Bemästra HUR:et
Ett frukostseminarium om att skifta fokus – från
att försöka knäcka vad som är lösningen till HUR
vi måste jobba för att komma fram till den
11 oktober 2016
Foto: Miro Dozo
#FröjdFrukost
@FrojdAgency
Digital transformation
Foto: Carlos Muza
Vi tror att många organisationer redan har
landat i att det finns ett stort behov av digital
transformation.
Vi tror också att de flesta är överens om att
digital transformation inte är något som bara
rör delar av organisationen (som till exempel
marknadsföring), utan att förändring behövs
överallt. Många har också förstått att till och
med företagets allra innersta behöver
uppdateras – det vill säga affärsmodellen.
Foto: Wil Stewart
Allt prat om att du måste disrupta allt kan vara
stressigt. Det är också väldigt lätt att fokus hamnar
på VAD vi ska göra för att nå framgång. Vi tror att
det finns två saker som är viktigare att fokusera på:
Först och främst, att svara på frågan varför? Vad är
syftet med det vi gör? Det är dock inte fokuset i den
här presentationen – idag ska vi ägna oss åt HUR vi
kan jobba utifrån vårt varför för att bli framgångsrika.
Hur:et handlar för oss om metoder, processer,
människor, kultur, mindset och beteenden.
BECOMING DISRUPTION READY
”Businesses have to encourage
creative behaviors and disrupt
their internal processes
to innovate.”
Källa: GE Reports - Global Innovation Barometer 2014
Vad funkar?
Omfamna teknologin.
Fokusera på att samarbeta på nya sätt.
Öka produktivitet med data och analys.
Prioritera människor och nya färdigheter.
Källa: GE Reports - Global Innovation Barometer 2014
De flesta som föds i dag
väntas fylla 100 år…
Foto: Somedragon2000
Ny teknologi har gjort att de flesta barn som
föds i Sverige idag kommer att bli över hundra
år. Detta borde rimligtvis påverka hur vi ser på
utbildning. En person skulle kunna hinna med
sju helt olika karriärer under sin levnadstid.
Transport på nya sätt
Foto: Peter Linehan
Häromdagen gick det en mejlsnurra i vår
bostadsrättsförening – någon hade hittat en drönare
i sin balkonglåda och undrade vem den tillhörde.
Ny teknologi kommer göra det möjligt att
transportera både oss själva och varor på helt nya
sätt. En hypotes skulle kunna vara att lägenheter
med balkong kommer uppvärderas då vi kan få våra
e-handelsinköp influgna direkt till balkongen.
Köp på nya sätt
Foto: Jason Howie
Vi handlar mer än någonsin på nätet och via
mobilen, och utvecklingen har gått fort. Saker vi
aldrig trodde att vi skulle klicka hem i mobilen, som
exempelvis bilar, köper vi idag. Skulle vi köpa en
bostadsrätt utan att först uppleva den? Kanske inte…
Virtual reality
Foto: UTKnightCenter
…eller kanske det! För nu finns ju också teknik för att uppleva
saker som inte finns i vår fysiska närhet. VR fungerar nu så
pass bra att användningsområdena börjar bli tydliga. Idag
behandlas fobier med hjälp av KBT-övningar i VR. Självklart
kommer vi snart att gå på lägenhetsvisningar virtuellt.
Augmented reality
Film: MagicLeap
Från VR är inte steget långt till augmented reality.
Projektet Magic Leap tog först in 50 miljoner dollar,
sedan 500 miljoner dollar till, och i år ytterligare 793
miljoner dollar för att utveckla någon typ av hemlig
plattform för ”förstärkt verklighet”.
Hur
Hur ska vi göra
för att löpande
utgå ifrån det vi
vet idag?
Vad kommer
hända i framtiden
som påverkar vår
utveckling?
Vad
För att "implementera framtiden" i sin
egen verksamhet behöver man alltså inte
ha en spåkula, utan bara titta ut genom
fönstret och plocka in den innovation
som redan börjat få fäste i omvärlden.
Hur ska vi jobba för att säkerställa att vi
löpande utgår ifrån det vi vet idag?
'The future is already
here – it's just not
evenly distributed.”
Foto: Yolanda Sun
Som sci-fi-författaren William Gibson sa: ”Framtiden är
ju redan här, vi måste bara ta det som händer på allvar”.
När iPaden kom förstod folk inte vad de skulle ha den
till – nu är den en oumbärlig hjälp i skolan.
Vad vet jag redan idag om ny
teknik och nya beteenden som vårt
företag behöver förhålla oss till?
Reflektion:
Foto: Yolanda Sun
Foto: Jeroen Verbaas
Det kan vara omtumlande att inse att man inte kan ”jobba på
som man alltid har gjort”. En bra liknelse är att du måste
bygga vidare på ditt flygplan samtidigt som du är i luften.
