1.
Kommer dina efterlevande kunna bo
kvar och leva som vanligt om du går bort?
- En fördjupning om arvsrätt och olika typer av efterlevandeskydd
RikaTillsammans avsnitt #151

2.
Dagens avsnitt
• Har dina efterlevande möjlighet att bo kvar om du skulle gå bort?
• Har dina efterlevande råd att ha kvar samma livsstil om du går bort?
• Vem ärver när någon dör? Fördjupning i arvsrätt.
• Några hundralappar kan betala bort mycket potentiellt huvudbry.
• Olika typer av efterlevande skydd: livförsäkringar,
omställningspension, familjeskydd, barnpension etc.
• Hur stora bör livförsäkringarna vara?
• Vad är en rimlig kostnad för dessa?

3.
Fem inte ovanliga scenario
• I bästa fall kan livet för de efterlevande pågå någorlunda
normalt (bästa-fallet)
• I värsta-fall kan livet förändras och man har inte råd att bo
kvar eftersom:
• Man ärver inte sin partner för man är inte gifta och saknar
testamente eller samboavtal
• Man klarar inte av löpande utgifterna på grund av inkomstbortfall
• Man ska lösa ut t.ex. särkullebarn eller släktingar med stora belopp
• Dödsboet går i konkurs och tillgångarna säljs

4.
Ansvarsbegränsning och villkor
• Avsnittet är INTE sponsrat men innehåller sponsrade länkar.
• Innehållet, åsikter, rekommendationer och slutsatser i detta avsnitt är
INTE att betrakta som finansiell rådgivning och skall inte uppfattas som
sådan – det är en allmän och subjektiv information.
• Dubbelkolla med en jurist och en rådgivare för att veta exakt vad som
gäller.
• Avsnittet bygger på information som har sammanställts från andra
källor som har bedömts tillförlitliga men inte garanterade.
• Fullständiga villkor: https://rikatillsammans.se/villkor/

5.
När någon dör
• Efterlevandeguiden.se
• Riktigt bra sida av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
• När någon dör bildas ett dödsbo som är en egen juridisk person med
dödsbodelägare.
• Alla tillgångar och skulder ska sammanställas i en bouppteckning inom
3 månader.
• Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket (SKV461) senast 4
månader efter dödsfallet.
• När bouppteckningen är klar och dödsboets räkningar och skulder är
betalda är det dags att dela upp arvet enligt arvsregler och testamente.

6.
Vem ärver?
• Om det finns tillgångar efter den som har dött ärver delägare i dödsboet.
• Barn har den starkaste rätten
• Arv mellan makar är en specialregel i arvsordningen. Makar ärver varandra
med fri förfoganderätt enligt 3 kap ärvdabalken.
• Har den avlidne barn inom äktenskapet får dessa därför vänta med att få ut
sina arvslotter.
• Har den avlidne särkullbarn, det vill säga barn i tidigare äktenskap eller utom
äktenskapet, har dessa rätt att få ut sina arvslotter direkt.
• Arvsrätten kan inskränkas genom testamente. Bröstarvingar har alltid rätt att
erhålla sin laglott som är hälften av arvslotten. Även äktenskapsförord kan
påverka vad som ingår i bouppteckningen.
• Någon liknande arvsrätt enligt lag finns inte för sambor. Dessa måste
upprätta ett testamente för att ärva varandra.

7.
Skatteverket illustrerar arvsrätten

8.
Legala arvsrätten: Make/Makas
arvsrätt
Är man gift och inte har
några särkullebarn ärver
den efterlevande
maken/makan alla din
egendom.
Särkullebarn är ditt barn
som inte är gemensamt
med din make/maka.
Din efterlevande
make/maka ärver både
ditt giftorättsgods och
din enskilda egendom.

