Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Lappmarksplakatet 2.0 visionen om ett land utan fattigdom

409 vues

Publié le

Vision för hur ett solidariskt land kan eliminera fattigdom samtidigt som en aktiv regionalpolitik etableras.
Specifikt kan man definiera basinkomst för invånare i glesbygdskommunerna i Norrlands inland. Läs mer här om hur vi kan bli en humanistisk stormakt.

Publié dans : Actualités & Politique
  • Soyez le premier à commenter

Lappmarksplakatet 2.0 visionen om ett land utan fattigdom

  1. 1. Lappmarksplakatet 2.0 Den nya arbetsmarknaden Min vän Henry valde att efter två år på universitet göra ett studieuppehåll och åka jorden runt. Under resan spädde han ut reskassan med korta småjobb som servi-tör, bartender, rickshaw-taxi, butiksbiträde osv. Det visade sig att han mellan jobben kunde ha ett ganska gott liv. Efter hemkomsten fortsatte livsstilen i Åre, Båstad, Mölle, Riksgränsen, Finlandsbåtarna. På frå-gan om pension, kollektivavtal, sjukersättning blir svaret: Vet du vad jag tar in bara på dricksen en kväll? Idag är Henry 46 år. Prekariatet är ett begrepp från sociologin som används för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem som under längre tid står utanför den etablerade ar-betsmarknaden. Hit hör långtidsarbetslösa och personer vars anställ-ning eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfäl-ligt. Hit kan till exempel de som mer än under en övergående period har provanställning, livnär sig på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bi-drag, räknas. Till begreppet hör också en svag förmåga till social rörlighet. Tidsbegränsat anställda upplever i större utsträckning än fast anställda att de saknar inflytande över sin ar-betssituation, sitt arbetstempo, arbetstidsförläggning och möjlighet att framföra kritik. Allt utmynnar i räds-lan att förlora den utkomst som man erhållit från viss-tidsanställningen. En ständig oro för arbetslöshet och hushållets ekonomi skapar ohälsa. Totalt över en miljon människor står utanför stora delar av vårt trygghetssystem. Idag är det stigmatiserande att vara arbetslös. En ar-betslös befinner sig längst ner på den sociala trappan, oaktat vad han producerar eller åstadkommer. Fas 3 har alla hört talas om, smaka på orden! En revolution är på väg. Än så länge bara en teknisk revolution. Vad som snabbt närmar sig är det som benämns ”The Second Machine Age”. Nu är det inte hästen som ersätts av ångmaskiner utan människan som ersätts av avancerade robotar. I en snar framtid assisteras och successivt ersätts kvalificera yrken som exempelvis läkaren med avancerad datorkraft. Forskning från Bryssel pekar på att mer än 50 % av nuvarande arbetstillfällen kommer att försvinna. Så kallad teknologisk arbetslöshet uppstår då. Detta gör att människans arbete kommer att bli mindre och mindre värt. Reallönerna kommer att minska me-dan BNP ökar. Revolutionen kommer att medföra att den redan nu extremt låga andelen arbetstillfällen för lågutbildade personer i stort sett kommer att försvinna. Företag måste mycket snabbt förändras eller dö. Ungdomsarbetslösheten skapar förlorade människor, frustration, gängbildningar, svarta jobb och social oro. Ytterst handlar det om att kunna skapa ett hem utifrån en stabil ekonomisk situation. Dessa fakta bör omhändertas av politiska initiativ. Vi måste därför tänka utanför ramarna i frågor av tekniska, samhälleliga och ekonomiska framsteg och välståndsskapande och välståndets dess fördelning i samhället. Ett modernt samhälle måste kunna skapa strukturer som motverkar och eliminerar att människor hamnar i fattigdom. Basinkomstkonceptet Vad har Thomas Paine, en av USA:s grundare, Pierre Trudeau, Kanadas f d premiärminister och Björn Wahlroos, styrelseordförande i Nordea gemensamt.? Jo, de har alla förespråkat en generell basinkomst. Basinkomst är en icke villkorad inkomst som utbetalas regelbundet av staten till