Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31

1. Sida 1 (13) KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 02 DOM 2019-10-31 Meddelad i Stockholm Mål nr 1383-19 Dok.Id 470746 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag – fredag 08:00–16:00E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se KLAGANDE Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MOTPART Sveriges unga muslimer, 802015-7403 Ombud: Jur.kand. Silas Aliki Quezada ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 1 februari 2019 i mål nr 9821-18, se bilaga A SAKEN Ansökan om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för 2017 samt återkrav av sådant statsbidrag för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016 _________________________ KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Kammarrätten undanröjer förvaltningsrättens dom och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors beslut i de delar som avser ansökan om statsbidrag för år 2017. 2. Kammarrätten bifaller överklagandet i övrigt, upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors beslut i den del som avser återkrav av tidigare utbetalt statsbidrag. _________________________

2. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 2 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 YRKANDEN M.M. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) yrkar att kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom så att MUCF:s beslut står fast och för fram bl.a. följande. MUCF har presenterat uppgifter som visar att Sveriges unga muslimer (SUM) inte uppfyller demokrativillkoret, bl.a. uttalanden från förtroendevalda och återkommande föreläsare samt kopplingar till Muslimska brödraskapet. Myndigheten har vid sitt beslut använt sig av rapporter från andra myndigheter och måste kunna luta sig på denna typ av rapporter. MUCF anser inte att SUM har kunnat vederlägga de påståenden som lagts organisationen till last. Även i nutid har SUM associerat sig med personer vars värdegrund starkt kan ifrågasättas. De åtgärder som organisationen vidtagit har inte lett till att överträdelserna i förhållande till demokrativillkoret har upphört. Inbjudningarna av föreläsare som har gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer har skett systematiskt. Avbokningar har skett först när kritik har riktats mot inbjudningarna. MUCF:s utredning visar att SUM är medlem i organisationen Forum of European Youth and Student Organisations (FEMYSO). Det får anses utrett att FEMYSO är en del av Muslimska brödraskapet. MUCF känner inte till och kan inte heller bekräfta SUM:s uppgifter om att organisationen har ett samarbete med Säkerhetspolisen (Säpo). SUM har inte heller kunnat visa på hur organisationen bedriver ett förebyggande arbete mot radikalisering. Vid ansökan om statsbidrag har SUM bl.a. genom sanningsförsäkran intygat att organisationen bedriver en verksamhet i enlighet med demokratins idéer. Även om det före år 2016 saknades en specifik ruta för information kopplat till detta har det funnits, och finns, goda möjligheter att informera myndigheten genom ansökan, e-post eller via telefonsamtal om det funnits oklarheter. SUM har förstått, eller i vart fall borde ha förstått, att kopplingar till våldsbejakande extremism har haft betydelse för ansökan om bidrag. Vid

3. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 3 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 tveksamheter om en organisation uppfyller kravet att respektera demokratins idéer är det organisationen som ska stå risken. MUCF måste kunna lita på de uppgifter som organisationen lämnar. MUCF anser att SUM medvetet låtit bli att nämna omständigheter eftersom organisationen förstod, eller borde ha förstått, att dessa omständigheter kunde leda till att den inte kunde beviljas statsbidrag. Det som framgår av handlingarna visar inte att SUM har vidtagit tillräckliga åtgärder mot de medlemsorganisationer där problem upptäckts. Det finns inte heller någon dokumenterad uppföljning. Sveriges unga muslimer anser att överklagandet ska avslås och för fram bl.a. följande. SUM ifrågasätter inte att det är organisationen som har att visa att förutsättningarna för beviljande av statsbidrag är uppfyllda. Med hänsyn till att begreppet ”demokratins idéer” inte är närmare specificerat har det emellertid ankommit på MUCF att, inom ramen för myndighetens utredningsskyldighet, förtydliga hur detta ska tolkas. Det finns inga krav i relevant författning som innebär att en statsbidragssökande organisation ska agera preventivt eller ”reagera kraftfullt” vid indikationer på att organisationen, dess företrädare, medlemsorganisationer eller medlemmar inte uppfyller demokratikriteriet. Trots detta har SUM vidtagit åtgärder i samtliga fall som har kommit till riksorganisationens kännedom. SUM har bl.a. uteslutit medlemmar, fryst medlemsorganisationer och avbokat föreläsare. SUM har bemött kritiken avseende övriga personer som pekats ut i MUCF:s utredning. Detta är inte efterhandskonstruktioner. Före år 2016 saknades det, i det ansökningsformulär som ska skickas till MUCF, utrymme för att lämna information om sådana händelser. Något krav att lämna sådan information följer inte heller av relevant förordning. Numera finns en särskild del om demokratikriteriet i ansökningsformuläret. Det saknas dock information om vid vilken tidpunkt en organisation som uppbär statsbidrag ska kontakta myndigheten, eller vem på myndigheten som ska kontaktas.

4. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 4 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 Den påstådda kopplingen mellan FEMYSO och Muslimska brödraskapet bygger uteslutande på Lorenzo Vidinos rapport där det bl.a. framgår att det är svårt att fastställa vem som är med i Muslimska brödraskapet i Europa. I rapporten ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext – ideologisk kontinuitet eller förändring” framför rapportförfattaren Aje Carlbom att det inte finns några organisatoriska kopplingar mellan SUM och Muslimska brödraskapet. Vidare framgår av rapporten att ”Det är […] vilseledande att säga att Muslimska brödraskapet bedriver verksamhet i Sverige och nöja sig med ett sådant konstaterande.”. MUCF har inte förklarat hur SUM, på annat sätt än genom uteslutning och frysning, kan ta avstånd från medlemmars eller medlemsorganisationers agerande i strid med demokratikriteriet. I de flesta fall har personerna sannolikt inte begått någon brottslig handling. SUM har tusentals medlemmar. MUCF:s underlag avser ett fåtal personer och det kan därför inte sägas att personer med extrema åsikter har ”samlats” i medlemsorganisationer. SUM har ett par gånger per år samtal med Säpo. Det är inte ovanligt att SUM träffar myndigheter, tjänstemän och politiska företrädare för att diskutera samhällsutmaningar kopplade till organisationens målgrupp. Säpo har vid mötena aldrig definierat SUM som en organisation som utgör ett nav för extrema personer. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Ansökan om statsbidrag för 2017 SUM ansökte under 2016 om statsbidrag för 2017. MUCF beslutade samma år att ansökan skulle avslås. Beslutet motiverades bl.a. med att SUM inte hade visat att organisationen i sin verksamhet respekterade demokratins idéer. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm som i dom

5. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 5 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 den 14 november 2017 (mål nr 192-17) upphävde beslutet och visade målet åter till MUCF för fortsatt handläggning och nytt beslut. Avseende SUM:s verksamhet uttalade förvaltningsrätten bl.a. följande. Förvaltningsrätten anser sammantaget att utredningen i målet inte visar annat än att SUM i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. MUCF har därför inte haft fog för att avslå SUM:s ansökan om statsbidrag på den anförda grunden. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att det överklagade beslutet upphävs och målet visas åter till MUCF för fortsatt handläggning och nytt beslut. MUCF har därefter, i nytt beslut, avslagit SUM:s ansökan om statsbidrag för 2017. Även detta beslut motiverades med att MUCF:s utredning visat att SUM i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer. Kammarrätten konstaterar att förvaltningsrätten i sitt avgörande i mål nr 192-17 har tagit ställning till om SUM, vad avsåg ansökan för 2017, respekterade demokratins idéer. Utgångspunkten är att en underinstans är bunden av den högre instansens ställningstagande i sak efter en återförvisning. Om inte särskilda skäl talar mot detta ska överinstansens bedömning godtas. Skäl som kan tala för att den lägre instansen frångår överinstansens uppfattning kan vara att ny utredning eller nya omständigheter tillkommit. Det kan också framstå som uppenbart att överinstansen förbisett en viktig faktor eller gjort en felbedömning (jfr bl.a. RÅ 1979 1:95, HFD 2015 ref. 39, JO 1992/93 s. 238 och von Essen, Processramen i förvaltningsmål, 2 uppl., 2016 s. 145 ff.). Kammarrätten bedömer att det i detta fall inte har kommit fram sådana särskilda skäl som krävs för att myndigheten ska kunna frångå överinstansens bedömning. MUCF har därmed varit förhindrad att göra en ny materiell prövning i frågan om SUM uppfyllde demokrativillkoret för ansökan om statsbidrag 2017. Såväl myndighetens beslut som förvaltningsrättens nu överklagade dom ska därför undanröjas i den del som avser SUM:s ansökan om statsbidrag för 2017. Detta innebär att förvaltningsrättens lagakraftvunna

6. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 6 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 avgörande den 14 november 2017 i mål nr 192-17 står fast. Det har därför inte varit möjligt för kammarrätten att pröva ansökan för 2017. Återkrav av statsbidrag för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016 Utgångspunkter för prövningen Den fråga som återstår att pröva är om MUCF har haft fog för att besluta om återkrav av tidigare utbetalt statsbidrag. MUCF har gjort gällande att SUM i sin verksamhet har brustit i kravet på att respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Detta ska ha skett genom företrädares och medlemsorganisationers ageranden, genom att bjuda in vissa föreläsare samt genom kopplingar mellan SUM och Muslimska brödraskapet. Vad avser bevisbördan brukar huvudregeln inom förvaltningsprocessrätten uttryckas som att det är den enskilde som har bevisbördan när det är fråga om en förmån medan det i stället är det allmänna som har bevisbördan för betungande beslut. Utgivande av statsbidrag är en form av förmån för organisationer medan ett återkrav av detsamma är ett betungande beslut. I likhet med förvaltningsrätten anser kammarrätten därför att det är MUCF som ska visa att det föreligger skäl för återkrav av tidigare beviljat statsbidrag. Enligt 3 § förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer är syftet med statsbidrag att stödja barn och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Av 8 § samma förordning framgår att bidrag endast får lämnas till en organisation som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. I 30 § samma förordning anges att mottagaren av bidrag är återbetalningsskyldig bl.a. om villkor i beslutet om bidrag inte har följts. Före bidragsår 2013 gällde i stället förordningen

7. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 7 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer med i huvudsak motsvarande innehåll. I prop. 2009/10:55 s. 155–157 anges bl.a. följande om villkoret att organisationer i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer. Villkoret omfattar samma frågor som villkoret att syftet ska vara förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle, bl.a. respekt för de mänskliga rättigheterna, icke-diskriminering, jämställdhet samt att rasism ska motverkas. Principen om förbud mot diskriminering är en för de mänskliga rättigheterna central princip. Det bör vara en självklarhet att denna princip respekteras i verksamheter som bedrivs med statsbidrag. Den 16 mars 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor. Syftet med översynen var att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter (Dir. 2018:19). Den 17 juni 2019 presenterade utredningen sitt förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor (SOU 2019:35 – Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället). I utredningen framhålls bl.a. att syftet med ett demokrativillkor är att förhindra att offentliga bidrag lämnas till en verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar. I utredningen anges vidare att nuvarande demokrativillkor avseende organisationers verksamhet inte är enhetliga och tydliga. Utredningen bedömer att ett demokrativillkor uttryckligen bör ange vilka ageranden som leder till vägrat bidrag och att villkoret bör utformas med utgångspunkt bl.a. i de värden som uttrycks i program- och målsättningsstadgandet i regeringsformen (a. SOU s. 336 ff.).

8. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 8 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 Kammarrättens bedömning Enligt kammarrätten får ledning att tolka ”att respektera demokratins idéer” primärt hämtas ur syftet med det uppställda villkoret. Syftet med villkoret får anses vara att förhindra offentlig finansiering av verksamhet som står i strid med samhällets grundläggande värderingar (jfr a. SOU s. 347). Ett samhälles värderingar är naturligtvis något som förändras över tid. När det i stället handlar om ett samhälles grundläggande värderingar får detta förstås som de principer som är så pass grundläggande att de inte bara är oförändrade utan även kodifierade och skyddade mot snabba ideologiska förändringar. De är själva kärnan i det demokratiska samhället. Sådana grundläggande värderingar är t.ex. de fri- och rättigheter som kommer till uttryck i regeringens program- och målsättningsstadgande i 1 kap. 2 § regeringsformen (jfr prop. 2001/02:72 s. 19), vilket också är utgångspunkten för Demokrativillkorsutredningens förslag om ett mer konkretiserat demokrativillkor (a. SOU s. 307 ff.). En verksamhet som t.ex. agerar mot ett demokratiskt styrelseskick, nedvärderar samhällsgrupper och minoriteter eller som använder våld eller hot är en sådan verksamhet som under inga omständigheter kan sägas respektera demokratins idéer. Detsamma måste kunna sägas om en organisation som i sin verksamhet uppmuntrar eller stöttar sådant agerande. För att en organisation ska erhålla statsbidrag, ett stöd till civilsamhället som finansieras genom skattemedel, bör det enligt kammarrätten ställas höga krav på att organisationen i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Frågan är om det kan finnas utrymme att ”läka” brister i förhållande till demokrativillkoret. I annat fall skulle en överträdelse av demokrativillkoret i sig kunna utgöra grund för att uteslutas från rätten till bidrag. Med hänsyn till den stora betydelse många organisationer har är det, enligt kammarrätten, lämpligt att en organisation ska kunna ”läka” eventuella uppkomna brister. En annan ordning skulle innebära att enskilda representanter, medlemsorganisationer eller t.o.m. föreläsare ensamt skulle

9. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 9 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 kunna – i strid med organisationens egentliga värdegrund – få en organisation utesluten från rätten till bidrag. Däremot ska det kunna ställas höga krav på de åtgärder en organisation förväntas vidta när det finns brister i förhållande till demokrativillkoret. Ju allvarligare bristerna är, desto större ansvar bör åligga organisationen att vidta åtgärder. Vilka åtgärder som krävs för att ”läka” en brist i demokrativillkoret får dels ställas i proportion till själva bristen, dels bedömas utifrån de specifika omständigheterna i det enskilda fallet. Kopplingar till Muslimska brödraskapet Vad avser den påstådda kopplingen mellan Muslimska brödraskapet och SUM gör kammarrätten följande bedömning. Det material som förts fram i denna del vilar huvudsakligen på rapporterna ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext – ideologisk kontinuitet eller förändring?” som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har publicerat och ”Organisationen Sveriges Unga Muslimer – ideologi och koppling till antidemokratiska miljöer” som beställts av MUCF. I rapporterna redogörs för Muslimska brödraskapets organisation och vilka associationer som finns till andra organisationer, däribland SUM. I MSB:s rapport anges bl.a. att SUM kan associeras till Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS), som i sin tur är en av de grundande organisationerna för Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE). I rapporten sägs att forskare vanligtvis beskriver FIOE som en ”paraplyorganisation” som kan kopplas till Muslimska brödraskapets tradition. Även organisationen FEMYSO, som SUM är medlem i, sägs ha kopplingar till Muslimska brödraskapet och andra organisationer med sådana associationer. Detta framhålls också i den rapport som MUCF har beställt. I den rapporten anges vidare att det finns kopplingar mellan Federation of Student Islamic Societies, som beskrivs som en systerorganisation till SUM, och Muslimska brödraskapet.

10. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 10 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 Det får anses stå klart att Muslimska brödraskapet företräder åsikter som inte är förenliga med det uppställda demokrativillkoret. Frågan är emellertid om utredningen i målet visar att det finns sådana kopplingar mellan SUM och Muslimska brödraskapet som innebär att även SUM ska tillskrivas Muslimska brödraskapets åsikter. Den bevisning som MUCF har fört fram tar huvudsakligen sikte på ett organisatoriskt samband som kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, anser endast visar en indirekt koppling organisationerna emellan. Denna förhållandevis vaga koppling, som dessutom är på organisatorisk nivå, kan inte ensam föranleda slutsatsen att SUM delar Muslimska brödraskapets åsikter eller ideologi. SUM kan därför inte på denna grund sägas bedriva en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer. Medlemsorganisationer, förtroendevalda och föreläsare Frågan är då om utredningen visar att SUM i sin verksamhet har brustit i respekten för demokratins idéer genom förtroendevaldas och medlemsorganisationers ageranden samt genom val av de föreläsare som har bjudits in. I begreppet ”verksamhet” får sägas ingå organisationens själva syfte, aktivitet och vad som faktiskt sker inom organisationen. Detta innebär att organisationen inte bara ansvarar för sina representanter och medlemmar, utan också för de personer som ges utrymme i och av organisationen – t.ex. föreläsare. Detta synsätt vinner också stöd i utredningar av liknande regleringar, t.ex. Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18 s. 335 f.) samt den tidigare nämnda Demokrativillkors- utredningen (SOU 2019:35 s. 352). När det gäller föreläsare anser kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten, att ansvaret i första hand avser de uttalanden som sker under föreläsningen som hålls hos organisationen i fråga. Samtidigt bör en organisation kunna ställas till svars

11. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 11 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 redan vid en inbjudan om det är tydligt, eller allmänt känt, att en person företräder åsikter som står i strid med demokratins idéer. Såväl MUCF som SUM har i allt väsentligt vidhållit de uppgifter som tidigare har förts fram angående SUM:s representanter och de individuella föreläsarna. Hos kammarrätten har MUCF fört fram att SUM även i nutid har associerat sig med personer vars värdegrund starkt kan ifrågasättas. Kammarrätten anser att det i MUCF:s utredning framkommer flertalet ageranden och uttalanden kopplade till medlemsorganisationer och tidigare förtroendevalda som starkt talar för att SUM i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer. I likhet med förvaltningsrätten anser kammarrätten att utredningen förvisso visar att SUM har agerat när dessa situationer har uppstått. Kammarrätten anser dock att det i vissa fall finns skäl att ifrågasätta proportionaliteten i SUM:s ställningstaganden och ageranden när allvarlig kritik har förts fram. Som exempel kan nämnas händelsen med Jönköpings unga muslimer där medlemsorganisationen startade en tidskrift som gav utrymme för antisemitism. Av det protokoll från ett styrelsemöte år 2010 som SUM har åberopat framgår att ”[mötesordföranden] ska ta kontakt med Jönköpings Unga Muslimer för att reda ut problemen.”. Ett annat exempel är när det kom fram att Södertörns muslimska studenter, en tidigare medlemsorganisation till SUM, hade ett nära samarbete med den salafistiska organisationen al-Taqwas ungdomsförening. Av protokoll från ett styrelsemöte framgår att det ska ordnas ett möte med Södertörns muslimska studenter för att informera dem om vad som gäller för ett medlemskap i SUM. I flera fall rör det sig om allvarliga händelser. Kammarrätten ifrågasätter inte att SUM i och för sig har vidtagit åtgärder, bl.a. i de angivna exemplen. Åtgärderna kan emellertid inte anses stå i proportion till de brister som har kommit fram och det finns i flera fall skäl att ifrågasätta tillräckligheten i SUM:s åtgärder.

12. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 12 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 Vad avser de föreläsare som MUCF har pekat ut i sin utredning anser kammarrätten att det är visat att flertalet av dem, i andra sammanhang än som föreläsare hos SUM, har uttalat sig på ett sätt som får anses stå i strid med demokratins idéer. Det framgår av utredningen att SUM har agerat i samband med flera av de problem som har uppstått. Till skillnad från förvaltningsrätten anser emellertid kammarrätten att SUM:s agerande inte kan anses vara tillräckligt för att läka de brister som har framkommit. Kammarrätten konstaterar att det handlar om ett förhållandevis stort antal föreläsare som har bjudits in till evenemang som SUM, eller medlemsorganisationer till SUM, har arrangerat eller varit ansvariga för. Av utredningen framgår att flertalet av föreläsarna har avbokats innan föreläsningen har ägt rum. Detta har enligt SUM skett i samband med att det har kommit till organisationens kännedom att föreläsarna uttryckt sig på ett sätt som inte står i linje med organisationens värderingar. Avbokning av en olämplig föreläsare kan, vid något enstaka tillfälle, vara en tillräcklig åtgärd. När denna typ av situation uppstår vid upprepade tillfällen finns det dock anledning att se annorlunda på saken. Detta gäller särskilt när de tvivelaktiga uttalanden som tillskrivs föreläsarna i flera fall har en liknande tematik, såsom nedsättande uttalanden om kvinnor, judar och HBTQ- personer. Även om det kan förhålla sig så att organisationen inte står för dessa åsikter kan det uppfattas som ett systematiskt agerande om flera föreläsare med denna typ av problematiska uttalanden återkommande bjuds in. Samma sak kan sägas gälla när avbokningar skett först när uppgifterna om föreläsarnas olämplighet kommit till organisationens kännedom, vilket inte sällan sammanfallit med att uppgifterna fått viss publicitet eller att kritik förts fram mot inbjudan. Det har inte framkommit att SUM har bjudit in samma föreläsare igen efter det att föreläsaren har uppmärksammats som olämplig. Däremot har andra föreläsare, med liknande tidigare problematiska uttalanden, bjudits in vid senare tillfällen. Kammarrätten anser att omständigheterna kring inbjudningarna är sådana att de får anses ligga SUM till last.

13. KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM DOM Sida 13 Avdelning 02 Mål nr 1383-19 Sammantaget anser kammarrätten att det på grund av medlemsorganisationers och företrädares ageranden, samt de föreläsare som har bjudits in, finns skäl att ifrågasätta om SUM i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. De åtgärder som SUM har vidtagit är inte sådana att SUM kan undgå ansvar för det som framkommit om deras tidigare företrädare, medlemsorganisationer och inbjudna föreläsare. Omständigheten att SUM bedriver annat arbete mot t.ex. radikal islamism ändrar inte denna bedömning. Mot denna bakgrund anser kammarrätten att MUCF har gjort sannolikt att SUM i sin verksamhet brustit i respekten för demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Kammarrätten anser att de förklaringar som SUM har lämnat inte är tillräckliga för att göra en annan bedömning. Med hänsyn till att det har varit ett villkor för bidraget att mottagarorganisationen i sin verksamhet respekterar demokratins idéer anser kammarrätten att det finns både förutsättningar och skäl att återkräva tidigare utbetalade bidrag i enlighet med MUCF:s beslut. Vad SUM i övrigt har anfört angående återkravet föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därför i denna del bifallas på så sätt att förvaltningsrättens avgörande upphävs och MUCF:s beslut vad avser återkrav och återbetalning fastställs. _________________________ HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Thomas Rolén Daniel Sjölund Sara Uhrbom kammarrättspresident kammarrättsråd tf. assessor ordförande referent Daniel Wåhlin fiskal föredragande

14. Sida 1 (15) FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 30 DOM 2019-02-01 Meddelad i Stockholm Mål nr 9821-18 Dok.Id 1012909 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 115 76 Stockholm Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 680 01 måndag–fredag 08:00–16:30E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se www.domstol.se/forvaltningsratt KLAGANDE Sveriges unga muslimer, 802015-7403 Ombud: Jur.kand. Silas Aliki Quezada Folkets Juristbyrå Odalvägen 3 174 49 Sundbyberg MOTPART Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Box 17801 118 94 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors beslut 2018-04-11, bilaga 1 SAKEN Statsbidrag och återkrav av statsbidrag ___________________ FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet. Förvaltningsrätten visar ärendet åter till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor för prövning om övriga förutsättningar för statsbidrag för 2017 är uppfyllda. Bilaga A

15. Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 BAKGRUND Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) beslutade den 16 december 2016 att avslå Sveriges unga muslimers (SUM) ansökan om statsbidrag för 2017. Som skäl till beslutet angavs att SUM hade en skatteskuld hos Kronofogdemyndigheten samt att det inte var visat att SUM bedrev en verksamhet som respekterar demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. SUM överklagade ovan nämnda beslut till förvaltningsrätten (mål nr 192- 17). I dom den 14 november 2017 upphävde förvaltningsrätten beslutet och återförvisade målet till myndigheten för ny prövning. Förvaltningsrätten uttalade att SUM:s skatteskuld hade reglerats vid tidpunkten för avgörandet och gjorde bedömningen att utredningen i målet inte visade annat än att SUM i sin verksamhet respekterade demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. Mot denna bakgrund ansåg domstolen att MUCF inte hade fog för beslutet att avslå SUM:s ansökan om statsbidrag. YRKANDEN M.M. MUCF beslutade genom det överklagade beslutet den 11 april 2018 att avslå SUM:s ansökan om statsbidrag för 2017. MUCF beslutade samtidigt att återkräva organisationsbidragen för 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016 samt att efterge återkravet för de beviljade bidragen för 2011, 2012, 2013 och 2015 då utbetalningarna ligger långt tillbaka i tiden. Vidare beslutade MUCF att SUM ska återbetala organisationsbidraget för 2016 om 1 366 741 kr. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. SUM har inte visat att verksamheten i sin helhet uppfyller kravet på att respektera demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. SUM har medlemsföreningar och förtroendevalda i medlemsföreningar som

16. Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 inte respekterar demokratins idéer. SUM och dess medlemsföreningar har även bjudit in föreläsare som gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer. Det finns även koppling till Muslimska brödraskapet. SUM har inte tydligt tagit avstånd från dessa odemokratiska inslag eller agerat tillräckligt kraftfullt på de mycket allvarliga anklagelser som riktats mot medlemsföreningar och dess företrädare. De fullständiga skälen för beslutet framgår av bilaga 1. SUM yrkar i första hand att förvaltningsrätten ska undanröja MUCF:s beslut och bifalla ansökan om statsbidrag. I andra hand yrkar SUM att målet ska återförvisas till MUCF för ny handläggning. MUCF anser att överklagandet ska avslås. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Utgångspunkter för prövningen Frågorna i målet är om SUM uppfyller villkoren för att beviljas statsbidrag för 2017 samt om MUCF haft fog för att besluta om återkrav av bidrag för tidigare år. Det är SUM som har bevisbördan för att villkoren för statsbidrag är uppfyllda. MUCF har bevisbördan för att det finns skäl för återkrav. Enligt 3 § förordningen (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer är syftet med statsbidrag att stödja barn och ungdomars själv- ständiga organisering i samhället. Av 8 § samma förordning framgår att bidrag endast får lämnas till en organisation som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering.

17. Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 I prop. 2009/10:55 anges bl.a. följande om villkoret att organisationer i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer (s. 155–157). Villkoret omfattar samma frågor som villkoret att syftet ska vara förenligt med de värde- ringar som präglar ett demokratiskt samhälle, bl.a. respekt för de mänskliga rättigheterna, icke-diskriminering, jämställdhet samt att rasism ska motverkas. Principen om förbud mot diskriminering är en för de mänskliga rättig- heterna central princip. Det bör vara en självklarhet att denna princip respekteras i verksamheter som bedrivs med statsbidrag. Detta ska gälla alla diskrimineringsgrunder. Det saknas överrättspraxis kring hur uttrycket ”demokratins idéer” ska tolkas. En statlig utredning har tillsatts för att utreda bl.a. hur begreppet tilläm- pas av olika myndigheter (regeringens direktiv 2018:19). Utredningen ska avge ett betänkande den 20 juni 2019. Viss ledning kan hämtas ur ett betän- kande om bidrag till trossamfund även om andra hänsyn gör sig gällande i en bedömning av bidrag till en sådan organisation. I betänkandet anges bl.a. följande om det demokratikriterium som föreslås för bidrag till trossamfund (SOU 2018:18 s. 412 f). Demokratikriteriet fångar endast upp ageranden inom ramen för ett trossamfunds eller en församlings verksamhet. Ageran- den från ett trossamfunds eller en församlings sida bör alltid anses ske inom ramen för verksamheten. Vad gäller en företrädares agerande krävs en koppling till hans eller hennes funktion som företrädare för trossamfundet eller församlingen i fråga. Agerandet måste dock inte kunna knytas till ett trossamfunds eller en församlings lokal. Om ett trossamfund bjuder in en föreläsare etc., trots att det av lättillgänglig information framgår att föreläsa- ren agerar på sådant sätt som anges i någon av exkluderingsgrunderna, och föreläsaren även vid föreläsningen gör detta, ska trossamfundet anses agera på motsvarande sätt. Ett trossamfund som vill vara stödberättigat har på så sätt ett stort ansvar för de föreläsare som bjudits in.

18. Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 Förvaltningsrättens bedömning Inledning Förvaltningsrätten kan inledningsvis konstatera att det av SUM:s inlämnade verksamhetsbeskrivning och av den förteckning över insatser som SUM genomfört under den i målet aktuella perioden framgår att SUM bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer. Ingenting i SUM:s stadgar eller verksamhetsberättelse talar emot detta. De omständigheter som MUCF lagt till grund för sitt beslut handlar om hur vissa av SUM:s medlemsföre- ningar och förtroendevalda agerat, om föreläsare som SUM bjudit in samt om föreningens koppling till Muslimska brödraskapet. SUM har invänt mot samtliga anförda grunder för MUCF:s beslut. Förvaltningsrätten kommer att behandla de olika grunderna under rubrikerna nedan. Medlemsföreningar och förtroendevalda som inte respekterar demokratins idéer MUCF har angett att SUM har medlemsföreningar och förtroendevalda i medlemsföreningar som inte respekterar demokratins idéer. I den delen har MUCF anfört att SUM inte per automatik kan hållas ansvarig för vad varje enskild medlem i en medlemsförening gör eller sympatiserar med men att avgörande för bedömningen blir hur SUM agerat när SUM fått kännedom om vad en enskild medlem eller medlemsförening gjort. MUCF har gjort bedömningen att SUM inte tydligt har tagit avstånd från odemokratiska inslag eller agerat tillräckligt kraftfullt på de mycket allvarliga anklagelser som riktats mot medlemsföreningar och dess företrädare. SUM anför bl.a. följande. I samtliga fall som kommit till centralorganisat- ionens kännedom där agerande hos enskilda medlemmar eller medlemsför- eningar har stridit mot föreningens stadgar har SUM vidtagit någon form av

19. Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 åtgärd just för att visa att det agerande som det varit fråga om inte är fören- ligt med SUM:s värdegrund. Underlaget för MUCF:s påståenden är behäftat med oklarheter. Flera av de personer som MUCF påstått vara förtroende- valda har inte varit det. Den enda person som pekats ut i MUCF:s utredning som fortfarande är förtroendevald i SUM är Jasmin Nur Ismail. Vid det till- fälle som tas upp i MUCF:s rapport var hon administratör för en Facebook- grupp där någon postade ett klipp med föreläsaren Nasir al-Fadh. Då var hon inte förtroendevald i SUM. Vidare är det oklart på vilket sätt SUM ba- gatelliserat problematiska uppgifter som MUCF påstår. SUM ser allvarligt på de uttryck för icke-demokratiska åsikter som kommit till uttryck hos vissa lokalföreningar. SUM:s arbete bidrar starkt till att motverka radikali- seringen bland en grupp av samhällets mest utsatta unga människor. SUM har regelbunden samverkan med Säkerhetspolisen och har inte fått information från Säkerhetspolisen om någon av de medlemmar som nämnts i MUCF:s utredning. SUM har därför inte i förväg kunnat känna till de uppgifter som MUCF anger. SUM bedriver förebyggande arbete för att säker- ställa att enskilda medlemmar eller medlemsföreningar inte radikaliseras bl.a. genom samarbetet med Säkerhetspolisen och genom att bedriva ett stort antal demokratiprojekt. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Flera av de uttalanden som tas upp i MUCF:s utredning förespråkar islamisk extremism och talar starkt för att SUM i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer. Förvaltningsrätten finner dock att det SUM har anfört om att de företrädare som uttryckt odemokratiska åsikter uteslutits ur föreningen vinner stöd av den inlämnade skriftliga bevisningen. Det som framkommit om Jasmin Nur Ismail, som är den enda som nämns i beslutet som fortfarande är förtroendevald, medför inte bedömningen att SUM:s företrädare agerat på ett odemokratiskt vis. Det är vidare oklart på vilket annat sätt MUCF anser att SUM skulle ta avstånd från medlemmarna i fråga annat än

20. Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 genom uteslutning. I de flesta fall som tas upp har berörda personer sannolikt inte begått någon brottslig handling. Därtill kommer att SUM uppgett att föreningen har samverkan med Säkerhetspolisen och att ingen av de aktuella medlemmarna har nämnts i detta sammanhang. Denna uppgift är förstås svår att verifiera men den har inte motsagts av MUCF. Uppgiften talar även för att SUM ser allvarligt på medlemmar som dras till våldsbejakande extremism. Förvaltningsrätten finner sammantaget att merparten av de åsikter och ageranden som tagits upp i MUCF:s utredning har gjorts i strid med demokratins idéer. SUM har dock agerat mot dessa uttalanden på ett sådant sätt att SUM inte kan läggas till last för dem. Detta sett tillsammans med SUM:s förebyggande arbete mot extremism kan således, enligt förvaltningsrättens mening, inte läggas till grund för bedömningen att SUM:s verksamhet inte drivs på demokratisk grund. Inbjudna föreläsare som gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer I MUCF:s beslut anges att SUM och dess medlemsföreningar har bjudit in föreläsare som gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer. SUM anför bl.a. följande i den delen. Föreningen bjuder in ett trettiotal talare varje år till sina seminarier. Föreläsarna är erkända teologer, företrä- dare från civilsamhället, riksdags- och kommunalpolitiker samt representanter från Myndighetssverige såsom Polisen, Diskrimineringsombudsman- nen och Nämnden för statligt stöd till trossamfunden. I de fall där problematiska uttalanden kommit till SUM:s kännedom har SUM avbokat förelä- saren. I många fall har de problematiska uttalandena gjorts långt tillbaka i tiden och är svåra att verifiera. Det är omöjligt för SUM att vidmakthålla en sådan omvärldsbevakning över tid som skulle krävas för att kunna kontrol- lera en så stor mängd personers tidigare politiska uppfattningar. SUM frågar

21. Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 sig även på vilket sätt problematiseringen av föreläsare skulle kunna äga rum. SUM har haft ett flertal föreläsare bokade för att diskutera ämnen som feminism, likabehandling och HBTQ-frågor. Om de individuella föreläsarna har SUM anfört följande. Yvonne Ridley har inte fällt en antisemitisk kommentar. SUM kommer aldrig att försvara eller avfärda om en person har uttryckt sig rasistiskt och nedvärderande om en folkgrupp. Ridley har själv skrivit att hon är kritisk mot Israel men inte är antisemit. Kamal el-Mekki var inbjuden som föreläsare under 2012 och då kände SUM inte till hans nedlåtande kommentarer om bl.a. kvinnor och icke-muslimer. MUCF godkände SUM:s verksamhetsberättelse 2012 där det framgick att SUM bjudit in Kamal el-Mekki. Han har i en intervju tagit avstånd från alla former av extremism och våld. Det stämmer inte att han har försvarat döds- straff för personer som lämnar islam. Ameenah Blake har aldrig blivit inbjuden av SUM som föreläsare. MUCF:s påståenden om att Jamal Badawi försvarat självmordsbombningar och uttalat att islam och demokrati inte är förenliga med varandra går inte att verifiera eftersom internetlänken som MUCF uppgav som källa inte fungerar. Däremot har Badawi sagt att självmordsbombare inte klassas som martyrer och att internationell rätt inte skiljer sig från islamiska principer. MUCF kan ha förväxlat Badawi med en annan person med samma namn som hade en roll i ett terrorattentat i USA 2000 men det är två olika personer. MUCF hänvisar till föreläsaren Yasir Qadhi och hans uttalanden om homosexuella och judar. SUM står inte bakom uttalanden som hetsar mot olika

22. Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 minoriteter och samhällsgrupper. Qadhi har ändrat sin hållning kring en mängd frågor genom åren. Jerusalem Post har rapporterat om en resa till Auschwitz som Qadhi företog för att lära sig om Förintelsen. I artikeln framkommer att han tagit tillbaka och bett om ursäkt för sina tidigare påstå- enden om Förintelsen. Azzam Tamimi har reformerat många moskéer som haft problem med våldsbejakande grupper. MUCF påstår att Tamimi har fällt antisemitiska uttalanden när han kritiserat amerikanska medier och filmindustrin för att ha demoniserat palestinier. Tamimi själv anser att konflikten mellan Palestina och Israel går att lösa genom dialog. Vad gäller Jönköpings unga muslimer stämmer det att föreningen gett utrymme till förintelseförnekare i sin tidning. SUM kontaktade Jönköpings unga muslimer och krävde att föreningen skulle lägga ned tidningen efter att den hade anlitat Lasse Wilhelmson och Mohamed Omar, som är personer som har gjort sig kända för att relativisera antisemitism. Tidningen lades ned och SUM fryste Jönköpings unga muslimers medlemskap tills vidare. MUCF beskriver Bilal Borchali som salafist och att han förespåkar en total efterlevnad av koranen. Om man lyssnar på den föreläsning som MUCF hänvisar till så säger Borchali att svenska muslimer måste integreras och anpassa sig till det svenska samhället. Vad gäller imamerna Ahmad al-Mofty och Abdul Rashid Mohamed har Islamiska förbundet efter Uppdrag gransknings program gått ut med ett pressmeddelande som förtydligar Göteborgsmoskéns ställningstagande mot våld mot kvinnor. Imamerna fick en fortbildning i ämnet och har i dag ett bra samarbete med kvinnoförbund och nätverk som belyser kvinnors utsatt- het. SUM välkomnade det initiativet.

23. Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 Bilal Mizher har inte anlitats som föreläsare sedan 2014. Det MUCF anför om att Mizher i slutna nätforum visat att han stödjer terrorstämplade grupper och spridit propaganda för våldsbejakande extremism är inte information som SUM haft tillgång till. SUM står inte bakom hans ageranden. Märsta unga muslimer bjöd in föreläsaren Haitham al-Haddad som vid olika tillfällen gjort kontroversiella uttalanden om bl.a. judar och homosexuella samt förespråkat kvinnlig omskärelse. SUM kontaktade Märsta unga muslimer i frågan. Märsta unga muslimer valde att inte avboka föreläsaren och SUM beslöt då att frysa föreningens medlemskap. SUM:s ordförande kom- menterade händelsen i Aftonbladet och sa att detta inte är åsikter som SUM kan ställa sig bakom samt att SUM har som policy att föreningarna ska informera centralorganisationen om vilka talare man bjuder in. Ordföranden uttalade: ”Det står i våra stadgar men har inte skett i det här fallet. Vi har därför fryst föreningen i Märsta, som därmed inte längre betraktas som en del av oss.” Mohamed Temsamani genomförde Nordafrika- och Mellanösternstudier på Stockholms universitet och gjorde en praktik i Egypten som en del av ut- bildningen. Att forska hos ett parti eller en organisation innebär inte att man sympatiserar med den gruppen. Temsamani är aktiv miljöpartist och har stöd från partiet i sin hemkommun. Han sitter även i en av MUCF:s refe- rensgrupper vars syfte är att diskutera frågor som berör demokratikriteriet. Adnan Abou Chakra är frilansjournalist som skriver och föreläser om Palestinafrågan. I hans uppdrag ingår att bevaka och översätta texter och uttalanden från olika aktörer i Palestina och Libanon. Han har översatt texter från Hamas som har publicerats bl.a. i Aftonbladet. Arbetet som journalist innebär inte att han per automatik sympatiserar med Hamas eller liknande aktörer.

24. Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 Det stämmer inte att Anas al Tikriti eller hans organisation har några kopplingar till Muslimska brödraskapet. Den informationen bygger på en brittisk rapport som sedan återkallats för att den var felaktig. När SUM fick ta del av informationen om att Jassem Al-Mutawa försvarat kvinnomisshandel inom äktenskapet avbokades han som föreläsare eftersom SUM inte kunde ställa sig bakom sådana åsikter. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. I domstolens prövning kan viss ledning hämtas från reglerna för statsbidrag för trossamfund. Av förarbetsuttalanden framgår att om ett trossamfund bjuder in en föreläsare, trots att det av lättillgänglig information framgår att föreläsaren agerar på sådant sätt som anges i någon av exkluderingsgrunderna, och föreläsaren även vid föreläsningen gör detta, ska trossamfundet anses agera på motsvarande sätt (SOU 2018:18 s. 413). Vid tidigare prövning i mål nr 192-17 har förvaltningsrätten ansett att före- läsaren Yvonne Ridleys uttalanden inte var av MUCF tillräckligt precise- rade för slutsatsen att hon gjort uttalanden i strid mot demokratins idéer. Vad gäller övriga föreläsare har förvaltningsrätten ansett att enbart det fak- tum att föreläsarna inte borde ha bjudits in – när de senare avbokats – inte är tillräckligt för att anse att SUM i sin verksamhet inte respekterar demokratins idéer. Det viktiga i bedömningen är alltså om föreläsaren agerat på ett visst sätt i sin föreläsning hos SUM. Här har SUM ett stort ansvar för att se till att så inte sker. Även den omständigheten att föreläsaren uttryckt icke-demokratiska åsikter på ett annat håll har betydelse för bedömningen. Det SUM an- fört att föreningen saknar tillräckliga resurser för att kunna fullständigt utreda varje föreläsares politiska bakgrund utgör, enligt förvaltningsrättens

