Presentation pes gp 1. en ny politisk ekonomi 45 min ver 1.0
Syrien, en konfliktanalys
1. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
(/)
Statistik (/Statistik) Länder (/Laender) Konflikter (/Konflikter)
Gå till fn.se (http://www.fn.se)
Sök
Världskartor (/Vaerldskartor) Satellitbilder (/Satellitbilder) Avtal (/Avtal) Tema (/Tema)
Organisationer (/Organisationer) Media (/Media2)
Huvudsidan (/) / Konflikter (/Konflikter) / Syrien /
Syrien VISA KONFLIKTER
Det syriska inbördeskriget är en pågående
konflikt mellan de som stöder Bashar al-
Assads Baath regeringen, och de som vill
störta den. Både i regionen och internationellt
har andra länder starka intressen i konflikten.
Last updated 16.09.2014
Inblandade
länder
Syrien (/Laender/Syrien)
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 1/9
2. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
I det palestinska flyktinglägret Yarmouk i Damaskus har
tillgången till mat varit väldigt begränsat under kriget.
Befolkningen står i kö för att få livsmedel från FN. (Januar 2014).
Foto: Zuma Press/UNRWA
Bakgrund
Syrien har styrts av familjen Assads auktoritära regim i 43 år.
Först av Hafez al-Assad som tog makten genom en militärkupp
1971, och sedan 2000 av Bashar al-Assad. Baath-partiet
definierar sig som socialist, och bygger på idé att förena hela
arabvärlden i en union. Syrien är en enpartistat, och innan kriget
hade regimen inte mött något större motstånd i många
decennier.
Rörelsen Muslimska brödraskapet utmanade staten 1982, men
dämpades då snabbt. Regimen har efter det inte ifrågasatts av
andra interna grupper. Oppositionen har varit helt undertryckt,
och den syriska regimen har därför varit bland de mest stabila i
regionen. Många förväntade demokratiska reformer då Bashar
al-Assad tog makten, men den ökade öppenheten varade bara
en kort stund. Istället var koncentrerades makten till färre, varav
många hade nära släktband till presidenten. Samtidigt startade
regeringen en privatiseringsprocess, som kom dem väl till pass.
Assad familjen tillhör en av Syriens många religiösa minoriteter
som kallade alawitter. Alawittene är en undergrupp till shia-
Islam. Den syriska regimen har därför nära band till det shia-muslimska
landet Iran, och Hizbollah i Libanon. I Syrien finns det
också många kristna och kurder. Den kristna minoriteten har
uppskattat mer religionsfrihet under Assad familjen styre, som
har varit orolig för att den syriska regeringen bör vara sekulär.
Majoriteten av befolkningen är emellertid sunnimuslimer. Det
har länge funnits missnöje bland många sunnimuslimer,
eftersom alawitter - som står för endast 10 procent av den
syriska befolkningen – sitter på de centrala positioner i regimen,
och därmed bättre ekonomisk ställning än många andra syrier.
Konflikten börjar
Den arabiska våren nådde Syrien under våren 2011, då
demonstrationer ägde rum i flera städer runt om i landet.
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 2/9
3. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
Assad familjen har suttit vid makten i Syrien sedan
Hafez al Assad genomförde en militärkupp 1971.
Sedan 2000 är det sonen, Bashir al-Assad (andra från
vänster i bakre raden), som varit president i landet.
Foto: Wikimedia / Creative Commons
Protesterna straffades hårt av regimen. Detta brutala svar på
dittills fredliga demonstrationer fick motståndet att sprida sig till
andra delar av landet. Assad regimen beslutat att frigöra
extrema jihadister från fängelset, förmodligen för att omvandla
det fredliga upproret till ett våldsamt uppror - eftersom ett
sådan skulle innebära att de hade större legitimitet att ta till mer
brutalitet. Assad hade anklagat demonstranterna för att vara
sunni-islamistiska terrorister, och hade därmed intresse för att
"bevisa" att så var fallet. Konflikten i Syrien kom att utvecklas till
ett inbördeskrig under år 2012.
Samma år, etablerade delar av oppositionen ett syriska
nationellt råd (SNC) i Turkiet. SNC krävde att Assads skulle avgå,
och att Syrien skulle bli en demokratisk stat. Rådet fick stöd av
Fria syriska armén (FSA) vilken grundades för att kämpa mot
regimens styrkor. Både vanliga civila människor och människor
som hade hoppat av Assads armé blev del av rebellstyrkorna
som kämpar mot Assad-regimen. Såsom striderna
intensifierades, blev situationen på marken allt mer komplex.
