1. 1
Filosofins historia samt allmän idéhistoria och ekonomisk idéhistoria
Av: Peter Forssman
Filosofi
Allmän idéhistoria
Ekonomisk idéhistoria
Likheter och skillnader

2. 2
Filosofins historia
Herakleitos, Platon och Aristoteles (Antiken)
För Herakleitos är logos centralt tex ethos, patos och logos i retorikens konst men för H
betydde logos världsförnuft med naturens lagbundna ordning eller ödet. H menar att allting
befinner sig i rörelse med logos som ständigt förändras och elden som skapelsens och
förintelsens moder. H tycks mena att det finns en individuell och världslig själ. Vad är H:s
budskap?
Både Platon och Aristoteles talade om själen. P menade att själen var odödlig likt gudar som
tar sig fram i hästspann, körsvennen avgör varje själs och individs öde. Själen kan flytta sig
från kropp till kropp och slits mellan tanke och känsla. Körsvennarna försöker kompromissa
mellan båda hästarna likt Freud teori om id, det och överjaget. Det är dragkampen med
hästarna om färd till jorden eller himlen och P menade att själ = logos i jordisk och himmelsk
lära. A menade att själen kan vara stilla och förklarar själen materialistiskt, han menar att
materia är evig och orörlig. A skiljer på kropp och själ och låter kroppen få ett materialistiskt
perspektiv medan själen antas ett verkansperspektiv.
Logos och själ, jord och himmel samt dödlig och odödlig i antikens filosofers lära, betydelse
idag?
Bruno Bacon och Aquino (Medeltiden)
Bruno var mystiker och visionär bla om tid och rum existerar eller ej utanför vår värld? Jord
och universum, är universum oändligt?
Tid: Rörelse Rum: Kropp och materia
Resonemanget kan föras längre likt Giddens time-space separation och Einsteins tids- och
rumsperspektiv. Bakåt och framåt liksom utvidgat rum? Big bang, ålder och storlek? Vad har
Bruno betytt för naturvetenskapen?
Bacon var empirist och använde forskningsmetoden induktion och induktiv logik dvs att dra
slutsatser på basis av vår varseblivningsförmåga och gillade ej hypotetisk-deduktiva
metoden. B öppnade dörren för den naturvetenskapliga revolutionen liksom för
vetenskapsteoretiska metodläran!

3. 3
Aquino frågade efter Guds existens hade ett skolastiskt tänkande; Aristoteles filosofi, bibeln
och kyrkofäderna likt romersk rätt! Påvens tankegods likt M Luthers? Bevis på guds existens
bygger på rörelse, verkande orsaker, tingens kontigens, tingens fullkomlighetsgrad och det
teologiska. Aquino och kyrkans betydelse? Vilken kyrklig färg har Aquino?
Bruno öppnade dörren för universums storlek och Bacon för den naturvetenskapliga
revolutionen samt Aquino om Guds existens. Betydelse idag?
Kant, Rationalism och Empirism (1700 - 1800-tal)
Kant försökte förena rationalism och empirism dvs den hypotetisk-deduktiva metoden mot
induktion bla. Hans verk Kritik av det rena förnuftet och skeptikers tänkande om
varseblivning styrde K. K lanserar begrepp som metafysik samt tid och rum bortom våra
gränser. (Einstein) Hur står sig K gentemot Bruno och Bacon, dock rationalismoch empirism
dvs förnuft och erfarenhet. Han menar dock att metafysik, tid och rum är väsentliga faktorer
i sin kritik av det rena förnuftet där Kuhn och Popper föregås. Är Kant rationalist, i så fall på
vilket sätt?
Rationalister var bla Spinoza och Leibnitz och den betoning av naturvetenskap och
matematikska modellen för rationalitet och förnuft. Man kan säga att de förespråkade den
hypotetisk-deduktiva metoden och bildade skola för Popper.
Empirismen menade att vi via våra sinnen och erfarenheten tar an oss induktiv metod som
en form av erfarenhetsbaserad skola (Kuhn). Locke, Berkley och Hume är empirister dvs på
vetenskaplig grund och efter beprövad erfarenhet. Kant kritiserade både rationalister och
empiriker och försökte gå en medelväg. Vilken väg vinner rationalister eller empirister?
Vad finns för likheter och skillnader, rationalismoch empirism?
Hegel, Marx, Beauvoir och Frankfurtskolan (1800 - 1900-tal)
Hegel är mest känd för sin andes historiska bildningsgång somär en idealistisk historiesyn
frön antikens början till 1800-talets början en helhetssyn varvid ande och det materiella
alienerats och skall förenas via andens historiska bildningsgång som en typ av
historieidealism. Hegel och Marx? Hur mycket styr Hegel marxismen?
Marx å andra sidan för fram sin materialistiska historieuppfattning och vänder på Hegels
resonemang. Marx har en kapitalteori, alienationsteori och en materialistisk