25. Sida 12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 mening, inte en godtagbar ursäkt för det fall icke-demokratiska åsikter framkommit. Förvaltningsrätten anser inte att vad MUCF har anfört nu utgör skäl för en annan bedömning vad gäller Yvonne Ridley. Vad gäller övriga föreläsare anser förvaltningsrätten att de invändningar SUM gjort i stort är rimliga och medför att inbjudandet av dessa föreläsare inte innebär att SUM bedrivit verksamhet på icke-demokratisk grund. Det har framkommit att föreläsaren Kamal el-Mekki har uttryckt åsikter som inte kan anses förenliga med demokratins idéer. Det har dock inte framkommit att han uttryckt sådana åsikter i samband med evenemang som SUM har hållit i. Därtill har han inte bjudits in av SUM sedan 2012. Den föreläsaren kan därför inte ensam ligga till grund för bedömningen att SUM inte har rätt till statsbidrag för 2017 eller att det finns skäl för återkrav av tidigare års bidrag. Förvaltningsrätten finner därför, vid en sammantagen bedömning, att det som framkommit i den delen inte ger stöd för slutsatsen att SUM:s verksamhet bedrivs på ett sätt som inte respekterar demokratins idéer. Koppling till Muslimska brödraskapet Inför det nu överklagade beslutet har MUCF beställt en rapport om SUM. Rapporten är författad av journalisten Magnus Sandelin och har titeln ”Organisationen Sveriges unga muslimer – ideologi och koppling till antidemokratiska miljöer”. I rapporten anges bl.a. att SUM är medlem i den euro- peiska organisationen FEMYSO och den internationella organisationen FOSIS. Dessa organisationer har i sin tur koppling till Muslimska brödra- skapet. SUM har invänt att föreningen inte har koppling till Muslimska brödra- skapet och anför bl.a. följande. Det finns ingenting i MUCF:s underlag som visar att SUM har samröre med Muslimska brödraskapet eller andra islam-

26. Sida 13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 istiska rörelser. FEMYSO deltar i ett stort antal demokratifrämjande insatser och erhåller stöd från Europarådet. Den rapport som MUCF lade till grund för sitt tidigare beslut innehåller direkta felaktigheter och smutskastning av SUM, exempelvis påståenden att föreningen islamiserar Sverige. Även i nu aktuellt beslut används källmaterial vars ursprung kan ifrågasättas. Källorna som använts i rapporten är internetlänkar, skärmdumpar som är svåra att verifiera samt en kritiserad brittisk rapport om Muslimska brödraskapet som delvis finansierats av Förenade Arabemiraten. Utredaren Lorenzo Vidino har fått kritik för sin forskning om Muslimska brödraskapet. I den rapport från MSB som MUCF hänvisar till, ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext”, framgår vidare att det saknas forskning kring vad det innebär att sympatisera med Muslimska brödraskapet samt att det är vilseledande att säga att Muslimska brödraskapet bedriver verksamhet i Sverige och nöja sig med ett sådant konstaterande. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Slutsatsen om FEMYSO:s koppling till Muslimska brödraskapet bygger uteslutande på Lorenzo Vidinos rapport om Muslimska brödraskapet. Enligt citaten som återges från rapporten är det svårt att fastställa vem som är med i Muslimska brödraskapet i Europa. Det är därför svårt att dra säkra slutsat- ser över huvud taget om detta. Vidare är de konkreta omständigheter som åberopats till stöd för att det föreligger en koppling mellan SUM och Muslimska brödraskapet mycket svaga. Ett exempel på en koppling som anges är att FEMYSO bildades av bl.a. organisationen FIOE, som i sin tur grundades 1989 av företrädare för Muslimska brödraskapet. Det har även angetts att FIOE:s tidigare ordförandes söner har varit aktiva i SUM. Allt detta kan, mot SUM:s bestridande, inte anses vara tillräckligt stöd för att det ska föreligga annat än en ytterst indirekt koppling mellan SUM och Muslimska brödraskapet.

27. Sida 14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 Mot bakgrund av ovanstående anser förvaltningsrätten att de uppgifter MUCF lagt fram till stöd för SUM:s koppling till Muslimska brödraskapet är alldeles för svaga för slutsatsen att SUM på den här grunden inte bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer. Slutsats Förvaltningsrätten finner att även om det rör sig om allvarliga anklagelser är underlaget i målet inte sådant att det går att dra slutsatsen att SUM bedriver en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer. I denna bedömning har förvaltningsrätten särskilt beaktat att SUM har stängt av medlemmar och fryst medlemsföreningar samt att inga direkta kopplingar till odemokratiska miljöer har kunnat göras till SUM som förening. Förvaltningsrätten har även beaktat de demokratifrämjande insatser som SUM har genomfört. MUCF:s beslut ska alltså upphävas med förklaringen att SUM ska anses vara en förening som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer. Vid detta slut finns inte skäl till återkrav av statsbidrag för tidigare år. Det fram- går inte av det överklagade beslutet om MUCF tagit ställning till övriga för- utsättningar för statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Denna prövning görs lämpligast hos MUCF som första instans. Målet ska därför visas åter till MUCF för prövning av om övriga förutsättningar för statsbidrag för 2017 är uppfyllda.

28. Sida 15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM DOM 9821-18 HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 2 (FR-03). Kerstin Andres Rådman Nämndemännen Carl Ehnbom, Helen Frenning och Maria Forsström har också deltagit i avgörandet. Fredrik Lundberg har föredragit målet.

29. Sida 1 av 2 www.domstol.se AnvisningarföröverklagandeFR-03–Överklagandetid3v-PT•ProduceratavDomstolsverket,Avd.fördomstolsutveckling•2018-11 Hur man överklagar FR-03 ________________________________________________________________ Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Tiden räknas oftast från den dag som du fick del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Så här gör du 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att kammarrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten. Du hittar adressen i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Vilken dag går tiden ut? Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om du exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars. Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs- afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Bilaga 2

30. Sida 2 av 2 www.domstol.se AnvisningarföröverklagandeFR-03–Överklagandetid3v-PT•ProduceratavDomstolsverket,Avd.fördomstolsutveckling•2018-11 Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.  Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt.  Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.  Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Vill du veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se.

31. Bilaga DV 681 Formulär 1 HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Bilaga B

Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31

Vous êtes en train de lire un aperçu.

Consultez-les par la suite

Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31

Plus De Contenu Connexe

À la une (20)

Stockholm KR 1383-19 dom 2019-10-31