8. Utgångspunkter
• Socialism handlar om analys
• Socialism är svårt
• Socialism är att tänka ”annorlunda”
• Socialism är användbart
• Socialism är omvälvande
20. Utgångspunkter
• För att människan ska
kunna leva måste hon äta
• Maten och de
grundläggande behoven
måste produceras
21. Utgångspunkter
• För att människan ska
kunna leva måste hon äta
• Maten och de
grundläggande behoven
måste produceras
• Att producera innebär att
arbeta
22. Utgångspunkter
• För att människan ska
kunna leva måste hon äta
• Maten och de
grundläggande behoven
måste produceras
• Att producera innebär att
arbeta
• I samhället är arbetet
organiserat
65. FN:s deklaration om
mänskliga rättigheter
• Artikel 17:
• Envar har rätt att äga egendom såväl
ensam som i förening med andra.
• Ingen må godtyckligt berövas sin
egendom.
102. ”Genom hela historien har det
funnits tre typer av människor i
världen, de Höga, de Mittemellan och
de Låga.
103. Dessa typer har blivit föremål för
ytterligare uppdelningar, de har
burit oräkneligt många olika namn
och deras relativa storlek, liksom
deras inställning till varandra, har
varierat från tid till annan: men den
grundläggande samhällsstrukturen
har aldrig ändrats.
104. Även efter enorma omvälvningar
och till synes oåterkalleliga
förändringar har samma mönster
alltid bekräftat sig självt.
105. Målen för dessa tre grupper är
helt oförenliga.
Målet för de Höga är att finnas
kvar där de är.
Målet för de Mittemellan är att
byta plats med de Höga.
106. Målet för de låga, när de har ett
mål – för det är ett orubbligt
kännetecken för de låga att att de
är alltför nedtryckta av slit för att
mer än periodvis vara medvetna
om någonting utanför det dagliga
livet – är att avskaffa all åtskillnad
och skapa ett samhälle där alla
människor är jämlika.”
123. Sakvärldens tilltagande värde står i direkt
proportion till människovärldens avtagande värde.
Arbetet producerar inte bara varor; det
producerar också sig självt och arbetaren som
varor, och detta just på samma sätt som det
producerar andra varor.
124.
125.
126. Vad jag icke förmår som människa, vad således
ingen av mina väsenskrafter förmår, det förmår jag
genom penningen.
127. Som denna omvandlande makt framträder den
också mot individen och mot de sociala och
andra band som gör anspråk på att vara
väsentliga.
Den förvandlar troheten till otrohet, kärleken till
hat, hatet till kärlek, dygden till last, lasten till
dygd, slaven till herre, herren till slav, dumheten
till förstånd, förståndet till dumhet.
128. Den som kan köpa tapperhet blir tapper, om han
också är feg. Då penningen inte utväxlas mot
någon bestämd kvalitet, ett bestämt ting, någon
bestämd mänsklig väsenskraft utan mot hela den
mänskliga och naturliga världen så utväxlar den
också - ur sin ägares synpunkt - varje egenskap
mot vilken egenskap som helst, och detta gäller
även varandra uteslutande egenskaper. Den
förenar det omöjliga, den tvingar motsatserna att
liera sig med varandra.
129. Om du förutsätter människan som människa och
hennes förhållande till världen som ett mänskligt
förhållande, så kan du bara utbyta kärlek mot
kärlek, förtroende mot förtroende. Om du vill
uppleva konsten, så måste du vara förberedd för
konstupplevelsen; om du vill öva inflytande på
andra människor så måste du vara en människa
som är verkligt inspirerande och stimulerande på
andra människor.