4. 4
historieuppfattning. Han menar dock att människan och inte anden alienerats. Han för fram
teorier om övergång till marxistiska samhällen. Har Marx influerats i sin doktrin av Hegel?
Materialistisk eller idealistisk historieempirism?
Hegels andes historiska bildningsgång och Marx materialistiska historieuppfattning bildar en
vänsterns skola. Hur stor betydelse?
Simon… Man, kvinna, androgyn och det andra könet eller vad på mikro och makro, är
männen subjektiva och kvinnor objektiva? Feministiskt tankegods! Vad har har De B:s teorier
haft för betydelse?
Frankfurtskolan fann samband mellan autoritär personlighet och auktoritära stater och
analyserade detta ur ett freudianskt perspektiv, skrev upplysningens dialektik.
Hegel, Marx, De B… och Frankfurt skolan beskriver en väsentlig aspekt av 2000-talet!
Filosofiskalärdommar
Antiken
H: Logos och universumdynamsikt.
P: Själen odödlig
A: Materialismen
Medeltid
B: Tid och rum
B: Induktiv logik
A: Guds existens
1700- o 1800-tal
K: Popper ochKuhn
R: Popper
E: Kuhn
1800 o 1900-tal
H: Anden M: Materialistisk historieuppfattning
B; Det andra könet F; Upplysningens dialektik. Kontenta: Filosofi ger mening åt SF.

5. 5
Filosofin före 1950 "I kritik och försvar av filosofins utveckling före 1950"
Moore Russell och den tidige Wittgenstein: Bröt med Hegel i och med den så kallade
Cambridgeskolan med en mer positivistiskt inriktad filosofi med tex. matematik och logik.
Empirism och logik: Fortsatte Cambridgeskolans verk med mer vetenskapsfilosofisk inriktad
filosofi tex. empirism och logik.
Fenomenologi och kritisk teori: Genus och kritisk teori (upplysningens dialektik)
Den senare Wittgenstein och Oxfordkretsen: Vardagsspråkets filosofi, själen och
moralfilosofi.
Den logiska empirismens utveckling och självkritik efter andra världskriget: Analytisk filosofi
och självkritik efter andra världskriget.
Filosofin efter 1950 "Den moderna filosofin eller samtidsfilosofin utvecklas!"
Vetenskapens utveckling: Kuhn och Popper: Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi.
Mening och tolkning: Derrida och Habermas med filosofins mening och tolkningen av den
tex. kommunikativt handlande.
Metafysik och språk: Kant idealism, metafysik och språk? Antirealism?
Medvetandet och jaget: I psykologin!
Historisk förklaring, kausalitet och handling: Är det så?

6. 6
Moraliskt tänkande: Tex etik och utilitarism.
Frihet och rättvisa: Går det ihop?