9.
Make/Makas arvsrätt
• Om det inte finns några gemensamma barn, men särkullbarn då ärver
de allt.
• Om gemensamma barn saknas ärver föräldrar och syskon. De får dock
vänta på sitt arv. Man brukar kalla dessa för efterarvingar. Arvet sker
då med friförfogande rätt vilket innebär att den kan säljas, konsumeras
eller ges bort (inom rimliga gränser), men inte testamenteras bort.
• Om det inte finns någon i första eller andra arvsklassen ärver den
efterlevande allting med full äganderätt. Släktingar i arvsklass tre får
då inget utan då går allt till arv make/makas släktningar.
• Finns ett grundskydd för make/maka på 4 prisbasbelopp (ca 190 000 kr
2020) som gäller före laglottsrätt och testamentoriska förordnanden
och har företräde före barn.

10.
Legala arvsrätten: Första arvsklassen
Arv går i första hand till
bröstarvingar. Ens barn
och deras avkomlingar.
Är man gift (ej sambo)
ärver din efterlevande för
gemensamma barn. Fri
förfoganderätt enligt
tidigare.
Barnen delar lika mellan
sig. Om barnet inte lever
ärver deras barn.

11.
Legala arvsrätten: Andra arvsklassen
Är man ensamstående,
ogift (sambo utan
avtal/testamente), då
ärver föräldrar, syskon
eller syskons barn.
Föräldrarna får hälften
var.
Om en eller båda
föräldrarna har avlidit går
den avlidnes del vidare
till syskon.
För avlidet syskon går
arvet vidare till syskonets
barn.

12.
Sambos arvsrätt
• Enligt lag ärver sambor aldrig varandra!
• Spelar ingen roll hur länge man varit tillsammans eller om man har
gemensamma barn.
• I princip ingen skillnad att vara ensamstående eller sambo när det gäller arv.
• Om din sambo har barn går arvet istället direkt till dem.
• Om din sambo inte har barn går arvet vidare till (andra arvsklassen) som är
föräldrar, syskon eller syskons barn.
• En sambo måste senast i samband med bouppteckning begära att
samboegendomen ska delas. Samboegendom är bostad och bohag som har
förvärvats för gemensamt bruk. Mellan sambor sker inte någon bodelning
automatiskt. Kan vara lönsamt att inte begära det om man äger mer.
• Sambo har rätt att bo kvar i boendet under förutsättning att andra arvstagare
ersätts. Har också rätt till två prisbasbelopp (ca 95 000 kr 2020).

13.
Vanliga problem vid sambo
• Om exempelvis samborna flyttar ihop i en lägenhet som
sedan tidigare ägs av en av partnerna kan en framtida
bodelning upplevas orättvis. Det spelar ingen roll om båda
betalar kostnader och renoveringar under många år, värdet
av bostaden vid en bodelningen kommer inte att ingå
eftersom den inte köptes för gemensamt bruk.
• Samboegendomen delas lika oavsett vem som betalt den.
Alla andra tillgångar som exempelvis ISK-konto, bil, fritidshus
eller sparande tillfaller den som står som ägare för
egendomen vid en separation eller dödsfall.

14.
Legala arvsrätten: Tredje arvsklassen
Är man ogift (sambo
utan avtal/testamente)
och saknar arvingar i
klass ett och två ärver
far- och morföräldrar
eller deras barn (men ej
barnbarn).
Det vill säga far- och
morbröder, fastrar och
mostrar kan ärva, men
inte kusiner.
Om ingen finns i klass 3,
inget testamente, då får
Allmänna arsfonden
arvet.

