Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Lappmarksplakatet 2.0 visionen i bilder

543 vues

Publié le

Den lättlästa versionen av Visionen hur ett solidariskt land kan eliminera fattigdom samtidigt som en aktiv regionalpolitik etableras.
Specifikt kan man definiera basinkomst för invånare i glesbygdskommunerna i Norrlands inland. Läs mer här om hur vi kan bli en humanistisk stormakt.

Publié dans : Actualités & Politique
  • Soyez le premier à commenter

Lappmarksplakatet 2.0 visionen i bilder

  1. 1. LAPPMARKSPLAKATET 2.0 Ett politiskt initiativ för generell välfärdspolitik och regionalpolitik syftande till ett värdigt liv, ett levande Norrland och minskade samhällskostnader © PES Stockholm
  2. 2. KARL XI OCH LAPPMARKSPLAKATET 1673 © PES Stockholm • Reduktionen, återkallelse av tillgångar från den tidens riskkapitalister, högadeln. • I lappmarksplakatet konstaterades att land inom lappmarkerna som samerna inte hade någon nytta av skulle kunna brukas av svenska och finska åbor till ängsmark och mulbete, till kungens och rikets tjänst. • Dessa åbor (ung arrendatorer för evigt) fick ett antal privilegier.
  3. 3. ÖVERGRIPANDE MÅL © PES Stockholm • Strävan mot ett europeiskt samhälle där människor, länder och regioner tar ett gemensamt ansvar. • Solidaritet innebär att förenas för en gemensam sak. • Förhindra utslagning och stigmatisering. • Allas rätt till ett värdigt liv.
  4. 4. INITIATIVET © PES Stockholm • Inrätta en generell basinkomst för alla 1) som är folkbokförda och boende i stödområde A. • Basinkomsten läggs ovanpå annan förvärvsinkomst. • Basinkomsten utgör 50 % av medianlönen, 2011 ca 11 200:- för vuxna och 25 % för barn under 16 år, 5 600:-. • Basinkomsten är i princip villkorslös. • Skall tillämpas på försök under 10 år och kontinuerligt följas upp, utvärderas och analyseras ur ett flertal olika perspektiv.
  5. 5. NORRLANDS INLAND • Hälften av landets yta. • 10 % av landets innevånare. • Starkt minskande invånarantal. • Vissa kommuner har svårt att uppnå de statliga krav som ställs. • Många arbetslösa. • Hög medelålder. • Akut läge! © PES Stockholm
  6. 6. NORRLANDS INLANDS AVFOLKNING • Sveriges kommuner står inför en kris. Lågkonjunktur innebär minskade skatteintäkter och ökade kostnader för försörjningsstöd. I takt med att arbetslösheten stiger förvärras situationen. • Om utarmningen fortsätter i samma takt så kommer det 2 018 att finnas 19 kommuner med färre än 5 000 invånare. Regeringen överväger nu tvångsförvaltning. • Minimigränsen för antalet ledamöter i en kommunfullmäktige är 31. Att hitta 31 personer som är beredda att offra sin fritid för politiska möten är inte en lätt uppgift i en kommun med få invånare och långa avstånd. Ska det dessutom vara rätt personer blir det riktigt svårt. © PES Stockholm
  7. 7. PREKARIATET • Prekariatet saknar den ekonomiska och politiska frihet som följer med fast anställning och yrkestrygghet. • En framväxande klass av människor som saknar riktning och ideologisk hemvist, och politiker som väljer att kanalisera deras oro kommer att bli avgörande för demokratins framtid. • I många europeiska länder tillhör så många som 25 % av den vuxna befolkningen denna nya klass. • I Sverige lever 14 % avbefolkningen under OECD:s fattigdomsgräns. © PES Stockholm © PES Stockholm
  8. 8. INTRESSENTER • Europeiska unionen • Svenska staten • Inlandslänen • Landstingen • Kommunerna • Näringslivet i inlandet • Familjerna och individerna © PES Stockholm
  9. 9. SAMHÄLLSNYTTAN EUROPEISKA UNIONEN • Möjlighet att genomföra uppföljning, utvärdering och analys i ett väl definierat försök med basinkomst i ett visst avdelat område. • Möjlighet att genomföra ett parallellt försök i annat område inom EU. • Inte förutsägbara dynamiska samhällseffekter kan definieras. • Kostnader och intäkter kan definieras.
  10. 10. SAMHÄLLSNYTTAN STATEN • Dynamiska effekter inom glesbygdsområden. • Tydligt socialt samhällsansvar. • Minskade administrativa kostnader. • Ökat entreprenörskap. • Ökad studiebenägenhet. • Kulturutveckling. • Minskat utanförskap. Ansvarstagande. • Minskad arbetslöshet genom jobbdelning. • Minskad social oro och ökad inre social kontroll. • Nya värdestrukturer. • Minskade samhällskostnader. © PES Stockholm
  11. 11. SAMHÄLLSNYTTAN REGIONEN • Effektivare transportsystem genom högre befolkningstäthet. • Lägre stressnivåer ger lägre sjukdomstal. • Ökad kostnadseffektivitet i närsjukvården. • Effektivare akutsjukvård och sjukvårdstransporter. • Kulturutveckling. • Främjande av folkhälsan. © PES Stockholm