Vi behöver acceptera att vi inte vet VAD:et ännu och istället
fokusera på HUR:et. Ta reda på vad människorna i flygplanet
har för styrkor. Dela in personer i olika team med olika ansvar.
Prata om vilken kultur ni ska ha på planet för att lyckas.
Vi är ju alla redan uppe i luften – men vissa förnekar det
fortfarande. En arbetsmetod som fått fäste, och som just
handlar om att starta upp något utan att veta hur det ska
landa, är att jobba AGILT. Det ska vi berätta mer om…
Det gamla sättet att driva
projekt: Vattenfallsprocess
Kravinsamling
Planera
Designa
Bygga
Testa
Lansera
Typ 3 år långt projekt
På 90-talet drevs IT-projekt enligt den så kallade vattenfallsmetoden.
Projektmodellerna var rigida tvångströjor som fick stora problem när
nya behov dök upp mitt i projektgenomförandet. Processerna var inte
framtagna för att stödja förändring eller rörlighet.
Som en reaktion på den här situationen bestämde sig 17 personer från
IT-industrin att göra något åt saken. De bildade de The Agile Alliance
och bokade en skidstuga i Utah där de samlades för att plita ner ett
manifest och tolv principer.
Det var reaktion mot byråkratisering, orealistiska projektplaner och
bristen på uppvisande av resultat. Manifestet kom ganska lite att
handla om systemutveckling per se. Det kom istället att handla om
saker som kultur, samarbete och förändringsbenägenhet.
Agil metodik har visat sig vara applicerbart på i princip vilken
verksamhet som helst. Idag används begrepp som agil HR, agilt
ledarskap och agila organisationer.
Individer och interaktioner framför processer och verktyg
Fungerande programvara framför omfattande dokumentation
Kundsamarbete framför kontraktsförhandling
Anpassning till förändring framför att följa en plan
Det agila manifestet
Agila principer
Vår högsta prioritet är att tillfredställa kunden
genom tidig och kontinuerlig leverans
av värdefull programvara.
Välkomna förändrade krav, även sent under utvecklingen.
Agila metoder utnyttjar förändring till kundens
konkurrensfördel.
Leverera fungerande programvara ofta, med
ett par veckors till ett par månaders mellanrum,
ju oftare desto bättre.
Verksamhetskunniga och utvecklare måste arbeta
tillsammans dagligen under hela projektet.
Bygg projekt kring motiverade individer.
Ge dem den miljö och det stöd de behöver,
och lita på att de får jobbet gjort.
Kommunikation ansikte mot ansikte är det bästa
och effektivaste sättet att förmedla information,
både till och inom utvecklingsteamet.
Fungerande programvara är
främsta måttet på framsteg.
Agila metoder verkar för uthållighet.
Sponsorer, utvecklare och användare skall kunna
hålla jämn utvecklingstakt under obegränsad tid.
Kontinuerlig uppmärksamhet på förstklassig teknik
och bra design stärker anpassningsförmågan.
Enkelhet – konsten att maximera mängden arbete
som inte görs – är grundläggande.
Bäst arkitektur, krav och design
växer fram med självorganiserande team.
Med jämna mellanrum reflekterar teamet över
hur det kan bli mer effektivt och justerar
sitt beteende därefter.
1
2
3
4
5
6
7
9
10
8
11
12
Worst case scenario:
Familjen Starcks Julklappar
Agil metodik är toppen – förutsatt att man gör det på rätt sätt
och inte bara plockar begreppen. Låt oss exemplifiera hur
det kan gå i värsta fall med ett fiktivt case.
Säg att du har två ungar och att det är 6 veckor till jul. Du
informerar dem: ”I år ska vi köpa julklappar agilt. Vi ska jobba
i korta iterationer och varje morgon kommer ni att samlas för
en kort standup och berätta vad ni har för hinder.”
Som <användartyp>
vill jag <behov>
så att <anledning>
”Vi vill att ni skriver era respektive önskelistor som
user stories, så att vi lättare kan prioritera.”
Scope
Resurser Tid
”Vi har en begränsad budget avsatt för julklappsinköp,
och det är bara sex veckor kvar till jul. Det betyder att
det enda som är rörligt är scopet. Är ni med?”
Roxannas user story:
”Som blivande Pokemon
GO-spelare behöver jag en
ny telefon så att jag kan
hänga mer med mina
vänner på fritiden”
Nikitas user story:
”Som Nikita vill jag ha
Friendshotellet så att jag
slipper vara avundsjuk på
Ester som har ett sånt”
”Efter den första sprinten hade vi en önskelista
klar, och la en beställning på en telefon enligt
önskemål. Vi insåg sedan att scopet måste
revideras, eftersom takbudgeten redan nåtts.