15.
Sammanfattning
Källa: densistavilan.se

16.
Testamente, äktenskapsförord och
samboavtal
• Huvudregeln är att allt är giftorättsgods (=alla tillgångar minus skulder)
så länge det inte finns andra juridiskt bindande avtal som säger annat.
T.ex.
• Äktenskapsförord som definierar enskild egendom
• Arv som är enskild egendom genom testamente
• Gåvobrev som anger enskild egendom
• Man kan inte avtala hursomhelst, t.ex. kan man inte göra barn
arvslösa.
• Barn har alltid rätt till laglotten som är hälften av arvslotten
• Arvslott = Den andel som en arvtagare erhåller av helheten
• Laglott = hälften av arvslott

17.
Vem bör skriva ett testamente?
• Alla par – oavsett gift eller sambo - som har särkullebarn borde skriva testamente och
teckna en livförsäkring som täcker antingen hela arvslotten eller laglotten om arvet är
begränsat till det.
• Alla sambos bör skriva testamente som ger den andre fri förfoganderätt. Det innebär
att den efterlevande sambon ärver egendomen och kan spendera den. Men
egendomen kan inte ges bort i gåva till för stor del eller testamenteras bort.
Egendomen ska ju gå vidare till arvingarna den dagen sambon avlider.
• Man kan skriva in en ”morot” i testamente för särkullbarn (man kan inte hindra från
att få arv direkt, men man kan begränsa till laglott) att de får ut hela arvslotten om de
väntar med att begära arvet.
• Genom testamente kan man även ändra så att gemensamma barn får ut sitt arv
direkt, utan att vänta till den andra föräldern avlider.

18.
Vem bör skriva ett testamente? (forts.)
• Som ensamstående utan legala arvingar bör man skriva testamente för att förhindra
att det tillfaller allmänna arvsfonden.
• Man kan bestämma att det någon får i arv ska vara testamentstagarens enskilda
egendom.
• Man har speciella önskemål om fördelningen av kvarlåtenskapen, t.ex. i summa eller
viss egendom. Man kan också utesluta någon som man inte vill ska få ärva (gäller
dock inte bröstarvingar).
• Vår rekommendation är att göra det hos en familjerättsjurist (t.ex. som i avsnitt #150)
• Man kan inte genom testamente skydda sig mot skulder.

19.
Scenario #1.
Gifta, gemensamma barn och hus
• Två gemensamma barn 5 och 2 år gamla.
• Gifta sedan flera år tillbaka
• Gemensamt hus värt 5 miljoner, lån på 3 miljoner
• Anställd med tjänstegrupplivförsäkring
• Tjänstepension med återbetalningsskydd
• Partnern dör.
• Vad händer?

20.
Sidospår:
Fyra typer av efterlevandepension
• Omställningspension i 12 månader på 55 procent av den avlidnes inkomstpension. Kan
förlängas med 1 år om barn 12-18 år, eller fram till barnet fyller 12 år. Villkor:
• Gift, yngre än 65, samt barn under 18 år eller bott utan avbrott i 5 år
• Sambo, om gemensamma barn eller tidigare varit gifta
• Räkneexempel på pensionsmyndighetens hemsida
• Medelbeloppet i maj 2019 var 8 037 kr i månaden (garantinivå 8 254 kr)
• Barnpension tills barnet fyller 18 år.
• För dem som idag har barnpension och efterlevandestöd så är medelbeloppet på ersättningen
cirka 2 600 kronor i månaden.
• Änkepension om man är kvinna och gift före 31 december 1989.
• Efterlevandeskydd i PPM
• Medelbeloppet för de som fick efterlevandeskydd utbetalt 2019 var cirka 170 kronor i månaden.
• Efterlevandeskydd minskar ofta månadsbeloppet med 15 procent.
• Sker automatiskt.

21.
Sidospår:
Tjänstepension: återbetalningsskydd
• Återbetalningsskydd - Har du ett återbetalningsskydd kopplat till din
tjänstepension, återbetalas det du själv hunnit sparat ihop i din
tjänstepension till din familj om du avlider.
• Nackdelen är att man går miste om arvsvinster
• Arvsvinsterna kan höja pensionen med mellan 10 – 20 procent

22.
Sidospår:
Tjänstepension: familjeskydd
Familjeskydd - Familjeskyddet är till skillnad från
återbetalningsskyddet inte beroende av hur mycket du själv
hunnit spara ihop i din tjänstepension. Istället får din familj ett
årligt belopp utbetalt, under den utbetalningstid du valt, om
du skulle dö.
Förvånansvärt billigt.