Marx menar att den historiska utvecklingen inte är linjär. Den utvecklas språngartat. Drivkrafterna bakom utvecklingen bygger på motsättningar. Mönstret följer ett dialektiskt förlopp: kvantitetens övergång i kvalitet. \nHistoriematerialismen brukar också kallas dialektisk materialism eller materialistisk dialektik. \n
\n
\n
\n
\n
\n
Dialektik är ett utvecklingsmönster som innefattar motstridiga krafter som driver utvecklingen framåt, och som åstadkommer kvalitativa språng i utvecklingen. \n
Den kan också appliceras på utvecklingsstadierna som en fjäril går igenom. Larv-puppa-fjäril kan ses som kvalitativt olika tillstånd inom vilka det sker en kvantitativ utveckling av det som till slut blir en fjäril. \n
Även ett frös utveckling till en växt kan beskrivas på det här sättet. \nI det här exemplet blir det också tydligt vilken betydelse omvärldsfaktorerna har för utvecklingen. Frön som ligger i fröpåse börjar aldrig gro. De måste läggas i blöt jord för att den kvantitativa utvecklingen ska påbörjas. \n
Materialism betyder att utvecklingen baserar sig på verkliga händelser. Historia handlar om praxis. Detta var en kritik mot Hegels historiesyn som baserade sig på idealism, det vill säga idéer. \n
Teknisk utveckling kan beskrivas som en kvantitativ utveckling, samhällets organisation som ramverket. \n
\n
\n
\n
\n
\n
Definiera begreppen\nRita på tavlan hur produktivkrafterna utvecklas och begränsas inom ramen för olika produktionsförhållanden. \n
Definiera begreppen\nRita på tavlan hur produktivkrafterna utvecklas och begränsas inom ramen för olika produktionsförhållanden. \n
Definiera begreppen\nRita på tavlan hur produktivkrafterna utvecklas och begränsas inom ramen för olika produktionsförhållanden. \n
Definiera begreppen\nRita på tavlan hur produktivkrafterna utvecklas och begränsas inom ramen för olika produktionsförhållanden. \n
Men samhället är inte bara ekonomi. Det finns också en ideologisk och juridisk överbyggnad. Den handlar om hur vi tänker och hur vi förhåller oss till saker och ting. \nHur politiska och juridiska strukturer begränsar vårt tänkande. \nDet samhälleliga medvetandet - hur den härskande klassen gör sitt eget medvetande till hela samhällets medvetande. ”Borgerlig offentlighet”\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Ok, vad är egendom? Vilken egendom har man rätt att göra anspråk på? \n
Varifrån kommer värdet?\n
Vad är det som gör kapital till kapital?\nKapital och pengar. \n\n
Detta är Marx beskrivning av den grundläggande mekanismen i det kapitalistiska produktionssättet. \nBokstäverna står för Pengar och Varor och beskriver hur den som äger pengar kan investera dem i produktiva varor, för att därigenom kunna ta ut en vinst, eller ett mervärde, som sedan kan användas för ytterligare investeringar som ger ytterligare avkastning. \nVärdet skapas av arbete som andra utför, men som de inte får betalt för. \n\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\nFråga: om nu kapitalökningen kommer från de anställdas arbete - vilka är då de rättmätiga ägarna av kapitalet?\n
Kapitalismen i ett nötskal\n\n
Kapitalismen i ett nötskal\n\n
Kapitalismen i ett nötskal\n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Skillnaden mellan de låga och de höga är att de höga vill behålla sin maktställning medan de låga vill frigöra alla människor. \nMänniskans frigörelse, det är vad vi vill. \nKlassamhället är ett hinder för denna frigörelse. \n
\n
\n
\n
\n
Eller som Marx kallade det: Alienation\n
\n
1. Alienation till produkterna av sitt eget arbete. Arbetsprodukten är någon annans.\n2. Alienation till arbetet ”Arbetaren känner sig därför som sig själv först utanför arbetet, och som en främmande varelse i arbetet”. Arbetet tillhör någon annan. \n3. Alienation till sig själv som artsväsen. Till skillnad från djuren har människan en medveten livsaktivitet. Hon kan producera saker utöver sina omedelbara behov. Därför är hennes verksamhet en fri verksamhet. Det alienerade arbetet gör hennes väsen blott och bart till ett medel för hennes existens. \n4. Människans alienation från människan. ”När människan står främmande för sig själv, så står hennes medmänniska också främmande inför henne.” Klassindelning och klassmotsättningar. ”Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik”. \n\n: Vad är denna främmande makt som skapar alienationen? Svar: andra människor. Alienationen reproduceras i en praktik. \n
1. Alienation till produkterna av sitt eget arbete. Arbetsprodukten är någon annans.\n2. Alienation till arbetet ”Arbetaren känner sig därför som sig själv först utanför arbetet, och som en främmande varelse i arbetet”. Arbetet tillhör någon annan. \n3. Alienation till sig själv som artsväsen. Till skillnad från djuren har människan en medveten livsaktivitet. Hon kan producera saker utöver sina omedelbara behov. Därför är hennes verksamhet en fri verksamhet. Det alienerade arbetet gör hennes väsen blott och bart till ett medel för hennes existens. \n4. Människans alienation från människan. ”När människan står främmande för sig själv, så står hennes medmänniska också främmande inför henne.” Klassindelning och klassmotsättningar. ”Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik”. \n\n: Vad är denna främmande makt som skapar alienationen? Svar: andra människor. Alienationen reproduceras i en praktik. \n
