Presentation av språkperioden

1. Äldre Fornsvenska
1225-1375
Gustav, Ludvig, Marcus, Jonathan F, Love

2. 1225-1375
Under 1100-talet efter Kristus blev Sverige ett kristet land
och blev medlem i den katolska kyrkans församling. Man lät
bygga kyrkor och kloster för kristi-anhängares trevnad och
man lade även grunden till Sveriges allmänna skolsystem.
Eftersom den katolska kyrkans organisation använde sig av
det latinska språkets alfabetet minskade bruket av
fornsvenskans runskrift och ersattes av det alfabet vi
känner vid idag.
Man brukar dock inte säga att den äldre fornsvenskan tog
över förrän vid 1200-talet, då de första svenska texterna
skrevs med det nya alfabetet.

3. Texten nedan är en bit av Äldre
Västgötalagen, en av de första kända
texterna på svenska författad med det
latinska alfabetet, daterad till 1225. Innan
lagarna började skrivas ner var det
lagmannens uppgift att kunna läsa dem ur
minnet.

4. Kännetecken av stavningen
● I äldre fornsvenska stavade man som det uttalades. Det
fick konsekvensen att det blev näst intill omöjligt att
läsa texter från andra delar av landet, då man
behärskade språket med ett annat lokalspråk.
● Man skrev med “æ” istället för “ä” samt “i” istället för “j”.
● Det var först i fornsvenskan man började använda stora
och små bokstäver.

5. Böjningar

6. Påverkan utifrån
● Under 1300-talet utgjorde tyska lånord stort inflytande.
Några ord från tyskan är:
Handel, skomakare, frukt, vikt, mur, armborst, krona, stad,
herre, fru och riddare.
● På grund av att Sverige blev medlem i katolska kyrkans
organisation fick latinet stor inverkan på det svenska
språket och man började använda fler latinska lånord i
vardagen.

7. Givr maþr oquæþins orð manni, þu ær æi mans
maki oc eig maþr i brysti. Ek ær maþr sum þv.
þeir skvlv møtaz a þriggia vægha motum.
Ger någon okvädningsord till annan: "Du är ej mans
like och inte man i bröstet" – "Jag är man som du" – så
skall de mötas vid tre vägars möte.