samtliga invånare. Inkomsten är tänkt att ge samtliga invånare en ekonomisk grund-trygghet som man kan leva på. Detta utan byråkrati och politisk påverkan. Finansiering ska främst ske genom att ersätta så många av statens bidrag och pens-ioner som möjligt. Människor med särskilda behov kommer alltid att finnas. Genom de frigjorda administ-rativa resurserna som basinkomsten skapar kan dessa omfördelas till de som verkligen behöver ett särskilt stöd i samhället. Basinkomsten ersätter bidrag och ersättningar samt ränteavdrag som idag få om ens någon har en helhets-bild av. Det är sällan som arbetslösa kan nyttja ränte-avdrag och/eller ROT/RUT. En basinkomst ska vara generell och skapa en trygghet som gör att människor inte behöver bli stigmatiserade och lämnas till tjäns-temäns godtycke. Exempel på fungerande basinkomstexperiment kan hämtas från olika delar av världen. Det kanske mest intressanta exemplet kommer från Kanada.
  2. 2. Lappmarksplakatet 2.0 Under en period på fyra år på 70-talet, beviljades de fattigaste familjerna i Dauphin, Kanada en garanterad minimiinkomst, ”Mincome”. Det som nu konstateras är att projektet har nått många framgångar. Kostnaderna för Mincome-projektet blev $17 000 000. Slutresultatet var att barnen tillbringade mer tid i skolan och fler tonåringar uppnådde examen. De som fortsatte att arbeta gavs större möjligheter att välja vilken typ av arbete de ville ha. Under den period som Mincome administrerades sjönk antalet sjukhus-besök med 8,5 procent. De svenska problemen känns igen och lösningarna på dem finns i basinkomstkon-ceptet. I ett basinkomstprojekt i Namibia rapporteras efter två år en minskning av fattigdomsrelaterad brottslighet med 42 %. Cypern har i dagarna infört en variant av basinkomst. Den lägsta garanterade inkomsten på Cypern är nu € 48 (ca 4 400 kr) vilket motsvarar ca halva medianin-komsten.. I vårt förslag läggs basinkomsten ovanpå den ordina-rie inkomsten och beskattas progressivt enligt gällande regelverk. Kommunens intäkter, förutom den direkta kommunal-skatten, är svåra att bedöma. Den kommunala servicen att bli mer kostnadseffektiv. Intäkterna från övrig service och handel kommer att förbättra den kommu-nala ekonomin. Att införa basinkomst utan sociologiska studier, prak-tiska konsekvensanalyser och framför allt effekterna på samhället kan vara svårt att få gehör för. Däremot kan det vara en framkomlig väg att under en begrän-sad tidsperiod genomföra ett försök med kontinuerlig uppföljning och utvärdering som står på akademisk grund. En sådan basinkomst skulle bli ett exempel på när den Nordiska modellen™ uppfyllt sina ambitioner och fattigdomen i sin nuvarande definition avskaffats. Detta borde vara varje framåtriktat politiskt partis dröm. Att kunna presentera resultatet av en vision om ett samhälle utan fattiga. Det mantra som de flesta partier nu tävlar om att föra fram är att vi ska arbeta mer och längre upp i åren, att vi måste skapa fler jobb. Det kallas för arbetslinjen. Sedan införandet av 40 timmars arbetsvecka har BNP fördubblats (ca). Utarmningen Med en linje från Strömstad till Haparanda delas Sve-rige i två geografiskt lika stora delar. Demografiskt lever ca 90 % av befolkningen öster om linjen och 10 % väster om linjen. Om endast inlandet räknas i Norr-och Västerbotten är det mindre än en procent av Sve-riges befolkning. Om Arjeplogs kommun skulle ha samma befolk-ningstäthet som Sollentuna så skulle 17,8 miljoner människor bo där. Ett fantastiskt underlag för ett fun-gerande samhälle! Nu bor det 2960 personer i kom-munen. Närmaste BB är i Piteå 27,3 mil. Dit åker man på tre och en halv timme. Geografi Demografi  Faktaruta:  Under de senaste 20 åren har Sveriges BNP ökat med drygt 70 %.  Om arbetstiden hade förändrats proportionellt med BNP-tillväxten hade veckoarbetstiden idag varit 28 timmar.  Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) har bitit sig fast 20-30 % av antalet anställda.  Antalet visstidsanställda har sedan 2003 Q3 legat konstant.  Fattigdomsgränsen enligt OECD är 50 % av media-ninkomsten. I Sverige 2011 cirka 134 900:- motsva-rande en månadsinkomst på 11 200:- . Efter skatt ca 9 400:- beroende på kommunalskatt.  Antal enmansföretag 2013: ca 770 000.  Antal egenföretagare 2013: ca 310 000.