Nya oppositionsgrupper bildades, och det rapporterades att
även internationella krigar anknutna till al-Qaida kom till landet
för att bekämpa regimen. Samtidigt rapporterades det också om
alltmer brutala agerande från den syriska regimen.
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 3/9
4. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
Konflikten visade sig som strider mellan armén och
oppositionen om specifika städer och stadsdelar. Bristen på
journalister och internationella närvaro har gjort det svårt för
omvärlden att få tillförlitlig information om vad som exakt hänt i
landet.
April 2011. Folk samlas i staden Nawa, nära Deraa, i en av de
första demonstrationerna mot regimen. Skylten lyder "Inget
vatten, ingen medicin, ingen mat." Foto: REUTERS / Handout
Det stora politiska spelet
Syrien har en strategisk betydelse för många länder - både i
Mellanöstern och i övriga världen. Därför har både regimen och
oppositionen aktivt stöd från andra stater. Även religiösa
skillnader mellan länder som är sunni och shia spelar in i
konflikten.
Utöver sina nära band med Iran och Hizbollah i Libanon, få
Assad regimen ekonomiskt och politiskt stöd från Ryssland.
Syrien är Rysslands enda kvarvarande allierade i Mellanöstern,
och är hem till Rysslands enda militärbas i Medelhavet. Ryssland
har inte stött internationella interventioner i konflikten. Kina har
i likhet med Ryssland lagt in sitt veto mot FN-resolutioner, men
haft en mindre framträdande roll.
Oppositionen är i sin tur stödd av en stor del av det
internationella samfundet, med USA i spetsen. Syriens allians
med Iran hotar amerikanska intressen. Sunni-muslimska länder
som Saudiarabien, Turkiet och Qatar stöder oppositionen
politiskt, medan Saudiarabien och Qatar stödjer med vapen.
Liksom i USA, dessa länder har en spänd relation till Iran.
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 4/9
5. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
Konflikten sprider sig
Syriens grannländer Libanon och Turkiet har starkt påverkats av
konflikten i Syrien. Förhållandet till Syrien har länge varit en
viktig fråga i libanesisk politik, och både bombningar och
väpnade sammandrabbningar har ägt rum i Libanon till följd av
den syriska konflikten. Det har upprepade gånger rapporterats
om skjutningar i gränsområdena mellan de två länderna.
Situationen i landet har sedan tidigare varit spänd, och många
har fruktat att Syrien-konflikten skulle leda Libanon in i ett nytt
inbördeskrig.
Splittrad opposition
En av de största utmaningarna för den syriska oppositionen har
ansetts vara att framstå som tillräckligt organiserat och samlat
för att utgöra ett alternativ till Assad-regimen. Landets många
religiösa och etniska minoriteter har haft det bra under Assad,
och fruktar vad som kan hända om regimen faller sönder. Den
alawiske befolkningen - som i princip inte ensidigt stödjer Assad
- fruktar hämndattacker om de förlorar det skydd de haft från
regimen. Den kristna minoriteten fruktar att Syrien ska gå in i en
mer rigorös islamistisk riktning om regimen faller.
Bashar al-Assad har framställt sig som en landsfader och
garant för den politiska stabiliteten i landet. Foto: Ida
Jørgensen Thinn
Kritisk humanitär situation
En granskningskommitté från FN har visat att syriska
säkerhetsstyrkor har begått brott mot mänskligheten som
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 5/9
6. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
inkluderar massakrer, kidnappningar, tortyr, våldtäkter och
mord på civila. Men även oppositionen har tagit människor
- sympatisörer till regimen - till fånga och anklagas av FN
kommittén för sporadiska avrättningar.
Kriget har lett till att 2,8 miljoner syrier har flytt till
grannländerna Jordanien, Libanon, Turkiet och Irak, medan
6,5 miljoner är internt fördrivna flyktingar inom Syrien. Av
en befolkning på omkring 21 miljoner har alltså nästan
hälften tvingats lämna sina hem.
Den humanitära situationen för civilbefolkningen är
mycket kritisk, och FN uppskattar att 9,3 miljoner
människor behöver humanitär hjälp.
I juni 2013 passerade dödssiffran 100 000, enligt FN. Efter
det har situationen blivit så komplex att FN har slutat
publicera nya siffror om antalet dödsoffer.