7. 7
Idéernas historia av Sten Högnäs (Viktiga punkter som implementeras i efterhand)
Det klassiska Grekland: Statsstädernas värld
Europa, Alfabetet, De första filosoferna, Förändringens problem, Pythagoreerna och talen,
Filosofin i Aten, Platon och idealismen och Aristoteles och naturvetenskapen.
Antikens skepnad formas! Platon och Aristoteles!
Senantiken: Kosmopolits
Hellenismen, Alexandria Lärdommens stad, Matematik och naturvetenskap, Medicin, Rom
och vetenskapen samt Senantiken och Kristendomen. Antiken utvecklas vidare!
Vetenskapen!
Medeltiden: Den europeiska identiteten
Karl den stores rike, Islamoch västeuropa, Skolastiken, Universiteten, Thomas af Aquino,
Allmänbegreppen universalia och Senmedeltiden. Kristendomen styr! I europa och öst!
Den nya tiden
Begreppet Europa, Mötet med nya världar, Renässans, Florens och renässanshumanismen,
Är människan ängel eller djur, Machiavelli politiken och moralen, Reformationen,
Tryckkonsten och reformationen och motreformationen. Nationalstaten skapas!
Vetenskapen utvecklas!
Den naturvetenskapliga revolutionen
Solen i världens centrum, Galileo kopernikanske och den nya fysiken, Kepler astronom och
mystiker, Hur skall den naturvetenskapliga revolutionen förklaras och Den nya
naturvetenskapens människo- och samhällssyn. Upplysningen förebådas! Ytterligare
utveckling!
Det optimistiska 1700-talet
Den ädle vilden, Den vise Kinesen, Upplysningen, Det förnöjda England och det radikala
Frankrike, Les Philosophes, Den stora franska encyklopedin, Att skapa goda medborgare,
Moralen och ekonomin, Naturtillståndet och de mänskliga rättigheterna, Framstegstanken,
Uppenbarad och naturlig religion, Förnuftets tidevarv?, 1700-talets vetenskapliga och
tekniska revolutioner, Förbränningens natur och den kemiska revolutionen, Svenskt 1700-
tal, Celsius och mätningen av jordens form, Linne och botaniken samt Den svenska kemin.
Det moderna europa! Det vetenskapliga europa!
Romantiken

8. 8
Den mänskliga kunskapens gränser och gränslöshet, Tyskland romantikens hemland, Sturm
and Drand, Jaget och världen, Att övervinna tillvarons splittring, Motsats och enhet, Mörka
sidor i själslivet samt Romantiken och vetenskapen.
Vad betydde romantiken? I vetenskapligt perspektiv?
Mot den moderna tiden: 1840-1914
Hegel idealismen och materialismen, Ingenjörernas triumfatiska tid, Pressens roll,
Industrialiseringens mörka sidor, Liberalismen, Kvinnorna och samhället, Medelklassen och
folket, Darwinismen samt Arvs- och rashygien. Onskan skapas? Eller utvecklas samhället?
SocialismNationalismoch Imperialism
Saint-Simons teknologi och Fourniers falangstärer, Comte och positivismen, Marxismen,
Nationalismen, Imperialismens tidsålder, Språkvetenskaperna och utvecklingsläran samt
Europas historia och mänsklighetens. Betydelse? Ismer!
Vetenskapen, Filosofin och Religionen i 1800-talets värld
Religionen och vetenskapen, Livsfilosofi Schopenhauer Kierkegaard och Nietzsche,
Människans själsliv samt Övercivilisation eller naturlig folklighet. Betydelse? Då och nu?
Det korta 1900-talet
Mellankrigstiden, Modernismen, Tekniken människan och det nya samhället, Filosofin och
naturvetenskapen, Efterkrigstiden, Proteströrelser och Den biologiska vetenskapen –
människan och samhället. Det moderna samhället! Mot det moderna förunuftet?

9. 9
Här nedan så beskrivs det ekonomiska tänkandet i ekonomisk-historiska ämnet.
Det ekonomiska tänkandets historia (Koppling till ekonomisk idehistoria)
De äldsta historiska skrifterna: Alltid sysslat med arbetsdelning och hushållning. Antikens
Platon, Aristoles, Zenon har skrivit om arbetsdelning och specialisering samt bruks- och
bytesvärdet. Bibeln och naturrätten bildar skolastiska skolan på 1200-talet. (Thomas av
Aquiino) Vad har Antikens filosofer, Bibelns företrädare, Islam och Skolastikens haft för syn
kring råd och påbud samt etik och moral rörande tex. ränta och priser, knapphet och byte
och arbetsdelning mm? Hur styrde detta dåtidens samhällssyn? Antikens och medeltidens
ekonomi meddelade regler för råd och påbud samt etik och moral rörande ekonomiska
spörsmål. Bibeln avhandlar spörsmål rörande förekomsten av räntan. 630-talet i Islam så var
räntan förbjuden samt Aristoteles hade också sina principer. Medeltidens män uppställde
moraliska frågeställningar rörande tex. arbetsdelning.
Merkantilismen: Merabeu 1500-1700. Strävar efter stärka nationalstaters makt och välstånd.
Yttre aspekter såsom bullionism, handelsbalansen och protektionism samt inre uppbyggnad
via inre tullar,kommunikationer samt enhetliga mynt, lagar och mått/viktsystem. Pengar i
cirkulation var viktigt. En svensk merkantilist var G vasa men även naturrättsliga aspekter
och frihetstiden. Vad betydde Vasas reformation? Merkantilismen och tex. T Mun
fokuserade kring handelsbalansen med positivt nettoinflöde av guld som beräknades bla. ur
tullräkenskaper. W Petty inbringade den politiska räknekonsten till merkantilismen.
Devenant och King införde teorier om marknad, vara, överskott och värdeläran samt varans
naturliga och politiska pris. Cantillion var en merkantilist som hade en jordvärdeteori och
menade att dett fanns tre klasser av aktörer i samhälletoch att jordbrukets överskott
aktiverade ekonomin. Centralt för merkantilismen var dock handelsbalansen.
Fysiokratin: Quenslys naturrättsliga ordning utifrån tingens ordning och människans natur.
Jordbruket producerade mer än konsumtion, resten sterilt. Främste fysiokrat var Chydenius.
Även en tavla kallad ekononiska tavlan presenterades. Hur bildades denna skola? Varför
övertog fysiokratin merkantilismens ställning? Fysiokratin och Quesnay kritiserade
merkantilismen och inbegrep jordbrukets överskott i ekonomin liksom införde den
ekonomiska tavlan, målet var att förbättra jordbrukets villkor via skattereformer och
liberalisering av spannmålshandeln. Den ekonomiska tavlan är en föregångare till in- och
outputmodeller. Fysiokratin fokuserar således på jordbrukets överskott betydelse för
ekonomisk tillväxt.

