2. Disposition
• Bakgrund – varför behöver jämställdhet bedömas i
transportplanering?
• Utgångspunkt för metod – hur planera för
jämställdhet?
• Tillämpning av metod – hur utforma?
• Slutsats.
4. Transportpolitikens
jämställdhetsmål…
• Enligt de nationella transportpolitiska
målen ska ”Transportsystemet vara
jämställt, d.v.s. likvärdigt svara mot
kvinnors respektive mäns
transportbehov.”
• Preciseras som att
”Arbetsformerna, genomförandet och
resultaten av transportpolitiken (ska)
medverka till ett jämställt samhälle.”
4
5. …och nationella
jämställdhetsmål
Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är
att alla kvinnor och män ska ha samma makt
att forma samhället och sina egna liv.
Delmål:
● Makt och inflytande: Kvinnor och män ska ha lika
mycket makt och inflytande.
● Ekonomisk jämställdhet: Lika rätt till
utbildning, arbete och eget företagande.
● Obetalt hem- och omsorgsarbete: En jämn fördelning
av hemarbetet.
● Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet: Mäns
våld mot kvinnor ska upphöra. Män och kvinnor, pojkar
och flickor ska ha lika rätt till kroppslig integritet.
5
6. …de hänger ihop.
• Transportsystemet bidrar till
tillgänglighet till samhällets
funktioner.
• Denna tillgänglighet bidrar till den
ekonomiska jämställdheten.
• Ekonomisk jämställdhet bidrar till
delaktighet och inflytande
• … som ger förutsättningar för ett
jämställt samhälle.
6
8. ”Direkt när hon kom till Sverige så
visade det sig att hon ville skaffa
sig en utbildning i stan, och jobba i
stan. Hon ville handla i stan och
var bortskämd och var
jätteenvis, säger han besviket.”
8
10. Våra resvanor är inte jämställda
• Män reser längre och mer med bil. Män
reser längre än kvinnor i nästan alla
hushållstyper.
• Av SL:s kollektivtrafikresenärer i åldern 684 år är 55 % kvinnor.
• Av de som dagligen reser med SL är 59 %
kvinnor.
• Män i åldern 40 till 65 år har lägst andel
kollektivtrafikresor. De gör även högsta
andelen bilresor, 58 %.
10
11. Orsaken är skilda
förutsättningar, värderingar, och
genus
• Skillnader i förutsättningar
(ekonomi, hemarbete, deltidsarbete etc).
• -> Kvinnor utbildar sig i högre grad, arbetar
mer deltid, tar ut mer föräldraledighet, och
har lägre lön än män!
• Skillnader i individuella värderingar.
• Skillnader i hur hushållen fattar beslut om
resor som rör hushållet.
• Det strukturella perspektivet på kvinnors roll i
samhället.
11
12. Skillnaderna ökar vid
familjebildning
• När kvinnan skaffar familj arbetspendlar
hon betydligt mindre - män arbetspendlar
betydligt mer.
• I hushåll med barn är det genomsnittliga
reseavståndet dubbelt så långt för män
som för kvinnor.
• Par anpassar sig mer till mannens karriär
vid regionförstoring. Mannen pendlar
längre.
12
13. Hur tar transportplaneringen hänsyn till det här?
• Genomgång av 284 samlade effektbedömningar i
nationell transportplan 2010-2021 för investeringar
i väg och järnväg.
• Genomgående mycket kortfattade bedömningar
av typen ”oklar påverkan”, ”kunskap saknas”…
• …samtidigt som investeringarna ”inte bedöms ha
någon betydande påverkan” eller har ”marginell
påverkan” för delmålet om jämställdhet.
• Bara i enstaka fall fanns konkret underlag om
jämställdhetseffekter.
16. Utgångspunkt 1:
“Transportbehov” fel fokus
• Är mäns och kvinnors ”behov”
givna?
• ”Efterfrågan”, eller ”önskemål”.
• Styrs av en mängd faktorer –
demografiska, socioekonomiska, och
transportutbud.