  12. 12. SAMHÄLLSNYTTAN KOMMUNEN • Högre intäkter bland annat via kommunalskatt. • Dramatisk minskning/eliminering av försörjningsstödet. • Bättre kostnadseffektivitet i den kommunala servicen. • Ökad företagsamhet. • Förbättrad kommunal demokrati. • Ökat kulturutbud. • Minskade kostnader för barnomsorg och hemtjänst. • Minskat behov av administration och kontroll. © PES Stockholm
  13. 13. SAMHÄLLSNYTTAN NÄRINGSLIVET • Lägre relativ lönekostnadsnivå. • Minskad arbetsgivaravgift. • Mer dynamiska anställda. • Utvecklat ledarskap. • Ökad demokrati i arbetslivet. • Ökade möjlighet till arbetsdelning. • Kraftigt reducerade sjuklönekostnader. • Främjar småföretagsamhet och kompetensutveckling. • Ökad omsättning inom handel. © PES Stockholm
  14. 14. SAMHÄLLSNYTTAN FAMILJEN OCH INDIVIDEN • Alternativ till misstroende och tvång. • Höjer lägsta inkomsten och minskar klyftorna. • Minskar oro och frustration för den som blir sjuk eller arbetslös. • Stigmatiserar inte. • Frigör tid för omsorg och relationer. • Möjliggör demokratiutveckling och ideellt arbete. • Motverkar inlåsningseffekter. • Eliminerar fattigdom. • Skapar handlingsfrihet för småföretagsamhet. • Solidariskt, jämlikt, jämställt och rättvist. • Ger människor frihet. © PES Stockholm
  15. 15. SIFFROR Under de senaste 20 åren har Sveriges BNP ökat med drygt 70 %. Om arbetstiden hade förändrats proportioneligt med BNP-tillväxten hade veckoarbetstiden idag varit 28 timmar. Andelen arbetslösa ungdomar (15-24 år) har bitit sig fast 20-30 % av arbetskraften. Antalet visstidsanställda har sedan 2003 3:e kvartal legat konstant. Fattigdomsgränsen enligt OECD är 50 % av medianinkomsten. I Sverige 2011 cirka 134 900:- motsvarande en månadsinkomst på 11 200:- . Efter skatt ca 9 400:- beroende på kommunalskatt. Antal enmansföretag 2013: ca 770 000. Antal egenföretagare 2013: ca 310 000. © PES Stockholm
  16. 16. INTÄKTER OCH MINSKADE KOSTNADER STATEN • Avsevärt minskat regionalt stöd. • Högre momsintäkter. • Huvuddelen av kostnaderna för • Ränteavdrag • Barnbidrag • Bostadstillägg • Studielån/bidrag • Pensioner upphör • Föräldrapenningen upphör. • Kostnader för sjukersättning upphör. • Kostnader för A-kassa upphör. © PES Stockholm
  17. 17. INTÄKTER OCH MINSKADE KOSTNADER KOMMUNEN • Ökade intäkter från kommunalskatt • Minskade försörjningsbidrag • Lägre barnomsorgskostnader • Lägre administrativa kostnader. • Högre intäkter från kommunal fastighetsavgift. • Barnomsorgskostnaderna bedöms halveras. • Intäkter från ökad handel. © PES Stockholm
  18. 18. • Basinkomsten skulle vara för • Vuxen 50 % av medianinkomsten: 11 250:- beskattningsbart • Barn under 16 år hälften: 5 600:- beskattningsbart DIREKTA INTÄKTER © PES Stockholm DIREKTA KOSTNADER • Huvuddelen av bidrag och avdrag • Ökad statsskatt från de som får en inkomst över brytpunkten. • Dynamiska effekter? Fler arbetstillfällen. • Inflyttning?
  19. 19. FÖRDELAR • Generell inkomst skapar inte stigmatisering. • Minskade infrastrukturkostnader/capita • Marginella förändringar i nuvarande system. • Helhetssyn och förenkling av bidragssystemet. • Avsevärt minskade administrativa kostnader. • Minskade lönekostnader. • Minskade omsorgskostnader. • Inflyttning kan prognosticeras. • Ökad inre social kontroll och samhällsansvar. • Progressivitet. © PES Stockholm
  20. 20. NACKDELAR • Gränsdragningsproblematik. • Vårdfall, intagna m fl? • Nuvarande tvångsmöjligheter upphör. • Ränteavdraget, både fördelar och nackdelar. • Ökade kostnader för postgymnasial utbildning. • Övertalighet i omsorgsverksamheten. © PES Stockholm
  21. 21. FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE • Inför reformen i Norrlands inland motsvarande 5 % av Sveriges befolkning. • Under en 10-årsperiod. • Initiera både nationell och internationell forskning på dess effekter. • Undvik så långt som möjligt förändringar i det sociala systemet. • Satsa på information före, under och efter. • Bejaka inflyttning. © PES Stockholm
  22. 22. DISKUSSION Generell reform? Villkorslösheten? Arbetslinjen eller After work? Etik och Moral: Luther? Tröskeleffekter? Inflation? Deflation? Byteshandel i förhållande till svarta jobb? Regler? Repressivitet? Vem arbetar? Stigmatisering? Tidsbegränsningar? © PES Stockholm
  23. 23. SAMMANFATTNING • Basinkomst kan vara nästa steg i utvecklingen av det svenska samhällsbygget. • Stora vinster inom sjukvård och humanism uppstår. • Omfattande ungdomsarbetslöshet och osäkerhet i arbetslivet elimineras. • Glesbygden återuppstår och hela Sverige får leva. • Analyser och utredningar bör ansättas för att skapa ett fullödigt beslutsunderlag. • Det Goda Samhället skapar en Thomas Paine Humanistisk Stormakt. © PES Stockholm
  24. 24. FÖR ETT RÄTTVIST OCH SOLIDARISKT SVERIGE! © PES Stockholm www.facebook.com/PESStockholm https://twitter.com/PES_Stockholm

×