3. Tvåminuterssamtal
- Vilka styrkor och rädslor ser du
med ditt barns användande av
nätet?
- Vilka sidor engagerar sig ditt
barn mest för?
- Vad är svårigheten för oss
vuxna att ha koll på, när det
gäller nätet?
4. ”Det vi växer upp med är inget märkvärdigt
- det är något vi tar för givet!”
6. Två skillnader
Anonymiteten ökar
Tillgängligheten ökar
…samtidigt kan vi kontrollera mer och mer
av vad personer gör och var de befinner
sig.
…samtidigt kan vi när som helst – ett
knapptryck i hastighet – få tillgång till hela
världen
10. - Bland förskolebarnen är omkring 25 procent dagliga användare.
- Redan vid 6-7 års ålder är nio av tio användare av internet.
- Vid 11 års ålder är 90 procent dagliga användare.
- Så gott som alla tonåringar är internetanvändare.
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
11. Den första fasen: 2–6 år - surfplatta, spel, film, pussel
Den andra fasen: 7–11 år - spel och video fortfarande det mest, börjar söka främst You
Tube, Skype, textmeddelande t ex KiK medlemmar i sociala nätverk t ex MSP,
minecraft (fb 9 år flickor
Den tredje fasen: 12–15 år - fb, KiK, ask.fm, spel, You Tube film, pojkar och flickor mer
olika. Internet viktigt för skolarbetet
Den fjärde fasen: 16–19 år sms dagligen, skolarbetet, sociala medier
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
12. 85,9 % av (14–18 år) har lagt upp bilder av sig själv på Internet.
Man har cirka 18 vänner på nätet som man aldrig träffat IRL.
61 % uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan eller är att koppla upp sig
på Internet.
55 % säger att de vågar prata mer om saker via digital kommunikation.
42% håller med om påståendet: ”Att kolla mobilen är det sista jag gör på kvällen och det
första jag gör på morgonen.”
23%: Föräldrarna har koll på vad jag gör på nätet
46% döljer medvetet något de gör på Internet för föräldrarna.
kompiskollen ökar
(Datainspektionen, 2011)
Fakta; lite äldre barn och unga
13. Oroande och upprörande
upplevelser av internet
Enligt föräldrarna är det 13 procent av förskolebarnen 3-7 år som upplevt något på internet som
gjort dem upprörda eller oroade.
Denna andel ökar under de första skolåren (7-11 år) till 20 procent.
9-10 år minskar till 10 procent
25 procent de äldre (15–16 år). De som upprepade gånger, minst en gång i månaden, känt sig
besvärade eller upprörda.
Föräldrars största oro är mobbing - Barns största problem är att man ofrivilligt råkar få se mycket
grovt våld i bild eller video.
(Svenskarna och Internet 2013 av ii.se)
.
14. • 9 procent har varit med om att en bild eller film på dem
har spridits mot deras vilja.
• 30 procent har ingen vuxen att prata med om de skulle
råka ut för något på nätet.
Friendsrapporten 2013
Nätkränkningar
15. - Tillit och trygghet i att våga berätta
- Engagemang: visa att vi vill veta lyssna
men också
- Källkritiskt förhållningssätt
- Hur man kan använda nätet?
- Värdegrundsfrågor?
- Agera på samma arena?
16. En mentimeter för diskussion
Mentimeter - Tankar om internet
Diskutera resultatet som ni sitter i fem minuter.
18. Att använda blogg
- Verklig mottagare
- Elevmedverkan
- Kamratrespons
- Lustfyllt
Några exempel:
Victoriaskolan
omzlatan.se
19. Sociala medier
- De är redan där...
- Enkelt att skapa grupper
- Filuppladdning
- Diskussionsforum
- Vad kan man vinna på det?
