SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  18
Télécharger pour lire hors ligne
Jakten på den
robusta och effektiva tidtabellen



                              Emma Andersson
               Anders Peterson, Johanna Törnquist Krasemann
Institutionen för Naturvetenskap och Teknik, Linköpings Universitet, Norrköping
Agenda
    • Projektet ”Robusta tidtabeller för järnvägstrafik”
    • Observationer
    • Delmoment: Robusthetsmått
    • Robusta tidtabeller
    • Kanalstudie av X200 nr 500
    • Pågående arbete




2
Bakgrund
    2010 startade ett forskningsprojekt med tre finansiärer:

       Robusta tidtabeller för järnvägstrafik
      Ta fram och utvärdera metoder för att göra
      tidtabeller mer robusta mha optimering




3
Observationer
         •   Försening vid avgång  försening vid ankomst
         •   När är kapacitetsgränsen nådd?
         •   Olika priser på tåglägen beroende på kvalitet
         •   Det är inte bara marginaler som påverkar punktligheten


                                                      X2000 530      X2000 534
    Marginaler                                       15 min 4 sek   15 min 4 sek
    Andel försenade tåg på slutstation (> 5 min)         39%            39%
    Medelförsening på slutstation (min)                  4,7            6,3

    Andel försenade tåg på varje station (> 5 min)       19%            30%
    Medelförsening på varje station (min)                 3              4


4
Delmoment: Robusthetsmått
    • För att förbättra robustheten i tidtabellerna för
      järnväg behövs väl definierade robusthetsmått och
      kunskap om hur man ska analysera robustheten
      kvantitativt
      • Genom litteraturstudier får vi kunskap om mått som
        redan definierats och används idag
      • Genom intervjuer av Trafikverket och SJ får vi insyn
        i vad som är intressant ur ett svenskt perspektiv
      • Genom att observera hur tågen presterar och göra
        jämförelser med tidtabellen får vi insikt om vad som
        egentligen händer på spåren och hur det är kopplat
        till tidtabellen

5
Robusthetsmått
                                Störningar

       Input                                               Output
                                Tidtabell

    Tidtabellsattribut                       Tågens utförande
    Före tidtabellen har                     Efter att tidtabellen har
    använts                                  använts, i operationell
                                             drift eller med simulering




                            Robusthetsmått

6
Mått på tidtabellsattribut

    • Urval av mått från litteraturen:
      •   Total mängd av marginaler (körtid eller uppehåll)
          (Salido et al. 2008)
      •   Var marginalerna är placerade längs sträckan
          (Kroon et al. 2007, Fischetti et al. 2008)
      •   Antalet uppehåll (Salido et al. 2008)
      •   Antalet förbigångar (Salido et al. 2008)
      •   Trafikmängd på spåret (Salido et al. 2008)
      •   Headway vid avgång och ankomst (Carey 1999,
          Vromans et al. 2006)


7
Mått på tågens utförande

    • Urval av mått från litteraturen:
      • Punktlighet (medel, max, antalet försenade tåg, etc.)
        (Kroon et al. 2008, Khan and Zhou 2010)
          •   Punktlighet på slutstation eller vid varje uppehåll (viktad)
      •   Medel eller totala följdförseningar (Goverde, 2007,
          D’Ariano et al. 2008, Vromans et al. 2006)
      •   Total ackumulerad försening för alla tåg (Fischetti et
          al. 2009)
      •   Passagerarnas faktiska restid (Liebchen et al. 2010,
          Vansteenwegen et al. 2006, Dewilde et al. 2011)
      •   Passagernas väntetid (Cicerone et al. 2009)

8
Robusthetsmått

    • Det finns flera exempel på hur robusthet kan mätas
      och vilka parametrar som ska inkluderas i
      beräkningarna
    • För det svenska järnvägssystemet räcker dessa mått
      dock inte till
    • Operatörer och Trafikverket är mycket intresserade av
      att öka punktligheten och minska följdförseningarna
    • Men vi behöver fler mått som beskriver relationen
      mellan marginaler, headway och kopplar dem till
      punktlighet


