exempelvis att butikerna saknas. endast använda diesel av miljöklass 1, Varutransporter till terminalen samt att inte använda däck som inne­ läggs på järnväg håller HA(högaromatiska)­oljor. Det Tjänsteresor fördelade på transportsätt Coop har fattat beslut om att flytta en ställs även krav på effektivisering av Tjänsteresor Coop Sverige, CO2 ­ekvivalenter 2008 km (ton) stor del av varutransporterna från lastbil bränsleförbrukning samt säkerhet. Bil 4 986 439 997 till järnväg. Framförallt transporter som Tåg 930 010 0 går inom Sverige från leverantörerna till Återvinning och avfall Flyg 5 157 576 903 Coops terminaler. Under 2009 börjar Coops mål är att minska avfallet från Totalt 11 074 025 1 900 Coop­tåg som kör lastbilstrailers rulla verksamheten och öka återvinningen av på sträckorna Helsingborg – Stockholm olika material. – Umeå. Resultatet blir 120 färre lastbi­ Avfallet från butiker och terminaler lar på vägen varje arbetsdag vilket mins­ består dels i förpackningsmaterial och kar utsläppet av koldioxid med cirka dels i varor som inte blir sålda. Coop ut­ 8 000 ton per år. nyttjar försäljningsstatistik för att göra bättre beställningar och därigenom Sparsammare körning minska andelen varor som slängs. Från terminalerna till butikerna körs Färskvaror som närmar sig sista för­ varorna med lastbil. För att minska brukningsdag prissänks också som en utsläppen från dessa transporter har sista åtgärd för att inte behöva kastas. Coops egna chaufförer utbildats i spar­ I visa fall skänks till exempel kläder till samt körsätt. Det har resulterat i en biståndsorganisationer. I samband med minskad bränsleförbrukning med 9 pro­ att klädsortimentet på stormarknaderna cent. Engagemanget för att köra energi­ förändrades fick Röda korsets katastrof­ effektivt ökas genom att chaufförerna får förråd i Halmstad ta emot en stor sänd­ del av den ekonomiska besparing som ning kläder och skor från Coop Forum. den minskade bränsleförbrukningen Inköpsvärdet för varorna var cirka resulterar i. Samtliga Coops lastbilar 1 miljon kronor. tankas med APC diesel med 5 procents Även reklamen ses över och ett arbete pågår för att minska utskicken av direktreklam till hushållen. 22
  • 25. Förpackningar sorteras som annars skulle gå tomma tillbaka lingsstation för bland annat elektronik­ Avfall och förpackningsmaterial sorteras från butikerna. Pallar av trä tas till vara avfall, batterier och glödlampor testats i fraktionerna: wellpapp, hård/mjuk­ som bränsle och värmer upp Coops ter­ under 2008. Försöket har visat mycket plast, papper, träbränsle, övrigt bränn­ minal i Bro. gott resultat och fått stor uppskattning bart, organiskt avfall och farligt avfall. I ett antal av Coop Konsums butiker från kunderna, och Kretsloppskontoret Det organiska avfallet går till biologisk i Stockholm har ett nytt sätt att hantera kommer nu att utöka denna typ av behandling. Coop är sedan cirka 30 år sopor genom användning av kärlpress insamlingsstationer på fler ställen. tillbaka en av de största leverantörerna för blötsopor införts. Detta sparar trans­ Totalt samlade man in 4,5 ton farligt av returwellpapp till pappersbruken. porter och minskar kostnaderna. avfall under första året. Under de senare åren har mängderna I samarbete med Kretsloppskontoret i minskat på grund av en ökad använd­ Göteborg har besökare på Coop Forum ning av Sverigebacken, en butiksför­ i Backa, Bäckebol och Sisjön samt Coop packning som återanvänds. Returmate­ Konsum Avenyn erbjudits möjligheten rial, pallar, rullburar och plastbackar att lämna in så kallat farligt avfall direkt hämtas av ordinarie varutransporter i butik. I butikerna har en särskild insam­ Flaskor blir vagnar Det är av stor vikt att hitta användningsområ­ den för återvunnet material. Coop har tagit fram kundvagnar gjorda av återvunna pet­flas­ kor som introducerats i flera butiker och stor­ marknader. 250 pet­flaskor går det åt för att tillverka en kundvagn. Coop har också lanserat en miljökasse. Målet är att den på sikt helt ska ersätta de konven­ tionella plastkassarna. Kassen tillverkas av 60 procent plast och 40 procent majsstärkelse vilket minskar användningen av olja. Inled­ ningsvis fanns det kvalitetsproblem med vissa av kassarna som gjorde att de lätt gick sön­ der. Efter en kvalitetsförbättring är kassarna starkare även om de inte helt kan jämföras med konventionella plastkassar. 23