Nikita, skulle du kunna tänka dig att önska dig
något billigare i år? Det blir liiite i dyraste laget det
här. Roxanna hade en bättre User Story helt
enkelt. Kan du nöja dig med Friendskorvkiosken?”
Julafton
”Jo, lilla gumman, det blev tyvärr ingen julklapp till dig
i år. Leveranstiden på ditt behov är 4–8 veckor…”
Varför blev det så här? För att vi
inte använde principerna eller
värderingarna, utan bara begreppen.
Kanske för att det är lättare
än att på riktigt anamma det.
…sluta med: …fortsätta med: …börja med:
Fråga
organisationen
vad de vill ha
Falska mandat
Centraliserad
kunskap
Kommunicera era
mål och visioner
till hela
organisationen
Sprid kunskapen.
Få ALLA med på
tåget.
Jobba med
partners (inte
leverantörer)
Retrospective – vad ska vi…
Retron -
Förutsättningen för
ständig förbättring
Bygg själv-
organiserande
team
En grym metod för att utvärdera ett samarbete
Retrospective: Projekt julklappar 2016
Teamet
saknade
övergripande
målbild
Pappa är dum
Tomten
är snål
Samarbetet
brast under
sprint 1
Otydlig kravbild
Envägs-
kommunikation
uppifrån
Att ha en datadriven approach handlar om att
basera sina beslut på fakta och resultat.
Data är kraftfullt för att det är konkret. Det kan ge
oss bevis och argument för något som vi tidigare
bara hade en magkänsla om – eller motbevisa oss
så att vi ändrar vårt arbetssätt för att det ska ge
ännu bättre effekt.
Visst låter det smart? Så HUR gör man det här då?
Jag vill börja med att bjuda på ett tips. Jag gillar ju data – och jag
gillar också såna här självtester där man får veta vad man är för
typ av människa. Så självklart älskar jag en tjänst som Crystal,
som baserat på data från mina onlineprofiler kan hjälpa mig att
förstå mig själv bättre, och ge tips på hur jag ska jobba
tillsammans med mina kollegor.
Testa! www.crystalknows.com
Det man kanske INTE ska göra när man är i
startgroparna med att sätta mål för sin nya
digitala satsning är att öppna Google Analytics
och titta på vilka siffror som presenteras på
första sidan – och sen försöka efterkonstruera
målsättningar utifrån vad som verkar gå att mäta.
Börja i rätt ände
Börja med syftet
Foto: Volkan Omez
Att samla på sig en massa data är inte ett självändamål i sig.
Vi måste identifiera rätt data, smart data som är kopplad till
framgång för din verksamhet, till din kundnöjdhet, och som
visar att du gör något rätt – eller fel.
Foto: Volkan Omez
Enligt undersökningen ”Hur mår Sveriges webbplatser?” från
början av 2016, där man intervjuat hundratals webbansvariga
på svenska företag, kommuner och organisationer, så har
bara 57% koll på syftet med de olika undersidorna på sina
webbplatser. Det tycker vi är för lite.
Vi inleder alla projekt med att prata om vad man vill uppnå
med den digitala satsningen. Det kanske handlar om att få in
leads, eller att få potentiella medarbetare att bli nyfikna och
vilja söka jobb. Eller att företagets kunder ska kunna hitta svar
på frågor själva innan de ringer till kundtjänst. Och då är det
ju det som är målet. Det här ska liksom inte vara någon
raketforskning utan det ska kännas självklart för alla.
57%
Foto: Volkan Omez
Vi är också övertygade om att det är först när
vi gör nytta för mottagaren på personens resa
mot att nå sina mål, som vi kan uppnå våra. Så
vi måste vända blicken till målgruppens
perspektiv och fundera över deras upplevelse,
och i vilka steg vi kan göra störst nytta.
Bli datadriven på riktigt –
jobba utifrån en hypotes
”Vi tror att X. För att validera vårt
antagande kommer vi att göra Y,
och om Z händer så hade vi rätt.”
Foto: Drew Patrick Miller
För att jobba datadrivet på riktigt måste man också utse någon
som är ansvarig för att följa upp och agera på resultatet.
Vill man vara riktigt i framkant så kan man göra hela satsningen
till ett enda stort test av en idé. Då satsar man på att snabbt få ut
en MVP – minimum viable product. För att undvika en oändlig
tid av förstudier och funderande på om idén är bra så bygger
man först en ”minsta möjliga vettiga produkt” – något som löser
ett problem och ger ett tydligt värde för användaren – men
enkelt utfört, kanske bara anpassat för ETT utvalt kundsegment.
Foto: Drew Patrick Miller
Foto: Sidney Perry
Frågan är om data verkligen kan hjälpa oss att skapa
något som folk ännu inte vet att de behöver?