9
Case study: Södra stambanan




               2012-01-13
Förseningar för X2000 nr 500
                                   (15 aug-15 sep, 2011)

       Tåg nr 500 avgår från Malmö kl 05.51, Måndag-Fredag

   Medelförsening på slutstation (min)               10,8
   Medelförsening på varje station (min)             4,8
   Andel försenade tåg på slutstation (> 5 min)      70%
   Andel försengade tåg på varje station (> 5 min)   25%




Förseningar för alla tåg nr 500 under en typisk höstmånad.(Två tåg är
bortplockade pga allt för stora störningar).
  11
Kanal för tåg nr 500
        (M-Hm)

Hässleholm:
Medelförsening vid ankomst = 1,8 min
Medelförsening vid avgång = 2,4 min

 Viktigt att komma i tid till Hm!
Kanal för tåg nr 500
      (M-Hm)




Det långa uppehållet i
Lu slopas
– mer marginal fram till
Hm och större möjlighet
att flytta förbigången
Kanal för tåg nr
           500 (Hm-My)


 Snäv kanal i Tns


Uppbyggd marginal
går förlorad i N
Kanal för tåg nr 500
                    (My-Cst)
                 Snäv kanal iSöö

             Uppbyggd marginal
             går förlorad i Jn



             Snäv kanal i K




Snäv förbigång i Lp
Förseningar för X2000 nr 500
                            (15 aug-15 sep, 2011)




                                                      500 hamnar         500 har hamnat
                                                      efter 8718 i Tns   efter 624 som
Reducerad   500 blir ofta       Störning pga                             har uppehåll i
hastighet   försenad på         enkelspårsdrift vid                      Söö
ut ur M     Hm station          banarbete
Pågående arbete

     • Konkretisera relationen mellan marginaler,
       headway och punktlighet
     • Studera hur tågklarerarna agerar i störda
       situationer, vilka mönster som finns i de beslut
       som fattas


      Implementera dessa mått i vår optimeringsmodell
       så att tågläget för tåg 500 kan justeras och göras
       mer robust


17
Tack!




        emma.andersson@liu.se

Contenu connexe

Tendances

Session 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena GrimmSession 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena GrimmMagdalenaGrimm
 
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation MagdalenaGrimm
 
Session 56 Björn Wendle
Session 56 Björn WendleSession 56 Björn Wendle
Session 56 Björn WendleBjörn Wendle
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahnhakan_grahn
 
Session 71_3 Arne Nissen
Session 71_3 Arne NissenSession 71_3 Arne Nissen
Session 71_3 Arne NissenArneNissen17
 

Tendances (8)

Session 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena GrimmSession 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena Grimm
 
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation
 
Session 43 Muriel Beser Hugosson
Session 43 Muriel Beser HugossonSession 43 Muriel Beser Hugosson
Session 43 Muriel Beser Hugosson
 
Session 24 Robert Östlund
Session 24 Robert ÖstlundSession 24 Robert Östlund
Session 24 Robert Östlund
 
Session 11 Bertil Hallman
Session 11 Bertil HallmanSession 11 Bertil Hallman
Session 11 Bertil Hallman
 
Session 56 Björn Wendle
Session 56 Björn WendleSession 56 Björn Wendle
Session 56 Björn Wendle
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahn
 
Session 71_3 Arne Nissen
Session 71_3 Arne NissenSession 71_3 Arne Nissen
Session 71_3 Arne Nissen
 

En vedette

Dahhh imagness!
Dahhh imagness!Dahhh imagness!
Dahhh imagness!Eriika03Go
 
Publicatie Railway Strategies (2011)
Publicatie Railway Strategies (2011)Publicatie Railway Strategies (2011)
Publicatie Railway Strategies (2011)Amzal2012
 
Lanaren aurkezpena 3
Lanaren aurkezpena 3Lanaren aurkezpena 3
Lanaren aurkezpena 3aitziberal
 
Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013
Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013
Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013Tapon Chakrabarti
 
Selecting a topic
Selecting a topicSelecting a topic
Selecting a topicsandystump
 
54 lianda dwi astuti
54 lianda dwi astuti54 lianda dwi astuti
54 lianda dwi astutiliandadwi
 
Main three rivers of Bangladesh
Main three rivers of BangladeshMain three rivers of Bangladesh
Main three rivers of BangladeshTapon Chakrabarti
 
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...Museo del Romanticismo
 
Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...
Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...
Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...Museo del Romanticismo
 
"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones
"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones
"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. SolucionesMuseo del Romanticismo
 
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...Museo del Romanticismo
 
1.sistem litar hidraulik
1.sistem litar hidraulik1.sistem litar hidraulik
1.sistem litar hidraulikEdi Slipknot
 
Ciclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el Academicismo
Ciclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el AcademicismoCiclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el Academicismo
Ciclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el AcademicismoMuseo del Romanticismo
 
Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...
Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...
Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...Museo del Romanticismo
 

En vedette (15)

Dahhh imagness!
Dahhh imagness!Dahhh imagness!
Dahhh imagness!
 
Publicatie Railway Strategies (2011)
Publicatie Railway Strategies (2011)Publicatie Railway Strategies (2011)
Publicatie Railway Strategies (2011)
 
Lanaren aurkezpena 3
Lanaren aurkezpena 3Lanaren aurkezpena 3
Lanaren aurkezpena 3
 
Mikrotik secure
Mikrotik secureMikrotik secure
Mikrotik secure
 
Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013
Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013
Dhanmondi lake water Pollution source investigation Report-2013
 
Selecting a topic
Selecting a topicSelecting a topic
Selecting a topic
 
54 lianda dwi astuti
54 lianda dwi astuti54 lianda dwi astuti
54 lianda dwi astuti
 
Main three rivers of Bangladesh
Main three rivers of BangladeshMain three rivers of Bangladesh
Main three rivers of Bangladesh
 
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". IV. La Roma ...
 
Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...
Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...
Ciclo de charlas "Las técnicas artísticas durante el siglo XIX". II. El dibuj...
 
"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones
"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones
"¿Cuán romántico eres?" Divertimento sobre literatura gótica. Soluciones
 
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...
Ciclo de charlas "Ciudades y escritores europeos del siglo XIX". III. El Parí...
 
1.sistem litar hidraulik
1.sistem litar hidraulik1.sistem litar hidraulik
1.sistem litar hidraulik
 
Ciclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el Academicismo
Ciclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el AcademicismoCiclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el Academicismo
Ciclo de charlas "¿Y después, qué?": Gerôme y el Academicismo
 
Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...
Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...
Semana de la Ciencia 2016. Los avances fotográficos durante el siglo XIX a tr...
 

Similaire à Session 42 Emma Andersson

Session 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvoja
Session 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvojaSession 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvoja
Session 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvojaLeif_Broberg
 
Session 34 Carina R Nilsson, WSP
Session 34 Carina R Nilsson, WSPSession 34 Carina R Nilsson, WSP
Session 34 Carina R Nilsson, WSPCarinaRNilsson
 
Session 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart Nelldal
Session 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart NelldalSession 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart Nelldal
Session 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart NelldalJenniferWarg
 
Session 40 Simon Gripner
Session 40 Simon GripnerSession 40 Simon Gripner
Session 40 Simon GripnerSimon Gripner
 
Session 35 Dag Hersle
Session 35 Dag HersleSession 35 Dag Hersle
Session 35 Dag HersleDagHersle
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahnhakan_grahn
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmMagdalenaGrimm
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmMagdalenaGrimm
 

Similaire à Session 42 Emma Andersson (20)

Session 30 Hans Sipilä
Session 30 Hans SipiläSession 30 Hans Sipilä
Session 30 Hans Sipilä
 
Session 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvoja
Session 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvojaSession 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvoja
Session 51 leif broberg jevgenij petoukhov sanna sorvoja
 