23.
Scenario #1. Vad händer?
• Maka ärver allt med fri förfoganderätt med vissa undantag då barnen
ska ha pengarna när maka dör.
• Innebär ett inkomstbortfall på makens lön men samma utgifter.
• Ersättningar som fås från stat och arbetsgivare
• Omställningspension – ca 8 000 kr i månaden (till barnen fyller 12 år, annars 12
månader)
• Barnpension – ca 2 x 2 500 kr i månaden (fram tills barnen fyller 18 år)
• Tjänstepension med efterlevandeskydd betalas ut i 5 år (en genomsnittlig 40-
åring har ca 200 tkr), dvs. 3 000 kr i månaden.
• Summa: 8 000 + 5 000 + 3 000 = 16 000 kr i månaden.
• Problemet:
• Kommer makan ha råd att betala alla levnadskostnader?

24.
Scenario #1. Vad borde man gjort?
• Utgår från en omställningstid på 10 år
• Kompletterat med en livförsäkring som ger ett engångsbelopp
• 1.5 miljoner – kostar ca 100-200 kr/mån
• 3.0 miljoner – kostar ca 200 – 400 kr/mån
• Kompletterar med ett familjeskydd i 10 år
• 8 000 kr/mån (=2 prisbasbelopp) kostar ca 20 – 100 kr/mån
• 16 000 kr/mån kostar ca 50 – 400 kr/mån
• Ungefärliga priser på 40-50 åring. Mycket billigare innan 40 och mycket dyrare efter 60 år.
• OBS! Familjeskydd via olika avtal är kopplade till att du jobbar (ej tjänstledig etc)

25.
Scenario #2. Varianter på gift
A) Samma som #1, men 1 särkullbarn och 2 gemensamma barn
• Särkullbarnet har rätt till 1/3 av värdet. (SHTF! 333 tkr till särkullbarn)
• Gemensamma barnen ärver 2/3 som förfogas av makan
B) Samma som #1, gifta, 1 särkullbarn, inga gemensamma barn
• Efterlevande make har ingen arvsrätt om det enbart finns särkullbarn
efter den avlidne maken! (SHTF!, 1 000 tkr till särkullbarn)
• Särkullbarnet ärver allt utan testamente som skulle kunnat ge halva
värdet till makan.
• Undantaget att få ut 4 pbb (ca 200 000 kr) enligt basbeloppsregeln.

26.
Scenario #3. Varianter på sambo
A) Samma som #1 men ej gifta, inget avtal.
• Barnen ärver allt, tillgångar placeras hos överförmyndade (>8 pbb)
• När barnen fyller 18 har de full bestämmande rätt över tillgångarna
B) Samma som #1, men ej gifta och särkullbarn
• Barnen ärver allt, tillgångar placeras hos överförmyndare (>8 pbb)
• Särkullbarnet ärver en tredjedel, vilket innebär att hen ska köpas ut för minst 333 tkr
(=2 Mkr i värde, delat på två personer, delat på tre barn).
C) Inga barn, ej gifta, inget avtal
• Den avlidnes släktningar har rätt 1.0 Mkr för halva värdet på huset.
• Testamente skulle kunna ge fri förfoganderätt, göra släktingar till efterarvingar och
minska arvslotten till endast laglott.

27.
Scenario #3. Varianter på sambo (fort.)
Ponera även att ett det finns ett ISK-konto och en bil i den avlidne sambons
namn.
• Varken bil eller ISK-konto tillfaller sambon!
Det är ganska mycket pengar som arvtagarna ska lösas ut med om man är
sambo.
Man kan inte heller skydda sambo med testamente från bröstarvingars
begäran om att få ut sin laglott direkt.