Ett litet exempel
- Delta i nuet - följa t ex politiker
- Analysera, jämföra,
- Göra memo/sammanfattning
- Ställa frågor till kunninga
- Bevaka nyheter irl
- skriva kortfattat/summera (140)
20. Väldigt många har en relation till Youtube! Använd det som t.ex.
● Utgångspunkt för diskussioner
● introduktion till ett nytt ämnesområde
● föremål för filmanalys
● hörsförståelseövningar på språklektioner
● instruktion (här finns mängder av instruktionsvideor/tutorials)
● Flippat klassrum
ett litet exempel
21. ”Istället för att oroa sig för nätet krävs att föräldrar pratar med sina barn. Om vad
de gör på internet, visst, men då internet är en integrerad del av barnens liv blir
den frågan i sig betydligt större. Det som krävs för att bli en del av barnens
vardag är tillit och nyfikenhet, inte misstänksamhet. Varje gång vi befäster
rädsla, vare sig det är hos oss själva eller hos våra barn, tar vi ett steg bort från
en vettig lösning på de problem som dyker upp. Istället behöver barnen känna
trygghet i att de kan komma och berätta när det väl händer något som de
behöver hjälp med, vare sig det är på internet eller inte. Barn som skrämts eller
gjorts rädda berättar väldigt lite.”
Elsa Dunkel i SvD 7 november kl. 09.46 2010; lärare och forskare vid Umeå universitet,
23. Diskussionsfrågor - workshop:
- Känns det lätt eller svårt att prata om Internet med dina barn?
- Vad känner du som förälder är otäckt/läskigt med Internet?
- Vilka regler eller förhållningssätt har ni hemma som du tycker fungerar bra?
- Har du något bra tips du skulle vilja berätta för de andra?
- Skulle ni vilja ha mer information om unga och Internet?
- Vilka bra internetsidor upplever du att dina/ditt barn använder?
24. - Vad har du gjort på nätet idag?
- Kan du inte visa mig nåt kul ställe? Alternativt: Visa mig den läskigaste film du sett på
YouTube...?
- Känner du någon som råkat illa ut eller kontaktats av någon som sagt något dumt?
- Hur brukar du göra när du presenterar dig på nätet?
- Vilka har du på din kompislista?
- Brukar du tro på allt du läser och hör? Om inte, varför?
- Får man sprida falska rykten? Får man sprida sanna då?
- När du lägger ut en bild eller film, vem vill du ska se dem?
- Och, har du tänkt på vad som kan hända med dina bilder och filmer?
- Brukar du skicka eller lägga ut bilder på andra? Om så, brukar du fråga om lov?
- Du vet väl att det aldrig är okej att bli kränkt? Du vet väl att man ska säga ifrån om något
känns fel?
- Skulle du prata med mig om det händer ”nåt knas” på nätet?
Notes de l'éditeur
Detta är inga konstiga bilder. Men alldeles omöjliga för 15 årsedan. Man ser bilden i telefonen nere till vänster. Katja sitter och pekar på surfplattan, något som fantiserades om i Star Trek. För oss var det revolution – hur ser våra barn på det?
Man kan likna det vid Venus från Milo, som förmodligen inte var särskilt märkvärdigt på Antiken. Idag fotar vi det.
Utgångspunkten är: Här växte jag upp. På detta torg möttes människor. Idag ser torgen vi möts på annorlunda ut. Nätet är ett typ av torg, eller en skolgård. Det är en plats där människor möts och kan diskutera, vara, dela vänskap och fiendskap – precis som där borta vid fontänen där jag brukade sitta. Idag sitter jag vid facebook.
Att människor var taskiga mot varandra på torget var vardagsmat, liksom i korridorer i skolan, i klassrummen, eller på köpcentrat. Det är man på nätet också – är det nätets fel? Är det skolgårdens, eller torgets fel när barn/vuxna är taskiga mot varandra irl?
Vilka känner ni till av följande?
Vilka använder ni?
Hur ofta använder ni dem?
Vad använder era barn?
Vad kommer era barn att använda?
Vad kommer ni att använda?
Vi måste helt enkelt vänja barnen vid hur umgänget på nätet fungerar och hur de ska möta och hantera de hinder och problem som de möter. Elza Dunkels har uttryckt det på ett bra sätt: När ett barn ska lära sig cykla, ser vi till att cykeln har stödhjul; vi följer med i början och låter dem långsamt vänja sig vid det nya sättet att ta sig fram. Vi börjar inte med att kasta dem rakt ut i trafiken! Samma sak borde gälla på nätet. Här har vi vuxna ett stort och viktigt ansvar att finnas tillhands och att ge hjälp och stöd när det behövs.