• Handlar om förutsättningar och
värderingar, inte behov.
16
17. Utgångspunkt 2:
“Jämställt transportsystem” också fel
• Är ”jämställt transportsystem” att
kvinnor ska resa mer som män eller
tvärtom?
• Transportsystemet ska medverka till
ett jämställt samhälle.
17
18. Utgångspunkt 3:
Tillgänglighet är nyckeln.
• Tillgänglighet kan definieras som den
lätthet med vilken
medborgare, närings-liv och offentliga
organisationer kan nå det utbud och de
aktiviteter som de har behov av.
• ”Kvinnor missgynnas när städer och
samhällen planeras utifrån ett förment
könsneutralt perspektiv som i själva
verket framför allt ser till mäns behov
och intressen.” Edvardsson Björnberg &
Hansson, 2012
• Transportsystemet behöver vara
tillgängligt utifrån allas förutsättningar.
18
19. Utgångspunkt 4:
Koppling mellan jämställt
samhälle och långsiktig
hållbarhet
”Strävan mot ett jämställt samhälle
kräver samma helhetssyn som strävan
mot en hållbar samhällsutveckling”.
19
20. Kvinnor mer sårbara för
klimatförändringar
• Brist på politisk och
ekonomisk makt.
• Små ekonomiska
tillgångar.
• Sämre arbetsmarknadsmässiga förutsättningar.
• Etablerade könsroller.
• I viss mån biologiska
skillnader.
• Anpassningsåtgärder kan
ge olika utfall för kvinnor
och män.
20
21. Om kvinnor i Malmö reste som
män skulle…
Utsläpp av koldioxid öka med 31 %.
Utsläpp av trafikens luftföroreningar öka med
20-35 %.
Andelen bilresor öka med 17 %.
Ytanspråken för transporter och för bilparkering
skulle öka med 12 respektive 14 %
● motsvarande cirka 200 Möllevångstorg.
Mäns och kvinnors resmönster i Malmö - konsekvenser m a p
miljö, ytbehov och ekonomi, Trivector Traffic Rapport 2010:65.
I Stockholm…!?
21
22. Konklusion: Medveten trafik- och
samhällsplanering bidrar till
jämställdhet!
Dagens ojämställda förutsättningar
förändras endast långsamt.
Det är rimligt att planeringen beaktar
mäns och kvinnors skilda förutsättningar!
Omfördelning av resurser från biltrafik till
andra färdsätt främjar jämställdhet.
Bebyggelseplaneringen behöver
utformas utifrån behov hos alternativen
till biltrafik.
Rimligt uppmuntra både män och kvinnor
att resa mindre, och mer hållbart.
Gynnar alla grupper i samhället.
22
23. Vad ska trafikplanerare ta till sig?
• Prata ”trafikanter”, inte ”män och kvinnor”.
• Trafikanter som vill ha tillgänglighet utifrån sina
förutsättningar.
23
25. Kriterier för jämställdhetsbedömning av
åtgärd/plan
Kriterier för jämställdhet avseende genomförande
och resultat
•
•
För vilka trafikantgrupper leder åtgärden eller planen till ökad
tillgänglighet, ökad trygghet, ökad trafiksäkerhet?
Bidrar åtgärden/planen till hållbar utveckling?
• Kriterier för arbetsformerna
•
•
Har det funnits sammanställd kunskap om åtgärden gynnar mäns
respektive kvinnors resvanor utifrån socioekonomiska
förutsättningar, resmönster och värderingar? (Kartläggning gjord
– ja/nej.).
Har planeringsprocessen varit jämställd i framtagande av och
beslutsfattande om åtgärdsförslag till länsplanen – internt i
involverade organisationer, i planeringsprocessen i övrigt inkl
samråd? (Ja/nej. Här bedöms en fördelning på 40-60, 50-50, 6040 som ”jämställd”.)
26. Exempel på kriterier i metoden
Åtgärders genomförande och resultat.
