Från Netsurveys första webb-seminarium som handlar om OBM Organizational Behaviour Management. Att förbättra arbetsklimat i en grupp genom beteendebaserat ledarskap.

1. Introduktion till OBM Andreas Schill, Leg. psykolog, konsult Stockholm 2010

2. UTBILDNINGAR 2010 Andreas Schill Leg. Psykolog & Konsult PBM Stockholm Platschef , PBM Hudiksvall Arbetsmarknadsverket andreas.schill@pbm.se www.pbm.se

3. Agenda Introducera begreppet OBM Beteendepsykologi Tre principer Sammanfattning Ge er en inblick i ”OBM – tänk” Inspirera med nya infallsvinklar på förändringsarbete

4. Vad är OBM? - produktivitet och arbetsglädje genom fokus på nyckelbeteenden En vetenskapligt baserad metod för organisationsförändring Tonvikt på mätbarhet, struktur och beteendepsykologi Tydlig resultatinriktning, koppling mellan beteenden och (ekonomiska)mål Ofta fokus på att förändra ledarbeteenden i en organisation OrganizationalBehaviorManagement

5. Utgångspunkt: Alla organisationer består av individer. Organisationers funktion och resultat är summan av varje enskild individs beteende. All meningsfull organisationsförändring handlar om beteendeförändring Strategi Beteende Resultat Process

6. Beteendepsykologi A B C Före Efter Beteende Exempel: Regel, Policy Återkoppling Effekt: 20% 80% Frekvens: 80% 20% Slutsats: När vi vill påverka andra människor lägger vi 80% av kraften på fel saker

9. Tre principer: Bryt ner i beteenden Mät Styr med positiva C

10. Bryt ner i beteenden Ökad omsättning Mål Konkret meningsfull nivå Rapportera Produkt kunskap Boka kundmöten

11. Bryt ner i beteenden Kommunikation Tala begripligt Avsätta tid (planer) Lyssna aktivt Förbereda sig Sitta ner tillsammans

12. Bryt ner i beteenden Att bryta ner mål i konkreta beteenden leder till tre saker: Resultat, genom fokus på rätt faktorer Tydlighet, genom uppmärksamhet på relativt sett enkla processer Produktivitet, motiverade medarbetare som mår bra (ökad känsla av kontroll)

13. Mätning Ökad försäljning Kundmöten Frekvens Feedback De beteenden som mäts måste (självklart) ha en koppling till det mål som ska påverkas Det som mäts ska också vara helt och hållet under individens kontroll All mätning görs i syfte att maximera möjligheterna till positiv feedback

14. Mål: 2:03:59 Andningsfrekvens (Kvantitet) Andningsdjup (Kvalitet) Stegfrekvens (Kvantitet) Steglängd (Kvalitet) Antal träningspass (Kvantitet) Typ av träning (Kvalitet) Beteendemått innebär: Kontroll, komplexa processer blir överskådliga Direkt feedback Produktivitet, beteenden som mäts ökar i frekvens Harmoni, medarbetare och chef upplever kontroll

15. Styr med positiva C Effektivt ledarskap Ökad trivsel Högre motivation Ökad produktivitet Tvingande ledarskap Dåligt ledarskap Försvagning Förstärkning Utsläckning

16. Styr med positiva C Effekter Kännetecken Typ av C Önskvärt beteende följs av uppskattning, uppmuntran och då och då av belöning Kraftigt ökande frekvens av beteenden, medarbetare vill synas och trivs Förstärkning Fokus ligger på att åtgärda fel och brister. Tillsägelser, tillrättavisningar och då och då bestraffningar, följer på icke önskvärt beteende Försvagning Konstant frekvens av beteenden i nivå med ”acceptabelt”. Risk för dålig stämning, taktik. Medarbetare drar sig undan. Beteenden leder inte till någon märkbar konsekvens Beteenden upphör Utsläckning

17. Sammanfattning Identifiera mål Bryt ner I beteenden Mät beteenden Förstärk beteenden

18. Exempel Vårdavdelning Stora problem Nedläggning och omstart ett alternativ Missnöje bland personal Missnöje vårdtagare och anhöriga Bristande rutiner, förseningar

19. Exempel 2 veckor analys/studie Listar nyckelbeteenden Bestämmer konsekvenser ”kick-off” med medarbetare och chefer Chefshandledning var 3:e vecka Nyckelbeteenden > Mätning/uppföljning/belöning

20. Exempel

21. Exempel Individerna går från att göra sina uppgifter och få rast [C+] till att hjälpa varandra och bli belönade för det [C++] Specifika uppgifter går från att vara bestraffande, mindre rast [C-] till att bli belönande, beröm/”pinne” [C+] Chef/kollega ser det som fungerar [C+] Eftersom mätning innebär positiva konsekvenser, kommer medarbetarna att vilja synas Större belöningar i form av sociala aktiviteter bidrar till en god stämning

22. Exempel Rutiner följs – Vårdtagare får rätt vård 100% frekvensökning av nyckelbeteenden Personalen trivs, stämningen god Anhöriga kommer med tårta Övriga avdelningar framstår som problematiska….