  • 26. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med FTC Coop vill påverka leverantörerna och förbättra sortimentet Coop har en lång tradition av enga­ FTC Coop har varit en föregångare när FTC Vi gjorde en undersökning 2004 gemang på det sociala området, det gäller utvecklingen av det ekolo­ om leksaker där vi besökte nio fabriker i inte minst genom Vi­skogen och giska och Rättvisemärkta sortimentet. Kina. Av de svenska importörerna hade Kooperation Utan Gränser. Många En utmaning jag ser att Coop har är att Coop bäst rutiner för kontroller och det av medlemmarna tycker att frå­ säkra goda förhållanden hos era leveran­ gick snabbt att få information från gorna är viktiga. Henrik Lindholm, törer när det gäller det övriga sortimen­ inköpsorganisationen. Men vid inter­ verksamhetsansvarig på Fair Trade tet som utgör 95 procent. Det är här vjuerna kom det fram att åtta av de nio Center och Per Rosengren, kvali­ man kan göra störst skillnad i det långa fabrikerna bröt mot kinesisk lag och tetschef på Coop, diskuterar utma­ loppet. systematiskt fuskade vid revisionerna ningar för Coop och aktuella frågor framför allt när det gäller arbetstider inom området. Coop Vi får mycket uppskattning för och övertidsersättning. Hur har ni vårt arbete med det miljömärkta och utvecklat ert arbetssätt mot leverantö­ Rättvisemärkta sortimentet. Men vi gör rerna? kontinuerliga förbättringar inom det breda sortimentet och det är en utma­ Coop Våra inköp sker genom Inter­ ning för oss att få våra kunder att upp­ coop som finns på plats i regionen och märksamma dessa. Vi ser också en stor vi kan se en positiv trend när det gäller potential i att ytterligare integrera arbe­ antalet revisioner och utvecklingen hos tet med sociala frågor med affärsverk­ våra leverantörer. Som delägare i Inter­ samheten. coop vill vi också veta att de sköter frå­ Henrik Lindholm Per Rosengren gorna och gör ett bra jobb. Därför har Verksamhetsansvarig Kvalitetschef Coop vi gjort en tredjepartsrevision av Inter­ Fair Trade Center coops ledningssystem inom området som föll väl ut. Fair Trade Center är en ideell förening som bevakar svenska företags handel med utveck­ lingsländer. 24
  • 27. Vi vill att våra inköpare drabbas av verkligheten genom att själva besöka leverantörerna i riskländerna. FTC Inom många företag kan vi se att FTC För ett år sedan gjorde vi en FTC Det märktes tydligt när Coop sat­ det finns en brist på kommunikation undersökning hos producenter av kon­ sade inom det rättvisemärkta sortimen­ mellan dem som arbetar med etiska frå­ serverad tonfisk i Thailand. Vid vissa tet. Vi fick tillgång till produkter som gor och inköpare. Hur arbetar ni för att fabriker fick vi starka tecken om miss­ inte fanns tidigare på marknaden. Men integrera områdena så att det finns inci­ förhållanden, såsom olaglig övertid, vad händer inom frukt? Det pågår en tament för att koppla etikarbetet tydli­ lönediskriminering mellan burmeser diskussion om att införa etiska krav gare till inköpsarbetet? och thailändare och till och med fall av inom Global Gap* som certifierar näs­ misshandel. Efter kraftfull uppföljning tan all frukt på marknaden. Är Coop Coop Det tar tid att få både inköpare kunde fabriken visa tydliga förbätt­ pådrivande inom det arbetet? och organisation att värdera andra para­ ringar, men problemen har kommit till­ metrar än pengar i inköpsarbetet. Inkö­ baka. Hur kan ni försäkra er om att era Coop Vi har varit med och utvecklat parens roll är att förhandla om priset, inköpare har den lokalkännedom som kriterierna inom Global Gap och har men med policydokument vill vi addera krävs för att upptäcka sådana problem? ambitionen att fortsätta vara med och andra värden och kriterier. Vi vill också påverka. 