10. 10
Klassikerna: A Smith beskriver människans egenskaper, arbetsdelning och specialisering samt
osynliga handen. Hur fria människor bör vara och hur stor statens makt skall vara. Bruks- och
bytesläran till utbud och efterfrågan. Says lag anger att priset mäter värdet och värdet
nyttan. Maltheus sparande- och konsumtionsteori har keyanska aspekter. Ricardos
utrikeshandelsteori och sjunknande jordbruksränta är känd. Svenske Agareh har keyanska
aspekter. Betydelse för framtida skolor? Före och efter? Klassikerna Smith och Malthus
inbegriper teorier för specialisering, arbetsdelning, egennytta och osynliga handen som
skapandes ekonomisk tillväxt. Smith hade också en pristeori och arbetsvärdelära för bla (L C
N) som Smith ansåg skapa folkens välstånd. Malthus hade en befolkningsteori och
underkonsumtionsteori. Ricardo anförde en teori och specailisering och komparativa
fördelar och härledde frihandelns betydelse ur sin härledning av sina hypoteser.
Socialism och marxism: Eniga om målen men oeniga om medlen. Utopiska socialister
kritiserar liberalismen och vill införa industrialismen med arbetscheckar och banekr som
kapitalhållare. Oven betonar trygghetslagstiftning. Engelska socialister vill ifrån
kapitalanhopning til kooperativ och arbetssedlar. Statssocialister vill via sk inkomstegendom
omforma samhället. Marx såg självdaning i människans arbete. Konflikten kapitalägaren som
ägde produktionsresursen arbete samt mervärdet utav bruks- och bytesvärdet.
Klassskampen mellan arbete och kapital styrde ekonomiska utvecklingen och utvidgade
reproduktionen gentemot kapitalistiska överproduktionskriser och miljöförstöring. Lenins
imperialistteori sätter gränsen för kapitalismen och rättfärdigar proletariatets revolution.
Stalin var praktikern och Kantorovitj ekonomen. Anarkisocialismen ville avskaffa
privategendommen och införa frivillig kooperation. Realism eller idealism? Marx och Hegels
betydelse? Marx och Hegel hade speciella teorier var för sig och i interaktion tex. den
historiska materialismen. Hegel menade att anden genomförde en historisk bildningsgång
medan Marx menade att samhället utvecklas över vissa stadier och att konflikt föreligger
mellan arbetare och kapitalägare såsom mervärdet och exploatering liksom imperialismen.
Historiska skolan: Utvecklades via inflytande från franska revolutionen och mot klassiska
liberalismen. Romantiker och Litz naturrättsliga element var föregångaren.
Rättsvetenskapliga skolan vänder sig mot naturrätten och betonar tid och rum. Äldre
historiska skolan ser nationalekonomin från statsvetenskapen och drar slutsatsen från
historiska fakta. Nationalekonomin är en empirisk beskrivande vetenskap. Yngre historiska
skolan ville övervinna liberalismens negativa föjder och ha mer tygghet samt statlig
intervention. Utanför tyskland främst Usa och England. I sverige har vi främst Agarth. Finns
även band till socialrättsliga skolan. Institutionalister? På vilket sätt?