Session 8 Gunilla Björklund
Session 8 Gunilla BjörklundSession 8 Gunilla Björklund
Session 8 Gunilla Björklund
 
Session 34 Carina R Nilsson, WSP
Session 34 Carina R Nilsson, WSPSession 34 Carina R Nilsson, WSP
Session 34 Carina R Nilsson, WSP
 
Session 12 Astrid Bergman
Session 12 Astrid BergmanSession 12 Astrid Bergman
Session 12 Astrid Bergman
 
Session 30_1 Bo-Lennart Nelldal
Session 30_1 Bo-Lennart NelldalSession 30_1 Bo-Lennart Nelldal
Session 30_1 Bo-Lennart Nelldal
 
Session 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart Nelldal
Session 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart NelldalSession 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart Nelldal
Session 9 Anders Lindfeldt och Bo-Lennart Nelldal
 
Session 30 Martin Joborn
Session 30 Martin JobornSession 30 Martin Joborn
Session 30 Martin Joborn
 
Session 40 simon gripner
Session 40 simon gripnerSession 40 simon gripner
Session 40 simon gripner
 
Session 40 Simon Gripner
Session 40 Simon GripnerSession 40 Simon Gripner
Session 40 Simon Gripner
 
Session 67 Anna Mellin
Session 67 Anna MellinSession 67 Anna Mellin
Session 67 Anna Mellin
 
Session 35 Dag Hersle
Session 35 Dag HersleSession 35 Dag Hersle
Session 35 Dag Hersle
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahn
 
Session 3 Anders Svensson
Session 3 Anders SvenssonSession 3 Anders Svensson
Session 3 Anders Svensson
 
Session 42 Clas Rydergren
Session 42 Clas RydergrenSession 42 Clas Rydergren
Session 42 Clas Rydergren
 
Session 3 Kerstin Gustafsson
Session 3 Kerstin GustafssonSession 3 Kerstin Gustafsson
Session 3 Kerstin Gustafsson
 
Session 26 Azhar Al-Mudhaffar
Session 26 Azhar Al-MudhaffarSession 26 Azhar Al-Mudhaffar
Session 26 Azhar Al-Mudhaffar
 
Session 55 Ingmar Andreasson
Session 55 Ingmar AndreassonSession 55 Ingmar Andreasson
Session 55 Ingmar Andreasson
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimm
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimm
 