Vi har konstaterat att det är smart att titta på hur ens
tjänster faktiskt används för att förstå hur man ska
vidareutveckla dem för att bli ännu bättre. Men det man
ska vara medveten om när man tittar på statistik från hur
en målgrupp använder en befintlig lösning, är att den
bara säger något om det som redan finns.
Det ger en god ögonblicksbild av nuläget, men säger
väldigt lite om hur det skulle kunna fungera i framtiden.
Alla problem är inte optimeringsproblem – innovation
kräver oftast större ingrepp.
”Om jag hade frågat
människor vad de ville
ha så skulle de sagt
snabbare hästar…”
– Henry Ford
Foto: Sidney Perry
En av våra favoritmetoder för att förstå ett problem eller
behov i grunden är den så kallade Toyota-metoden: att
fråga varför minst fem gånger. Är det egentliga behovet
verkligen en snabbare häst – eller handlar det om
personlig transport?
Idag kan man dra det ännu längre: Behöver du verkligen
ta bilen, eller kan du lika gärna hålla det där mötet på
distans? Måste du ta bilen för att åka och köpa den där
prylen, eller kan du få den levererad till dig?
Varför behöver man en bil idag, 2016?
De flesta startups failar för
att det inte funnits ett reellt
behov på marknaden
Innovation måste bygga på reella behov. Det har blivit
en trend bland superentreprenörer att dela med sig av
vad som gått snett i deras satsningar genom en så
kallad ”post mortem”-berättelse.
När man analyserat hundratals post mortem-berättelser
framgår det att den allra vanligaste anledningen till att
man inte fått det att funka är att det inte fanns något
behov av deras lösning på marknaden.
Det kan förstås handla om tajming. För att veta om det
finns grogrund för en ny innovation finns det bara ett
sätt att ta reda på det: Testa idén, gärna i liten skala och
på riktiga användare, och låt data visa vägen framåt.
Foto: Vincent Burkhead
I en snabbföränderlig och komplex värld där vi måste
initiera nya projekt hela tiden så kommer sex av dem inte
generera något resultat, tre blir okej och ett blir en succé.
Det betyder dock inte att vi ska sluta initiera projekt. Vi
måste bara se till att vi förhåller oss till det på bästa sätt.
6 - 3 - 1
6 - 3 - 1
Budgeterar vi för att 60% av
alla initiativ inte blir succéer?
Foto: Vincent Burkhead
6 - 3 - 1
Har vi en kultur och
beteenden som välkomnar
att 60% misslyckas?
Foto: Vincent Burkhead
Minns ni när alla pratade om The Dress?
Sociala medier fullkomligt exploderade, och några
företag var supersnabba med att reagera.
Vad tror du stod i deras sociala medie-
strategi för att möjliggöra detta?
Vi tycker att det är intressantare att fundera på HUR de
har det på Lego. Hur jobbar de för att säkerställa att de
har koll på omvärlden? Hur skapar de en kultur som
bygger på förtroende?
”Stinky Fish”
Dela med dig av en hemlig
rädsla eller oro som är kopplad
till den förändring som sker.
30 sekunder tänk själv + 30 sekunder dela med dig
Öppenhet
Förtroende
Foto: Creative Corner Photo
Öppenhet ger förtroende. Sänker fasaden. Skapar en
kultur av ärlighet och transparens. Studier har visat att
förtroende ger fart – det kan handla om så mycket som
1200% högre effektivitet.
”Google’s data indicated that
psychological safety, more than
anything else, was critical to
making a team work.”
Foto: Creative Corner Photo
Googla: Appreciative Inquiry
Foto: Ben White
När vi är små så pratar vi inte så
mycket om misslyckanden. Vi peppar
våra barn hela tiden, vilket gör att de
lär sig gå, skriva, räkna, rita…
På Fröjd prioriterar vi att prata om hur
vi ska jobba för att lyckas.
Vilken kultur & vilket
beteende behöver vi
uppmuntra för att nå
framgång?
Reflektion:
30 sekunder tänk själv + 30 sekunder dela med dig
Foto: Sergey Zolkin
Faciliterande
ledarskap
Foto: gdSteam
Rapport efter rapport säger att mångfald är viktigt för
innovation. Det tror vi också. Men ju mer mångfald och
fantastiska olikheter vi har, desto mer fokus behöver vi också
lägga på att designa och sedan facilitera processen. Vi vill
slå ett slag för det faciliterande ledarskapet. Det tycker vi
också att ni ska googla.
Så här tänker vi!
Omfamna nutiden – där finns spår av framtid.
Istället för bara agila projekt – skapa ett
agilt mindset, och en agil organisation.
Hitta balansen mellan att mäta och innovera.
Lägg tiden på att prata om och förstärka
den kultur som ni vill uppmuntra.
Designa och facilitera hur:et.