Aktivistorganisation Syrien Observatory for Human Rights
rapporterade i 2014 att minst 160 000 dödats.
Tiotusentals människor har fängslats, och det rapporteras
att tortyr är vanligt förekommande i fängelserna.
Män i staden Azaz, nära gränsen till Tyrika, försökte släcka
elden efter en bombattack. De misstänker att Assad-lojala
styrkor ligger bakom attacken. Maj 2014 Foto: REUTERS /
Mahmoud Hassano
Den senaste utvecklingen
Kampen över städer fortsätter stadigt. Medan Assad-regimen
kontrollerar vissa områden, kontrollerar rebellerna andra.
Sommaren 2013 hade regeringsstyrkor stagnerat i norra delen
av landet, men var starka i den södra. Från 2013 har det hävdats
att Hizbollah har börjat delta i konflikten på den syriska arméns
sida. Jihadistiska gruppen Den islamiska staten (IS) och andra
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 6/9
7. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
islamistiska grupper har fått starkare ställning i hela
inbördeskriget. IS är känt för att ha många utländska soldater,
däribland norrmän.
Kemiska vapen
Innan konflikten började hade Syrien ett av de största lager i
världen av kemiska vapen som senapsgas och sarin. År 2013
började det komma rapporter om att sådana kemiska vapen
hade använts mot civila. 21 augusti 2013 var raketer fyllda med
sarin avfyrade på flera av förorterna till Damaskus. Mellan 300
och 1430 människor dödades. Oppositionen och västländer
menar på att det bara kunde ha genomförts en sådan attack av
de syriska regeringsstyrkorna, medan Assad istället hävdar att
det var oppositionsstyrkorna. Efter internationella
påtryckningar, gick han dock med på att ansluta sig till FN-konventionen
mot kemiska vapen och lovade att göra sig av
med landets alla kemiska vapen. I slutet av april 2014
meddelande organisationen OPCW att 92,5% av Syriens kemiska
vapen hade transporterats ut ur landet för att förstöras.
FN:s roll i konflikten
FN:s säkerhetsråd har varit som förlamat i den syriska
konflikten. Ryssland och Kina har tre gånger lagt in sitt veto mot
förslag till resolution som kräver att våldet stoppas. I maj 2014
lade de också in sitt veto mot ett förslag om att vända sig till
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att undersöka
situationen i Syrien. Med ingripande av Libyen färskt i minnet,
har Ryssland och Kina motsatt sig FN:s vilja att blanda sig i inre
angelägenheter Syrien. Utan en resolution i säkerhetsrådet har
FN inte kunnat påverka konflikten särskilt mycket. Det enda
rådet som har enats om är en resolution som kräver att stater
som är parter i konflikten släpper in hjälp till civilbefolkningen.
När Kofi Annan utsågs till FN:s och Arabförbundets särskilda
sändebud, hoppades många att han kunde förhandla fram ett
fredsavtal. Parterna kom i våren 2012 överens om en fredsplan
som innehöll sex objekt. Den första punkten var ett eldupphör.
Vapenvilan varade dock bara en kort tid, och planen efterföljdes
aldrig. Kofi Annan avgick som särskild representant i augusti
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 7/9
8. 2014-11-18 Syrien - Globalis.se
2012, och ersattes av Lakhmi Brahimi. Bristen på framsteg i
fredsförhandlingarna innebar dock att han också avgick våren
2014.
I april 2012 skickade FN en observationsstyrka (UNSMIS) till
Syrien för att övervaka Annans sex punktsplan. UNSMIS hjälpte
till att dokumentera några av massakrerna i landet, men bestod
endast av 300 soldater och kämpade därför att täcka hela
Syrien. Mandatperiod förlängdes inte när det löpte ut i augusti
2012, och UNSMIS blev avvecklat.
I augusti 2013 fick FN en grupp vapeninspektörer på plats i
Syrien. Gruppen består huvudsakligen av experter från
Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), och
deras uppdrag är att undersöka om det har använts kemiska
vapen och farliga gaser. De har dock bara tillgång till vissa
områden och behöver syriska myndigheternas tillstånd för att
undersöka alla attackplatser. Även efter FN-observatörerna
anlände i landet har raketattackerna fortsatt.
Source: Uppsala Conflict Database, International Crisis Group,
un.org, UNHCR, NATO
200 143 86
http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien 8/9