1. Ett 70-tal vårdcentraler deltar
Nu prövas nytt koncept
för bättre läkemedelskoll
Varje minut, varje dag skrivs tusentals läkemedelsdoser ut till äldre personer, mediciner som många gånger
orsakar biverkningar. För att försöka vända trenden testas ett nytt koncept i primärvården. Vässade
kunskaper hos förskrivarna, kollegial dialog och diskussion, och kliniska data utifrån lokala förutsättningar
kan bli en guldgruva i utvecklingsarbetet, leda till hållbara rutiner och i slutänden –­ förbättra för de äldre
patienterna.
– Som färsk läkare fick jag lära mig att är så allvarligt att de nu skärper kraven: Kontroll av njurfunktion och bedöm-
gränsen för hur många läkemedel som Alla personer över 75 år som använder ning av risken för interaktioner mellan
gamla människor tål gick vid tre prepa- fem eller fler läkemedel ska erbjudas läkemedlen, tas också upp.
rat, minns Jan Hasselström, specialist läkemedelsgenomgångar. Ett viktigt inslag är att deltagarna
i allmänmedicin, klinisk farmakologi Mer av hållbara rutiner, kollegial får tillgång till unika data om vårdcen-
och forskningsledare vid Centrum för dialog och diskussion utifrån lokala tralens förskrivning av läkemedel till
allmänmedicin. förutsättningar och kliniska data, är äldre patienter.
– Sedan kom många nya läkemedel några exempel på vad Jan Hasselström – Det är först nu som primärvården
och många fler äldre, som fick alltfler vill se för att konkret kunna åtgärda har tillgång till data som på det här
läkemedel. Det är dags att sätta de problemen. sättet relaterar till en klinisk situation,
äldres läkemedelsanvändning högst på understryker Jan Hasselström.
dagordningen. Unik klinisk data Vårdcentralerna som ingår i pro-
En framkomlig väg att få koll på de Konceptet som ska prövas går ut på att jektet får färdiga rapporter om andelen
äldres läkemedelsanvändning kan vara en kliniskt erfaren farmaceut kommer
det nya koncept som Jan Hasselström, ut till vårdcentralen och håller en två
hans kollegor vid Centrum för allmän- timmar lång utbildning med läkare och
medicin och Stockholms läns läkeme- sjuksköterskor.
delskommitté, ska testa på ett 70-tal Samtidigt ges stöd till vårdcentralen,
vårdcentraler i länet. som behöver skapa egna rutiner för att
Att satsningen görs nu är ingen kunna få fram rätt patienter, strukturera
slump. Larmrapporterna duggar läkemedelsgenomgången och fördela
tätt. Exempelvis antas att ungefär en arbetsuppgifterna. Man går tillsammans
femtedel av sjukhusinläggningarna av igenom vilka läkemedel äldre patienter
äldre, multisjuka patienter orsakas av tar, om behandlingsindikationen kvar-
mediciner. Socialstyrelsen och bestäl- står, betydelsen av symtomskattningar
larna i landstinget tycker att problemet och vilka praktiska instrument som finns.
Det är en glädje att veta att man kan göra
skillnad för patienterna på ett enkelt sätt.
6

2. siktar högt
Distriktsläkarna Jan Hassel-
ström och Katharina Schmidt
Mende hoppas mycket på det nya
projektet. På önskelistan finns, att
onödiga mediciner tas bort och
att doser justeras till rätt nivå.
Färre läkemedelskrockar,
minskade sjukhusinläggningar
bland äldre och att njurskadliga
läkemedel inte sätts in, är andra.
7