1. Alienation till produkterna av sitt eget arbete. Arbetsprodukten är någon annans.\n2. Alienation till arbetet ”Arbetaren känner sig därför som sig själv först utanför arbetet, och som en främmande varelse i arbetet”. Arbetet tillhör någon annan. \n3. Alienation till sig själv som artsväsen. Till skillnad från djuren har människan en medveten livsaktivitet. Hon kan producera saker utöver sina omedelbara behov. Därför är hennes verksamhet en fri verksamhet. Det alienerade arbetet gör hennes väsen blott och bart till ett medel för hennes existens. \n4. Människans alienation från människan. ”När människan står främmande för sig själv, så står hennes medmänniska också främmande inför henne.” Klassindelning och klassmotsättningar. ”Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik”. \n\n: Vad är denna främmande makt som skapar alienationen? Svar: andra människor. Alienationen reproduceras i en praktik. \n
1. Alienation till produkterna av sitt eget arbete. Arbetsprodukten är någon annans.\n2. Alienation till arbetet ”Arbetaren känner sig därför som sig själv först utanför arbetet, och som en främmande varelse i arbetet”. Arbetet tillhör någon annan. \n3. Alienation till sig själv som artsväsen. Till skillnad från djuren har människan en medveten livsaktivitet. Hon kan producera saker utöver sina omedelbara behov. Därför är hennes verksamhet en fri verksamhet. Det alienerade arbetet gör hennes väsen blott och bart till ett medel för hennes existens. \n4. Människans alienation från människan. ”När människan står främmande för sig själv, så står hennes medmänniska också främmande inför henne.” Klassindelning och klassmotsättningar. ”Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik”. \n\n: Vad är denna främmande makt som skapar alienationen? Svar: andra människor. Alienationen reproduceras i en praktik. \n
1. Alienation till produkterna av sitt eget arbete. Arbetsprodukten är någon annans.\n2. Alienation till arbetet ”Arbetaren känner sig därför som sig själv först utanför arbetet, och som en främmande varelse i arbetet”. Arbetet tillhör någon annan. \n3. Alienation till sig själv som artsväsen. Till skillnad från djuren har människan en medveten livsaktivitet. Hon kan producera saker utöver sina omedelbara behov. Därför är hennes verksamhet en fri verksamhet. Det alienerade arbetet gör hennes väsen blott och bart till ett medel för hennes existens. \n4. Människans alienation från människan. ”När människan står främmande för sig själv, så står hennes medmänniska också främmande inför henne.” Klassindelning och klassmotsättningar. ”Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik”. \n\n: Vad är denna främmande makt som skapar alienationen? Svar: andra människor. Alienationen reproduceras i en praktik. \n
Försäljare - kundrelationen som en av de mest opersonliga relationer människor kan ha till varandra. \n
Disneyland kan beskrivas på många olika sätt. \n- En arbetsplats som fungerar på samma villkor som de flesta andra. Lönearbete, opersonliga relationer mm. \n- En nöjesanläggning inriktad på att sälja underhållning och evenemang. \n- En sevärdhet som måste besökas. ”På med hatten och ställ dig här framför slottet”\n- En låtsatsvärld som alla förstår är påhittad. Plastiga leenden, miniatyrslott, souvenirer mm. \n(Kompis som var på Disneyworld i Paris i somras. Priset på varmkorv är väldigt verkligt)\n
Från de ekonomisk-filosofiska manuskripten\nNationalekonomin handlar om ekonomi, produktion och varor. Nationalekonomins rationalitet är ekonomins rationalitet. Mot detta står människan. \n
Det ekonomiska systemet gör människan själv till en vara. \n
Varufixeringen genomsyrar hela tillvaron. Vi är mer bekanta med varumärken än med naturen. \n
De ekonomiska relationerna överförs till människan och blir mänskliga relationer. Pengar ersätter behov. Mänskliga egenskaper ersätts av varor. \n\n”Penningen gör således var och en av dessa väsenskrafter till något som de i sig inte är, d.v.s. till deras motsats.”\n
I och med detta sker en omvandling av själva innebörden i det sociala livets meningsbärande begrepp. Allt förvandlas till varor och livet töms på innehåll. \n
Den som kan köpa kärlek blir älskad. Den som kan köpa makt får makt. \n
Men de köpta egenskaperna är alltså enbart ekonomiska till sin karaktär. Inte genuint mänskliga. \nÄkta kärlek kan inte köpas för pengar. \n
Främlingskap handlar också om det vi känner inför de ekonomiska och formella relationer vi har till andra människor. \n
Socialism handlar om vilket samhälle vi ska ha och vilken typ av mänskliga relationer som ska vara förhärskande i det samhället. \nEtt samhälle med mer konkurrens, mer marknad, mer tävlingar, mer utslagning och större inkomstklyftor? Eller ett samhälle med mer samarbete, mer omtanke och jämnare inkomstfördelning?\n
Det här är några aspekter av socialistiskt tänkande. Det är viktigt att förstå, att det krävs en del för att tillägna sig detta eftersom vi lever i ett kapitalistiskt samhälle som varje dag, varje timme, lär oss att tänka kapitalistiskt. \n
Medskicket och det jag hoppas att ni kommer ihåg från den här kvällen, är att ta reda på fakta om saker och ting. Allt är inte som det verkar. Tro inte på allt som är ”sant”. \n