28.
Sammanfattning: Livförsäkring
Syften med livförsäkring:
• Lösa ut andra arvvingar som t.ex. särkullbarn, andra parentel
• Lösa lån för att minska skuldbördan och minska månadskostnader
• Skattefritt engångsbelopp för att disponeras efter eget huvud
Övriga kommentarer
• Billigt när man är ung, men kan bli dyrt när man är äldre
• Testamente kan drastiskt förändra situationen (arvslott vs laglott,
när i tiden arvet ska falla ut och enskild egendom).
• Bättre än bankernas bolåneskydd då det ger fri användning

29.
Sammanfattning: Familjeskydd
• Kan ofta väljas på 1 till 4 basbelopp som ger mellan ca 3 500
till ca 14 000 kr i månaden i 5 till 20 år.
• Relativt prisvärd
• Går ofta via tjänstepension men slutar gälla om man byter
jobb eller omfattas av en annan tjänstepension.
• Oftast skattepliktigt (måste kollas upp!), finns andra
lösningar (beror på om de är K- eller P-klassade)

30.
Sammanfattning: återbetalningsskydd
• Har du ingen familj som är beroende av din inkomst har du inte
behov av efterlevandeskydd.
• Är du ung så är dödligheten låg och tjänstepensionsavsättningen
inte hög (pga lägre lön) och då kan det finnas bättre alternativ än
efterlevandeskydd för att säkra familjen.
• Ändras dina familjeförhållanden bör du se över om du behöver
ändra det förordnande du har idag. Tex; skiljer du dig och ni inte har
barn så finns det inte längre någon som kan berättigad att få
pengarna.
• Kolla upp kostnaden för en livförsäkring, det kan vara ett billigare
alternativ än efterlevandeskydd.
• Ange att pensionen ska vara mottagarens enskilda egendom, så att
den inte kommer att ingå i ev. kommande bodelningar eller
arvsskiften.
Källa: KPA Pension, Nordnet

31.
Nördarnas försäkringsbolag
• Allmänna Änke- och pupillkassan, vi varit kunder sedan 2012
• Bonusavsnitt som hänger ihop dagens avsnitt
• Livförsäkring där man får möjlighet till återbäring
• Dyr i början men billig i slutet (lite tvärtom)
• Familjeskydd utan att koppling till arbetsgivare
• Sponsrad länk:
https://rikatillsammans.se/partner/ankan

32.
Testa Allmänna änke- och pupillkassans räknare
Sponsrad länk: https://rikatillsammans.se/partner/ankan

33.
Testa änkans räknare: premiens utveckling
Sponsrad länk: https://rikatillsammans.se/partner/ankan

34.
Testa Allmänna änke- och pupillkassans räknare
Sponsrad länk: https://rikatillsammans.se/partner/ankan

35.
Jämförelse Skandia, LF och Änkan
• Belopp 1 Mkr, ca 26 år.
• Skandia:
• 90 kr/mån x 12 = ca 1 100 kr om året mellan 40-59 år (20 år)
• 371 kr/mån x 12 = ca 4 452 kr om året mellan 60-65 år (6 år)
• Total premie: 22 000 + 26 712 = ca 49 000 kr
• Länsförsäkringar
• 88 kr/mån vid 40 år, 164 kr/mån vid 50 år, 253 kr/mån vid 55 år
• Änkan
• 375 kr/mån i början som efter 15 år är 80 kr/mån om året
• Total premie: 60 000 kr
• Beräknad återbetalning: 50 000 kr (inga garantier)
• Total kostnad: ca 10 000 kr.

36.
Gör din egen uträkning (reklam)
Sponsrad länk:
https://rikatillsammans.se/partner/ankan

37.
Tack för den här gången!
Vi hoppas att vi ses nästa söndag kväll. 