3. äldre patienter, hur många läkemedel de Men hur har förskrivningen kunnat
använder och hur många som har farliga skena iväg så här? Och varför blir så
interaktioner. Data om patienternas många äldre sjuka av sina läkemedel?
njurfunktion, med möjlighet att relatera Utgångspunkten har säkert varit att
till läkemedelsanvändning, kommer också göra gott, men problemen är komplexa,
att finnas med. menar Katharina Schmidt Mende:
– Vi hoppas pedagogiken med kollegial – De äldre är en svår och skör
dialog, reflektion, kompetens-boost och patientgrupp som i regel har många
överblicken av medicinska data gällande sjukdomar och symtom, och därmed
de egna patienterna, kan ge stöd för nya även många läkemedel. Då är också ris-
förhållningssätt och handlingsmönster. ken större för negativa bieffekter. Ju fler
Och att det i slutänden förbättrar situa- sjukdomar, desto fler läkare kommer
tionen för våra äldre patienter, säger Jan också att vara inblandade. Det kan göra
Hasselström. det svårare att få överblick.
Kroppens förmåga att ta upp, för-
Få studier om effekter dela, omvandla och utsöndra läkemedel
Tillgång till bättre praktiska redskap och försämras med åldern, vilket gör att
mer kunskap för att kunna göra effek- höga halter av läkemedel stannar kvar i
tiva läkemedelsgenomgångar på äldre kroppen. Det kan leda till biverkningar
patienter – det är syftet med den här och symtom som yrsel, blödningar,
utbildningen. Tanken är att kunskapen muskelsvaghet, balansstörningar,
ska kunna tillämpas direkt i det vanliga fallskador och förvirring. Många
mottagningsarbetet och att så många preparat är dessutom olämpliga ihop,
läkemedelsgenomgångar som möjligt görs och sällan utprovade på äldre. Det kan
under tre månader. ofta vara att dosen av en substans blir
– Vi tror att läkare och sjuksköterskor för hög och viktiga organ som njurar
på vårdcentralerna redan i dag besiter och lever sviktar. Några läkemedel som
många av de kunskaper som behövs bör undvikas vid behandling av äldre är
för att ge en bra läkemedelsbehandling, långverkande bensodiazepiner, hydroxi-
menar Jan Hasselström. zin och propiomazin), tramadol och
Tre månader efter utbildningen görs urologiska spasmolytika.
ett uppföljande besök av farmaceuten. – Den viktigaste förändringen att
Effekten av utbildningarna och läkeme- vara uppmärksam på är försämrad
delsgenomgångarna kommer även att njurfunktion. Det är nödvändigt att
utvärderas av ett forskarteam. Motor i inför läkemedelsförskrivning skatta
arbetet är distriktsläkaren och doktoran- njurfunktionen för att dosera rätt och
den Katharina Schmidt Mende: kanske utesluta vissa läkemedel. Det
– Det finns få vetenskapliga studier bör göras för att undvika biverkningar
om effekterna av läkemedelsgenom- eller ytterligare försämring av njur-
gångar. Och mycket tid och kraft läggs funktionen, säger Katharina Schmidt
ner av personalen på vårdcentralerna Mende.
på att genomföra dem. Därför är det Sammantaget krävs stor kun-
viktigt att få kunskap om hur det skap om läkemedel, full insyn i
förhåller sig. patientens läkemedelsbild och
8

4. Eva: projektets sambandscentral
Eva Lindevall är distriktssköterska på Gärdets vårdcentral och studiesköterska i pro-
jektet om säkrare läkemedelsanvändning. Hon är den som håller i många praktiska
bitar och bokar in alla tider för utbildningarna på vårdcentralerna. Hon har även gjort
kortare telefonintervjuer med alla verksamhetschefer på de vårdcentraler som deltar.
Intervjuerna ska användas som underlag för utbildningen och studien.
– Det är ett intressant och viktigt ämne, och projektet är genomtänkt. Och jag vet
att många av deltagarna är förväntansfulla. Det ska också bli roligt att få en inblick i
forskarvärlden, vilket är helt nytt för mig, säger Eva Lindevall.
Behöver du komma i kontakt med Eva nås hon på på tfn: 0704-84 26 21
eller e-post: eva.lindevall@sll.se.
ordning och reda. Men det är svårt Katharina Schmidt Mende och Jan
att uppfylla i dagsläget. Hasselström hoppas att den nya
– Vi saknar bra sammanhållna satsningen kommer att leda till att
system för att se patientens hela onödiga mediciner tas bort och att
läkemedelsförskrivning. Vi har ett doser justeras till rätt nivå. Färre
regelverk som lägger ansvaret för en läkemedelskrockar, minskade sjuk-
god läkemedelsförskrivning på varje husinläggningar bland äldre och att
enskild förskrivare, utan att någon njurskadliga läkemedel inte sätts in
läkare har helhetsansvaret. I primär- – finns också på deras önskelista.
vården vilar, juridiskt sett, ansvaret – Vi siktar högt. Om metoden
på patienten att hålla ihop det hela visar sig fungera, hoppas vi kunna
och informera sin doktor. Och det vidareutveckla och sprida den,
är ju inte alltid är så lätt, säger Jan till nytta för fler i primärvården,
Hasselström. säger Katharina Schmidt Mende.
Tendensen blir i stället att be- text & foto: daphne macris
trakta varje enskild problematik för illustration: anna ödlund
sig – och för varje problem skrivs
det ofta ut ett nytt läkemedel. Och
det kan fortsätta under en lång följd Vill du veta mer?
av år, menar han. Kontakta: jan.hasselstrom@priv.sll.se
9