95 procent av den frukt vi säl­ att våra inköpare drabbas av verklighe­ Coop Intercoop har lokalkontor på de jer är Global Gap­certifierad och infö­ ten genom att själva besöka leverantörer flesta av våra marknader i regionen och randet av etiska kriterier kan göra stor i riskländerna och ser vilka villkor arbe­ många av de anställda är infödda och skillnad. Vår största leverantör, Ever­ tarna har. kan förstå kulturen. Vi har aktivt rekry­ fresh, är väldigt duktiga på produktsä­ terat personer från dessa länder. Vi arbe­ kerhet och de har också börjat engagera tar också kontinuerligt med att sätta sig mer inom det sociala området. frågorna på agendan, med att utbilda och informera våra inköpare och med att utveckla vår systematik. Vi tar också extern hjälp när det gäller att granska oss själva när det gäller hur våra system, utbildningar och introduktionsprogram * Global Gap är ett globalt samarbete för kvalitetssäkring av frukt och grönt. ser ut. 25
  • 28. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Coop – med omtanke om människor All Coops verksamhet utgår från Produktkvalitet Points) arbetssätt för att ta reda på, och stödjer FNs deklaration om På Coops egna matvaror och en lång bedöma och kontrollera alla faror och mänskliga rättigheter. Vi arbetar rad andra varor inom våra egna varu- hot mot livsmedelssäkerheten. Coop har kontinuerligt med att säkerställa märken står det ”kvalitetssäkrat av etablerat ett ledningssystem för kontroll och förbättra villkoren i vår egen Coop”. Det betyder att vi har ställt sär- och redlighet. Systemet ger riktlinjer för verksamhet och i hela vår leveran- skilda varu- och kvalitetskrav på pro- egenkontrollen i butik, på terminal och törskedja. Coop strävar efter att dukterna och garanterar att de uppfylls. kontor. skapa långsiktiga relationer med Vi har bedömt produkten, godkänt Som en följd av den nya livsmedels- leverantörerna men samtidigt innehåll och sammansättning samt tes- lagstiftningen har butikerna själva fått ställa krav. Det är en viktig strategi tat produkten genom bland annat ansvar för sin egenkontroll. Personal för att driva på utvecklingen både smaktest. från samtliga butiker har därför utbil- när det gäller sociala frågor och Leverantörer som producerar varan för dats i egenkontroll. Butikerna har både miljöfrågor. Coop ska också godkännas. Det innebär som uppgift att genomföra förbättrings- att vi värderar om leverantörens kvali- åtgärder och kontrollera till exempel tetsstyrningssystem säkerställer att både temperaturer i kyldiskar. Data från lagkrav och Coops särskilda varu- och mätningarna matas in i ett webbaserat kvalitetskrav när det gäller livsmedelssä- system för uppföljning som övervakas kerhet, kvalitet, miljö och etik uppfylls. centralt. Under året har Coop förstärkt Coops krav är ofta mer långtgående än avdelningen för kvalitetskontroll med vad lagstiftningen kräver till exempel ytterligare en medarbetare och etablerat när det gäller ingredienser och innehålls- en intern arbetsgrupp för egenkontroll. deklarationer. Kontrollen av de egna varorna sker Larmet går genom stickprov på varor och inspek- Coop har cirka 50 000 varor i sortimen- tion av leverantören. Kontrollerna tet. Under 2008 återkallades 75 av dessa anpassas efter typ av produkt, leveran- produkter från butikerna. 22 återkallel- tör och om det är lagstiftade krav på ser gällde varor inom Coops egna varu- livsmedelssäkerhet eller Coops egna märken. De vanligaste orsakerna till att kvalitetskrav som undersöks. produkterna drogs tillbaka var felaktig märkning av datum eller innehåll eller Utvecklad egenkontroll att varorna inte levde upp till ställda I arbetet med produktkvalitet följer kvalitetskrav. När en vara återkallas går Coop BRC (British Retail Consortium) ett larm på Coops intranät. Genom att Global standard – livsmedel, en interna- butikerna kvitterar på intranätet när de tionell standard för effektiv styrning av tagit bort varorna från hyllan erhålls en hygien och kvalitet i livsmedelsföretag. god uppföljning av att åtgärderna Coops egenkontroll bygger på HACCPs genomförs överallt. (Hazard Analysis and Critical Control 26
