Ce diaporama a bien été signalé.
Nous utilisons votre profil LinkedIn et vos données d’activité pour vous proposer des publicités personnalisées et pertinentes. Vous pouvez changer vos préférences de publicités à tout moment.

Kokko et al

130 vues

Publié le

Professor Ari Kokkos presentation Innovationsstöd och exportstöd: två sidor av samma mynt från konferensen Företagsstöd fungerar det? den 28:e april 2016.

Publié dans : Économie & finance
  • Soyez le premier à commenter

  • Soyez le premier à aimer ceci

Kokko et al

  1. 1. Innovationsstöd och exportstöd Två sidor av samma mynt Ari Kokko, professor Copenhagen Business School
  2. 2. Export och innovation • Innovation: en ny vara/tjänst/idé/teknologi som når en ny marknad • Ny exportrelation: en ny vara/tjänst/idé/teknologi som når en ny marknad • Antagande: Export är bra för samhällsekonomin. Skapar inkomster, sysselsättning, kontakter, idéer och kunskap. Om marknaden inte genererar tillräckligt mycket export kan företagsstöd vara motiverat.
  3. 3. Bakgrund • Exporterande företag är oftast mera produktiva än rena hemmamarknadsföretag (Bernard m fl 2003; Bernard & 2004; senare uppföljare) • Produktivitet driver export – Högproduktiva företag kan bli exportörer, eftersom de kan hantera de höga kostnaderna för att nå utländska kunder (Melitz 2012) • Exportkostnader: logistik, men även kunskap och information (fasta kostnader) – Ett handikapp för små företag • Kunskap och information är offentliga varor – Marknaden levererar för lite export. Argument för exportfrämjande åtgärder
  4. 4. Fungerar det statliga exportfrämjandet? • Oklart. Tidigare studier ger blandade resultat – Studier på makronivå antyder positiva effekter av att ha ambassader och konsulat (Rose 2007), exportråd (Gil m fl 2008), statsbesök (Nitsch 2007) och av höga per capita- utgifter för exportfrämjande (Lederman m fl 2010) – Studier på industri- och företagsnivå finner begränsade effekter av exportfrämjande (Bernard & Jensen 2004; Alvarez 2004; Görg m fl 2008) – Enkäter av exportfrämjandeorganisationernas kunder visar på positiva effekter. Studier av Danmark (Munch 2013), Finland (Hyytinen m fl 2011), Norge (Innovasjon Norge 2014), Storbritannien (Breinlich m fl 2012; Driffield m fl 2010; Girma m fl 2005; Rogers & Helmers 2008, 2010).
  5. 5. Svårt att mäta effekter av främjande • Kausalitet – Exportfrämjandet är inte slumpvis fördelat mellan utländska marknader. Resurserna satsas på de marknader som uppfattas ha potential • Urval av företag och fallstudier – Fokus på företag som har en relation till exportfrämjarna
  6. 6. Vår analys: Nya svenska företag i Sydasien • Urval av företag – Vi tar med alla nya (små och medelstora) exportörer, inte enbart dem som varit i kontakt med det statliga exportfrämjandet • Forskningsfrågor – Hur viktigt är det statliga exportfrämjandet i jämförelse med andra källor till kunskap och information? – I vilken utsträckning använder de små och medelstora företagen utomstående expertis?
  7. 7. Projektet • Bred målgrupp – Alla (= populationen) små och medelstora företag i södra Sverige som började exportera varor (tillverkningsindustri) till region Sydasien år 2013, och som inte hade registrerat någon export till regionen 2011-2012 (235 företag) – Frågor om hur de skaffat kunskap om utlandsmarknaden, inklusive direkta frågor gällande kontakter med och kunskap om statliga främjandeorganisationer • Registerdata från SCB • Brev från Tillväxtanalys till alla 235 företag • Telefonintervjuer (Sifo) med alla 235 företag • Djupintervjuer med 12 företag (och ytterligare kontakter med ca 40 företag)
  8. 8. Statligt exportfrämjande • Business Sweden(Exportrådet) • EKN • Almi • Tillväxtverket • Ambassader och konsulat (samt kommunala och regionala främjare och handelskammare)
  9. 9. Företagen: registerdata från SCB • Heterogen grupp – Främst småföretag (under 10 anställda) men få nya företag • Genomsnittsålder: 20 år – Många tjänsteföretag (detalj- och partihandel, transport, logistik) – Mycket exporterfarenhet: Sydasien var inte den första exportdestinationen • Avlägsen marknad. Se Uppsala-modellen (Johansson & Vahlne 1977) • Men även några ” born globals”
  10. 10. Telefonenkät Antal företag Population 235 Nedlagda 11 Vägrade delta i telefonenkät 30 Svarade på telefonenkäten 62 (26%) Inget svar trots upprepade försök att nå företaget (upp till 20 telefonsamtal per företag) 132 Utmaningar: enkätutmattning, svårt att nå företagen
  11. 11. Resultat: telefonenkät • De flesta företag använde någon form av utomstående expertis för att etablera export till region Sydasien 2013 • Begränsad direkt roll för det statliga exportfrämjandet … – Starkare kopplingar mellan exportörerna och privata rådgivare, handelskammare • … men inte pga att företagen var okunniga om det statliga främjandet – de flesta företag hade tidigare erfarenheter av statligt exportfrämjande
  12. 12. Intervjuer • Fler än 50 företag kontaktade för djupintervjuer • ”Enkätutmattning” – Många av de minsta företagen var inte intresserade av att ”kasta bort tid på ytterligare en enkät eller intervju som inte ger något” • Slutligt urval: 12 djupintervjuer med medelstora tillverkningsföretag
  13. 13. Resultat: intervjuer Olikheter Flera “typer” av exportörer • Olycksfall i arbetet • Oinformerade • Ointresserade • Uppkopplade • Pragmatiker • Superbrukare Likheter Erfarenheter av främjande • Personberoende / varierande kompetens och resultat • Utställningar och mässor • “Entrepreneurial intent”
  14. 14. Vad säger detta om statligt stöd? Det mesta sker utan att staten finns med • Svårt att identifiera de rätta mottagarna av stöd – När gör stödet störst nytta? • Viktiga målgrupper för exportfrämjande – De som försökt men misslyckats? – De som verkligen vill – “entrepreneurial intent”? • Kanske inte så viktiga målgrupper – De som redan ingår i internationella koncerner? – De som inte har drivet (“entrepreneurial intent”) • Förstår vi de underliggande processerna? – Erbjuder vi rätt typ av stöd? – Vilken roll spelar parti- och detaljhandeln? – Hur ser vi på de företag som internationaliseras genom att vara underleverantörer? • Klarar vi av att mäta effekterna? – Vad skulle hänt utan stöd? – När kommer effekterna av stöd? Hur ser lärandet ut?
  15. 15. Slutsatser Lätt att argumentera för att stödinsatser kan vara motiverade, men… • Svårt att hitta rätt mottagare – Heterogena företag: hur hittar vi de företag där stödet ger bäst resultat? • Svårt att ge rätt form av stöd – Vilka insatser är det som ger bäst resultat? • Svårt att följa upp och utvärdera – Klarar vi av att mäta effekterna av stöden? • Mera fokus på fundamentals: insatser som skapar en god näringsmiljö för alla företag?
  16. 16. Kommentar: Anna Hallberg, v VD Almi Anna-Lena Bohm, VD Uniguide
  17. 17. Summering och slutsatser Nils Karlson, docent VD Ratio

×