(”Ja”/”nej”/”ingen påverkan”)
Kollektivtrafikens samt gång- och cykeltrafikens relativa
attraktivitet främjas i förhållande till biltrafikens genom:
● Minskad restidskvot mellan kollektivtrafik och biltrafik i
berörd reserelation/berört stråk/berört område
(Ja/nej/ingen påverkan).
● Ökad tillgänglighet för gång-, cykel- och/eller
kollektivtrafikanter i berörd reserelation/berört stråk/berört
område (Mått: restid, utbud, stationer/hållplatser, m fl
tänkbara mått.) (Ja/nej/ingen påverkan).
● En mer transportsnål bebyggelsestruktur som inte
medverkar till utglesning i berörd reserelation/berört
stråk/berört område. (Ja/nej/ingen påverkan).
27. Exempel på kriterier i metoden
Arbetsformer (Ja/nej/ingen påverkan)
• Finns kunskap om åtgärden kommer att gynna mäns
respektive kvinnors resvanor utifrån socioekonomiska
förutsättningar, resmönster och värderingar?
(Kartläggning gjord – ja/nej.).
• Är planeringsprocessen jämställd i framtagande av och
beslutsfattande om åtgärdsförslag till länsplanen –
internt på länsstyrelsen, Trafikverket och
Trafikförvaltningen? (Ja/nej. Här bedöms en fördelning
på 40-60, 50-50, 60-40 som ”jämställd”.)
• Är planeringsprocessen jämställd – externt bland
berörda kommuner och andra intressenter, inklusive
samråd? (Ja/nej. Här bedöms en fördelning på 4060, 50-50, 60-40 som ”jämställd”.)
28. Krav på ett verktyg för jämställdhetsbedömning
• Användarvänligt.
• Enkelt.
• Inga förkunskaper om genus och jämställdhet ska
behövas.
• Fokus på trafikanter och trafikeffekter t.ex.
”färdmedelsfördelning”.
Verktyget översätter effekter för resande och
färdmedelsval i termer av jämställdhet.
30. Verktyg för jämställdhetsbedömning
Åtgärden bedöms bidra till jämställdhet i genomförande och resultat (och
därmed till ekonomisk jämställdhet, jämställd tillgång till
tillväxtresurser, samt ökad trygghet i transportsystemet) om:
• Svaret är ja på något av de fyra kriterierna (1, 2, 3, 4), samtidigt som
svaret inte är nej på något.
• Detsamma gäller inom respektive kriterium – för att svaret ska vara ja för
kriteriet som helhet, krävs att:
• Svaret på minst ett av eventuella delkriterier (a, b, c osv) är ja samtidigt
som svaret inte är nej på något.
=OM(ANTAL.OM(B4:B4; 2) > 0; "NEJ";
OM(ANTAL.OM(B4:B4; 1) > 0; "JA";
"SAKNAS UNDERLAG"))
34. Länsplanen Stockholm? Resultat.
• Det utrymme som inte var intecknat – bidrar till
jämställdhet.
• Trängselskattefinansierade åtgärder – bidrar inte
till jämställdhet.
• Arbetsformer i planeringen – bidrog inte till
jämställdhet.
• Saknades underlag om arbetsformerna i
kommunerna.
35. Handbok
Grundläggande principer i
konsekvensbedömningar av
jämställdhet
•
•
•
•
•
•
•
Involvera allmänheten.
Analysera påverkade grupper.
Använd personal med erfarenhet av
jämställdhetsarbete.
Identifiera metoder, antaganden
Definiera bedömningsgrunder
Återkoppla konsekvenserna för
jämställdhet i förslagen till
transportplanerarna – identifiera
problem som kan lösas genom
förändringar av planförslaget eller
alternativen.
Uppföljningsprogram.
35
36. Till sist!
”Återkoppla konsekvenserna för jämställdhet i förslagen till
transportplanerarna – identifiera problem som kan lösas
genom förändringar av planförslaget eller alternativen”.
Ur Kön i trafiken, SKL 2013.
Jämställdhetsbedömning i transportplanering ger
ett underlag för att ändra planeringen!