  3. 3. Lappmarksplakatet 2.0 Många kommuner har halverat sitt invånarantal de senaste 20 till 30 åren. Utflyttningen av främst unga kvinnor gör att nativiteten i dessa kommuner är ex-tremt låg. Den demografiska strukturen visar ett stort överskott i åldrarna 40 år och äldre. Idag har vi kommit till en punkt där många av Norr-lands inlands kommuner är eller står inför demokra-tisk, ekonomisk och samhällelig dysfunktionalitet. En förädling av naturresurser och råvarorna på plats eller i närområdet kan skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen. Ska Staten ta ansvar för att upprätthålla välfärden i dessa kommuner? En vision för det postmaterialistiska samhället Lappmarksplakatet, angående lappmarkernas bebyg-gande, utfärdades av Karl XI, 1673. I Lappmarksplakatet konstaterades att land inom lappmarkerna som samerna inte hade någon nytta av skulle kunna brukas av svenska och finska åbor till ängsmark och mulbete, till kungens och rikets tjänst. De som anlade nybyggen lovades särskilda privilegier. Vi ser… Vi ser sammanhangen mellan en prekariserad klass med tyngdpunkt på ungdomar utan hopp och halva Sverige som håller på att förblöda. Vi ser ett flertal initiativ runt om i Europa med att införa olika varianter av basinkomst. Vi ser ambitionen att göra världen till en gemensam arbetsmarknad där arbetsgivaren väljer och vrakar. Vi ser en demografisk uppdelning av Sverige som nu går allt fortare. Förändringen kommer att bli förödande och kommer att kunna jämställas med förfallet av den svenska infrastrukturen. Sammantaget kan dessa problemställningar samman-fattas med en förlorad ungdomsgeneration och en förlorad del av Sverige! Att införa en basinkomst i hela landet på en gång utan att kunna överblicka konsekvenserna är förmodligen ett av de starkaste argumenten mot basinkomst. Vårt förslag är därför att för varje myndig person in-föra en tidsbegränsad beskattad basinkomst uppgående till 50 % av medianinkomsten (OECD:s fattigdoms-gräns) och för omyndig person till 25 % av medianin-komsten. Idag cirka 11 200 kronor beskattningsbar inkomst. För barn 25 % av medianinkomsten, ca 5 700 kronor. Detta för samtliga som är folkbokförda inom det som tidigare kallades för stödområde A (Norrlands inland). Storleken på området kan diskuteras. Reformen ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och analyseras. Forskningsrapporterna kan ligga till grund för beslut om att antingen avsluta försöket, förlänga det i femårs-intervaller och/eller utveckla det till andra delar av landet. Finansieringen av en sådan reform sker genom att alla generella bidrag omstruktureras till basinkomsten. Både kommunala och statliga. Detta kompletteras med att ränteavdragen för kommunens fastigheter fasas ut under en tre-årsperiod. Men ska då den som har en inkomst få basinkomst? Är det rättvist? Om en reform är generell kan den accept-eras av fler grupper i samhället. Samtidigt undviker man en stigmatisering. Att reformen är generell gör också att riskerna för inflation i dessa kommuner mi-nimeras. För kommunen innebär reformen med stor sannolikhet att utflyttningen upphör och övergår till en inflyttning. Med en beskattningsbar basinkomst skulle en genom-snittlig inlandskommun med 8 500 invånare erhålla ökade skatteintäkter med cirka 200 miljoner kronor. De dynamiska effekterna är svåra att sätta en prislapp på. Vårt bidrag till valrörelsen 2014 är en vision om ett levande Sverige utan fattigdom. Det skapar en humanistisk stormakt! PES Stockholm aktivistförening Lapplandsplakatet 2.0

×