Session 42 Emma Andersson

  • 1. Jakten på den robusta och effektiva tidtabellen Emma Andersson Anders Peterson, Johanna Törnquist Krasemann Institutionen för Naturvetenskap och Teknik, Linköpings Universitet, Norrköping
  • 2. Agenda • Projektet ”Robusta tidtabeller för järnvägstrafik” • Observationer • Delmoment: Robusthetsmått • Robusta tidtabeller • Kanalstudie av X200 nr 500 • Pågående arbete 2
  • 3. Bakgrund 2010 startade ett forskningsprojekt med tre finansiärer: Robusta tidtabeller för järnvägstrafik Ta fram och utvärdera metoder för att göra tidtabeller mer robusta mha optimering 3
  • 4. Observationer • Försening vid avgång  försening vid ankomst • När är kapacitetsgränsen nådd? • Olika priser på tåglägen beroende på kvalitet • Det är inte bara marginaler som påverkar punktligheten X2000 530 X2000 534 Marginaler 15 min 4 sek 15 min 4 sek Andel försenade tåg på slutstation (> 5 min) 39% 39% Medelförsening på slutstation (min) 4,7 6,3 Andel försenade tåg på varje station (> 5 min) 19% 30% Medelförsening på varje station (min) 3 4 4
  • 5. Delmoment: Robusthetsmått • För att förbättra robustheten i tidtabellerna för järnväg behövs väl definierade robusthetsmått och kunskap om hur man ska analysera robustheten kvantitativt • Genom litteraturstudier får vi kunskap om mått som redan definierats och används idag • Genom intervjuer av Trafikverket och SJ får vi insyn i vad som är intressant ur ett svenskt perspektiv • Genom att observera hur tågen presterar och göra jämförelser med tidtabellen får vi insikt om vad som egentligen händer på spåren och hur det är kopplat till tidtabellen 5
  • 6. Robusthetsmått Störningar Input Output Tidtabell Tidtabellsattribut Tågens utförande Före tidtabellen har Efter att tidtabellen har använts använts, i operationell drift eller med simulering Robusthetsmått 6
  • 7. Mått på tidtabellsattribut • Urval av mått från litteraturen: • Total mängd av marginaler (körtid eller uppehåll) (Salido et al. 2008) • Var marginalerna är placerade längs sträckan (Kroon et al. 2007, Fischetti et al. 2008) • Antalet uppehåll (Salido et al. 2008) • Antalet förbigångar (Salido et al. 2008) • Trafikmängd på spåret (Salido et al. 2008) • Headway vid avgång och ankomst (Carey 1999, Vromans et al. 2006) 7
  • 8. Mått på tågens utförande • Urval av mått från litteraturen: • Punktlighet (medel, max, antalet försenade tåg, etc.) (Kroon et al. 2008, Khan and Zhou 2010) • Punktlighet på slutstation eller vid varje uppehåll (viktad) • Medel eller totala följdförseningar (Goverde, 2007, D’Ariano et al. 2008, Vromans et al. 2006) • Total ackumulerad försening för alla tåg (Fischetti et al. 2009) • Passagerarnas faktiska restid (Liebchen et al. 2010, Vansteenwegen et al. 2006, Dewilde et al. 2011) • Passagernas väntetid (Cicerone et al. 2009) 8
  • 9. Robusthetsmått • Det finns flera exempel på hur robusthet kan mätas och vilka parametrar som ska inkluderas i beräkningarna • För det svenska järnvägssystemet räcker dessa mått dock inte till • Operatörer och Trafikverket är mycket intresserade av att öka punktligheten och minska följdförseningarna • Men vi behöver fler mått som beskriver relationen mellan marginaler, headway och kopplar dem till punktlighet 9
  • 10. Case study: Södra stambanan 2012-01-13
  • 11. Förseningar för X2000 nr 500 (15 aug-15 sep, 2011) Tåg nr 500 avgår från Malmö kl 05.51, Måndag-Fredag Medelförsening på slutstation (min) 10,8 Medelförsening på varje station (min) 4,8 Andel försenade tåg på slutstation (> 5 min) 70% Andel försengade tåg på varje station (> 5 min) 25% Förseningar för alla tåg nr 500 under en typisk höstmånad.(Två tåg är bortplockade pga allt för stora störningar). 11
  • 12. Kanal för tåg nr 500 (M-Hm) Hässleholm: Medelförsening vid ankomst = 1,8 min Medelförsening vid avgång = 2,4 min  Viktigt att komma i tid till Hm!
  • 13. Kanal för tåg nr 500 (M-Hm) Det långa uppehållet i Lu slopas – mer marginal fram till Hm och större möjlighet att flytta förbigången
  • 14. Kanal för tåg nr 500 (Hm-My) Snäv kanal i Tns Uppbyggd marginal går förlorad i N
  • 15. Kanal för tåg nr 500 (My-Cst) Snäv kanal iSöö Uppbyggd marginal går förlorad i Jn Snäv kanal i K Snäv förbigång i Lp
  • 16. Förseningar för X2000 nr 500 (15 aug-15 sep, 2011) 500 hamnar 500 har hamnat efter 8718 i Tns efter 624 som Reducerad 500 blir ofta Störning pga har uppehåll i hastighet försenad på enkelspårsdrift vid Söö ut ur M Hm station banarbete
  • 17. Pågående arbete • Konkretisera relationen mellan marginaler, headway och punktlighet • Studera hur tågklarerarna agerar i störda situationer, vilka mönster som finns i de beslut som fattas  Implementera dessa mått i vår optimeringsmodell så att tågläget för tåg 500 kan justeras och göras mer robust 17
  • 18. Tack! emma.andersson@liu.se