  • 29. Kriterier för Rättvisemärkning av rosor På grund av produktionsstrukturen inom snittblomsindustrin finns idag endast kriterier för anställd arbetskraft, det vill säga plantage/farmer, och inte för enskilda odlare. Kriterierna för rosor följer FLO:s (Fairtrade Labelling Organiza- tions International) generella kriterier, men har även produktspecifika kriterier som bland annat innehåller: • Uttryckliga regler för kemikaliehantering, inklusive hälsofrämjande åtgärder • Regler för långsiktiga handelsrelationer; volymer och blomstersort specifice- ras i ett handelskontrakt som sträcker sig över minst 6 månader • Angivelser för kontraktspris; ett avtal mellan köpare och säljare som motsva- rar minimipriset när prisnivåerna inte regleras på världsmarknaden • En premie på 12 procent av försäljningen som används till social och ekono- misk utveckling i lokalsamhället. På några av blomsterfarmerna i Kenya har premien bland annat använts till: byggnation av lokaler för vuxenutbildning, borrning av brunnshål för vattenförsörjning, inköp av utrustning till blomster- farmens daghem för de anställdas barn, inköp av böcker, bänkar och stolar till lokala skolor. Källa: Rättvisemärkt 27
  • 30. Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar Långsiktiga leverantörsrelationer Många av Coops varor tillverkas i ness Social Compliance Initiative), en Coop utvecklar långsiktiga och hållbara Asien, framförallt i Kina. Mycket kraft fristående tredjepartsorganisation som relationer med leverantörerna och bidrar läggs på att säkra att produktionen upp- samordnar kontroller av verksamheter i på så sätt till en etisk handel. Alla leve- fyller Coops etiska och miljömässiga krav. Fjärran Östern. Under 2008 började rantörer måste skriva under Coops upp- Intercoop är en inköpsverksamhet i BSCI successivt att ta över Intercoops förandekod. Uppförandekoden bygger Fjärran Östern. Den ägs gemensamt av egna kontroller av leverantörerna. Att på de riktlinjer som FN och ILO (Inter- konsumentkooperationerna i de nord- anlita externa internationella revisorer national Labour Organization) har tagit iska länderna, Italien och Spanien. som BSCI ger större kraft i kraven på fram. Den innehåller till exempel för- Intercoop arbetar med att kontrollera leverantörerna. Det är också ett sätt att bud mot barnarbete och kräver att producenterna innan de kan bli leveran- förenkla för leverantörerna som genom fabrikerna följer lokala lagar om mini- törer till Coop. Det ger konsumenterna att bli godkända av BSCI får tillgång milöner, övertid samt att arbetarna får en säkerhet om att de varor de handlar till en stor kundbas. lön enligt överenskommelse. Coop stäl- hos Coop är producerade under anstän- Coop har som strategi att inte lämna ler också krav på att leverantörerna ska diga förhållanden och att grundläg- leverantörer som inte omedelbart kan gå igenom uppförandekoden med sina gande arbetstagarrättigheter uppfylls. leva upp till våra krav. En leverantör leverantörer. Intercoop är medlemmar i BSCI (Busi- som vid en granskning inte uppfyller Rosodlare från Kenya på besök i butiken Zipporah jobbar på en plantage i Kenya där man odlar Rättvisemärkta rosor. Under året besökte hon och tre av hennes kolleger Coop Konsum i Kallhäll. I butiken mötte de kunder och medlemmar och berättade om hur Rättvisemärkt har för- bättrat deras och deras arbetskamraters liv och ekonomi. Tack vare att plantagen där de arbetar är Rättvisemärkt-certifierad får de bättre betalt. De har rätt att organisera sig fackligt och får 16 veckors föräldraledighet med full lön. Arbetsmiljön är bättre och de får också en premie för att utveckla samhället. Hur pre- mien ska användas beslutar de själva. 28