11. 11
Neoklassiker: Gränsnytteteoretiker från produktions- och konsumentsidan. Thunen betonar
transportkostnaden och jordbruket. Cournots optimala pris utifrån pris och mängd. Gossens
andra lag, nyttomaximeringsanvändning av en vara skall vara lika. Jevons återupptäcker den!
Mengler visar att total utility kräver att sista kronan ger samma tillskott. Ökad arbetsutbud
och tekniska framsteg kan utveckla ett land enligt Solov. Knut Wiksell betonar kapitalets
marginalprodukts teori, dvs kapitalavkastning och bankränta, vände upp och ned på
neoklassisismen. Eli H utrikeshandelsterio och produktionsfaktorerna. Marginalism? Då och
nu? Marginalisterna anförde marginalism jämfört klassikerna med mikro- och
makroekonomi. Marginalnytta är det väsentliga. Preferenser och ulitiarismen gör sitt
inträde. Walras införde begrepp såsom indifferenskurvor, budgetline och allmän jämvikt dvs
statisk allmän jämvikt jämfört klassikernas allmänna jämvikt. Likheter och skillnader
marinalister och klassiker?
Stockholmsskolan, Keynes och Monetarismen: Tudelad prisbestämning via wiksellska och
Fisherska anknytningen. Stockholmsskolans Wiksellska och Linddahls sekvensanalys
tillsammans med Ohlins multiplikator mot Keynes effektiva efterfrågan samt produktion och
sysselsättning. ISLM, philipskurvan mot makro.Cambridgeskolans omvända walrianska
antagande. Friedmans MV=PY och vertikala philipskurva gentemot marknadsaktörerna,
rationella förväntningar och allmänn jämnvikt! Nykeyanisternas kvalitetsinformation och
prissättningsmakt. Vänder pendeln? Varför? Keynes teori 1936 jämfört Stockholmsskolan.
Investeringar och offentliga utgifters betydelse i ekonomins jämvikt på kort och lång sikt.
Kritik mot klassiker och marginalisters teori om ekonomisk jämvikt liksom fack och löner
disskuteras vilka är tröghetsskapande mekanismer i ekonomiska systemet. Keynes
accepterar antaganden om mikro men anför sin teori på makro tex IS-LM-FE liksom
betydelsen av expansiv finans-, penning- och valutapolitik. Keynes avlöses av monetarismen
för att sen avlösa den teorin jf. Brexit och Trumps ideer i England och Usa.
Heterodoxi och förändring: Institutionalism: infrastruktur och institutioner samt nya
institutionella skolans neoklassiska ekonomisk-beteeende betraktelsesätt på brottslighet och
skiljsmässa. Neoösterrikiska skolan betonar sanna satser, individen och ickeinstitutionalism.
Förändring via paradigm vs hårda kärnor. Officiell teori vs inofficiell forskning. Sen då?
(Det ekonomska tänkandets historia av Bo Sandelin mfl & ekonomisk ideehistoria)

12. 12
Vilket samband finns mellan Filosofi samt allmän idehistoria och ekonomisk idehistoria?
Filosofi ger grund för radikal förändring medan allmän idehistoria visar de stora historiska
händelserna ur ett makroperspektiv. Ekonomisk idehistoria visar hur ekonomiska tankar och
doktriner har förändrat ekonomi och samhället. Förändring orsakas av enskilda
entreprenörer och politiska partier på mikro och makro, en form av ekonomisk och politisk
förändring!
Tvärvetenskap eller forskarmetod? Filosofi och ekonomisk historia kan sägas repressentera
tvärvetenskapens väg medan forskarmetod kan anta såväl kvalitativ som kvantitativ art. Var
möts forskningen, i teorin eller i metoden, tex moderaternas krav på historia som
tvärvetenskapligt ämne och socialdemokraternas forskarskolor? Filosofi och matematik samt
samhällsvetenskap och statistik!
Likheter och skillnader
Filosofi: Tvärvetenskapligt ämne och entreprenörmässig förändring på mikro i såväl
vetenskapligt och samhälleligt perspektiv!
Allmän idehistoria: Förändring likt ovan på makro!
Ekonomisk idehistoria: Förändring på makro ur ett ekonomiskt perspektiv!